Gästskribent Inger Enkvist: Kulturfientlig utbildningspolitik

Sverige har som bekant problem med utbildningsresultatet, men vilken är skillnaden mellan ett land som Sverige och länderna i Sydostasien som i stället är på väg upp? En består i att tongivande samhällsskikt i Sydostasien sätter kunskap och utbildning högt, medan ledande skikt västvärlden misstror kunskap och kultur. En fransk filosofilärare, François-Xavier Bellamy, sammanfattar i Les déshérités (De som gjorts arvlösa) från 2014 de idéer som gjort att skolan i länder som Frankrike, och ännu mer Sverige, inte längre används för att överföra det västerländska intellektuella arvet till de unga, och han nämner tre fransmän som bidragande till krisen.

Sextonhundratalsfilosofen Descartes hävdade att metoden för att tänka bättre var att vara skeptiskt till alla idéer som man inte själv utarbetat. Han tänkte sig att det var bättre att kunna relativt lite än att ta över andras idéer och att det gällde att vara kritisk. Den tanken har nu drivits så långt att själva begreppet kunskap ifrågasätts liksom idén att det finns kunskaper som elever bör lära sig i skolan.

Hundra år senare påstod filosofen Rousseau att kulturen hade förstört människorna och att det vore bättre att leva ”naturligt”. I den berömda boken om uppfostran av pojken Émile skulle denne inte lära sig via böcker utan genom att själv undersöka föremål. Eleven skulle bygga upp, ”konstruera”, sitt eget kunnande, och lärarens uppgift var att finnas bredvid och hålla bort skadligt inflytande från samhället inberäknat föräldrarna. Inflytandet från ”konstruktivismen” är starkt i Sverige.

En marxistisk sociolog i vår tid, Bourdieu, lanserade 1964 idén att kultur ska ses som ett kapital som är orättvist fördelat. En del elever lär sig saker utanför skolan och når därför ett bättre resultat, vilket Bourdieu ansåg vara orättvist. Han intresserade sig inte för att eleverna skulle lära sig så mycket som möjligt utan för att alla elever skulle få ett så lika resultat som möjligt, den idé som den svenska regeringen upprepar ideligen.

Bellamy nämner som motexempel till de här idéerna fallet med den ”vilde pojken”, senare kallad Victor, som 1797 påträffades i södra Frankrike. Han hade växt upp utan kontakt med människor men visade sig inte vara god och enkel utan brysk och hänsynslös, ett exempel på att människor behöver socialiseras in i en kultur. Victor hade inget språk och kunde bara lära sig några få ord, och han kunde inte samtala med andra eller med sig själv, dvs. tänka.

De här idéerna, oavsett om de kopplas ihop med de nämnda franska intellektuella eller inte, har lett till något så egendomligt som en kulturfientlig utbildningspolitik. Den har gjort generationer unga kulturellt arvlösa. Idéerna att man ska vara kritisk, att var och en ska styra sin egen inlärning och att utbildningssystemet främsta uppgift är att ge alla elever ett likartat resultat har fått ett sådant genomslag att opinionsbildare inte längre vågar försvara kultur och kunskap. Det är alltså inte bara en fråga om mer pengar till utbildning. Den här utvecklingen måste brytas.

Inger Enkvist är professor em. i spanska samt utbildningsdebattör.

49 thoughts on “Gästskribent Inger Enkvist: Kulturfientlig utbildningspolitik

  1. Lennart Bengtsson skriver:

    Redan i gymnasiet upptäckte jag de engelska empiristerna Locke, Berkeley and Hume som jag fortfarande håller mig till. Det ledde förvisso till ett gräl med min filosofilärare och kristendomslärare som hade andra filosofiska idoler. Det innebar att jag övergick till att studera filosofi på egen hand. Jag fick inget studentbetyg i filosofi men jag lärde mig mer genom självstudier än mina skolkamrater och hade tillräckligt med andra ämnen. Med hjälp av ett bra stadsbibliotek och självmotivation botade jag mig effektivt från olika former av flum inklusive de filosofer som Inger Enkvist nämnde. Emellertid Descartes matematik var det inget fel på.
    Hade jag varit ung i Sverige idag hade jag flytt utomlands.

    Liked by 16 people

    • Marckus E. skriver:

      I mitten på 70-talet då jag gick på gymnasiet hade man uppenbarligen redan i praktiken glömt bort att undervisa om några andra än antikens filosofer. Jag minns dock att min lärare i historia vi något enstaka tillfälle nämnde något om Nietzsche, men vad han sade fastnade tydligtvis inte….

      Gilla

    • Jan Bengtsson skriver:

      Svensk ”utbildning/inbillning” handlar väl primärt om nivellering!
      Samma politik som förs över hela västvärlden,
      EUropa och USA!

      Att SÄNKA ner oss Alla till samma låga nivå?

      Gilla

  2. Vaknauppnu skriver:

    En vacker dag för säkert 25 år sedan satt jag och en väninna på ett café . Nära oss satt 2 herrar som var inne i ett omskakande samtalsämne. Det handlade om att Sveriges skola och kunskapsinhämtande och skapandet av ett bildat folk skulle utarmas så till den grad att de såg detta som ett oerhört stort hot som närmade sig. De insåg att Sverige var på väg åt fel håll. Ja, jag tjyvlyssnade det är lite fult förstås, men jag har aldrig glömt detta samtal. Men jag kunde aldrig i min vildaste fantasiförstå hur rätt de skulle få ej heller inse hur snabbt och hur galet det kunde tillåtas få bli.

    Liked by 18 people

    • Jan Bengtsson skriver:

      (S)å går det, om ALLA skall vara lika mycket värda…

      Då kan ingen tillåtas avvika från mängden!

      Gilla

  3. Hans Kindstrand skriver:

    Tack för en bra samanställning. Beträffande Descartes har Gunnar Brusewiz i sin utmärkta bok ”Vägval i minnesmark” en lärorik liten anektdot där Descartes idéer konfronteras med verkligheten.
    I början av 1600-talet var vetenskapen i stort sett enig om att jorden var rund som ett klot. Vad man tvistade om var hur det såg ut vid polerna. Descartes uppfattning var att den var toppig – som en citron. Newton å sin sida hävdade att den var tillplattad – som en apelsin. Citron eller apelsin? Den franska vetenskapsakademien bestämde sig för att utreda hur det faktiskt förhöll sig, och utrustade en expedition under en berömd naturforskare, P.L.M. de Maupertuis. Denne skulle med triangelpunkter, gradmätning och astronomiska studier klarlägga faktum. Maupertuis gick grundligt tillväga och ägnad uppdraget ett och ett halvt år. Bevisen för apelsinteorin var överväldigande. Descartes anhängare lät sig emellertid inte övertygas. Maupertuis hade tydligen, när köld och mörker hindrade fältstudier utomhus, ägnat sig åt lättsinniga fältstudier inomhus, och hans amorösa eskapader hade nått cartesianernas öron. Dessa startade då en rykteskampanj av ungefär samma slag som förekommit under #metoo. På samma sätt som Maupertuis förehavanden stred mot moralens lagar, stred resultatet av hans gradmätningar mot förnuftets lagar. Det dröjde därför ännu en tid innan Descartes citronteori kunde avfärdas.

    Liked by 7 people

  4. Dan Astrom skriver:

    Knäppa filosofer verkar det finnas gott om, eller är det läsaren som lätt förleds att tro att dom är inteligentare än andra för att deras ideer går mot sunt förnuft.
    Skulle man mot förmodan ha följt deras principer skulle troligen inte hjulet funnits i människans utveckling.

    Gilla

  5. Aha skriver:

    Engelska friskolan skördar framgång när det gäller utbildningsresultat. Kön till skolan är gigantisk. Fokus är kunskapsinlärning och ordning och reda.

    Antagligen bortförklarar skoletablissemanget framgången med att det handlar om elever med goda förutsättningar och att lärdomarna därför inte kan överföras till övriga skolväsendet.
    Så var det med det. Ursäkten eller snarare bortförklaringen räcker tydligen också för att slippa testa engelska skolans framgångskoncept.

    Den svenska skolan mot avgrunden bär. (Plats 27-28 i Pisa bland 34 länder i OECD.)

    Liked by 7 people

    • Stig Fölhammar skriver:

      Jodå, och självaste skolministern har gjort studiebesök på Internationella Engelska skolan. Inte desto mindre har den regering som skolministern är en del av lagt sig platt för Vänsterpartiet och lagt fram ett förslag som ej blott syftar till ”vinstbegränsning” utan de facto till att eliminera friskoleföretagen och friskolorna.

      Liked by 1 person

    • oppti skriver:

      Vi får vara tacksamma för att det finns fria skolval.
      Men det är ett dubbelriktat svärd.
      Genom urval så tenderar andra skolor urvattnas, vilket kan ge negativa effekter.
      På min tid gick alla i samma klass fram tom 9 klass, visserligen med olika grupper i matte och språk, men vi kände varandra och kände till svagheter och styrkor.

      Liked by 1 person

  6. Jvk skriver:

    Yaron Brook gjorde liknelsen med en iPhone i ett föredrag, vi litar på marknadskrafterna att skapa en iPhone men tror att staten gör ett bättre jobb med utbildning och sjukvård. Tänk om staten skulle utvecklat telefoner? De hade varit orange. Tänk istället om vår utbildning hade varit som en iPhone?

    Sedan hörde jag av en bekant att svaren till nationella proven i nionde klass läckt ut så deras barn hade alla rätt. Så nu blir det så i Sverige att de enda som inte kommer in på gymnasiet är de ärliga tillsammans med de som inte ens kan lära sig ett minimum utantill (ungefär som det är med körkort till taxichaufförer). Nåja, det finns väl plats på ett hela tiden expanderande genusprogram eller rasifieringstudier eller BSc i feministisk fysik.

    Liked by 3 people

  7. Jvk skriver:

    För övrigt så hävdar Jordan Peterson, vilket jag inte har anledning att betvivla via egna studier, att om man inte är på god väg att vara socialiserad vid två års ålder så är det mycket svårt att ändra på, och om man vid fyra års ålder inte har lärt sig våra sociala mekanismer så lär man det sig aldrig. Så de invandrare vi har kan vi nog räkna med är som de är, dvs som de lär sig i hemmet. Vi ser resultatet varje dag och tar yttre Ringvägen numera så vi inte får betongblock släppta i framrutan.

    Liked by 3 people

    • UlfH skriver:

      Du och Jordan Peterson har stöd i barnpsykologisk litteratur. Utifrån detta kan man fråga sig varför ADHD har ökat så dramatiskt under senare åren. En ökning som skett samtidig med att människor som när och var som helst, stirrar i något som liknar telefoner. Kanske finns det ett samband mellan ökningen av barns ADHD och vuxnas stirrande? Barn måste bekräftas för att utvecklas sunt, och denna livsavgörande perioden är fram till två år. Sedan kommer den andra viktiga perioden, från två till fem år, när barnet skapar sin sociala identitet..

      Liked by 1 person

  8. Hovs_hällar skriver:

    Filosofer finns det gott om. Själv tvivlar jag förstås på att den nu härskande PK-sektens politruker ens har läst Descartes eller Rousseau.
    Men visst, idéer av den här sorten ligger på något sätt och skvalpar omkring i tidsandan och kan plötsligt skjuta upp slemmiga fruktkroppar likt giftsvampar i skogen efter regn.

    Det handlar närmast om ett allmänt hat mot hela Västerlandet från en destruktiv, vagt marxism-inspirerad, undergångssekt.
    En sekt vi kan kalla ”PK-sekten”, som likt de fanatiska islamisterna inbillar sig att västerlandet är en skadlig skapelse som måste förstöras för att ge plats åt ett världsomspännande kalifat… eller nåt liknande.
    Därav det ständiga fjäsket för islam — PK-sekten tycker att islamisternas syn på samhället egentligen är rätt lik deras egen, och gör därför allt för att främja islamismens framväxt.

    Det är samma hat mot alla västerländska värden som vi andra kämpat för, och som vi hade tänkt behålla.
    För att dölja sina egentliga syften utnämner de sig själva till de ”goda”! Och alltför många människor låter sig luras av dessa fräcka lögner.

    Denna PK-sekt har alls inte några ”goda” syften, utan vill förstöra vårt samhälle och attackerar därför våra skyddsmekanismer för att göra oss öppna för vidare angrepp.

    De 9000 ”ensamkommande” är bara det senaste exemplet. Samhället måste skydda sig från invasion av element från främmande kulturer som i förlängningen hotar vår egen kultur — vilket man insett i ex-vis Japan! Men här i Sverige härskar PK-sekten…

    Liked by 7 people

  9. V for Vendetta skriver:

    Vad är det som gör en skola bra? Är det kunskapen den levererar eller är det kvalitén på den som levererar kunskapen. Idag befolkas skolan av lärare som med nöd och näppe pallrat sig igenom en utbildning som knappast kunnat betraktas som särskilt betungande. De har ofta valt den enkla vägen inom studiesystemet och ofta inte kommit in på någon annan utbildning och därför fått se sig beredda att ta den enda väg som varit möjlig, lärarutbildningen. det gick för 10 år sedan inflation i denna. Mängder med människor som arbetslösa anmodades söka lärarutbildningen. En del såg suktande på ala de lediga dagar som yrket förde med sig, en del såg möjlighet till en fast anställning med oerhörd trygghet, få kände sig kallade att undervisa för att de brann för att lära en person något. Precis som det skrivs ovan som påverkades Victor av sin miljö, så sker också med lärare. den person som har som närmaste arbetskamrat en 8-10åring blir s klart också påverkad i någon mån av dennes världsbild eller ännu värre, så vill man påverka världsbilden åt barnet. Skolan behöver egentligen inte reformeras, lärarkåren behöver reformeras.

    Liked by 2 people

  10. Elisabeth skriver:

    Inger Enkvist har varit ett strålande ljus i skol-mörkret under många år. Tänk om hon, eller personer med hennes inställning, fått leda det svenska utbildningsväsendet.
    Många ungdomar är kuturellt arvlösa, stämmer bra. Vi vågar inte ens ha en litterär ”kanon” i vårt land, det vågar däremot danskarna. Minns att mina barn kom hem med påbjuden läsning av struntböcker av Jonas Gardell och liknande.Skolan verkar i första hand se som sin plikt att indoktrinera i ”rätt” värdegrund i inne-begreppen feminism, HBTQ och så förstås rasism, detta står över allt annat. Att var och en ska styra sin egen inlärning när man saknar grund att stå på är så extremt feltänkt. Och att alla sen ska ha samma resultat medför ju att nivån ständigt sjunker. Jag vet inte hur denna gistna Atlantångare som heter svenska skolan ska vändas. Den är bortom räddning. De flesta föräldrar önskar nog att det öppnar en ny ”Engelska Skolan” i närheten som kan sila läshungriga elever från ointresserade bråkstakar. Vi måste börja fokusera på de som vill något här i livet.

    Liked by 6 people

    • Hovs_hällar skriver:

      Lars — Den artikel du hänvisar till säger inte ett dyft om Engelska skolan vad jag kan se.

      Denna skolform använder sitt eget betygssystem, som sedan räknas om till det ”vanliga” vid ansökningar till högskolan. Ryktesvägen har jag hört att detta missgynnar elever från Engelska skolan, då omräkningsfaktorn förutsätter just en sådan betygsinflation som din länkade artikel handlar om, och som inte finns i Engelska skolans system.

      Var det något mera?

      Liked by 1 person

      • Hovs_hällar skriver:

        Jaha, EN person påstår att Engelska skolan har mycket betygsinflation.
        För mig är det rätt ointressant — du verkade i ditt lilla inlägg ovan ifrågasätta om E.S. var ”en bra skola”, och jag har ännu inte hittat några bevis för att det INTE skulle vara så, helt oavsett förekomsten av ”betygsinflation”.

        Diskussionen handlar om den vanliga kommunala skolans bankrutt, vad den beror på och vad som kan göras åt den. Det är förstås väntat att den som gillar den kommunala skolans sätt att driva sin undervisning och avskyr att det finns alternativ, gör allt för att smutskasta sådana alternativ som E.S. *gäsp*.

        Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Jag har inte ifrågasatt om engelska skolan är bra eller inte, jag konstaterar egentligen endast att det är svårt avläsa via betyg. Vlachos statistiska undersökningar får du gärna ifrågasätta, en person förvisso, men en meriterad skolforskare.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Om Vlachos har några preferenser att smutskasta alla skolor utom de kommunala kan jag ju inte veta, men du som är naturvetare kan väl studera hans undersökning och se om den håller forskningskvalitet?

        Gilla

      • Jan Bengtsson skriver:

        Kanske dags att satsa på intagningsprov till högre kunskapsnivåer…
        Då sållades nog agnarna bort, från vetandet)

        Gilla

  11. Hovs_hällar skriver:

    Bra skrivet av Inger E. Och vad nu gäller skolan, så kan jag bara rekommendera hennes böcker, samt läsning av en utmärkt artikel från Sala Allehanda: ”Lägg ner lärarutbildningarna”!

    En text som borde vara obligatorisk läsning för alla med intresse för skolfrågor.

    https://www.salaallehanda.com/artikel/opinion/ledare/kajsa-dovstad-lagg-ner-lararutbildningarna-och-starta-upp-nya

    ”Teorier som har förkastas av modern hjärnforskning – exempelvis att elever lär sig bäst genom att själva söka kunskap – lärs ut som sanningar.

    Ideologi sätts framför vetenskap. Såväl Vetenskapliga rådet som Socialstyrelsen har dömt ut svensk pedagogisk forskning….”

    Liked by 2 people

    • Lars skriver:

      Konstigt nog är det EN person som framför i boken att modern hjärnforskning visar….
      Förövrigt har du rätt i att boken är läsvärd och likaså motskriften ”Skolan, marknaden och framtiden”. Man får lite inblick i de diskussioner som pågår kring skolan, men som vanligt är det svårt bilda sig en uppfattning, så jag avstår.

      Man är på sätt och vis tillbaka till vad som diskuteras på DGS sidor. Är fakta = åsikt, är det alltid en personlig agenda bakom vad man skriver, är det alltid värderingar bakom forskningsrapporter? Ska allt tolkas från en ideologisk syn? Vad får vi oss till livs av media och politiker.

      För min del får nya generationer klara av skolan!

      Liked by 1 person

  12. Bo Svensson skriver:

    Problemets lösning: Att det mesta av skattefinansierat stöd till barnfamiljer och undervisning betalas ut i takt med att man kan dokumentera införskaffat kunnande, varigenom man får makt och resurser att skaffa sin undervisning som man finner bäst.

    Det betalas ut ungefär en miljon per unge av skattemedel under dess uppväxt, så visst skall det räcka med ekonomiska incitament.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Att bekymra sig om hur lärarutbildning och undervisning bäst skall bedrivas, hör till den planekonomiska ordningen. – Släpper man ut undervisning i den friska sektorn, löser det sig själv.

      Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Jag har funderat på, om man kunde tillämpa motsvarande princip för sjukvårdssektorn: Att man fick del av skattemedel ägnade ändamålet sjukvård i förhållande till hur frisk man var och att man för pengarna fick skaffa sin hälsa bäst man kunde. – Skall fundera vidare på det.

      Gilla

  13. phnordin skriver:

    Tack Inger Enkvist för denna upplysande krönika. Dagens kunskap bygger på tidigare generationers liv och arbete. Kunskaper höjer vår förståelse och hjälper oss till kritiskt granskande. Skolpolitiken av idag förefaller endast driven en rent politisk och för Sverige skadlig agenda

    Liked by 1 person

  14. Lars skriver:

    Vad innebär det att ”överföra det västerländska intellektuella arvet”? Inom naturvetenskap och teknologi och matematik överförs det hela tiden och uppdaterat till dagens kunskapsnivå. Inom dessa fält är sanningsbegreppet mer mätbart experimentellt. Men filosofi och pedagogik med tveksamt sanningsvärde? Är även det uppdaterat till dagens nivå? Kommer influenserna från pedagoger verksamma nu i olika länder som USA? Ser man på vem man är och försöker förstå psykologin så inser man att man bara behöver se på tre generationer, sig själv, föräldrarna och deras föräldrar, trots att influenser går väldigt långt tillbaka i tiden. Är det motsvarande inom pedagogik? Dagens pedagoger, deras lärare och deras i sin tur?

    Jag har då aldrig träffat någon som läst Descartes eller Rousseau, men givetvis finns det i en äldre studietradition, kanske pedagogernas första generation? Då är vi nere någonstans i tjugotalets Sverige skulle jag gissa.

    Visst kan humaniora vara av intresse, men hur har det exempelvis påverkat kognitiv forskning och är det intressant? Kognitiv forskning är väl inte heller på en nivå som kan ge praktiskt fungerande pedagogik?

    Liked by 1 person

  15. Kungskobran skriver:

    ALLA DESSA FILISOFER

    Filosofen berömd och fin
     betraktar människan med nedlåtande min.
    Det är nämligen så 
    att han tror sig förstå
    hur det ligger till.
    Det är en komplicerad natur
    tål ej korrektur
    och bara förstås av några få.

    Resonemangen går i krok 
    hänger i bland inte ihop.
    Cirkelbevisen rör sig kring
     ett tveksamt bevis 
    som bevisar sig själv
    med sin egen devis.

    Att förklara hur det hela
    hänger i hop 
    går lätt på tok.
    En ny teori tar fart
    sanningen har vi snart.
    Den nya teorin är ännu svårare att förstå
    men nya insikter anses den nå.
    I Filosofins underbara värld
     

    Liked by 1 person

  16. rolfholmen skriver:

    Förlåt en okunnig.
    Är det inte rimligt att unga människor skall lära sig det som generationer före dem lärt sig? 2+2=4 eller att ”att” är en preposition?
    Barn behöver lära sig grundläggande fakta. Det görs genom hårt arbete, repetition (dvs läxor).
    Sedan, när man nått 19-20 års ålder (alltså nästan vuxen), kan utbildningen börja med att ifrågasätta, skapa sin egen uppfattning, tänka själv.
    Man är inte mogen för det tidigare i livet. Det är elakt att begära av 10-14 åringar att skapa sig en egen uppfattning om världen. Det är svårt nog som vuxen.
    Om du inte tror på att 2+2=4 så får du faktiskt vänta med ifrågasättandet till universitetet.
    Kunskapsskola är en skola med kunskap, inte ifrågasättande av kunskap.
    Vänligen,
    Rolf H

    Liked by 1 person

    • Jvk skriver:

      Precis, allt innan det är grupptänk eller vad man blivit tillsagd, något att betänka för de som vill sänka åldern för rösträtt när SD får 60% i vissa skolval. När vinden vänt så röstar kanske 80% av alla ungdomar på SD.

      Gilla

  17. Laggar skriver:

    Bra skrivet. Ett allvarligt problem med studera filosoferna är att det lätt blir en exegetik, dvs man analyserar filosofens texter utifrån textens innehåll inte utifrån det som filosofen försöker greppa. Det blir lite väl mycket utläggningar om vad som tänktes, inte vad som var det ursprungliga problemet. Det ursprungliga problemet flyr undan men det utgör grunden för filosofin. Sysslar man med det ursprungliga problemet så finns det inget utrymme för den relativisering som nu tycks förhärska med ett massa tyckande som t.ex. pk-isterna håller på med.

    Liked by 1 person

  18. Alf skriver:

    Statism kommer inte från historiska bevis eller rationella principer.
    Statism är en från-efter-åtgärden-motivering för mänskligt ägande.
    Statism är en ursäkt för tvång och våld.
    Statism är en ideologi, och alla ideologier är variationer på olika mänskliga boskapshållningsmetoder.

    Motsatsen till vidskepelse är inte en annan vidskepelse, men sanningen.
    Motsatsen till ideologi är inte en annan ideologi, men tydliga bevis och rationella principer.
    Motsatsen till vidskepelse och ideologi – av statism – är filosofi.

    Förnuft och mod kommer att befria oss. Du behöver inte vara boskap.

    -Stefan Molyneux.

    Liked by 1 person

    • Alf skriver:

      Jag skulle vilja korrigera min översättning en smula. – av statism – ska var – för statism –
      Alltså: Motsatsen till vidskepelse och ideologi – för statism – är filosofi.
      Tack.

      Gilla

  19. Willy Lindqvist skriver:

    Har trott att dagens skolas uppgift är att samtliga elever ska förmås uppnå sitt eget maximum trots olika intellektuella frutsättningar, och att lärarens uppgift är att hjälpa dem till detta. Men för detta fordras förstås kompetenta lärare.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.