Gästskribent Stig Fölhammar: Vad är själva roten till segregation, rasism och apartheid?

Apartheid (afrikaans eg. ”avskildhet, ”åtskillnad”) var det samhällssystem och regelverk som länge behärskade Sydafrika. Den sydafrikanska unionen bildades 1910, när de två stora boerstaterna Oranjefristaten och Transvaal slogs samman med två mindre brittiska besittningar, Kapprovinsen och Natal, genom South Africa Act 1909. Landet hade status som dominion i det brittiska samväldet till dess att det 1961 utropade sig till republik och måste träda ur samväldet. Apartheid avskaffades under F.W. de Klerks regering 1990.

För att förstå hur apartheid uppstod, måste vi gå till de holländska boerna (boer betyder bonde) som var de första vita permanenta bosättarna i Sydafrika. Vi måste sätta oss in i deras världsbild och förstå deras grundideologi samt dess ursprung.

Den polske journalisten Ryszard Kapuscinski skrev en intressant artikel1 1981 om boerna. Enligt Kapuscinski finner vi boernas ideologiska utgångspunkt i den reformerta kristna lära, kalvinismen, som har den fransk-schweiziske Jean Calvin, som upphovsman. Calvin var vid sidan av Martin Luther den mest betydande 1500-talsreformatorn

Calvins tankegångar utgör än idag grunden i de protestantiska rörelserna i Schweiz, Frankrike, södra Tyskland, Holland och Skottland. Även i England och USA fick Calvins tankar större inflytande än Luthers.


Huvudtesen för Calvin var predestinationsläran, som säger att Gud från början har utsett vissa människor till frälsning och andra till fördömelse. De holländare som utvandrat till Sydafrika på 1600-talet var enkla bönder, men de var alla mycket fromma och starkt influerade av Calvins reformation och kalvinismen.

Predestinationsläran utgår från en diskurs i gamla testamentet om det judiska folket som utvalt. För medeltidskyrkan hade predestinationsläran inte spelat någon stor roll. Den helige Augustinus hade visserligen brottats med frågan varför inte alla älskade Gud och sin nästa. Augustinus hade dragit slutsatsen att detta enbart var möjligt för de av Gud utvalda. Dessa fick å andra sidan en oemotståndlig nåd och kunde helt enkelt inte låta bli att göra gott. Läran tycktes helt bortse från människans fria vilja och ansvar, varför Augustinus kritiserades av andra kyrkofäder.

Men predestinationsläran återupptogs av 1500-talets reformatorer. Enligt Luther är det Guds val som gör att en människa blir frälst (”enkel predestination”). Med detta menade Luther att ingen kan få Gud att frälsa en människa för hennes gärningar, genom att hon skänker pengar eller genom hon gör en viljeakt.

Jean Calvin gick ett steg längre, då han menade att Gud från början har utsett vissa människor till frälsning, nämligen de gudfruktiga boerna och andra icke-gudfruktiga till fördömelse. Detta kallas ”dubbel predestination” och kännetecknas av att de gudfruktiga är utvalda, medan de icke-gudfruktiga är fördömda. (Fördömelsen saknas alltså i Luthers ”enkel predestination”). Vilken grupp var och en tillhör avslöjas genom deras vandel; ”predestinationsläran har på så sätt blivit en sporre till ett gudfruktigt liv, men också till rädsla och oro” skrev Kapuscinski.
Kalvinismen och predestinationsläran var alltså grundbulten i apartheidpolitiken.

Predestinationsläran som sporre till ett gudfruktigt liv, men också till rädsla och oro. Visst klingar rädsla och oro bekant som orsak till segregation, rasism och apartheid.

Men Calvins teologiska tolkning och idéerna i predestinationsläran är inte unik. Även inom islam tycks det ha förekommit – och gör kanske fortfarande – en diskurs om utvaldhet, om människans öde är givet av Gud eller om hon har en fri vilja. I Wikipedia står följande: ”Inom tidig islam, då dess anhängare knappast hölls samman av någon tydligt definierad trossats eller några sammanbindande traditioner, förelåg ofta heta diskussioner och konflikter mellan olika muslimska grupperingar. En källa till konflikt var alltså huruvida människans öde är förutbestämt av Gud eller inte. De som trodde att människan besatt det som på arabiska kallas för qadr (qadar), en fri vilja, brukar benämnas som qadariter”.

Enligt Wikipedia utvecklades qadariterna senare till en radikal politisk rörelse och hävdade bland annat att ingen “naturlig förordning från Gud” var nödvändig för kalifskap. Detta var mer än vad motståndarna kunde tåla att höra och mången qadarit fick betala med sina liv för detta radikala uttalande.

Och visst är det väl just tankegången att människans öde är förutbestämt av Gud som finns kvar i islam och som bland annat uttrycks i utropet ”Insha’Allah” (”om Gud vill ” eller ”(s)om Gud vill”). Och om nu enligt islam en individs öde är förutbestämt av Gud och saknar fri vilja och offret ändå är fördömt av Gud (en otrogen), så är det ingen stor sak att skada honom. Avsaknaden av en fri vilja (och eget ansvar), se där, en fullt möjlig förklaring till hur vissa tolkningar av islam kan få unga rotlösa människor att begå våldtäkter, massakrer och andra vidrigheter i Guds namn.

Predestinationsläran betydde för boerna att de var de utvalda och att de svarta animisterna var de fördömda. De fördömda var dessutom annorlunda, aparta, ja väsensskilda från boerna, och därför borde de undvikas och avskiljas. Så är det även idag. De annorlunda, de aparta, dem vi inte förstår, de som är väsensskilda från oss, dem vill vi av rädsla och oro inte gärna beblanda oss med, dem försöker vi helst undvika.

Stig Fölhammar är samhällspolitiskt intresserad f d konsult och egenföretagare samt stats- och EU-tjänsteman, flyttade från Sverige för 20 år sedan men tillbringar somrarna i Sverige. Han röstar i riksdagsvalet och i valet till det Europeiska Parlamentet. 

21 reaktioner på ”Gästskribent Stig Fölhammar: Vad är själva roten till segregation, rasism och apartheid?

  1. Hosianna skriver:

    Tack, Stig. Roten till white flight-segregation torde alltid ha varit ren självbevarelsedrift.

    Även kulturellt kristna, svenska ateister lär må bäst av att sunt förnuftigt undvika all kontakt med de tokreligiöst självförhärligande och självsegregerade, massinvandrade individer, som vanemässigt hatar, hotar, misshandlar rånar, våldtar och dödar slumpvis utvalda ”otrogna”…

    … om de får tillfälle, men vi gammelsvenskar har, enligt min fasta övertygelse, hävdvunnen rätt till rörelsefrihet, trygghet och tillgång till precis hela vårt eget land – och därför måste de hitresta, som genuint föraktar oss och vår civiliserat västerländska livsstil snarast förpassas härifrån.

    Ödesvalet i höst ger svenska folket en god (men troligtvis sista) chans, att kunna leva vidare som folk. Ta den chansen! Vår Gud hjälper, som bekant, den som hjälper sig själv; och medelst enastående skötsamhet och solidaritet borgar för vårt människoskapade Paradis på jorden.

    Liked by 7 people

      • MartinA skriver:

        Centralt i kristendomen är tron på den fria viljan. Det är därför kristendomen är emot slaveri. Gud behöver nämligen information om var och en av oss för att kunna döma oss rättvist. Artikeln ovan argumenterar att kalvinisen inte tror på den fria viljan.
        Hursomehelst tror jag att den där jeppen bara drevs av illvilja mot boer och kokade ihop någonting för att smutskasta dem och deras kultur. Det brukar vara så.

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Mn fråga handlade om Kapuchinsky; inte om religionen.

        Jag frågade varför du anser att man inte bör tro på honom.

        Gilla

    • olle reimers skriver:

      MartinA; det blev lite förvirrat här . Jag läste bara ditt första svar och inte det andra.

      Nå, jag har läst en del av Kapuchinsky och har aldrig haft känslan att han drivs av fördomar. I själva verket förefaller han mycket lite politisk. Mer av etnograf och allmän observatör. Men vd vet jag.

      Gilla

  2. Jari Norvanto skriver:

    Jag tror knappast att segregation hämtar stöd i religiösa texter och tolkningar, i första hand. Det är något mer ursprungligt, kännetecknande människan. Den som tror på heliga skrifter kan å andra sidan hitta stöd för det ursprungliga i just skrifterna.

    Liked by 1 person

    • Stig Fölhammar skriver:

      Bäste Jari, ja, segregation är något mer ursprungligt, kännetecknande människan, som hämtar stöd i religiösa texter och tolkningar! Det är just stödet i de heliga skrifterna som jag vllle visa! Dessa skrifterna och tolkningar är ju människliga påfund, s k sociala konstruktioner.

      Gilla

      • Björn G skriver:

        Nja Stig din text ”Predestinationsläran betydde för boerna att de var de utvalda och att de svarta animisterna var de fördömda.” synes vara ‘något skruvad’

        Det enkla svaret kan vara att Boerna var ett hårt arbetande nordeuropeiskt folk medan de svarta hade/har en annan syn på arbete.
        Ofta är det ju så att svaret står att finna då ena parten försvinner, likt Boerna gör nu.

        Gilla

  3. Listan skriver:

    Det är det ena, det andra är för att man blir mördad och att kvinnorna bli våldtagna om man inte har apartheid, som de nu upptäcker igen i Sydafrika och som vi upptäcker i Sverige. När en grupp våldtar och mördar så behövs inga religiösa förklaringar.

    Liked by 11 people

  4. Identitet, anknytning och lavinfara skriver:

    Religion handlar om människans syn på sig själv och hennes plats i tillvaron, kopplat till väsen, det vi kallar gudar. Men vad som knyter samman människor går långt bortom religion. Anknytning till en människa börjar i famnen på den som fött fram en. Vi ser det i hela fågel- och däggdjursriket.

    I all anknytning ligger en utvaldhet. Individer låter sig svårligen bytas ut. Vi lever med en personlig identitet. Hela livet består i olika grader av anknytning till andra människor. Vi finner dem inom äktenskapet. Till vänner och släktingar.

    Som kärna i anknytning ligger en mängd emotioner. Som behov av trygghet och närhet. I större mänskliga sammanhang fortsätter det sedan ut som ringar, där anknytning även till människor man inte mött finns med. Likhet i sig upplevs som bekräftande och trygghetsskapande. Då har vi hamnat inom kulturbegreppet.

    Både religion, kultur och ideologi hjälper till att bygga tillhörighet i vid bemärkelse. Religion är även bra på att synkroniserar denna utvaldhet, men utgör inte dess kärna. Det visar inte minst att anknytning och tillhörighet finns inom stora delar av djurriket. Och även finns mellan människa och djur, och går åt båda håll.

    Vad religion är bra på är att koordinera. Precis som trafikregler koordinerar, koordinerar religion vårt eget tänkande om oss själva. Denna koordination återfinns även i ideologier.

    De verkliga farorna uppstår när tankar om sig själv, och sin egen utvaldhet, koordineras med de riktigt stora kollektiven. Och dessutom paras med målet att tränga undan alla andra. Att synkront gå ut i aktiv mission.

    Det är då mänskliga krafter utlöses, som vid en utlöst lavin. Där enskilda snökristaller alla förefaller ofarliga, men tillsammans bygger potential av sammanhållen destruktiv kraft – väl utöst.

    Liked by 3 people

  5. Jonas Bohman skriver:

    Filmtips: ”At thy call”, handlar om Sydafrikas bush war under 80-talet. Man får en viss förståelse för den hjärntvätt som apartheidregimen utsatte afrikanderna för. Hittas på Youtube, på afrikaans och engelska, 35 min.

    Gilla

  6. Erik2 skriver:

    Jag köper inte riktigt detta. Det jag tycker mig förstått av Dr Hendrik Verwoerd och han gärning manifesterad i denna åtskillnadspolitik var något annat. Den syftade väl mer till att möjliggöra för olika befolkningsgrupper att få utvecklas i sina egna unika riktningar, samtidigt som samarbete och samexistens organiserades via hemländer. Mandela utbildades t ex ändå i detta system. Sedan fanns det många aspekter som var djupt stötande i denna politik., som t ex parkbänkar för endast vita osv. Men var inte det ändå ytliga företeelser? Det dåliga i åtskillnadspolitiken var väl ändå att tankarna ledde i denna riktning. Jag tror snarare att utropandet av republik startade en massiv hämndaktion från den brittiska deep state. Den dödade hellre denna republik än att acceptera utbrytande ur makthierarkin.

    Gilla

  7. Erik2 skriver:

    Det finns mycket negativt att säga om apartheidpolitiken och den väckte onekligen berättigad avsky. Men att påstå att den grundas i kalvinism, det missar målet grovt. Det finns många andra aspekter av detta. Jag ville bara ta in en annan vy med tidigare inlägg. Hatet mot de styrande vita som byggdes in i systemet var i högsta grad förståeligt.

    Gilla

  8. MartinA skriver:

    Så vi har ett folk som för närvarande blir gravt diskrimminerat. Och som utsätts för rasistiskt motiverade våldsamma tortyrmord varje vecka. Som levt på sitt land i hundratals år och som byggde väldstånd från ingenting. Vars ”ondskefulla” apartheid skapade fred och välstånd som dagens sydafrika bara kan fantisera om. Vars ”ondskefulla” apartheid lockade tiotals miljoner afrikaner till Sydarfika. Och den här lymmeln Fölhammer finner för gott att skriva nedrig nidartikel om dem? Fy. För. Den. Lede.

    Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      Ja, jag är verkligen ledsen att jag inte kan hålla stilen. Att jag i min sinnesrörelse inte kan låta bli att använda tarvliga ord och att jag stöndigt misslyckas med att bemöta skribenter som skriver välformulerade artiklar och står för dem med eget namn med den resepekt jag är dem skyldig.
      Men jag blir fruktansvärt upprörd när någon finner det för gott att angripa de som redan är otroligt utsatta. Och de angripna är dessutom europeer, närbesläktade med mig, och är otroligt ansatta av människor som inte alls är besläktade med mig.
      Jag önskar verkligen att jag kunde klara av att uttrycka mig som en respektabel debatör. Och mina ursäkter till skribenten för min respektlöshet. Men jag blir bara rasande när jag läser såna här artiklar.

      Gilla

    • observatör skriver:

      Jag var i Sydafrika 1970 – redan då ett modernt land av europeiskt slag jämfört andra länder i Afrika. Ett numera mindre känt faktum är att många storföretag där var statsägda och leddes av personer ur folkgruppen boer, kanske som ett motdrag mot privata stora bolag, ägda av engelsmän; en typ av statssocialism kan man säga.
      Som svensk (vit och icke-katolik) blev man mycket väl behandlad där, icke minst av de holländsk-dominerade boerna. Redan på 1950-talet var för övrigt den svenska botanisten/kemisten Camilla Odhnoff verksam i Sydafrika (universitetet i Pretoria) och uttalade sig positivt om landet, även när hon senare blev invandringsminister i Erlanders och Palmes socialdemokratiska regeringar.

      Gilla

  9. olle reimers skriver:

    Apropå determinism: jag glömmer aldrig den fasa jag kände när jag första gången flög med Iberia från Stockholm till Malaga och piloten meddelade att det var dags för landnng ”si Dios quere” (om Gud vill).

    Sedermera har jag lärt mig att detta är ett standarduttryck som dock vittnar om att man anser sig ha rätt att skylla på högre makter om det inte skulle gå så bra.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.