Det sägs ofta att Sverige och svenskarna är lagom i meningen att vi hyllar någon form av konsensusdriven medelväg, mittemellan. Lagom definieras av Wikipedia som ”varken för mycket eller för litet”, ”utan överdrift”, ”för ändamålet ‘lämplig’ storlek, mängd”. Definitionen i Svensk Ordbok (SO) är ”i lämplig omfattning varken för mycket eller för litet.”

Jag har aldrig riktigt känt mig komfortabel varken med uttrycket lagom eller uppfattningen att Sverige är landet lagom. Det förefaller mest en uppfattning som torgförs i enklare journalistik. Jag har heller aldrig uppfattat mig som lagom. Tvärtom har jag alltid värjt mig emot att uppfattas som lagom.

Hur är det då med Sverige som landet lagom? Några exempel från den politiska sfären belyser.

Massmigrationen i Sverige är i absolut världsklass med avseende på antalet flyktingar och välfärdsmigranter vi tagit emot de senaste fem åren. Sett till antal emottagna muslimska välfärdsmigranter som andel av befolkningen är vi värst i Europa. Det har medfört problem socialt, ekonomiskt, budgetmässigt och politiskt som kommit att ställa Sverige i ett internationellt negativt ljus. Ja faktiskt gjort Sverige till ett exempel som nämns i internationella debatter som ett exempel på hur illa det kan gå: Framväxten av en muslimsk diaspora i våra större städer, konsekvenser i form av moskéer som predikar islamism, minareter och böneutrop, våldtäkter, gängkrig, dödskjutningar, antisemitism, månggifte, barnäktenskap, tvångsgifte etc. Detta är utförligt beskrivet till och med i mainstreammedia. Den muslimska massmigrationen är inte lagom utan extrem i jämförelse med de flesta andra länder.

Ett annat närliggande exempel handlar om det regeringsunderlag som framförhandlats av Stefan Löfven, Isabella Lövin, Annie Lööf och Jan Björklund. 73 punkter som bildar underlag för den socialdemokratiske statsministern och hans regering av S och MP.

Betänk punkten 16 om att Sverige enligt överenskommelsen skall förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar om 11 år. Det är i världsmåttstock ett förslag långt ifrån lagom. Det är tvärtom ett mycket extremt exempel. I själva verket planerar inget annat land i den civiliserade världen ett sådan förslag. Tänk er ett sådant förslag i Tyskland eller USA!

Sverige är ett land som haft egen tillverkning av två personbilsmärken Volvo och Saab och två lastbilsmärken Scania och Volvo. Fordonsbranschen har varit och är en betydande del av den svenska ekonomin och den svenska exporten. Volvo personvagnar och lastvagnar, Saab och Scania har varit ledande i världen kvalitetsmässigt och utvecklingsmässigt. Idag har Sverige kvar tillverkning av Volvos personbilar samt de två lastbilstillverkarna även om ägandet i bolagen förändrats.

Olika branscher har olika stor betydelse för ekonomin som helhet. Normalt antar man inom nationalekonomin att de två branscher som har högst spridningspåverkan – så kallad multiplikatoreffekt – är byggsektorn och fordonsbranschen. Jag har inga nyare siffor men man brukar anta att multiplikatorn är minst tre för bildindustrin. Det betyder att varje investerad miljard i bilsektorn multiplicerar sig i ekonomin tre gånger. Självfallet har en nedgång en motsvarande negativ inverkan på ekonomin och tillväxten. Det betyder med andra ord att Sverige, med ett beslut om att förbjuda försäljning av bensin- och dieselbilar skickas rakt in i en lång och djup depression. Om en biltillverkare inte kan sälja sina fordon på hemmamarknaden så blir det dessutom svårare att sälja på exportmarknaderna.

Den fyrtaktiga Otto-motorn har i själva verket under mer än 130 år utvecklats och optimerats på alla tänkbara sätt, effekt, hållbarhet, vikt, vibrationsfrihet och effektivare bränsleutnyttjande med lägre bränsleförbrukning som följd, effektivare förbränning med renare avgaser etc. Det finns absolut inget som talar för att Ottos fyrtaktsmotor nått sitt maximum i något av dessa avseenden.

Fler exempel skulle kunna presenteras. Feminismen med en ”feministisk utrikespolitik” och en ”feministisk regering” är ett. Extremt snarare än lagom. Klimatalarmismen antar också allt mer drag av extremism snarare än lagom med agronomer som ”superklimatforskare”, meteorologer som klimatexperter, en 16-årig flicka som propagandist och 87 influencers som ber att makthavarna ”skall köra över folket” för att hantera ”klimathotet”. Anders Wijkman, Per Holmgren med flera hävdar till och med att ”demokratin skall sättas på paus”. Knappast vad man skulle definiera som lagom.

Lennart Waara disputerade 1980 i ekonomisk historia på en avhandling om statligt företagande i marknadsekonomier. Undervisat vid Uppsala universitet. Arbetat som revisionsdirektör på Riksrevisionsverket. Organisationskonsult med uppdrag åt bland andra finansdepartementet, utrikesdepartementet och åt Sida i Ryssland. Företagsledare i olika företag bland annat som VD och rektor för Beckmans School of Design och näringslivsdirektör i Örebro kommun. Blogg kring politik, samhälle och kultur: lennartwaara.com