Las Navas de Tolosa

Mohamed Omar

När vi får lära oss om Kolonialismen i skolan, så är det europeisk kolonialism. Kolonialismen med stort K. Ordet frammanar bilder av vita män i tropikhjälmar och svarta betjänter. Men det är inte hela historien. I många hundra år var Europa utsatt för kolonialism. Delar av Öst- och Centraleuropa låg under turkarna och delar av Spanien styrdes av muslimer i nästan 800 år. När det kommer till den europeiska kolonialismen betonar man det dåliga, men när det kommer till den islamiska kolonialismen av Europa berättar man gärna om hur ”berikade” vi blev. Agendan är tydlig.

Idag den 16 juli 1212 utkämpades det stora slaget vid Las Navas de Tolosa. Slaget blev en vändpunkt i reconquistan, den långa spanska återerövringen av Spanien. Alfons VIII av Kastilien ledde tillsammans med Sancho VII av Navarra, Peter II av Aragonien och Alfons II av Portugal korståget mot muslimerna. Dessa leddes av den almohadiske kalifen Muhammad an-Nasir. De kristna vann och sedan föll de muslimska väldet snabbt samman. Så småningom återstod bara Granada som befriades år 1492.

Almohaderna kallas de på svenska, los almohades på spanska, les almohades på franska. På arabiska hette de al-muwaḥḥidun, ett ord som betyder monoteister. Men alla muslimer är ju monoteister, så varför kallade de sig så? För de var stränga, puritanska muslimer som ansåg att andra muslimer inte var tillräckligt rena i sin monoteism. Det var en väckelserörelse som ville återställa islam till sin ursprungliga renhet, ungefär som salafisterna idag. Allt som luktade ”avgudadyrkan” måste utplånas. Detta var alltså en rörelse som var intolerant mot den tidens vanliga islam, föreställ er då hur den betraktade den katolska européer med sin dyrkan av människan Jesus som Gud.

Om almohaderna inte besegrats av de kristna européerna hade mycket av det vi betraktar som typisk spansk kultur inte existerat idag. Ingen El Greco inom måleriet. Det hade varit som i almohadernas hemland Marocko. Där finns ingen bildkonst att tala om. Om du går in på wikipedia och läser om marockanska konstnärer finner du för det första att de är väldigt få och för det andra att alla är födda på 1900-talet. De är beroende av sekularisering och påverkan från väst. Flera av dem flyttade till väst eller hade stor del av sin publik där.

Slaget vid Las Navas de Tolosa 16 juli 1212. Målning av Francisco de Paula Van Halen (1814-1887)

I dagens Spanien, liksom i övriga Västeuropa, växer den muslimska befolkningen genom den pågående massinvandringen från Afrika och Mellanöstern. Muslimska fundamentalister tenderar att identifiera sig som en del av den muslimska umman, en transnationell gemenskap, som också är politisk. Man lever i Europa, men känner sig i första hand som muslim. På grund av mångkulturalismen möter heller inga krav att anpassa sig till europeisk kultur och bli en del av vi:et.

Det är likadant i Sverige. I moskéerna predikar man om situationen i Afghanistan, Syrien, Somalia och Palestina. Det är sällan man talar om Sverige. Man talar om ”våra bröder och systrar” och om att vara solidarisk och hålla ihop. Då är det hela tiden muslimerna man talar om, inte att vara solidarisk eller känna sig som ett med svenskarna. I alla moskéer jag har varit i, och det är många, är det en självklarhet att svenskar och muslimer är olika saker.

Känslan av gemenskap mellan européer över nationsgränserna föddes ur konflikten med islam. Det var denna andra, och fientliga kultur, som gjorde att européerna, trots inbördes olikheter, började uppleva sig som européer. Det tidigaste belägget för något som kan ha varit en europeisk gemenskapsupplevelse finns i en tidig medeltida text om slaget vid Poitiers 732, där Karl Martell, Karl den stores farfar, med en frankisk armé slog tillbaka de muslimska erövrarna. Efter sjudagarsslaget, heter det, vände europenses tillbaka till sina hembygder. De kom från olika länder och tala olika språk, men de var européer och hade därför ett gemensamt intresse av att försvara sig mot islam.

Konflikten är inte längre något man bara läser om i historieböcker. Den har blossat upp på nytt fem hundra år efter Granadas fall. Det blev vi påminda om i augusti förra året då fem jihadister med marockanskt ursprung gick till attack i Barcelona. Och låt oss inte glömma bort den oerhörda jihadistattack som ägde rum i Madrid den 11 mars 2004. Vid attentatet dödades 191 personer och 2050 skadades. Jihadisterna hade placerat ut bomber vid tre olika tågstationer. Den 3 april dog flera misstänkta jihadister när de sprängde sig själva till döds hellre än att ge upp. En av dem var tunisiern Sarhane ben Abdelmajid Fakhet, en fanatiker som tros ha varit ledaren.

Alla 27 män som var inblandade i attacken var marockaner, förutom tre algerier, en egyptier, en tunisier (ledaren) och en libanes.

Jihadisterna lyckades genom sin terror påverka Spaniens utrikespolitik. Den borgerliga Partido Popular-regeringen förlorade valet som hölls den 14 mars. Socialistpartiet kom till makten och drog tillbaka Spaniens trupper från Irak.

De fruktansvärda scenerna från Barcelona i augusti förra året påminde om en krigszon. Och tyvärr kan jag inte säga att det kommer att gå över, att det kommer att bli bättre. Jag tror att det kommer att bli mycket värre. Jag tror att vi kommer att få se scener i Paris, London och Stockholm som påminner om vad vi sett från inbördeskrigets Syrien. Jihadister beväpnade med AK-47:or som håller byggnader, som tar gisslan, som genomför militära operationer.

Varför tror jag det? För när vi flyttar miljontals människor från islamvärlden, utan att skilja på bra och dåliga, och de etablerar parallellsamhällen här. Ja, då flyttar vi islamvärlden med dess konflikter till Europa. Europa blir, på grund av migrationen och bristen på assimilering, mer och mer som islamvärlden. Och våra politiker vill inte se detta. De vill inte tänka framåt.

När jag skriver så här är det alltid någon som invänder att alla muslimer inte är fundamentalister. Och det är sant. Alla är inte fundamentalister, men många är det. Och en muslimsk fundamentalist är inte som en kristen fundamentalist. För i islam finns läran om jihad, heligt krig, och teokratin, idén om en islamisk stat. Jag är ateist och tror inte på någon religion, men jag har varit muslim och kan konstatera – och det kan vem som helst som undersöker saken – att islam och kristendom är två helt olika religioner som bidragit till att skapa helt olika kulturer. Spanien har El Greco. Det har inte Marocko.

38 thoughts on “Las Navas de Tolosa

  1. Dan Astrom skriver:

    Jag lever i Thailand och följer till viss del utvecklingen i Mayanmar. Det som slog mig häromdagen var att undersöka om Mayanmar bara har två religioner, med tanke på alla tårar som fälls över den muslimska befolkningens förtryck. Enligt Google så är den kristna delen lika stor, eller liten, som den muslimska, därtill kommer hinduer. Men det är bara den muslimska som har problem och förföljs!? Det är konstigt! Buddhismen är som jag ser det, oerhört tollerant och jag kan inte annat än fundera varför ”fredens religion, Islam” alltid hamnar i stridigheter, över allt i världen. Det kanske inte är synd om dessa islamska följare i Mayanmar, de har kanske själva skapat hatet mot sin grupp.
    Thailand är buddhistiskt och tolleransen buddhisterna har mot allt, skulle jag vilja säga, går i det närmaste till överdrift. Underligt är det att ”fredens religion, Islam” alltid hamnar i skottlinjen över allt.

    Liked by 17 people

    • Ki skriver:

      Kan vi sprida det du skriver?
      Vi vet hur det ligger till, men svensk pkmedia ger en annan bild. Vi behöver sanningen som skriv av sådana som du ,som lever där..

      Liked by 2 people

      • Dan Astrom skriver:

        Ett tillägg… 🤔
        Även i de sydliga provinserna av Thailand pågår ett, som jag ser det, ett lågintensivt krig. Även det Islam mot det Buddhistiska samhället. Där utförs oftast attackerna mot statsanställda, så som poliser, militärer och lärare, men även civilbefolkningen får sig en dust då och då… 👎
        Alltså, Islam mot vem som helst, eller hur ska man tolka det?!

        Liked by 2 people

    • kaphorn57 skriver:

      Hej Dan
      Även jag ansåg alltid Buddhismen som mycket tolerant…tills jag hörde om, hör och häpna, fundamentalistiska buddister på Sri Lanka som tar till vapen. ?

      Gilla

      • Dan Astrom skriver:

        Det kan du ha rätt i till viss del. Det är en religion och det finns en gräns för dess tolerans. Buddhismen har hyfsat högt till tak, så att säga, men det går att få dom stridiga, så som på Sri Lanka och inte att förglömma Mayanmar.
        Men det jag tycker mig skönja är att hatet från munkarna bara riktas åt ett håll?! Varför är det så? Vad har motparten gjort som föranleder ilskan i dessa, normalt, tandlösa munkar?
        Något har tänt gnistan…

        Liked by 1 person

    • Jari Norvanto skriver:

      Samuel Huntington konstaterade att muslimerna var vida överrepresenterade i blodiga konflikter mellan civilisationerna (muslimer vs icke-muslimer) och inom civilisationen (muslimer vs muslimer).

      The Clash of Civilizations – and the Remaking of World Order (1996):

      ”The Koran and other statements of Muslim beliefs contain few prohibitions on violence, and a concept of nonviolence is absent from Muslim doctrine and practice.”

      ”It merges religion and politics and draws a sharp line between those in the Dar al-Islam and those in the Dar al-harb. As a result Confucians, Buddhists, Hindus, Western Christians, and Orthodox Christians have less difficulty adapting to and living with each other than any of them has in adapting to and living with Muslims. Ethnic Chinese, for instance, are an economically dominant minority in most Southeast Asian countries. They have been successfully assimilated into the societies of Buddhist Thailand and the Catholic Philippines; there are virtually no significant instances of anti-Chinese violence by the majority groups in those countries.”

      Gilla

      • Aurora skriver:

        Huntingtons The Clash of Civizations är en av 1900-talets bästa böcker. Det är symtomatiskt att den över huvud taget inte finns bland någon litteraturförteckning på svenska universitet och högskolor.

        Gilla

  2. Fredrik Östman skriver:

    Aktiva jihadister och andra muselmaner förhåller sig till varandra som vattenångan i ett rum till vattnet i ett glas vatten i rummet. Om luften i rummet är mättad med vattenånga, alltså om landet är fullkomligt muselmanskt, så avdunstar inget vatten, ingen annan muselman blir jihadist. Men om vattenånga försvinner ur rummet, om jihadister dör i det heliga kriget mot oss kafir, så avdunstar inom kort ny vattenånga från glaset. Nya jihadister tar de gamlas plats. Det enda sättet att inte ha vattenånga i rummet, att inte ha några jihadister på gatorna, är att ta bort glaset med vatten ur rummet.

    Alla jihadistiska terrorister som har identifierats har innan de begått sina nedriga illdåd betraktats som moderata, fredliga och rentav ”sekulära” muselmaner. Alla.

    Vatten och ånga är båda vatten. Muselmaner och jihadister är båda muselmaner. Vi kan inte acceptera något som helst uttryck för politisk islam i Västvärlden.

    Liked by 15 people

    • uppstigersolen skriver:

      När du skriver vi känner jag mig inkluderad. Tyvärr är en stor del av Sveriges befolkning inte villiga att vara del av detta vi. De vill hellre vara en del av Islamvärlden. Varför? Dödslängtan kanske.

      Liked by 1 person

    • jvkkk skriver:

      Jag skrev något liknande men din bild är mycket bra, Omars uppdelning av bra och dåliga muslimer är meningslös i teorin som du visar, och i praktiken eftersom vi inte kan skilja den ene från den andre. Att vi hittills inte nått ut med detta är för att etblissemanget har försökt få oss att tro att det är oundvikligt att ha muslimer i Sverige trots att dessa gäster kom hit helt nyligen, därför om de ändå är här, säger etablissemanget så har vi bara att gilla läget. Om man ser dem som gäster som man kan få att lämna Sverige så kommer saken i ett annat läge. Man hoppas att SDs retorik runt detta helt nyligen (i barnprogram) just är tänkt bara att attrahera barn och andra svenskar och att man menar något annat egentligen.

      Liked by 5 people

  3. Anders F skriver:

    Det stora problemet med islam är bristen på sekularitet, bristen på kunskap och bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor. En religion med dessa svagheter, som dessutom har en politisk agenda, kommer obönhörligen i konflikt med det omgivande samhället. Jag kan inte komma på ett enda land med en muslimskt minoritet där integrationen fungerar. Kina har stora problem med sin muslimska minoritet. Även Ryssland har problem. Problemen i Europa är väl kända. Inte ens inom den muslimska världen fungerar samhället.

    Som Mohamed Omar påpekar vill man inom den svenska debatten inte kännas vid det faktum att Europa under många hundra år dominerades av det Osmanska riket. Den muslimska kulturen gav givetvis européerna en hel del. Som exempel kan nämnas arkitektur och filosofi. Att påstå att det var en höjdpunkt för Europa är däremot inte sant.

    Tyvärr präglas hela vår samtid av idéen att skuldbelägga den europeiska kulturen och se alla andra folk och kulturer som offer. Detta är ett historielöst betraktelsesätt. Imperier har under årtusendena kommit och gått. Tänk om det är så att Europas roll i världen är förbi och att andra makter som t.ex. Kina har framtiden för sig. Mycket tyder på att så är fallet.

    Liked by 4 people

  4. Lars-Olof Svensson skriver:

    En önskedröm: en tv-sänd debatt om islam i Sverige mellan Mattias Gardell och Mohammad Omar. En fråga på debattlistan: vad predikas i svenska moskéer? Vet inte vem som skulle kunna vara moderator, men det måste vara någon som Mattias Gardell inte blir rädd för. Kanske Belinda Olsson? Eller Özz Nujen? Pascalidou?
    Tänk om vi alla verkade för det! Mattias Gardell är ju en tungviktare inom svensk forskning, bara det att han har doktorerat på Louis Farrakahn och Nation of Islam i USA. Och han har raka rör in i Ibn Rushd -sfären i Sverige.

    Liked by 2 people

  5. W skriver:

    Varje dag kommer en ambulans in med en unge som blivit knivhuggen. Det kan inte vara rätt. Vi är inte i krig, säger Griffiths som arbetar på barnsjukhuset Barts Health NHS Trust i London och har behandlat barn så unga som nio för våldsbrott.

    Några av hans kollegor inom det militära har liknat situationen vid sjukhus i krigszoner i Mellanöstern – en situation han befarar har blivit det nya normala.

    En av orsakerna till våldsspiralen sägs vara att polisen inte längre får utföra så kallad ”stop and search” på grund av att det skulle kunna skada etniska minoriteters förtroende för polisen.

    London fick en muslimsk borgmästare för några år sedan, mannen som tycker att terroristdåd måste storstadsbor tåla.

    Liked by 3 people

  6. olle holmqvist skriver:

    Krönikören Omar ovan:
    ”Det tidigaste belägget för …en europeisk gemenskapsupplevelse…Vad jag läst. ”en tidig medeltida text om slaget vid Poitiers 732, …Karl Martell,…med en frankisk armé slog tillbaka de muslimska erövrarna. Efter sjudagarsslaget,..vände europenses tillbaka till sina hembygder.”

    Martell segrade. Segraren skriver historien.
    Min lästa bok: ”Om Martell verkligen – och det är ovetbart – därtill räddat Västerlandet, är något som diskuteras.Förmodligen var Rahmans trupper ..knappast i stånd att lägga under sig Frankerrriket om han segrat. Kalifriket var alltför svagt….Ingen av hans efterföljare försökte gå över Pyreneerna med en större här” (p 50)
    (Gerhard Herm: Karl der Grosse, ECON, 1995)
    Därtill om Europensernas enighet: Hertig Eudo av Akvitanien – kristen – stred på Rahmans sida. Hela spektaklet kan, rimligare,tolkas som ett regionalt småkrig mellan regionala småfurstar, med tillfälliga allianser.

    Hur som – det spelade sin roll för Martell, Han hyllades i Rom. Fortsättning följde.

    Sensmoral: försiktghet med heroismer som passar egna förutfattade meningar..

    Gilla

    • acciaiosite skriver:

      Visserligen rådde stor rivalitet mellan Karl Martell och hertig Eudo, men hertigen stred INTE tillsammans med Abd al-Rahman Ghafiqi, den umayyadiske guvernören av al-Andalus. Klämd mellan centralmakten i Frankerriket (personifierad av rikshovmästaren Karl Martell) och muslimerna på Iberiska halvön, försvarade sig Eudo så gott han kunde. Hans trupper hade tidigare (721) besegrat en muslimsk invasionsstyrka och han hade försiktigtvis knutit kontakt med en berbisk lokalfurste på andra sidan Pyreneerna (vilken förjagades av Abd al-Rahman). Vid invasionen 731-732 led hertigen nederlag mot muslimerna och kallade därefter på hjälp från Karl Martell. Resten är historia och Europenses-begreppet hade sin riktighet den gången. Det är inte fråga om några förutfattade meningar. Detsamma kan inte sägas om ”sensmoralen”…

      Däremot var det inte Poitiers som främst räddade Europa, utan muslimernas nederlag 717-718 vid den misslyckade belägringen av Konstantinopel. En katastrof som hejdade den muslimska kolonisationen flera sekler.

      Liked by 2 people

      • olle holmqvist skriver:

        Sakfelet medgav jag innan det påpekades. Minnesfel. Läs gärna min länk nedan.
        Den som är intresserad av denna intriganta period.

        Kontrafaktiska resonemang är alltid fel i historia…hur det gått om…. För att även om man- före – händelsen icke vet alla fakta, och likväl kan spekulera sig tillbaka till -före – händelsen.
        så vet vi -efter – händelsen med tautologisk visshet, att alla väsentliga faktorer, isens tjocklek vid tåget över stora Bält, att bomben small lite för långt från Hitler osv.

        Ett annat skäl är att vad som faktiskt hände är att. Kontrafaktiska alternativ finns i oändligt antal. ”som hejdade den muslimska kolonisationen flera sekler”. Hur många sekler ?
        Och motivera just det tidsspannet ! Det blir ut på tankegeggans gungfly som vi ser.

        I vardagslivet däremot är kontrafakticitet uppfostrande. Den gången hade jag chansen, och tog den inte…men om jag får en chans till..då ska ni få se…Eller negerat: Vilken dumhet, det kommer jag aldrig att göra om.. Tillbud är bästa uppfostran.

        Nu förestår val och det bra om varningsklockorna ringer när kontrafaktiska argument visar sitt fula tryne..

        Gilla

      • acciaiosite skriver:

        Punkt ett: noteringen om sakfelet var inte publicerad när jag skrev svaret, därmed jämnt. Punkt två: kontrafaktisk historieskrivning är inte detsamma som det betydligt nyare och politiserade begreppet alternativa fakta. Som metod, rätt använd, kan kontrafaktiska resonemang användas för att inte låta tolkningen av dåtida händelser och förlopp färgas alltför mycket av ett nutidsperspektiv med facit i hand, dvs ett deterministiskt perspektiv. Naturligtvis kan det missbrukas (som all annan metod), i synnerhet om man koncentrerar resonemanget kring enskilda personers göranden och låtanden. Hitler är en populär figur i det sammanhanget. Punkt tre: att den islamska erövringsvågen i Europa hejdades för en tid och inte blev så stor som den kunde ha blivit, kan motiveras med exemplet Persien-Iran; en högtstående kultur med en monoteistisk religion, som i grunden omformades och där den gamla religionen idag är närmast utplånad. Det duger gott som tänkbar parallell.

        Liked by 1 person

  7. Glen Lester skriver:

    Inget krig är heller bara ett slag. Ett slag kan bli beskrivet som avgörande, fast det bara var fråga om att rensa ut resterande motståndsfickor. Samtidigt som man naturligtvis plundrade alla som gick att plundra. Katoliscismens hegemoni har säkert varit lika plågsamt för befolkningarna här i Europa som den muslimska, begreppen var desamma: Makt.

    Problemet med muhammedanismen är något mycket besvärligare och gör personer födda in i denna såkallade religion. Underkastelsen är central i islam. Därför är det också ganska lätt för extremister att pressa de mindre extrema att gå den rätta vägen. I synnerhet om man då åtnjuter fördelar, i form av mindre trakasserier, ens barn blir bättre behandlade i skolan av andra barn m.m. Att underkasta sig lönar sig i islam.

    Liked by 1 person

  8. Aurora skriver:

    Man säger att om man kan sin historia så förstår man nutiden. Jag säger numera tvärtom. Om man ser vad som händer idag så förstår man bättre vad som hände i historien. Islam har alltid, sedan sin begynnelse, haft målet att erövra Europa. Tidvis har man lyckats bättre (Ottomanska riket och Spanien, som nämns) men med ’räder’ mot Europa tidvis däremellan. Vad de flesta inte förstår är att en islamsk anfalls-räd’ mot Europa pågår just nu. Det är upp till oss att avgöra om den ska lyckas eller ej. Med detta i minne är det logiskt att inse att dessa alltid haft och kommer att ha en primär lojalitet mot sin religion framför det lsnd som de befinner sig i.

    Liked by 3 people

  9. V for Vendetta skriver:

    Gustav Vasa konstaterade redan på sin tid att Svensken svag för det utländska är. Det finns något mytiskt med österlandet, sagorna från tusen och en natt, en helt annan kultur där det finns spännande ritualer och stor gemenskap. Allt detta och lite till gör att medborgarna i Europa och framförallt i Sverige blir knäsvaga och tycker det är spännande. Inte ens ett muselmanskt terrordåd på Stockholms mest fotgängartäta gata kunde förändra synen på detta utan istället för eftertanke och frågor kring hur man kunde stoppa liknande eventuell attacker så klistrades det upp post it-lappar och gjordes handhjärtan, inte riktade mot de stackars offren utan dessa handlingar riktades med det muslimska samhället. Med sådana vänner behövs det sannerligen inga ovänner. Varför skapade man inte lagar om att religiösa samfund måste vara transparanta, varför skapade man inte lagar som innebar rättsliga påföljder om man skyddar salafister mm? Vi vet också att flera av de stora terrorattackerna ute i Europa planlades i Sverige av svenska ”medborgare” eller i alla fall asyllanter. Har vi sett krafttag? Nej, vi har bara sett ännu mer av varan handhjärtan och förståelse. Jag kan inte annat än hålla med Omar, det är inte slutet vi ser av terror, det är inte heller slutet på början vi ser av terror, det är bara början på början vi ser av terror. Så läge vi bjuder fienden till bords så kommer han inte att lämna lägret.

    Liked by 1 person

  10. olle holmqvist skriver:

    till acciaiosite ovan
    1. Sakfelsmedgivandet var inskickat men inte publicerat. Upptäckte det alltså själv. . därmed jämnare än jämnt.
    2.Punkt två: kontrafaktisk historieskrivning. Jag angav två logiska skäl mot kontrafakticiteten.
    Det ena : alla förutsättningar, kända och okända -före händelsen -måste ha varit uppfyllda – före händelsen, annars hade inte inte inträffat. Det var alltså inte faktiskt så att nånstans höll
    ”egentligen” inte isen. Kungens ingenjörer hade inte borrat överallt.
    Det andra att de kontrafaktiska alternativen är till antalet oändliga. Om det sagt plupp för 10 %
    av armén, om bara för trossen, om danskarnas allierade Holland, som låg med flottan i Kattegatt gått in med hot om att bomba Göteborg osv osv i all oändlighet.

    ”att den islamska erövringsvågen i Europa hejdades för en tid och inte blev så stor som den kunde ha blivit, kan motiveras med exemplet Persien;” Bara ett av oändliga alternativ > Viss erövring, men snabb reconquista, Hur snabb kan vi spekulera osv. Men fånigt eftersom det inte blev så. Exemplet Persien visar ingenting.

    Det hade varit ännu intressantare om du visat på logikfel i mina argument.

    Gilla

  11. Kristina von Heland skriver:

    Barcelona förra året skulle vara en avledare för den stora smällen.De hade samlat gasflaskor i ett villaområde, en imam gick åt då de-turligt nog-råkade smälla hela huset. De skulle köra ut gasflaskor som de gjort om till bomber och spränga rejält, Barcelona var den lilla attacken. Barcelona och Bryssel har ett kontaktnät, en väg genom Europa. Det har varit Sverigeanknytning på alla smällarna, de har Sverige som sin trygga bas och åker sedan ut och hjälper till. Sleeping agents, det diskuteras en del i Europa hur Sverige ställer sig till detta.
    Det som allmänt sägs i arabvärlden upp på shejknivå är att Andalusien felaktigt fråntagits dem. De drömmer om Alhambra och sin storhetstid, de ska ha den en ny reconquista efter flera hundra år och återta det som lagligen tillhör den muslimska världen.
    Det blir politiskt bråk igen om båtarna, de tog emot Aquarius i Valencia då borgmästaren är PSOE samma som nye ledaren Sanchez-socialister.
    Det kom 800 med båt i helgen, det seglar upp en konflikt då några ska godhetsknarka som i Sverige medan befolkningen drabbas.
    Det blir värre för Spanien som blir inkörsport. Italien ska återuppliva det kontrakt som fanns mellan Gadaffi och Berlusconi.

    Gilla

  12. Egon skriver:

    Hur svårt kan det va…….?
    Kristna och Muslimer har aldrig kunnat leva tillsammans på lika villkor.
    Balkankriget är väl ett lysande exempel.
    Att tro att det multi kulturella paradiset skall skapas här i den kalla norden är tyvärr utopi.
    Det gick inte där……..
    Varför skall det gå här ?
    När skall talgdanken tändas hos 7klövern?
    Det går inte att importera Muslimer om man inte vill att landet skall bli muslimskt på sikt.
    1683 belägrades Wien av muslimerna.
    Där fick de storstryk.
    Nu invaderar de oss som ”flyktingar” istället…….
    Fy fan vad korkade vi är.
    Jag klara mig nog.
    Hur går det för barnbarnen?

    Gilla

  13. Glen Lester skriver:

    Å ena sida så borde det kanske påtalas att Marocko idag anses, av USA:s utrikesdepatement, vara världens säkraste land för amerikaner, då sannolikt också för européer.

    Så har vi ju exempel som ligger närmare i tiden. Nämligen Balkan och Ottomanska Riket, idag representerat av Erdogan och Turkiet (möjligen Bosnien där han vistt höll valtal).

    Om han bev lika förvånad som alla andra och fångade fågeln i flykten, för att använda den politiskt för att återerövra förlorat europeiskt territorium, eller om det helt enkelt var Erdogan som iscensatte massmigrationen, det få framtida historiker utvisa. Ja, om han inte lyckas förstås. För om han lyckas så hittar han på något annat att skriva i historieböckerna.

    Vad som händer på andra sidan Bosporen, i svallvågorna efter det påstått avslutade syrienkriget, är långt mer oroande än vad som händer/hände/har hänt vid Gibraltar.

    Gilla

  14. Dan Astrom skriver:

    I fotspåren av Islam, om än i Thailand som till stora delar inte är fördomsfullt. Därmed inte sagt att det är lätt att leva som homosexuell i landet av vad jag förstår när jag pratar med min hustru. Framför allt i sydliga provinser, men det har börjat bli mycket Islam lite över allt i landet, dom sprider sig och förökar sig, kanske med en agenda att bli majoritetsreligion i landet. Då tror jag att det kan blir riktigt otäckt här, när myndigheterna får känslan av minoritet.
    http://www.khaosodenglish.com/featured/2018/07/17/lives-in-conflict-being-queer-and-muslims-in-thailands-deep-south/

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.