Tjugondag Knut, årstiderna och islam

Mohamed Omar

Idag är det tjugondag Knut. Då är julen slut. Dagen har fått sitt namn efter Knut Lavard, en dansk prins som levde mellan åren 1096 och 1131. Han mördades den 7 januari och blev sedan helgonförklarad av kyrkan. Ordet ”lavard” är samma ord som engelskans ”lord”.

På hans tid varade julen fram till trettondagen den 6 januari. Hans fiender mördade honom dagen efter julens slut för då var straffet för mord inte lika strängt. Brott begångna under julfriden bestraffades strängare. Dagen fick så Knuts namn i almanackan. Knut blev så förknippat med julens slut att när man i Sverige år 1680 förlängde julen med en vecka så flyttade man Knuts namn till tjugondagen.

Sedan jag lämnat islam har jag funderat en del på skillnaderna mellan islamiska och svenska högtider. Jag håller faktiskt på med en bok om svenska högtider som ska innehålla praktiska råd om hur man kan fira. Det ska vara som en handbok med förslag på sånger att sjunga, dikter att deklamera, mat att äta och saker man kan göra. Man ska kunna fira själv, vare sig man är troende eller inte, och oberoende av stat, kyrka eller annan institution. Arbetstiteln är Svenskens år.

En viktig skillnad mellan islamiska och svenska högtider är att svenska högtider hör ihop med årstiderna. Det gör inte de islamiska. I islam bestäms högtiderna av en månkalender och flyttar på sig varje år. Fastemånaden ramadan kan infalla på både vintern och sommaren och krocka med både jul och midsommar. Den är alltså inte förknippad med någon årstid.

Våra svenska högtider följer solens bana och hör ihop med fenomen som vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd. Sångerna och dikterna använder metaforer och bilder hämtade från den svenska naturen.

Kristendomen har inkulturerats eller ”europeiserats” i årstidernas gång genom att olika kyrkliga fester har lagts på årstider som passar deras innehåll. Under vintersolståndet, när solen ser ut att ”står still” för att sedan ”återfödas”, firar man jul, då Jesus ”världens ljus” kommer in i världen. I Norden firade man under de mörkaste dagarna. Man drack mängder av mjöd och skålade för god skörd och fred.

När kristendomen kom till Rom firades redan en hednisk fest som kallades Dies Natalis Solis Invicti, som betyder ”den obesegrade solens födelse”. Ända sedan sommarsolståndet har dagarna blivit kortare och nätterna längre, men nu vänder ”solhjulet” om. Dagarna blir åter längre. Solen har segrat. År 273 lät kejsaren bygga ett nytt tempel åt solen, som invigdes den 25 december, den dag vi kallar juldagen eller kristmässan.

De kristna menade dock att Jesus var den som verkligen förtjänade att dyrkas under denna tid eftersom han var ”Christus verus Sol” eller ”Kristus den sanna Solen”. Som det heter hos evangelisten Johannes: ”Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen” (1:9).

Den svenske 1600-talsskalden Samuel Columbus menade att ordet jul hängde ihop med ordet hjul eftersom solen vänder om, det vill säga kommer tillbaka, och dagarna nu börjar bli längre. På 1670-talet skrev Columbus: ”Ock weestu eij hwarför Wij Swänske kalla Juul, Därför at Werldens Lius då wänder om sijn Hiuul”.

På modern svenska: ”Vet du inte varför vi svenskar säger jul? Därför att världens ljus då vänder sitt hjul.”

Ingen vet riktigt vad ordet jul betyder, men även en annan av 1600-talets stora lärda, Olof Rudbeck, spekulerade om ordet inte kunde ha något samband med ”hjul”.

I Nordisk familjebok (Ugglan) står det så här: ”Jul, kristenhetens förnämsta högtid, firas till minne af Jesu födelse. Ordet jul (isl. jól) är af omtvistadt ursprung. Enligt O. Rudbeck skulle ordet vara en biform till sv. hjul (hjulet var vintersolståndets symbol).”

I Rom firades även en annan fest i december som kallades ”saturnalia”. Man åt och drack och gav varandra presenter. Solens återkomst skulle påminna om en kommande gyllene tidsålder. Poeten Catullus beskrev saturnalierna som de bästa av dagar.

Solen återföds alltså vid vintersolståndet, sedan blir dagarna allt längre och når sin längsta längd vid sommarsolståndet då vi firar midsommar. Men innan dess har vi haft vårdagjämning, tidpunkten då dag och natt är lika långa, som infaller den 20 mars i år, sedan segrar ljuset över mörkret: dagarna blir längre, nätterna kortare.

Påsken hör ihop med våren och bilden av naturen som vaknar stämmer väl överens med berättelsen om Jesu död och uppståndelse. Engelsktalande kallar påsken ”easter”, som man tror kommer från namnet på en gammal germansk fruktbarhetsgudinna, Ēostre.

En av de mest kända svenska sommarpsalmerna, ”Den blomstertid nu kommer”, liknar för övrigt Jesus vid solen:

Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma,
och allt blir återfött.

/…/

Du milde Jesu Kriste,
Vår glädjesol och sköld,
Ditt ljus och hägn ej briste,
Uppvärm vårt sinnes köld.

Jag har svårt att se hur de islamiska högtiderna som ramadan och eid, även om islam skulle bli majoritetsreligion i Sverige, med sina datum som flyttar från år till år, ska kunna genomgå samma inkulturationsprocess. Högtider är sedan urminnes tider i Sverige, och i hela Europa, förknippade med stämningar och känslor som hör ihop med årstidernas växlingar eller ”tidens hjul”. Det inre livet, hur vi tänker och känner, hör ihop med solen på himlen och landskapet runtomkring oss. Det här är som sagt något som sitter mycket djupt och går tillbaka till tiden före kristnandet.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

30 reaktioner på ”Tjugondag Knut, årstiderna och islam

  1. Anne-Hedvig skriver:

    I Norge har vi hatt primstaven, og i Sverige runstav (leste nå i svensk Wikipedia om den).
    Pussig nok hadde Aftenposten.no inntil for relativt år siden en liten spalte ”Fra gammel tid”, der vi ble orientert om primstav for dagen – hvilken helgen, med sitt innrissede symbol på staven, og som alt var koblet til hva man burde gjøre på gården denne dagen.
    Primstaven hadde en vinterside (14. okt – 13. april) og en sommerside fra 14.4 – 13.10.
    Forstår det slik at den svenske runstaven var ganske annerledes enn den norske.
    Men morsomt at vår hadde et liv til innpå 2000-tallet i landets største avis!

    I dag, 20. dag jul, jager sankte Knut jula ut også hos oss, og juletreet inne ble ribbet for pynt og godter. Ellers påstår julesangen ”Nå er det jul igjen” at ”jula varer helt til påske!”, men jeg tror de fleste har fått nok nå 🙂
    I går, 12.1., var det forresten ‘høkonott’ og midtvintersblotet, uten at det ble lagt spesiell vekt på..

    Liked by 2 people

  2. Håkan skriver:

    Intressanta tankar Mohamed Omar, och ditt avslutande stycke hör ihop med hur det som kallas kultur kan vara en bevarande kraft eller en förändrande kraft.

    Hur framtiden blir i Sverige och i Europa beror bland annat på hur mycket kraft ”vi” har i att bevara och hur mycket kraft ”dom” har i att förändra.

    Det som mest påverkar hur framtiden blir är vilka företrädare för dessa vi respektive dom som kommer att dominera, och så som det har varit hittills ser det illa ut.

    Liked by 1 person

  3. Göran Holmström skriver:

    Mohammed människan har dyrkat solen under en väldigt lång tid.
    Och egentligen så är det ju inte så konstigt utan rätt logiskt.
    Solen ger liv till allt och får allt att växa eller läka i förlängningen.
    Att människan har byggt olika förklaringsmodeller runt detta är ju bara logiskt.
    Precis som vi försöker förstå vår förvirrade nutid, försökte våra föregångare hitta en hållbar bild över sin verklighet. Sumerernas är lite skojig då guden som sattes till att skapa människan var enligt en variant både halt och lytt, samt materialet han använde var lera. Parallellen till den Judiska Kabbalan och Golem som skapas av jord är intressant. Likaså deras livets träd den är direkt lånad från Ayurveda som dateras 5000 år tillbaka förmodligen tidigare.
    Livets träd finns ju med i nästan alla gamla skapelseberättelser.
    Egypternas bok the Book of the dead, är en mycket intressant skapelse att studera, där avhandlas reinkarnation på samma sätt som New Age närmar sig det idag. Även Schamanism visas det stora paralleller med, Egypternas helvetes beskrivning är i stort sett identisk med dom upplevelser som schamaner upplever under när dom får ta del av alltet och hemligheterna.
    Bok tips Wade Davis” Serpent and the rainbow. Den väckte mitt intresse för att saker och ting hänger ihop, och att den röda tråden får man finna själv.
    Ps Beuwolf kvädet är mycket vackert, samt gillar ord leken BE U Wolf.
    Allt har inte kyrkan förvanskat, Gå i varg eller björndräkt har människan försökt med så länge historierna berättats.

    Liked by 2 people

  4. Lenam skriver:

    Fin beskrivning. Jag ser fram emot att läsa ovan beskrivna bok. Eftersom Sverige numera är ett avkristnat land så infinner sig en viss tomhet hos många. Därför har denna bok ett stort kulturellt värde där vi firar att vi får vara med i livets stora under och dess ständigt rullande hjul.Nu och till evig tid. Jesus Kristus får stå som en sorts vägvisare över hur godheten och ljuset ska få makt över ondska och mörker.

    Liked by 1 person

  5. uppstigersolen skriver:

    Varför Islam inte följer våra årstider beror nog på att Muhammed levde längre söderut. Dagar och nätter och längden på dessa är inte alls lika framträdande som här. Han såg nog ingen anledning att bry sig om något som de kristna kallade år. Han hitta på egna år med månen som utgångspunkt. Det var inte mycket rätt där inte. Tänk att det nu är våra år som gäller på de flesta platser, inte Muhammeds.

    Liked by 1 person

  6. Lennart Bengtsson skriver:

    Jag bedömer det som fullständigt osannolikt att islam skall kunna få ett sådant inflytande i Europa trots en massiv invandring och ökat barnafödande. Orsaken är helt enkelt att det islamska tänkande helt saknar möjlighet att hävda sig i vår tid. Det kommer kanske fortleva för en tid i vissa enklaver men utan reellt inflytande på grund av bristande kompetens. Det eventuella hot mot ett öppet liberalt samhälle som finns mot Europa och väst kommer uteslutande från Kina. Det är där som kompetensen och förmågan finns och växer och om inte Europa kan hävda sig kommer det att förvandlas till ett sekundärt område eller till ett rent lydrike. Det är närmast obegripligt att detta inte inses.

    Liked by 1 person

    • uppstigersolen skriver:

      Du menar att då får vi tillbaka våra industrier igen? Klädfabriker, fartygsvarv m.fl. Låga löner och vi konkurrerar med Bangladesh och Vietnam. Låter som sossar och vänstern kommer att trivas. Begåvade svenskar kan få jobb i Kina. Om vi har någon skolgång värd namnet.

      Gilla

    • guld som fjärilar spann skriver:

      Baserat på vilka kvantitativa studier är islam inte ett hot? Visst, jag håller med om Kina, men vad är det egentligen som är ett hot med Kina? Det är, i huvudsak att det är ett totalitärt land, utan den kristna traditionen att individer har värde, var och en. På samma sätt är det i islam, och på samma sätt är det i socialismen, och pk-ismen, där man nu gör allt för att reducera oss till vår grupptillhörighet endast. Den kompetens du talar om baseras på frihet och individen, kristendomen och den vetenskapliga metoden, och detta är inte karakteristika som utmärker vår politiska ledning längre, deras ideal är allt mera totalitära.

      Så felet med ditt resonemang som jag set det är att etablissemanget inte har något problem med ett totalitärt socialistisk styrelseskick längre, och därför inte ser något stort problem med islam. Dessutom så har du noterat att vi har demokrati, så A och B kan slå sina påsar ihop och ta Cs tillgångar och dessutom Cs frihet. Demokrati betyder ju helt enkelt att räkna röster, ser du inte vad som sker i Sverige, 90% i förorten röstar socialistiskt, och denna grupp växer snabbare än någon annan. Vad skall få Europa att ändra kurs? A och B har redan slagit sina påsar ihop och 82% röstar för fortsatt massinvandring och att fortsätta massinvandringen är det utan konkurrens viktigaste politiska målet för 7-klövern, vilket vår regeringsbildning nu verkar komma att avspegla.

      Till sist, de kineser som bor i min by och har drivit kinesrestaurangen i 40 år, ja de utgör inget fysiskt hot mot mina barn, de stjäl inte, de våldtar inte, så i valet med mellan Kina och islam så väljer jag Kina.

      Liked by 4 people

    • akelaslair skriver:

      Lennart, jag håller med dig till viss del. Kina är ett stort hot men de kommer att vänta tills den västerländska civilisationen, med Europa att börja med, imploderar under trycket från inkommande med medeltida värderingar samt alla snöflingor, offerkoftor och lättkränkta kravmaskiner.Sedan kan de lätt sopa upp spillrorna utan alltför stora uppoffringar för egen del.

      Liked by 1 person

    • Jari Norvanto skriver:

      ”Det eventuella hot mot ett öppet liberalt samhälle som finns mot Europa och väst kommer uteslutande från Kina.”

      Fast ”vi” är ju ganska bra på att avskaffa oss själva, genom gränslös liberalism och pervers postmodernism. Västerlandet avskaffar sig själv, folkmord pågår. En enkelriktad multikulti, där ”vi” ska absorbera och invällare expandera.

      Kina examinerar ca 1 milj ingenjörer årligen. Sverige behöver nästan ett decennium för att ta emot en motsvarande kvantitet ”kompetensregn”. Kanske kan det snabba upp med kommande regering under DÖ 2.0 och implementeringen av FN:s Compact for Migration… Under tiden har landet omvandlats till oigenkännlighet och de totalitära tendenserna framträder alltmer ogenerat i den ”humanitära stormakten”; detta är fullt logiskt, eftersom den inslagna vägen multikulti fördrar förtryck, annars kollaps. Demokrati har inte med saken att göra.

      Gilla

  7. guld som fjärilar spann skriver:

    Jag köper boken, ett tidens tecken att det skall till en före detta muslim för att uppskatta våra traditioner, men Omar är ju ett så uppenbart undantag, det är för mig det mest framträdande med honom. Utvecklingen är anti-Omar, muslimerna blir fler och fler i väst och de blir mer och mer radikala. Väst kan stå öppet för de som omfamnar vår kultur, men måste vara stängt för de som på minsta sätt kan misstänkas inte göra det. Efter en rörelse för långt på ett håll så krävs en motrörelse av samma storlek för att komma i balans.

    Liked by 3 people

  8. jannorberg1 skriver:

    Jag har sagt det förut men det förtjänar att upprepas igen, du är det absolut mest passande ministerämnet att ersätta Alice Bah Kuhnke. Dina analyser är klockrena och din ödmjukhet smittande.

    Du väjer inte heller för att sticka ut hakan i olika sammanhang, du är mitt favoritval för ny minister med ansvar för kultur och till dessa kopplade religionsfrågor. Hoppas att någon från kåren av våra korrupta politiker också uppmärksammat din elegans. TACK!!!

    Liked by 4 people

  9. Hedningen skriver:

    När nu denna bok är under arbete, så är det mycket viktigt att det inte blir åter en partsinlaga, skrivet ut kristet perspektiv. Bakgrunden till de flesta av våra traditioner har vi i den Nordiska Hedendomen, både vad gäller Jul, Midsommar, det nödtorftigt maskerade Midvinterblot eller Thorrablot som är den rätta bakgrunden till Tjugondag Knut och mycket annat. Att hela tiden fokusera på kristendom och kristna traditioner är att beröva ett helt folk dess kulturella ursprung.

    Liked by 1 person

  10. linda skriver:

    Tack ! Gillar dina inlägg. Klart och tydligt språk med inslag av fakta och källor. Du är bra på att förklara och samtidigt göra texten spännande att läsa.

    Gilla

  11. lookslikeanangel skriver:

    Hej!

    Riterna – vägen till ”magin”

    För barn är riter viktiga. Det ska göras på ett visst sätt (minsann!).
    Tåget från den speciella perrongen i Harry Potter-succén till exempel.

    Kan inte riterna bli (snabb-)kopplingen till ”magiskt” tänkande?
    Riterna, liturgin, gudstjänstordningen.

    ”Magin” (även lite svart sådan) för att stå ut och för ett tankelyft.

    PS Intressant med årstidsboken! DS

    Liked by 1 person

  12. Anders Brogren skriver:

    Det sägs ju ofta att julfirandet anknyter till en fest, Sol Invictus, som firades i Rom vid vintersolståndet den 25 december samt till Saturnaliefesten som firades 17–23 december. Dessa hedniska fester skall ha varit så populära att den kristna kyrkan inte kunde få bukt med dem utan i stället lät dem få ett kristet innehåll. Men hur vet vi det? Kan detta till synes väl etablerade faktum i själva verket vara en faktoid?

    Teorin om julens hedniska ursprung har efter hand satts i fråga. Det finns inget hos kyrkofäderna, som t.ex. Irenaeus eller Tertullianus, eller i något annat äldre material som stöder en sådan tanke. Clemens av Alexandria talar med viss ironi om dem som inte bara vill veta året för Jesu födelse utan t.o.m. dagen. Själv stannade han för den 20/5, men påpekade också att det fanns förespråkare för 23/3, 9/4, 18/4, 17/11. En skrift från år 243 uppger den 28/3 som Frälsarens födelsedag, medan en annan tradition lyfter fram den 25/3, vårdagjämningen enligt den julianska kalendern.

    Redan under andra hälften av 200-talet förekom det att man firade Kristi födelse. Då var det emellertid viktigare för de kristna att distansera sig från omgivningens hedniska sedvänjor än att anpassa sig efter dem. Visserligen firade man Jesu födelse den 25 december, men detta datum hade då beräknats utifrån att man, enligt Tertullianus, ansett att Jesu korsfästelse ägde rum den 25 mars. I antikens judendom var det en vanlig uppfattning att Israels stora profeter hade dött på samma datum som de blivit födda eller avlade (William J. Tighe: Calculating Christmas ur Touchstone, December 2003). Då borde Herren, enligt tidens sätt att tänka, även ha undfått livet den 25 mars. Därför firades Marie Bebådelse den 25 mars och därmed inföll Jesu födelse när Marias graviditet var fullgången nio månader senare, den 25 december.

    Detta datum har alltså inget att göra med någon solkult. Möjligen fanns en sådan redan i det republikanska Rom, men officiell solkult infördes först år 274 av kejsar Aurelianus med särskilda tävlingar till solens ära som hölls 19–22 oktober. Solkulten hade annars sina högtidsdagar den 8 augusti, 28 augusti och 11 december. (Steven Hijmans, Sol Invictus, the Winter Solstice, and the Origins of Christmas, Mouseion Calgary, 2003, 3.3: 377–398). I den s.k. Kronografen, ett kalendariskt verk från 354, alltså från en tid då kristendomen redan blivit dominerande, nämns att festen Natalis Invicti (den obesegrades födelse) firas den 25 december. Inget tyder på att denna skulle vara en fest för solen, snarare tyder den på kristet julfirande. Först Julianus avfällingen, kejsaren som ville ersätta kristendomen med solkult, försökte förlägga firandet av solen till slutet av december. Det gör han i hymnen till kung Helios som han skrev år 363. Se vidare artikeln Sol Invictus i engelska Wikipedia!

    Att julen skulle höra samman med ett romerskt firande av vintersolståndet är omvittnat först på 1100-talet i en anteckning hos den syriske bibelkommentatorn Dionysios bar-Salibi. Denne gör gällande att man i gamla tider flyttade Kristi födelses fest från den 6 januari till den 25 december med avsikten att den kristna högtiden skulle sammanfalla med firandet av Sol Invictus. (Gustaf Lindberg: Kyrkans heliga år, 1937, s. 177; Andrew McGowan: How December 25th Became Christmas ur Biblical Archaeology Review 18/6 2002). Teorin om julen som en kristnad hednisk högtid lanserades sedan i början av 1700-talet av Jean Hardouin och Paul Ernst Jablonski (Tighe, a.a.). Jablonski var professor i orientaliska språk i Frankfurt a.d. Oder och expert på koptiska medan Hardouin mest blivit känd för sin märkliga uppfattning att de flesta litterära verken från antiken i själva verket är förfalskningar från 1200-talet samt att Nya testamentet från början skrevs på latin. Tanken på julen som en från början hednisk högtid fördes vidare av forskare på 1800-talet då den komparativa religionsforskningen kom att dominera.

    Det nordiska julblotet är tidigast omnämnt i Ynglingasagan vars värde som historisk källa är tveksamt. Förmodligen är nordbornas midvinterblot en konstruktion, ett hedniskt svar på det kristna firandet av Jesu födelse på samma sätt som asamytologin med dess treenighet Oden-Tor-Frej förmodligen var en konstruktion för att konkurrera med kristendomen liksom det eventuella hednatemplet i Uppsala.

    Nordiska museet skriver på sin hemsida att i det svenska bondesamhället finns inga belägg för att vintersolståndet firades eller uppmärksammades, även om människor hade en uppfattning om att dagarna före jul innebar att dag och natt var lika långa. Enligt vissa uppgifter ska det under förkristen tid (vikingatid) vid denna tidpunkt ha funnits en offerfest, vilken ibland sägs vara en förelöpare till julen i Norden. Det är dock ytterst oklart om denna ritual överhuvudtaget har funnits, vilket gör att man ur vetenskaplig synpunkt bör vara ytterst försiktig med tolkningar. Det troliga får sägas vara att julen uppstod när Sverige och Norden kristnades och att den hade mycket litet att göra med förkristet kultbruk.

    Liked by 1 person

    • Göran Holmström skriver:

      Hej Anders gillade verkligen din text, exakta datum och allt.
      Men en liten stillsam undran om man bara ser Julgranen i att fira jul.
      Varför hänger man pepparkaksgubbar traditionellt i granen och andra”Gåvor”.
      Vilka religioner är just sådana som med största sannolikhet offrade Gubbar och hängde gåvor i offerlundar? Japp våra kära vikingar, sedan så skrevs ju historien av segrarna.
      Snorres Edda är ju som bekant skriven av en kristen Islänning, personligen gillar jag den.
      Men misstänker att vissa bitar suddats ut. Det som styrker min teori är rituella offer man hittat i myrar och kunna datera skapligt bra. Vikingarnas tro vandrade förmodligen upp bakvägen från Indusdalen för cirka 5000 år sedan. Bevis på det ja Guden Indra är mycket lik vår Tor i både framförandet av sin vagn. Hammaren som svingades och åskan dundrade. Studerar man sedan Indras boning så stämmer parallellen med valhalla och hel,
      fallna kämpar som dricker Soma i Indras hall. Att indra tappade popularitet till förmån för Shiva och andra gudar styrker ju även slutet på vikingatron nästan alla gamla gudar dör i Ragnarök.
      Att Vedismen på resande fot från trakterna kring Indusdalen tappat reinkarnation och lite annat
      är ju bara naturligt i mötena med nya folkslag och nya seedar.
      Mvh Göran.
      Ps Julgranen kom till cirka 1400 från skogarna i Tyskland, inte omöjligt att Wotan hämnades så 😉

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.