Gästskribent Hans Jensevik: En ekonomisk situationsbeskrivning

Sedan tiotals år har Sverige haft behov av ekonomiska strukturreformer. Jag erinrar mig bara en, pensionsreformen, vars konsekvenser en chockad befolkning börjar förstå följderna av. Nu är det för sent att göra något mer före kommande lågkonjunktur. Sverige har i den ekonomiska politiken passerat ”point of no return”. Våra 349 riksdagsledamöter har inget med framtiden att göra.

Denna text handlar inte om politik. Den är ett försök att skissera en ekonomisk verklighet. Under rubriken ”Samhällsanalys för en ny politik” finns tio videos på min kanal på YouTube, som heter ”Hans Jensevik”. Det mesta här är därifrån. Det kan hjälpa dig, som denna artikel, i din ekonomiska positionering för framtiden.

Vi står på tröskeln att upprepa den finans- och fastighetskris som Sverige genomled under 1990-talet. I bilden nedan finns den historiska krisen från 90-talet i rött och den framför oss i blått. Hur blir det om 1990-talet upprepas?

Här redovisas långsiktig förvärvsfrekvens i stället för de traditionella förändringarna i BNP. Mönstret behöver brytas i debatten och tillväxthatarna behöver konfronteras med alternativa synsätt. Förvärvsfrekvensen är ett mått i procent på arbetsdeltagandet inom en åldersgrupp.

Låt mig före resonemangen om framtiden referera vad en majoritet av svenskar känslomässigt blockerar när det gäller ekonomisk tillväxt. Från 1990, startåret för finans- och fastighetskrisen under 1990-talet (se diagram), fram till nu är den ekonomiska tillväxten i fast pris cirka 1,9 procent i genomsnitt per år. Med en genomsnittlig ekonomisk tillväxt något över 4 procent sedan 1990 och oförändrad befolkningsvolym så hade Sverige idag haft det innehåll i samhällskontraktet som fanns 1990 och alla hade jobbat lugnt med hög effektivitet i offentlig sektor. Hur drar man den slutsatsen?

Ekonomen Baumol har gett namn åt en teori som säger att finns det två sektorer i en ekonomi med olika hög produktivitetsutveckling och om man vill att utbudet av varor och tjänster från dessa ska utvecklas i samma takt så måste hela tiden resurser överföras från den högproduktiva sektorn till den lågproduktiva. För att således hålla den lågproduktiva offentliga servicesektorn i Sverige på samma nivå som den mer högproduktiva privata sektorn så måste resurser hela tiden överföras från den privata till den offentliga. Det sker genom successivt höjda skatter. Men det finns gränser för hur mycket skatter kan höjas.

Denna relation mjukas upp vid en ekonomisk tillväxt som ligger över skillnaden i produktivitet. Säg att behovet torde ha varit en tillväxt över 4 procent per år för att över åren finansiera den offentliga välfärden för en volym av 8,4 miljoner människor, som Sverige hade i invånarantal 1990.

Alltså! Politikerna har pengar för 8,4 miljoner invånare men Sverige har mer än 10 miljoner idag. Till detta ska läggas alla papperslösa, som kan uppgå till i underkant 2 miljoner (som det verkar när vi mäter vatten- och sopvolymerna i våra utanförskapsområden). Även de har tillgång till stora delar av den offentliga välfärden.

Går detta att förklara för exempelvis personalen i vården i offentlig sektor? För mestadels kvinnor som späks genom att ständigt få möta en växande efterfrågan, från ny efterfrågan som politikerna pressar in i den befintliga verksamheten, med argumenten att det finns reformutrymmen, som inte sällan exempelvis Riksrevisionen i efterhand kan konstatera bygger på felaktiga kalkyler.

Framtiden då? Blir denna en upprepning av 90-talets finans- och fastighetskris? Låt oss börja med den rödfärgade förvärvsfrekvensen från 1985 till 1998 överst i diagrammet. Krisförloppet började 1985 med flera år av ekonomisk uppgång beroende på en tilltagande högkonjunktur, som bröts 1990 i en dramatisk nedgång i Sverige under flera år. Den blev djup av två anledningar, en hemmagjord finans- och fastighetskris utlöstes samtidigt med starten av en lång internationell lågkonjunktur.

Inför de allmänna valen 1991 spenderade de regerande Socialdemokraterna det mesta av den överhettade högkonjunkturens överskott i reformer i stället för att kyla ner ekonomin genom att spara pengar för att kunna hålla efterfrågan uppe i en kommande lågkonjunktur. Då konjunkturen vek efter valet föll landet genom botten på kommande lågkonjunktur och politikerna stod utan möjligheter att agera.

Förvärvsfrekvensen föll mer än 10 procent, från 83 procent ner under 72 procent. Då en procent motsvarade 51 000 personer så gick mer än 500 000 ut i öppen arbetslöshet på några få år. Vad värre var, det tog många år innan den internationella konjunkturen stärktes och drog igång Sverige. Det var hög arbetslöshet i många år.

Ägare till villor och lägenheter kunde inte betala sina lån då räntorna steg, vilket utlöste en kris för bankerna. Staten fick rädda dessa genom att lyfta in nödlidande lån som statsskuld. Folk fick gå från hus och hem med låga ersättningar för bostäder som inte var värda mycket och många äldre idag betalar fortfarande lån på fastigheter de lämnade för snart 30 år sedan. Det var en kris som äldre minns ännu, men som den yngre generationen inte vet mycket om idag.

Samma förvärvsfrekvens som den mellan 1985 och 1998 är inritad för de fem senaste åren i blå färg mellan 2013 till 2017. Den är också konjunkturanpassad, 1985 motsvarar 2013, 1986 motsvarar 2014 och så vidare. Läget nu motsvarar det för 28 år sedan, Sverige är i en stigande ekonomi.

Men nu är förvärvsfrekvensen 4,4 procent lägre än för 28 år sedan. Andelen skattebetalare är också 4,4 procent lägre. Med denna utveckling kan slutsatsen dras att pengarna till välfärden mycket sakta håller på att ta slut. Två effekter verkar, dels Baumols som nämnts ovan, dels att befolkningen fylls på genom invandring av personer med lägre sysselsättningsgrad och kunskapsnivå än urbefolkningen.

Sverige är som för 28 år sedan i en överhettad ekonomi. Inför valet hösten 2018 spenderade de regerande Socialdemokraterna mycket av högkonjunkturens överskott i reformer i stället för att kyla ner ekonomin genom att spara pengar för att kunna hålla efterfrågan uppe i kommande lågkonjunktur.

Sverige närmar sig just nu den vertikala linjen som motsvarar den 31 december 2018. Sedan länge finns tecken på en vikande bostadsmarknad. Priserna faller och lägenheter ställs tomma i storstäderna. De ansvariga pratar om en mjuklandning för marknaden på en lägre sundare nivå.

Det är som för 28 år sedan. Någon insikt om en möjlig lång och envis nedgång beroende på en sakta förlust av efterfrågan i ekonomin finns inte i den generation som nu har makten i Sverige.
Sverige är på väg ner. Det kan återigen bli ett fall genom botten vid kommande lågkonjunktur. Frågan är om någon eller några oväntade finansiella händelser kan utlösa ett fall till botten. Kommer det att dyka upp svarta svanar?

Nu representerar varje procent cirka 62 100 personer. Faller förvärvsfrekvensen 10 procent som för 28 år sedan så blir över 620 000 skattebetalare arbetslösa och kommer att få leva på statliga och kommunala bidrag. Under dessa 28 år har Sverige också beviljat över 2 miljoner uppehållstillstånd för emigranter. Det offentliga hushållets försörjningsbörda blir betydande. Detta är en framtid som gemene man ska ta ”höjd för” idag i sin personliga ekonomi.

Hans Jensevik är pensionär. Han har varit VD och delägare i Svensk Kommunrating, storstadsutredare, administrativ biståndsarbetare i Afrika och kommunekonom och ekonomichef i Uppsala kommun. Lärare i Nationalekonomi, Göteborgs Universitet och forskarassistent på stadsbyggnad, CTH.

72 reaktioner på ”Gästskribent Hans Jensevik: En ekonomisk situationsbeskrivning

  1. Bo Svensson skriver:

    1: Det skall inte fungera att beviljas kredit med framtida skattebetalares återbetalningsförmåga som säkerhet. – De har inte kunnat ge sitt medgivande till att bli skuldsatta.

    2: Beviljas man lån med sin bostad som säkerhet och sedan inte klarar av räntan och amorteringarna, skall kreditgivaren få nöja sig med säkerheten och inte ha mer att kräva.

    3: Att krediter ges i form av ägarandelar i utlåningsverksamheten, är receptet för att få ordning på bank och finans utan behov av skattefinansierade räddningsaktioner. https://www.alternativ.nu/index.php?topic=161643.0

    Liked by 3 people

    • Loke skriver:

      2. Orsaken till de låga räntorna i Sverige är att det tillkommer ytterligare säkerhet genom att låntagarens framtida arbetsförmåga fram till döden ingår i säkerheten. Ett samspel mellan skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten och polisen säkerställer att ingen långivare behöver oroa sig för återbetalningar.

      Liked by 2 people

      • Bo Svensson skriver:

        Det borde formuleras strikta kriterier för vad som skall menas med oseriös kreditgivning för vilken inget legalt stöd skall ges för skuldindrivning. – Den legala innebörden av den oseriösa krediten blir då gåva.

        Liked by 4 people

    • Linden skriver:

      Kloka synpunkter.
      Bankerna har alltid gått skadeslös ur alla kriser.
      Oavsett hur illa och ovarsamt de skött sin utlåningsverksamhet.
      Den enda banken i 90 talskrisen som klarade av att stå på egna ben som jag minns det var Handelsbanken.
      Handelsbanken hade någon form av provisionssystem till de anställda, alltså var de måna om att inte ta för stora risker.
      Det är lätt att slarva med andras pengar, våra politiker är levande bevis på det.

      Liked by 2 people

      • plq017 skriver:

        och så lånade man inte ut pengar på fastigheter som låg längre bort från bankkontoret än att det kunde ses från närmaste kyrktorn.
        SHBs förluster på fastighetslån var cirka 15.000 kronor, vilket täcktes av den anställde, för han ville inte mobbas av sina kompisar.
        Alla på SHB var delaktiga i resultatet genom en ägarstiftelse, Oktagonen.

        Gilla

  2. Fredrik Östman skriver:

    Finns det någon källa på de där sop- och vattenmätningarna? Det är ju något av en liten vätebomb om det finns 12 miljoner människor i landet och 4 miljoner av dem är utlänningar, varav den absoluta majoriteten, säkert över 3 miljoner, befinner sig olagligt i landet.

    Liked by 16 people

    • uppstigersolen skriver:

      I vissa områden, Tjärna ängar i Borlänge tex, lär det bo tre gånger fler människor än det finns uppgivet i kommunens register. Dock tror jag inte att detta är legio i alla utanförskapsområden. Alla måste ju äta och det är lätt att titta på hur mycket mat som säljs i dessa områden. Inte är det några jättemängder överallt.

      Liked by 1 person

      • narran skriver:

        Kanske beror på att många av de nya invånarna ska tvätta fötter och underliv 5 gånger om dagen. Konstig vana med tanke på att många kommer från ökenländer med vattenbrist

        Liked by 1 person

      • Hans Högqvist skriver:

        I Malmö finns områden där det bor betydligt fler än mantalsskrivna. Du kan inte beräkna efter hur mycket mat det säljs eftersom en stor del av matförsäljningen inte redovisas utan är svart. Min gissning är att ca hälften av omsättningen i Malmö av matvaror är svart / smuggel / stöldgods (från lastbilskapningar t.ex.).

        Liked by 3 people

    • Nürnberg skriver:

      Instämmer. Jag har tidigare gissat på storleksordningen 1 miljon illegala invandrare i Sverige, en gissning som jag har fått många himlande ögon för. Men fakta kvarstår:

      * Varje människa som legalt eller illegalt befinner sig i Schengen-området är en potentiell illegal invandrare til Sverige, de har bara att valsa in bäst de vill.

      * I Stockholm har svensken i många år varit i minoritet i kollektivtrafiken, ofta är man t.o.m. ensam svensk i bussen/vagnen, detta gäller även city (dessutom ges engelskan lika stort utrymme som svenskan i kollektivtrafikssystemet).

      * Var och varannan person man möter på gatan pratar annat språk än svenska, förut var det mest arabiska och afrikanska språk men har märkt att de slaviska språken är på mycket stark frammarsch.

      Det skulle inte alls förvåna mig om demografin i verkligheten ser ännu värre ut med svenskar i minoritet, typ 6 miljoner svenskar, 4 miljoner ”legala” invandrare och 3 miljoner illegala invandrare.

      Liked by 4 people

    • A skriver:

      Jag känner klarsynta utlänningar som liksom jag är övertygade att de är betydligt fler än den gängse uppfattningen. Betydligt. Men jag tror det är det enda som är produktivt? Den humanitära stormakten måste få så den tiger. Det finns bara det, ord rår inget alls. Vi måste vandra den här vägen, det är helt klart Fredrik. Det är summan av omständigheterna som de ser ut nu. Val och partier och sånt saknar betydelse, vi går den här vägen nu. Det är bara så. Vi kommer att tjata om att det går åt helvete , tills vi inte ens tror på det själva, och då händer det.
      Så ser mitt svammel ut.

      Mvh A

      Liked by 4 people

    • Palle9 skriver:

      Fredrik Östman: Även jag reagerade på siffran om 2 miljoner illegala, som skulle vistas i landet.
      Att myndigheterna tappat greppet är ju ingen nyhet – bristfälliga gränskontroller, en f.d. vice statsminister (Åsa Romson), som uttryckt att hon betraktade alla som åkt tunnelbana i Stockholm som svenskar, icke genomförande av beslutade avvisningar mm. Även detta med beviljade förmåner för människor, som vistas i landet (akut behov av sjukvård är naturligtvis inte kontroversiellt) innebär ju en tydlig signal, som knappast kan missförstås.
      Bara språkbruket ”papperslösa” i st f illegala är avslöjande: ungefär som att det endast handlar om någon liten detalj, en petitess, vederbörande saknar ett papper (det kanske bara har förkommit?).
      Men ändå, skulle siffran vara korrekt, då är läget katastrofalt. Hur försörjer sig dessa människor, svartarbeten, brottslighet?

      Liked by 3 people

    • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

      Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      På sätt och vis är det strålande nyheter, för om illegaliteten är så omfattande, så kommer för det första systemet att rasa samman mycket snabbare och så har vi för det andra mycket bättre legala möjligheter att bestraffa dagens makthavare ordentligt efteråt, när vi har tagit makten. De skall bli varse sina gärningars värde!

      Liked by 4 people

  3. Jan Andersson skriver:

    Den ””tärande” skattefinansierade sidan av en befolkning ska väl inte tillåtas bli större än vad den ”närande” sidan efterfrågar och vill betala för (i praktiken genom demokratiska val). Och som alla andra försäkringar finns det en självrisk vars storlek man kan ta ställning till själv.

    En offentlig ”tärande” sektor som skapar egna projekt som måste betalas av den privata ”närande” sektorn är som att anlita en byggfirma för att göra vissa renoveringsjobb som du anser dig ha råd med, men som bygger om hela huset till en kostnad långt över din budget och stoppar andra viktigare köp eller investeringar som du kanske hade planerat.

    Vad den ekonomiska politiken ständigt glömmer är att skatterna är kostnadsdrivande för en privat näringsidkare; varje dag måste intäkterna överstiga kostnaderna. Och när något blir för dyrt för kunderna säljer man inget alls och försvinner. I den offentliga sektorn betalar man egentligen ingen skatt alls, den är bara en räkneövning, man flyttar sedelbuntarna från en hylla till en annan i kassaskåpet, eller rättare sagt, det finns och behövs inga sedelbuntar alls.

    Invandringen och biståndet till tredje världen står i en klass för sig när det gäller dyra offentliga påhittade projekt, som ingen inom näringslivet frågat efter eller haft någon möjlighet att påverka, samma gäller även den påhittade klimathysterin som ursäkt för höga skatteuttag.

    Därför finns numera de flesta av våra bästa företags huvudkontor i andra länder, och för de som är kvar är import av lågvärdiga konsumtionsvaror från billigast möjliga källor en lönsam affär ännu en tid. Sedan finns inget kvar; byn och staden avfolkas och med den även efterfrågan på offentlig service. Bästa receptet på grynvälling.

    Liked by 6 people

    • Lars skriver:

      Offentlig sektor är inte ”tärande” och betalas inte av den privata sektorn. Skatten gör att konsumtionsutrymme dras in från befolkningen, löntagarna, och produktionen ökar i den offentliga dvs det blir en annan mix av produktionen. Dessutom tillkommer transfereringar som pensioner, som ger köpkraft åt andra grupper i samhället, konsumtion som avser producerade varor. Du blandar samman företagsekonomiskt tänkande med samhällsekonomiskt. För den enskilde företagaren ser det som du beskriver, men det är inte samma resultat på samhällsnivå, det finns skillnader mellan vad en företagare gör och hur det slår när 10 000 gör samma sak. Fint ord, ”fallacy of composition” är det tankefel du gör.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Men självklart är lönekostnaden inkl skatt väsentlig för företagen och självklart kan vi köpa fler kylskåp om vi minskar ned våd-skola-omsorg och självklart är lönekostnader inkl satt viktiga för exportföretagen (byggnadsindustrin är ju däremot skyddad för utländsk konkurrens och synnerligen ineffektiv, vi har Europas högsta byggkostnader).

        Liked by 1 person

      • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

        Så klart den är tärande i många fall, du tror att en privat upphandling gett oss Nuon och Karolinska? Jag kan inte närmare beskriva vilka usla investeringar svenska kommuner gör i finansiella produkter men också där uppstår problemet med att de som inte betalar med egna medel agerar som agenter, inte ägare.

        Gilla

      • Lars skriver:

        I-kea, du säger du förstår ekonomi eftersom du är doktorerad fysiker och matematiker som arbetat som programmerare i finansindustrin utomlands och det är en hårt vunnen kunskap. Hur kommer det sig att du då inte förstår de basala modellerna? Är det som vanligt att IT människor inte kan mycket mer än att programmera?

        Liked by 1 person

      • Orrtuppen skriver:

        Lars

        Men privat sektor och småföretagare betalar just i majoritet det konsumtionsutrymme som gör det möjligt till att just skatt kan finansiera offentlig sektor.

        Du får bolla med dina siffror hur som helst men faktum är att vi går mot en allt mindre levererande välfärd, försvar, fungerande polis, rättsväsende etc trots att våra skatter tillhör de högsta i världen.

        Med ett förverkligande av FN:s comapct safe immigration som nu skrivs på 10/12 så skulle/kommer? det innebära en glidande skala ner i en välfärdskollaps som bara till slut skulle kunna hållas upp med ökad statsskuld samt att låta sedelpressen gå på högvarv alternativt massiva internationella lån.

        Fram till dess kollaps kommer den offentliga sektorn ytterligare expandera och till slut explodera i arbeten som är just TÄRANDE.

        Varför?, ja bara för att centrera makt och fördela våra gemensamma tillgångar till den ekonomiska eliten. Svenska folket är BLÅST långt ner i skoskaften !.

        Sen då, skall vi leva på den ”humanitära stormakten”?.

        Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Orrtuppen: Sammanhanget mina kommentarer avsåg var den som Jan A gav.

        Samhällsekonomin kan ses som sektorer som balanserar varandra::

        Y (BNP) = Konsumtion + Investeringar + (Offentlig konsumtion/investeringar – Skatt) + Export – Import

        Om man inte drar in skatt så får man överhettning (pga inflationsdrivande låg arbetslöshet), se formeln, men man behöver rent principiellt inte dra in skatt för att ”finansiera” offentlig produktion och den skatt som används för transfereringar går tillbaka och ger konsumtion hos t.ex. pensionärer (som i sin tur betalar skatt, så det går tillbaka). Överhettning skulle ge inflation (men motsvarande i lågkonjunktur med arbetslöshet ger det inte inflation utan drar igång hjulen genom att påverka konsumtion och investeringar som skapar inkomst).

        Det är mycket populärt tala om skatt som finansiering (ur den synpunkt jag beskriver här, så kan man se det som ”finansiering”) och rätt nyligen såg jag företagarförbundet (tror jag de heter) föra samma resonemang som Jan A i en reklamkampanj att om man bara tog bort arbetsgivaravgifter så skulle massor av jobb skapas då lönekostnaderna blev mindre, men det betyder att den offentliga produktionen (och jobben) måste minska.

        Den privata sektorn betalar alltså inte den offentliga sektorns produktion eller för den delen transfereringar (som är en omfördelning av inkomster mellan eller inom generationer dvs löneinkomster omfördelas). Kapitalinkomster dvs vinstmedel i företag eller reavinster och moms komplicerar bilden, men är inte avgörande för detta resonemang. BNP avser förädlingsvärde av all produktion oavsett om den sker i privat eller offentlig regi.

        Frågan du (och I-KEA) tar upp om effektivitet inom offentlig produktion (sjukvård, inköp (t.ex. den borgerliga majoriteten Stockholms landsting beslut finansiera Nya Karolinska som public-private investering), polis, äldreomsorg är en annan fråga som avser hur man bedriver verksamheten, men realt så påverkas det också av invandringen, som ur skattesynpunkt innebär en omfördelning av inkomster till dem och produktionsmässigt som ökat tryck på verksamheterna.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Jag skrev Offentlig konsumtion/investeringar, men borde skrivit Offentlig produktion. Jag villade bort mig bland begreppen. Avser alltså löner inkl skatt mm dvs inte transfereringar. Förädlingsvärde inom offentlig sektor sätts lika med inköpspris för produktionsfaktorer (kapital, löner, mark) eftersom man inte har ett utpris satt på en marknad, vilket gör att BNP i ett land som Sverige med stor offentlig sektor systematiskt underskattas.

        Gilla

    • Lars skriver:

      Men visst har Jan en poäng om man formulerar det lite annorlunda dvs det finns inte en marknad för offentlig produktion på samma sätt som den privata, men det finns inte heller en vilja att låta brukarens plånbok styra konsumtionen av offentliga tjänster (bortsett från viss avgiftsfinansiering) eftersom de har en karaktär där man anser att sådant som sjukvård, skola och omsorg ska delges alla på samma basis. I gengäld ransonerar man tjänsterna efter behov och i många fall har efterfrågan på t.ex. skola och omsorg inte någon begränsning. Så politiker och förvaltning måste stå för vad annars en privat marknad skulle medföra i form av jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Det ger i sin tur en inkomstutjämning jämfört med privata marknader för det offentligas produktion. Men det är inte en fråga om att man kan höja skatter utan begränsning, Sverige slog i skattetaket redan på 80-talet och skatternas höjd har man ansett begränsande för dynamiken och det privata näringslivets tillväxt. Betänker man dessutom vad som tas upp i artikeln här, att tjänsteproduktion oftast har lägre produktivitetstillväxt än massproduktion av varor (och massproducerade tjänster typ telekommunikation, resor etc.) så finns det en spärr mot ökade skatter och en press på offentlig sektor. Givetvis spelar migrationen in och ökar efterfrågan på offentliga tjänster samtidigt som invandrarkollektivet ger otillräcklig inkomst och skatt per capita i gruppen sedd som helhet och det ökar pressen på offentlig tjänsteproduktion. Skattekvoten om ca 44 % hade varit lägre utan invandring om vi betänker att BNP totalt vuxit med 3-4 % per år sedan sekelskiftet, men med en kraftig avmattning under krisen 2008, men det har enbart gett en BNP/capita ökning på 0-1 % per år. Låg valutakurs genom riksbankens interventioner har ju dessutom gett exportledd tillväxt och minskad import med bytesbalansöverskott, återhållna löner och ökade kapitalvinster.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Så vad göra med, som Jan tar upp, onödiga offentliga utgifter, där han räknar upp Sida (jag anser att det bör avslutas pga. den migrations politik man bedrivit och de kostnader man dragit på sig) stöd till föreningsliv, religiösa samfund, media, idrott, kulturaktiviteter, diverse projekt osv. dvs utgifter där medborgaren har full insikt om vad han får och själv kan avgöra sina behov, diverse aktiviteter på olika verk och myndigheter och i kommuner, översyn av universitet och vilka institutioner man anser väsentliga. Vidar borde man snarast se över hur offentlig verksamhet styrs, det politiska systemet, professionalisering osv. Jag är alltså inte oense med Jan omkring behovet, men jag vänder mig mot hur man beskriver problemen i den politiska retoriken på olika sätt. Lönekostnader dvs bruttolön plus arbetsgivaravgifter plus försäkringar för det privata påverkas naturligtvis av ett kostnadstryck som emanerar från det offentliga via skatten

        Min gissning är att vad som behövs är ekonomisk styrning på det sätt Jensevik är inne på, men också rationalisering med bredare kompetenser och nya ledningssystem inom det offentliga

        Gilla

      • Lars skriver:

        Redovisningsmässigt så måste ju intäkter och kostnader gå ihop utom när staten över- eller underbalanserar av olika skäl, bokföringen har en intäktssida (skatt och avgifter) och en kostnadssida, men det är inte helt jämförbart på företagsnivå, kommun nivå och statlig nivå (där man ur viss aspekt INTE behöver finansiera utan där utgifter kan skapa nya inkomster i landet genom skattesänkningar eller investeringar.

        Voine, voine – skyll dig själv Orrtuppen alias I-KEA alias alla möjliga namn, som hela tiden skriker om ”att det är mina pengar”. Håller du dig på den nivån är det omöjligt tro annat än at du är på den nivån. I det här landet har förvrängda resonemang kring skatt drivits av de borgerliga partierna och media under fyrtio år och människor får inte mycket stöd att förstå. Jag tycker det är på tiden att man börjar diskutera offentliga utgifter och väga grupp mot grupp, behov mot behov och inte köra på i varenda valrörelse med känslomässiga argument, tårtkrig om vem som är stygg och vem som är snäll och att vi ska tänka på de stackars Afghanerna, för vi vet ju inte vad de varit med om, och Maud Olofsson ger OK för Vattenfall att handla i Europa – förefaller inte som att statliga verk är så bra på affärer…

        Gilla

  4. Göran Nilgard skriver:

    Har du försöka att publicera denna artikel i alla MSM? Denna info är för viktig för att enbart ha lästs av vår lilla tappra skara av läsare.
    Wow! Två miljoner är mäktigt, men fyra miljoner är förmodligen övermäktigt.

    Liked by 2 people

  5. Rutger skriver:

    När skribenten skriver procent så menas egentligen procentenheter. Det inte alls samma sak. Man blir gärna lite misstänksam till analyser som inte redovisar elementära fakta korrekt ty normalt beror det på att personen själv inte förstår sin materia. Finns då månne också andra siffror och fakta som analytikern inte heller hanterat korrekt och därför kommer till fel svar ?

    Gilla

    • 5ven55on skriver:

      Skribenten har tydligen bl.a varit lärare i Nationalekonomi vid Göteborgs Universitet. Jag betvivlar att han inte skulle förstå ”sin materia”. Troligare är då att det är du som inte förstår.

      Liked by 1 person

      • Rutger skriver:

        Förvärvsfrekvensen minskat med ca 5,6 procent, vilket i detta fall innebär 4,4 procentenheter. I detta fall ingen gigantisk skillnad, men i andra sammanhang kan skillnaden vara enorm, varför stringens behövs. Äger du tex 20 % av en fastighet och ska köpa 20 %, eller 20 procentenheter mer så är skillnaden stor. I ena fallet handlar det om 24 % ägande och i det andra om 40 %.

        Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Rutger, ”20% mer” kan lika väl betyda ”20% av hela fastigheten mer” som ”motsvarande 20% av min förutvarande andel mer”. Distinktionen är inte så klar, och inte så viktig, som man lätt inbillar sig.

        Gilla

    • Hans Jensevik skriver:

      Du kan väl klargöra skillnaden mellan procent och procentenheter och förklara hur lätt det är att missuppfatta mitt budskap i detta fall med förvärvsfrekvensen i procent. Annars håller jag i princip med dig. Fackuttrycken är språkets finaste ord.

      Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      ”Procent” och ”procentenheter” kan nog vara samma sak. Dessa två begrepp ger oss två slags hundradedelar som inte behöver närmare specificeras, men ibland används ”procent” om hundradedelar av något annat, så det är inte nödvändigtvis fel att använda ”procent” om de hundradedelar som ofta kallas ”procentenheter”. Det är inte för att det är felaktigt, utan för att det är otydligt, som man gärna avstår från detta bruk.

      Gilla

  6. Östrahult skriver:

    Alla tecken pekar i den riktning som Hans J visar. Toppskiktet i Sverige verkar vara lika blinda för detta som motsvarande toppskikt var inför franska revolutionen. I riksdagen käbblar partiledarna obekymrat på. Näringslivets toppskikt är inte oroat, inte ens en kraftigt övergödd finansindustri. Man räknar kallt med att som vanligt går staten in och tar underskotten

    Liked by 5 people

    • Kronblom skriver:

      ”Tryck mer pengar” och ”anställ fler i vården” (d.v.s. städare som uppgraderas och förses med sjuksköterskelegitimation)

      Gilla

  7. Göran Holmström skriver:

    Dessa siffror bekräftar ju det jag skrev om igår. Sverige sjunker som en sten.
    Om det kommer gå fort eller långsamt beror helt på konjunkturen.
    Smart sätt att mäta avfall och vatten, det ger ju ett närmevärde på antalet personer som belastar samhällssystemet. Frågan är ju hur mycket dessa kostar oss skattebetalare? Denna bomb lär ju aldrig diskuteras o vanlig media och av dom som beslutat om detta.
    Vart ju lite nyfiken på siffrorna bakom allt. Antalet arbetande 5 miljoner pensionärer 2 miljoner avrundade lite där 1970000 något
    sjukskrivna 200000
    0-14 år 2 miljoner 15-24 1,5 miljoner. Visst lite grovt yxat men ungefär utan att grotta ner mig i SCB och deras knepiga statistik.
    Summerar man siffrorna så 7 miljoner som betalar skatt.
    Fem som inte gör det utan tär av ekonomin, räknar vi bort inhemska födslar och sånt så säg
    3,5 miljoner som lever på skattemedel och bidrag vad dessa kostar lär ta hela helgen att räkna ut. Lat som jag är så bakräknar jag, valde låg snittlön landet 25 tkr
    tot lönekostnad 394 tkr skatt 204 tkr kvar till knegaren 16 tkr per månad.
    staten tar 60 tkr pension 52 tkr kommun 48 tkr landstinget 35 tkr utjämning andra kommuner 10 tkr begravning 300 kr bidrag i alla led snor cirka hälften.
    3,5 miljoner gånger 100000 ger 350 miljarder i pengar som godtyckligt delas ut till icke arbetande! Nu skall jag rätta min snabba kalkyl mot andras.
    Resultat mellan 110 miljarder och 600 miljarder vid en snabb koll.
    Vilket gör att mina 350 är rimliga.
    Vad fan får jag för pengarna?
    Varje arbetande medborgare skulle kunna ha 10000 mer i plånboken per månad om våra styrande skötte sina arbeten.

    Liked by 4 people

    • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

      Jämför med Schweiz, kronan hade paritet för inte så länge sedan, med mindre offentlig sektor och därför mindre invandring så hade vi alla varit mångmiljonärer, idag går det nio kronor per Schweizerfranc.

      Liked by 3 people

  8. Jan Ivarson skriver:

    Svenskar inser inte problemen för att många orkar inte med större intellektuell ansträngning än att läsa en tredjedels A4-sida. TV-programmen lär oss behovet av fysiska ansträngningar inom idrott. I yrkeslivet krävs varsamma rörelser som är bekväma. Ansträngningar att läsa begränsas till illustrerade gratistidningar från Elgiganten, Coop och ICA.

    Liked by 2 people

  9. Fredrik skriver:

    Tack för läsningen. Värdefull information.

    Kan du berätta mer om analysen av vatten- och sopvolymerna i våra utanförskapsområden? Kan man få se hur din uträkning på två miljoner illegala gjorts?

    Hälsningar

    Gilla

    • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

      Det luktar pk-spion.

      Liked by 2 people

    • Hans Jensevik skriver:

      I Borlänge finns ett utanförskapsområde där det officiellt bor 3 500 invånare men vattenförbrukning och sopmängder indikerar att det kan bo så många som 10 000. Källan är en artikel i nättidningen Kvartal av Åberg. Frågan är hur många invandrare av olika kategorier som inte är självförsörjande som urbefolkningen betalar välfärd åt. Rättigheter kan på sikt bara ett fåtal ha utöver dem som inte samtidigt har skyldigheter och det är min kärnfråga. Hur ska du positionera dig för att inte bli ruinerad som betalare av andras rättigheter i framtiden från en global efterfrågan i en svensk dysfunktionell ekonomi.

      Liked by 3 people

      • Orrtuppen skriver:

        Det gäller att positionera sig som svartjobbare i en sådan ekonomi.
        (Att ha rätt kunskaper inom rätt segment kombinerat med ett gott rykte gör dig efterfrågad).

        Självhushåll, odling och tjuvfiske/jakt kan vara ytterligare lösningar.
        Går det längre så kan även den etniskt svenske bli en kriminell.

        Är det inte så det är tänkt så cirkeln blir sluten?, det viktigaste trots allt är väl en ökad BNP och centraliserad makt ?.

        Gilla

  10. Bosse skriver:

    Svensk BNP omsluter ca 4,4 tusen miljarder kronor. Staten, kommuner och landsting tar in ca 2 tusen miljarder i skatter och avgifter. Det finns således 2,4 tusen miljarder kronor för politikerna att lägga vantarna på.

    Gilla

    • Jari Norvanto skriver:

      Pfft, ”4,4 tusen miljarder kronor”… Walmart säljer för mer än så.

      Nåväl. Sedan Maggan tog över den svenska plånkan har vi, med hennes sätt att se det, eller säga det, gått från ”tomt i ladorna” till ”går som tåget”. Det där med tåget är lite dubbeltydigt.

      Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        Vare sig Maggan använder uttrycket går som tåget eller, går som en Tesla som hon försökte med så fattar vi alla vad hon menar. Tågen kommer inte i tid och Tesla är ett företag som ger en brakförlust varje år. Så liknelsen med Sverige stämmer, allt går åt hel—-e och med brakförlust.

        Gilla

  11. Sav skriver:

    Lars Bern har skrivit boken:

    https://www.bokus.com/bok/9789187391545/varfor-forsvinner-vara-kronjuveler-dikeskorningar-i-svensk-industri/

    Föredraget ovan ger en förklaring till att denna nedmontering av den tidigare så kraftfulla svenska industrin kunde få äga rum.

    Nu sker en ”nedmontering” av den svenska tidigare så blomstranse svenska medelklassen.

    Det här temat hittar vi på dagordningen för Bilderbergmötet 2016:

    ”Precariat and middle class”

    https://www.bilderbergmeetings.org/meeting_2016.html

    Och detta var uppe på dagordningen 2014:

    !The Future of Democracy and the Middle Class Trap”

    https://www.bilderbergmeetings.org/conferences/2010.html

    I föredraget ovan berättar Coleman även om denna agenda (efter 35 minuter). att eliminera medelklassen.

    Liked by 2 people

  12. Lars skriver:

    Det är inte sant att omvärlden 1991 var på väg ned i en lågkonjunktur och det är förvisso sant att socialdemokratin inte bromsat upp högkonjunkturen från 1988 trots att man samtidigt avreglerat finanssektorn, vilket ledde till bostadsbubbla och finanskrasch, och det är sant att arbetslösheten var låg och inflationen hög 1991 dvs överhettat, samtidigt som kronan var övervärderad och underskott i bytesbalansen rådde, men det var regeringen Bildt som inte agerade enligt skolboken vid en finanskrasch i den situationen och släppte kronan, vilket skapade onödigt hög arbetslöshet. Vad som hände 1990-91 var att valutasamarbetet i Europa med tysk låginflationspolitik gjorde valutakurserna i bl.a. GB och Sverige övervärderade och GB, som lämnade valutasamarbetet ett år innan Sverige devalverade/släppte kronan, reste sig ganska snabbt när man släppte valutan fri. Arbetslösheten i Sverige blev onödigt hög och regeringen Bildts kronförsvar gjorde att mycket av mindre företag slogs ut.

    Situationen nu förefaller likartad om vi ser till de privata hushållens skuldsättning och bankernas utlåning där bostadspriserna drivs av billiga krediter. Till skillnad från då är de svenska bankerna beroende av upplåning på de internationella penningmarknaderna och de räntor de får betala mindre knutna till Riksbankens korta räntor, så om omvärlden börjar se mörkt på Sverige så kan räntorna de kräver stiga snabbt. Det är också sant att vi sannolikt är på väg in i en internationell lågkonjunktur samtidigt som centralbankerna världen över börjar minska på köpen av långa värdepapper och så småningom höja korta räntorna med repo-mekanismer, som nu i USA där tio-åringen ligger på ca 3.2 %, endast några tiondelar över korträntan. ECVD börjar i december minska köpen av långa papper, men korträntan ser man inte stiga förrän om ett år. Svenska bo-lånemarknaden är speciell såtillvida att man förlitar sig på rörliga låneräntor, inte binder. Det ger snabbare genomslag för räntehöjningar.

    Det blir intressant att se hur finans- och bostadsmarknader världen över påverkas liksom företagens vinster, uppblåsta med lånade medel och återköp, utvecklas när nu centralbankernas stimulanser rullas tillbaka. Blir det en ordnad process?

    Liked by 1 person

  13. Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

    En graf! Det värmde hjärtat. En undran kan vara vem som besitter Jenseviks tidigare poster idag? Har Jensevik någon kontakt med dessa, eller är det som inom klimatforskningen att alla pensionärer talar sanning, alla, alla, och alla som fortfarande är avlönade av staten ljuger, alla, alla?

    Gilla

  14. Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

    Det kan ju vara så att det nu är vår tur att vara Grekland, varför skall vi jobba hela tiden?! Nej, låt oss låna och låt oss pensionera oss vid 50 och ge oss en 13 månadslön i julbonus varje år.

    Liked by 2 people

      • Lars skriver:

        Du har inte förstått något om den grekiska situationen. Man har visat att man arbetade lika mycket som i Tyskland (Krugman), du har gått på en media skröna som byggde på Tysklands behov visa den egna befolkningen att minsann var det Grekernas eget fel, så nu fick de lida pin, medan man räddade de tyska och franska bankerna genom att låta ECB lån ersätta de privata. Tysklands bytesbalansöverskott och kapitalutflöde till syd Europa hade ju inget med saken att göra…tyskarna var ju flitiga.

        Liked by 1 person

      • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

        Hehe, du har varit i Grekland? Och Tyskland? Eller kanske inte.

        Gilla

      • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

        Du kanske har kört den senaste versionen av Porsche Panayotis, designad, byggd och testad bland soporna i Aten, eller ätit Muttis Moussaka med en sejdel öl i Berlin? Kanske du skulle läsa mindre?

        Gilla

  15. Joakim skriver:

    Små egna tankefigurer, om ett möjligt scenario, efter att ha läst dagens text;

    Bostadsbubblan når sin pik och spricker. Fastighetspriserna sjunker. Samtidigt som räntan höjs. Vid försäljning tar många med sig en livslång skuld. Till högre ränta. Man blir då en dålig konsument, i många, många år. Om konjunkturen dessutom dyker, växer även arbetslösheten kraftigt. Köpkraften minskar än mer. Som genererar mer arbetslöshet, i en nedåtgående spiral. Kommunerna tvingas drastiskt höja kommunalskatten. Vars kostnader redan är ansträngda. Kommuninvest, som hittills kunnat låna billigt utomlands till svenska kommuner, med svenska statens goda minne, får allt sämre kreditvärdighet. Lån till löpande utgifter blir inte längre möjliga. Samtidigt har pensionsbromsen slagit till. Pensionerna gröps ur. Till det skall läggas att samhället valt att inte buffra upp i högkonjuktur, inför en stundande lågkonjunktur. Alla socialförsäkringar ansträngs till det yttersta. Och måste börja sänkas. Det leder till social oro. Till detta kommer att vi lever i ett allomfattande identitetssamhälle, där var och en helst befrämjar sitt. Människors intressemotsättningar sätt då på sin spets. Mer våldsamma motsättningar kommer i dagen. Kriminaliteten växer. Samtidigt som polis och försvar inte fått tillräckliga resurser. Och inte längre förmår upprätthålla en basal trygghet. Förtroendet för politikerna sjunker som en sten. Människor börjar bli smått desperata. De svenskar som har vägar ut ur landet väcker dessa till liv. Och emigrerar. Färre företag väljer då att investera i Sverige. En stor arbetslöshet fylls på än mer. Klantillhörighet blir till sist en absolut nödvändighet. Men den gjorde svensken sig av med för tusen år sedan. Samtidigt har politikerna inte klarat av att stoppa anhöriginvandringen. Ökade belastningar på befintliga samhällssystem når nu över en kritisk massa. Samhället tappar helt kontrollen. Särskilt om några större attentat dessutom sker.

    På detta tänker jag, när relativt unga politiker inte ens klarar av att få till en funktionsduglig regering. Visst kan man bli rädd för mindre? Men det enda som tycks skrämma dagens politiker, är sverigedemokraterna. Inte ovan beskrivna scenarion. En dag lär de nog förstå sambanden. Med då är det redan för sent…

    Liked by 3 people

  16. Hans Jensevik skriver:

    Jag slutade i Uppsala kommun 1987 i december som ek ch. Fram till 1985 fanns ett ekonomikontor direkt under kommunstyrelsen med ek dir som föredragande. 1986 infördes kommundelsnämnder och ekonomikontoret blev en avdelning i ett kommunledningskontor. När i stort all ärendeberedning skedde utan ekonomiska hänsyn slutade jag självmant 1987. Sedan dess har jag varit fri praktiserande ekonom inom kommunsektorn. Jag hade efter 1987 inga vidare kontakter med Uppsala som föll igenom ekonomiskt. Kommunen drog på underskottsskulder på ca 3 miljarder och tvingades vid sekelskiftet sälja Uppsala Energi för ett motsvarande belopp. En belåning ersattes av en förskingring. Alla partier hade skuld i detta, invaderade av 68-or som de var. Det är svaret på din fråga.

    Liked by 3 people

    • Palle9 skriver:

      Hans: stort tack för din tänkvärda men samtidigt skrämmande krönika. Exemplet Uppsala får en att fundera på hur många andra kommuner, som misskött ekonomin (förhoppningsvis dock inte i den storleksordningen, som Uppsala) … Heder åt dig för att du klargör skeenden i den kommunala ekonomin, som alltför ofta kommer i skymundan när det talas om Sveriges ekonomi.

      Gilla

      • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

        Herregud, de är alla skyldiga, alla, alla.

        Gilla

  17. cmmk10 skriver:

    En kommentar till:

    ”Ägare till villor och lägenheter kunde inte betala sina lån då räntorna steg, vilket utlöste en kris för bankerna. Staten fick rädda dessa genom att lyfta in nödlidande lån som statsskuld. Folk fick gå från hus och hem med låga ersättningar för bostäder som inte var värda mycket och många äldre idag betalar fortfarande lån på fastigheter de lämnade för snart 30 år sedan. ”

    Jag är tveksam till om det var hushållens nödlidande krediter som orsakade bankkrisen. Min uppfattning är att orsaken var den sanslösa utlåningen till fastighetsbolagen (vilka bl a betalade astronomiska priser för utlandsköp).

    Förvisso var det en del nyproducerade Brf. som konkade och säkerligen en och annan privatperson som inte mäktade med lånen. De som nödgades sälja gjorde stora reaförluster, men kreditförlusterna hos bankerna rörande hushållen var mycket små.

    I Sverige kommer man inte undan bankskulder eller döden. 😉

    Gilla

    • Hans Jensevik skriver:

      Du har rätt det var inte bara hushåll som var belånade och råkade illa ut. Det var som du säger likadant i många sektorer. Men en artikel måste vara begränsad i utrymme. Det går att skriva böcker om vad som hände. Intressant är att i vissa länder sker denna typ av kris återkommande i varje ny generation. Sverige verkar vara ett sådant land. Befolkningen har berövats sina historiekunskaper och så börjar ekorrhjulet snurra mot en s k ”failed state”.

      Liked by 2 people

    • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

      Bull, spionen igen.

      Gilla

  18. Lars skriver:

    Arbetslösheten gjorde naturligtvis att många inte hade råd betala räntor, men visst har du rätt i att det framförallt var utlåning till fastighetsbolag som utlöste krisen, men samtidigt var mycket av bostäderna och kommersiella fastigheter övervärderade och räntorna skyhöga då inflationen trycktes tillbaka av arbetslösheten samtidigt som riksbanken höll räntan hög ända till 1998 – inflationsbekämpning och valutaförsvar. Problemet som jag förstår det var att Bild regimen inte släppte kronan eller devalverade inom valutasamarbetets ram när arbetslösheten kröp över 6 % (vilket borde räckt för att klippa inflationen).

    Hur kommer det sig att borgerliga regimer alltid ställer till det i ekonomin? Centerregimen och varvsstöden under övervärderad krona, Bildtregimen, Alliansen med migrationspolitiken?

    Gilla

    • Sand och sand och sand, en Kut? Är, det, jo! Kolabacken, kusträtten och profitabel brand, detta är mitt eget land, Vafan, en golfare? Ok, vi tar i hand skriver:

      Jag trodde att sopa Nordisk Fjäders fabrik efter nedläggning var det värsta jobb som fanns, men att vara Pancho till denne Don Q hade varit värre.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Du passar nog bra som väderkvarn, du praktiserar ju flitigt här, Jag gissar du flaxar för att hjälpa flygplan upp i luften på charter resan med?

        Kommer att tänka på historien om Per-Ola som på gravens rand tog löfte dyrt och heligt ac kära frun Hulda att hon inte skulle vara otrogen, för då skulle han vända sig i sin grav. När Hulda i sin tur kom till Sankte Per och himlaporten så frågade hon efter Per-Ola, om han var där? Jodå, sa Sankte Per, vi använder honom som fläkt i matsalen!

        Gilla

    • Hans Jensevik skriver:

      Det är inte bara borgerliga regimer som ställer till det. Enligt min uppfattning och erfarenhet går det ”politiska tåg” genom samhället då och då. Dessa slutar som regel med haverier. De som då råkar sitta vid makten får hantera problemen tills de blir möjliga att lösa. Vad du hänvisar till började första åren av 70-talet med en fyrdubbling av oljepriset och Sverige valde en hemsnickrad politik som fick namnet ”överbryggningspolitiken” under Palme. Vi skulle stimulera oss genom följderna av oljekrisen. Detta havererade i den överhettade uppgången åren före 1990 och Kjell-Olof Feldt och kompani avgick. Bildt fick hantera krisen efter valet 1991 och efter nästa val kunde Göran Persson ta tag i lösningsinrikrade åtgärder. Det var olje-tåget. I Uppsala kommun, som jag berättade om ovan, var jag med om ”kommundelsnämndståget”. Nu kör politikerna ”globaliseringståget” vilket ödelägger den nationella välfärdsstaten Sverige. Den svenska planeringsparadigmen påminner mycket om bröderna Marx film ”En dag i vilda västern”. I den finns en mycket berömd tågresa.

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.