Läroplaner

Patrik Engellau

Nyligen skrev jag om Alliansens förslag till ny skolpolitik. Jag hävdade att Alliansens tänkte fel:

Jag tror nämligen att den sortens politik [som Alliansen föreslår] bygger på ett felaktigt tänkande, just det tänkande som gradvis förött den svenska skolan. (Jodå, visst blir det sämre med migrationen, men grundproblemet är inte migrationen.)…

Det här är ett fundamentalt problem som inte kan lösas med mer av samma slags åtgärder, typ reviderade läroplaner. Problemet kan över huvud taget inte lösas med hjälp av diktat från myndigheter och departement.

Det tog bara några dagar innan jag fick vatten på min kvarn i form av en debattartikel i Dagens Nyheter där Skolverkets generaldirektör förklarade att myndigheten skulle utarbeta en ny läroplan som ska främja faktakunskaperna.

Man hade kunnat tro att nationens pedagogiska expertis vid det här laget borde ha nått någon sorts slutgiltigt konsensus om vad som fungerar och inte fungerar inom utbildningen – mänskligheten har ändå flera tusen års erfarenhet av sådan verksamhet och någon teknisk utveckling som kastar allt över ända har veterligen inte inträffat – men så är det inte.

Läroplaner och kursplaner – kursplaner är ämnesspecifika planer som ingår i läroplanen – är färskvara och verkar hålla ungefär lika länge som en bil. Sveriges förra läroplan – Lpo94 – presenterades av den borgerliga skolministern Beatrice Ask år 1994 och består av 22 sidor text. Lpo94 ersatte den tidigare läroplanen Lgr80 (63 sidor, fastställd av den moderata skolministern Britt Mogård). Nästa, nu gällande läroplan – Lgr11 – antogs under Jan Björklunds period som utbildningsminister och består av 288 textsidor. Nu är det dags att göra ännu en läroplan för grundskolan.

Generaldirektör Fredriksson förklarar att Skolverkets nuvarande prioriteringar inför det nya dokumentet kan sammanfattas i fyra punkter.

För det första ska faktakunskaper betonas mer. Detta ska ske exempelvis genom att det idag enda använda kunskapsuttrycket ”förmåga att” ska kompletteras med kunskapsuttrycken ”kunskaper om”, ”förståelse av” och ”färdigheter i”.

För det andra är ”det centrala innehållet” i vissa kursplaner alltför omfattande medan det i andra inte är ”tillräckligt konkret”. Detta ska stramas upp.

För det tredje ska det bli tydligare att det som förväntas av en elev i exempelvis årskurs 9 ska skilja sig från kraven på en elev i årskurs 3.

För det fjärde ska regelverket för betygssättning revideras ”för att undvika att det uppstår problem vid betygssättningen”.

Detta arbete är så omfattande att Skolverket först i slutet på nästa år kommer att kunna lägga fram ett förslag till ny läroplan.

Du kanske undrar varför jag skriver om det här. Är det något nytt eller särskilt med det jag pekar på? Nej, det är inget nytt eller särskilt eller anmärkningsvärt med den ordning jag beskriver, det är just detta som är skrämmande. Hur då skrämmande?

Två saker. För det första planerar Skolverket en omdaning av fundamentet för den svenska grundskolan innan en ny utbildningsminister hunnit tillträda efter valet, ja till och med innan man vet ens vilket partiprogram som ska vägleda den nya utbildningsministerns räddning av den svenska skolan. En ny utbildningsminister kommer knappt att vara tillsatt förrän han får en ny läroplan från Skolverket att implementera. Bättre bevis kan man inte hitta på det man redan misstänkte, nämligen att det är det välfärdsindustriella komplexets centrala beslutsfattare snarare än de valda politikerna som kör den svenska staten.

För det andra är dessa makthavare så vana vid och förtjusta i sitt etablerade tänkande att när de tänker nytt så går de bara ett nytt varv i de gamla hjulspåren. Vem tror att det kan komma någon märkbar förnyelse av att kunskapsuttrycket ”förmåga att” kompletteras med ”kunskaper om” och ”förståelse av”?

Förstår du nu varför jag misstror politikernas förmåga att lösa Sveriges problem med exempelvis skolan. Alliansledarna är ”övertygade” om att problemen ”går att lösa”. Kanske det, men inte med de metoder alliansledarna har tänkt sig att använda.

De som brukar skylla skolans problem på Olof Palme och andra socialdemokrater kan notera att den svenska skolan sedan snart fyrtio år styrts av läroplaner som antagits och förverkligats av borgerliga politiker. Palmes läroplan – Lgr69 – fick bara verka i elva år.

29 thoughts on “Läroplaner

  1. Drutten skriver:

    En ny utbildningsminister skulle helt enkelt kunna anta den finländska, sydkoreanska eller annan utländsk läroplan som bevisligen visat sig fungera bra. Naturligtvis med svensk anpassning av nationsspecifika ämnen som historia, samhällskunskap och geografi.

    Liked by 6 people

  2. Björn G skriver:

    Skolverket kör sitt eget race oberoende av tillfälligt maktblock.
    Det är numera (sedan 1960) befolkat av lakejer drivna av socialistisk DDR-psykos (Sverige hade stort utbyte med DDR i skolfrågor).
    Så resultatet från denna myndighet blir förstås det vanliga, mer byråkrati, mer jämlikhet och mer dårskap.

    Liked by 9 people

    • Björn G skriver:

      Ett förslag till lösning från skolverket skall vara:

      1. Tag bort skollagens formuleringar om värdegrund. Sätt istället dit formuleringar om karaktär och fostran.
      Kunskapssträvan, flit och gott uppförande är tre värden som tydligt skall återfinnas i skollagen.

      2. Skriv de nya kursplanerna så att de tydligt anger kraven på kunskaper och färdigheter på varje nivå, i respektive ämne. Studera hur framgångsländer som Finland och Tyskland har formulerat sina krav för olika årsgrupper. Tillsätt sedan kunniga personer (med samma fokus som Finland/Tyskland) för att skriva de nya kraven.

      3. Formuleringen i skollagen om att eleverna ska vara med och bestämma innehållet i undervisningen avlägsnas omedelbart. Lärarna skall bära kunskapen (för eleverna kan inte veta vad de inte vet, men behöver lära sig).

      4. Rektors ställning skall vara Verkställande Ledare. Rektorer skall aktivt agera mot dem som ‘förstör’ för andra i skolan.

      5. Ändra skollagen så att elever med grovt kriminellt beteende i skolan kan avstängas permanent. (inte som nu högst två veckor under ett läsår).

      6. Öka lärarbunden undervisningstid i grundskolan. Ta bort onödiga ‘värdegrundsfostrande’ ämnen.

      7. Ge betyg från första klass. Resultat skall mätas, så att man tidigt säkrar att eleverna inhämtat de kunskaper och färdigheter de ska ha, enligt tydliga kursplaner.

      8. Lägg ner de DDR-inspirerade lärarutbildningarna och utveckla nya vägar in i läraryrket, inklusive att välkomna utländska lärare från Finland och Tyskland

      9. Röj upp i skolmyndigheterna (ut med MarxistLeninisterna). De nya ansvariga skall sätta de kunskapsmässiga resultaten i centrum för skolans arbete.

      Liked by 10 people

  3. MartinA skriver:

    Naturligtvis är indoktrinering i deras ideologi ”faktakunskaper”. Det säger sig ju självt, memorering av härskarnas åsiktsknippe är att lära sig fakta om härskarnas åsikter. Och är dessutom av central vikt för att kunna göra karriär i statskolossen. Whats not to like?

    Liked by 1 person

  4. Kjell Rehnström skriver:

    Man borde kunna fråga pedagogerna för att få en vink om hur läroplanerna bör utformas för att ge de resultat politiker och väljare önskar. En vink om vad som kan göras kanske är när näringslivet på 1800-talet förordade undervisning i moderna språk i stället för latin och grekiska.

    Gilla

  5. Enough skriver:

    Den generella slutsats som kan dras är att ju mer administrativa myndigheter lägger sig i verksamheter, desto sämre blir det. Skolan och vården är två tydliga exempel på det, men det finns säkert fler.

    Sverige är överadministrerat. Jag bedömer att om det fortsätter att bli ännu mer administration, kommer samhället att kollapsa, det finns snart ingen som gör/utför, alla administrerar.

    Liked by 4 people

    • Björn G skriver:

      ”myndigheter lägger sig i verksamheter, desto sämre blir det”

      Lägger till ett dagsaktuellt.
      Både Folkhälsomyndigheten och Socialministern vill nu äntligen befria det Svenska folket från bördan av att bära hem en flaska Vin.
      Erbjudandet om hemleverans i hela Sverige har under stor vånda ‘värkts fram’ i samråd med IOGT. Kostnaden blir endast 120 kr per flaska.

      Det vore bättre om ministrarna ville befria folket från bördan av att finansiera onödiga myndigheter och inkompetenta ministrar.

      Liked by 1 person

    • Listan skriver:

      Fick idag besked om att jag inte fick något tandvårdsstöd för att jag inte fyllde i deras jävla blankett. Född i Sverige med svensk släkt, bodde utomlands ett tag och nu behandlas man dom migrant.

      Att sparkas: minst ett par tusen på försäkringskassan.

      Jag kom hem från en tur utomlands, Spanien, inga araber så långt ögat når, på Kastrup och i Sverige plötsligt fullt med skägg och hijaber. Inte nog med det när vi gick genom tullen så gick ett larm och en dörr började stängas, en man sprang snabbt över till andra gången rusade igenom och bort, ingen tullare syntes till. Detta går åt helvete.

      Liked by 1 person

  6. Björn G skriver:

    Skolverket, denna byråkratiska snabbväxare (som ökade antalet anställda med mer än 50 procent på 5år), är ett lysande exempel på folkförakt.

    Ansvaret som denna myndighet sägs ha kan folket utan saknad vara utan.
    Här ett belysande exempel:
    ”Förutom detta har Skolverket ansvar för handikappfrågor, miljöfrågor och frågor angående nyanlända elever inom sektorn.”

    Bara att lägga ner direkt efter valet – för folkets bästa!

    Liked by 5 people

  7. Erik2 skriver:

    Intressant. Men samtidigt, om man propagerar för återupprättande av självständig lärarkår, är det inte rimligt att då applådera en tjänsteman som agerar självständigt? Är det inte egentligen önskvärt? Jag läser artikeln som att den hyllar två olika principer. Eller är huvudpoängen att politiker egentligen inte styr, eller borde styra mer? Hänger inte riktigt med här.

    Gilla

    • Redaktionen skriver:

      Insiktsfullt av dig. Det där med att myndigheterna styr politiken bara slank med. Det var en så uppenbar sidopoäng att jag inte kunde låta bli att slå in den. Men mitt huvudbudskap är att politikerna borde styra mer, skära ned centralbyråkratierna och ge mer makt till skolan och lärarna samt att mäta och offentliggöra skolornas resultat genom centralstyrda kunskapskontroller.
      Patrik

      Liked by 1 person

  8. Hosianna skriver:

    Med din imponerande kapacitet, Patrik, borde du kanske bli ansvarig även för sorgebarnet utbildningsdepartementet efter den hett efterlängtade valdagen i höst?

    Du torde ensam relativt enkelt kunna uträtta oerhört mycket mer nytta än olyckan Fridolin, Ekström och Hellmark Knutsson eventuellt har klarat av tillsammans.

    Liked by 2 people

  9. Östrahult skriver:

    Skolans haveri löses inte med mera byråkrati, men mera byråkrati är det enda som byråkratin kan åstadkomma. Jag tror det behövs mera meritokrati samt mindre politikerstyrning och politisering. Möjligen kan meritokrati och byråkrati förenas om politikerstyrningen minskar och får en annan inriktning.

    Ett bra exempel på byråkratins väsen såg man inför Trumps möte med Kim Jung In. Där vevade statstelevisionen intervjuer med amerikanska byråkrater som oroades av det kommande mötet eftersom man inte riktigt visste var man hade presidenten, underförstått hade byråkraterna fått bestämma hade det inte blivit något möte.

    Liked by 2 people

  10. Hans Högqvist skriver:

    O. Palme lade grunderna för den nuvarande Svenska grundskolan. Dels som ecklesiastikminister under Tage Erlander och sedan som statsminister.
    Palme såg till att grundskolan inrättades efter de Östtyska indoktrineringsmodellen: https://tankaromib.wordpress.com/2015/08/03/ar-det-verkligen-stasi-vi-ska-leta-efter-i-den-svenska-skolan/
    Utbildningen av lärare överfördes från universiteten till den nyinrättade Lärarhögskolan vilket lett till att lärarnas utbildningsnivå inom sina fack försämrats och till att yrkets status numer är lägre än en murares.
    Enligt min erfarenhet befinner sig Svensk grundutbildning på betydligt lägre nivå än den statliga skolan erbjuder i Tanzania ( problemet där är att många barn inte går i skola eftersom de behövs i familjejordbruket vilket fortfarande är huvudförsörjningen i TZ ).
    Under Palme infördes också Journalisthögskolan för att likrikta informationen i media.
    Enkammarriksdagen (Palme) gjorde att alla kontrollfunktioner i styrandet av riket föll bort och ett styre av tyckande och drömmar tog vid, vilket förhoppningsvis har kommit till vägs ände nu.
    Ett större aktiebolag har styrelse, verkställande, ekonomiavdelning och en juridik del som måste samtycka för att ett förslag ska gå igenom, de flesta demokratier är uppbyggda på liknande sätt.
    Sverige har en enkammarriksdag där en majoritet kan genomdriva vilka galenskaper som helst, tex att 2000 män med utvisningsbeslut från migrationsverket får stanna och dessutom bjuds på utbildning…..

    Liked by 4 people

  11. Hans Jensevik skriver:

    Under 80-talet skulle man avreglera kommuner och ett sätt var att införa fria kommundelsnämnder. Minns att centralbyråkrater i många kommuner skrev, ”Regler för avreglerade kommundelsnämnder ….”

    Liked by 1 person

  12. Magnus Rosensparr skriver:

    Det talas om nya och gamla läroplaner (lgr). Alla dessa från den första lgr (19)62 till den senaste lgr (20)17, vars gemensamma huvudbeståndsdel är en hugskottsbetonad och politiserad skola. Ett otal lgr-varianter har passerat revy under de 55 åren 1962-2017, utan någon förbättring. De har istället bara lett till en ström av försämringar; avskaffandet av det absoluta betygssystemet, avskaffandet av ordnings- och uppförandebetygen och en aldrig sinande försämring av ämnes-kunskaperna till förmån för ovidkommande aktiviteter och ren flumpedagogik.

    Kontrasten till det gamla väl fungerande och presterande skolsystemet, som existerade i 120 år (1842-1962), från kunskapsskola och lära-för-livet-skola till experimentskola och flumskola. Det kommer att ta mycket lång tid att reparera de av politiker orsakade 55-åriga skadorna på det svenska skolsystemet och svenskt undervisningsväsende.

    Liked by 3 people

  13. Östanskog skriver:

    Min första dag som forskarutbildad finsk lärare med den infantiliserade svenska skolan var som följande: en politruk från länskolnämnden visade en bild av en förskolemässigt ritad spansk tjurfäktare El Grotti. Namnet kom från Lgr 80, läroplan för grundskolan 1980. Vi skulle följa honom!

    ”Alla skrattade,
    fast inte Östanskog.
    Han hade fått nog.”

    Nästa möte med El Grotti var vid Skolöverstyrelsens studieresa till Helsingfors som en enkel tjänsteman. Några av Skolöverstyrelsens ”bangbudar” – före detta småskollärare som de var – hade kopierat, förminskad och laminerat läroplanens framsida och tillverkat alldeles själva örhängen av läroplanen.

    En skitkul grej!

    Liked by 1 person

    • S Eriksson skriver:

      Östanskog. De flesta kunniga säger titta och försök ta efter Finland vad gäller skolan. Den Svenska skolan blir nog tyvärr bara sämre och sämre i allmänhet. Och den Svenska situationen medför ytterligare utmaningar för densamma.

      Gilla

  14. Bo Svensson skriver:

    Läroplaner hör ihop med planekonomi. – Vi bör begrunda vad vi är beredda att betala för med skattemedel för att andra skall lära sig. – Går det att formulera, går det också att kontrollera om kunnandet hamnat där vi önskade och först då skall pengarna hamna på den förkovrades konto. – För pengarna kan denne då köpa sin utbildning där den erbjuds billigast och bäst.

    Detta är fomeln för att släppa ut undervisningen i den sansade och vettiga sektorn: I marknadsekonomin, där det är fritt att utprova de resurseffektivaste metoderna att producera efterfrågade varor och tjänster.

    Som jag föstått betalas det ut runt en miljon per unge av skattemedel under dess uppväxt och min starka rekommendation är, att merparten av dessa pengar kanaliseras just i dessa etappvisa utbetalningar i takt med att barnen tillväxer i kunnande.

    När man uppnått det som bedömts som minimum för att kunna fungera normalt i ett avancerat samhälle, har man vunnit myndighet och rösträtt. – Inte förr.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Det är ju ett rimligt krav från skattebetalaren, att pengarna till andras reproduktion går till avkomma som verkar komma att fungera som en tillgång för sina medmänniskor.

      Det kan ju ändå finnas en möjligheter att gynna de andra med sina skattemedel, men en bra lösning på problemet med medfödda handikapp är att man regelmässigt köper en försäkring tidigt under graviditeten. – För en billig sådan kommer då säkert att ställas krav på tester, vilket resulterar i att aborterna inriktas på mindre livsduglig avkomma.

      Gilla

  15. Lars skriver:

    Jag har ibland funderat över borgerliga politiker att det tycks som om dessa uttalade marknadsförespråkare utgår från att dekret och planering från statligt håll automatiskt genomförs till punkt och pricka i enlighet med intentionen som om det handlade om en välfungerande och smidig, regelstyrd statlig byråkrati. Skolan med dess stora omfattande verksamhet och skiftande lokalitet måste ju faktiskt anpassa sig till vad som praktiskt fungerar oavsett om den är marknadsutsatt eller offentligt ägd.

    På en del privata företag har jag skådat omfattande standardbeskrivningar över hur man ska göra, men också sett att få orkar läsa. Däremot finns det oftast en de facto standard ty människor söker den enkla vägen att använda vad som fungerar och är användbart och i skolans värld är det naturligtvis undervisningspraktik, läroböcker, egen erfarenhet och kollegers råd och dåd, samt inte minst anpassar man sig till ledningens intentioner och organisationens ätt att fungera. Avgörande är alltså ledning, rektors ansvar och befogenheter, kulturen i skolans värld och anpassning till elevunderlag efter det egna ansvaret och befogenheterna. Belöningssystem är det viktigaste styrmedlet i de flesta organisationer och det behöver inte vara pekuniärt för att verka.

    Planering används i alla typer av organisationer. Styrdokument behövs med klargörande av ansvar och befogenheter, mål och medel. Det skapar struktur och tydlighet för den egna verksamheten. Powerpoint visioner om skolans roll i samhället, att vara av ”World class”, mångfald och andra vackra ord betyder inget. Sådana management floskler slutar man snart lyssna till i alla organisationer.

    Så visst behövs skolverkets plandokument som riktlinjer för rektors och lärares arbete, men jag kan inte tro annat än att praktiken på enskilda skolor, ansvar och befogenheter för ledning delegerat nedåt är avgörande.

    Liked by 1 person

  16. Asta skriver:

    Riksrevisionen ifrågasatte redan 2010 det lämpliga i att den statliga Domarnämnden, som har till uppgift att föreslå regeringen namn på lämpliga domare, har en majoritet av ledamöter som ingår i en sammanslutning med det uttalade målet att göra kvinnliga jurister till chefer i bland annat domstolar.

    Enligt Riksrevisionens bedömning var inte utnämningsprocessen så transparent att det för en utomstående framgår klart hur nämnden hade kommit fram till de utvalda kandidaterna. Riksrevisionen har stöd i såväl regeringsformen som förvaltningslagen för sin granskning. Men. Detta ansåg inte de granskade.

    Efter denna granskning, som i kraftiga ordalag fördömdes av grundaren av de bägge nätveken Hilda och Ruben, Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, granskas inte längre den indirekta utnämningsmakt som Domarnämnden utövar.

    Trots att lagen medger detta. Även Domarnämnden var starkt kritisk mot Riksrevisionens rapport. Anne Ramberg var fränast i sin kritik mot revisionsrapporten som belyser den bristande transparensen då hon menade att Riksrevisionen inte förstått sitt uppdrag.

    Att granska transparensen i utnämningsprocesser var, och är, inte riksrevisionens uppdrag att granska i allmänhetens tjänst enligt Advokatsamfundets generalsekreterare.
    Läst på ledarsidorna.se
    Här har vi väl den troliga förklaringen till de släpphänta domsluten.

    Liked by 4 people

  17. lookslikeanangel skriver:

    Nu är jag kanske inte så intresserad av just pedagogik – mer av kreativitet – men om man tänker lite på kreativiteten, så förutsätter den faktiskt koncentration och fokusering!
    Och basala kunskaper inte minst. Så allt får inte flyta ut …….!!

    PS Ann Heberlein klagar på att “vänstern” inte har någon humor. Nu är det så att forskare vid Harvard har konstaterat att människor över 60 år inte har någon humor!
    Och vänstern är ju precis inte något lammkött….. DS

    Liked by 1 person

  18. S Eriksson skriver:

    En liten sak kan väl också vara att det Svenska skolsystemet nästan förutsätter att någon anhörig hjälper till med läxor o annat . Om då familjen kommer från ett främmande land och föräldrarna inte behärskar språket så blir det mycket svårare för barnen.
    Kan dock ha fel.

    Liked by 1 person

  19. Jonas Nilsson skriver:

    Bloggens förväntan på politikers ingripanden förvånar.
    En totalt genompolitiserad skola behöver ffa rektorer som försvarar lärare som själva tror på vad de lär, dvs ärliga lärare.
    Nu bygger hela systemet på vad majoriteten ska tycka. Det är den goda diktaturens skola.
    Grunden för en skola med oberoende kunskap är tron på att det finns en sanning värd att söka och låta sig prövas av.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.