Vad är det för fel med slaveri?

Patrik Engellau

Ursäkta, men även enkla frågor måste få ställas. Fram till för tvåhundra år sedan, när engelsmännen i imperialistisk anda bestämde sig för att förbjuda slaveriet i hela världen och engagera hela sin överlägsna krigsflotta i kampen mot den transatlantiska slavhandeln, så har slaveriet varit en självklar inrättning sedan skapelsen. Har mänskligheten fram till det att västerlandet, framför allt England, således tills helt nyligen började protestera mot slaveriet, haft fel? Och om England hade rätt i att opponera mot slaveriet, vad var då det fel med slaveriet som England hade upptäckt?

Om du är chockerad över frågeställningen är du välkommen att sluta läsa här. Om du i stället är lite förvånad och nyfiken kan du fortsätta.

Frågan uppstod hos mig när jag nyligen läste en bok av den brasilianske politikern, författaren och rike jordägaren Joaquim Nabuco (1849 – 1910):

Boken heter O abolicionismo, Anti-slaveriet, och publicerades år 1883. Slaveriet i Brasilien avskaffades fem år senare framför allt på grund av den engelska flottans men också av Nabucos insatser.

Det är inte så svårt att med liberal och marxistisk retorik propagera för slaveri. Antag att det i ett samhälle finns en grupp fattiga och hjälplösa människor som genom att de är utsugna i en grottekvarn – läs gärna Viktor Rydbergs dikt om denna mölla – genererar ett alldeles enormt ekonomiskt överskott som kan investeras produktivkrafternas vidareutveckling. Det är visserligen synd om dessa slavar, men deras lidanden kan tänkas vara försumbara i jämförelse med de materiella välsignelser för framtida generationer som investeringarna möjliggör. Vansinnig idé? Karl Marx förklarade vilken historiskt nyttig roll kapitalismen spelat genom att utsuga arbetarklassen och utveckla produktivkrafterna.

Vad är det för fel på det resonemanget om nyttan av slaveri? Det finns två fel (om vi struntar i de tröttsamma moralkakor som ändå aldrig tjänar mer än som kaffebröd till den mer substantiella andliga föda som håller oss vid intellektuellt liv).

Det första felet är att slaveriet, trots allt, medförde en trygghet för slavarna eftersom de ju representerade ett kapital. Den som straffade sina slavar straffade sitt eget kapital. Det skapade, hur märkvärdigt det än kan låta, en typ av rättighetstänkande – rätten att göra så lite som det bara går – hos slavar som efter frigörelsen fick konkurrera med fria arbetare som inte hade några rättigheter alls. Därför kunde italienska immigranter ta över arbetet på brasilianska kaffeplantager och göra mer nytta än de frigivna slavarna för lägre löner. (Här beskrev jag detta närmare .)

Låter det konstigt? Jämför med LOs försök att skydda svenska arbetare från konkurrens från flitigt folk från Polen, Litauen och Ukraina.

Det andra felet med slaveriet är det som påpekas av Joaquim Nabuco. Det handlar inte om att slavarna korrumperas av slaveriet, utan om att hela slavsamhället, slavägarna också, korrumperas av slaveriet. Slavägarens hustru låter dra ut tänderna på slavflickan som attraherar hennes man. Vem som helst som har råd att köpa en slav har laglig rätt att missbruka en annan människa hur mycket som helst. Människor i allmänhet klarar inte av att ha sådan makt över sin nästa. De missbrukar den makten. De djävlas med dem över vilka de har total makt. De kan inte ta på sig en skjorta eller göra en kopp té eller knyta sina skor göra något annat nyttigt på egen hand utan behöver hela tiden en slav. De förlorar all handlingskraft. Slaveriet gör även överklassen hjälplös. Det är Joaquim Nabucos tes.

56 thoughts on “Vad är det för fel med slaveri?

  1. MartinA skriver:

    Slaveriet är inte ett brott mot slaven. Det är ett brott mot de andra i gruppen. Slavägaren försöker dominera de andra medlemmarna i slavägarens grupp genom att använda utlänndska slavar som viljeaccelerator. En sådan person måste omedelbart elimineras av resten av gruppen eftersom den är ett hot mot gruppen och den multiplicerar icke gruppmedlemmar på gruppens bekostnad. Många samhällen har förstörts av slaveri.

    Däremot är slaveriet inte ett brott mot slaven. Man blir slav därför att man har förlorat en väpnad konflikt. Det normala straffet för att förlora en väpnad konflikt är att bli ihjälslagen. Alternativet till slaveri är inte frihet, det är döden.

    Gilla

      • MartinA skriver:

        Nej. En slav har själv valt slaveriet och har i varje ögonblick möjlighet att avsluta det. Valet att fortsätta vara slav är vad som tar ifrån slaven heder och ära.

        Liked by 1 person

    • A skriver:

      Det är mycket värdefullt perspektiv du hela tiden producerar Martin. Jag håller inte med om allt, men perspektivet är guld värt. Tack för det.
      Tyvärr funkar inte gillaknappen, så det får bli så här istället.

      Mvh A

      Liked by 2 people

      • Spiro skriver:

        Sverige är nämligen ett av de länder som ha minst arbetstillfällen i yrken som kräver låga eller inga utbildningskrav. Och det samspelar inte särskilt väl med invandringen, där kompetensen är låg.

        – De här gruppernas utbildningsnivå är generellt mycket låg. Hälften har inte ens grundskolekompetens och idag vet vi att man åtminstone behöver gymnasiekompetens för att ha en chans på arbetsmarknaden, säger Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi på SOFI vid Stockholms universitet, enligt Arbetsmarknadsnytt.

        Enligt henne är den lättaste och mest effektiva metoden för att få nyanlända invandrare och utrikesfödda i arbete olika former av subventionerade anställningar, alltså där staten går in och betalar med skattepengar. Men inte ens då är arbetsgivaren fullt benägen att anställa, om de måste ta arbetsgivaransvaret själva.

        Var hamnar den oanställningsbara miljonen i detta resonemanget?

        Liked by 1 person

  2. Bo Svensson skriver:

    Om man letar, hittar man säkert fler invändningar mot slaveriet än att slavägarna blir försoffade.

    Motivet för att intressera sig för politik bör väl rimligen vara en strävan efter människovärdigare villkor, – och säkrandet av livsmiljöns fortbestånd.

    Jag bekymrar mig för lättheten att lura folk in i låneslaveri och har begrundat om boten skulle kunna bestå i att dra undan de legala rättigheterna att återkräva lån som getts till icke kreditvärdiga. – Och att lån som getts mot säkerhet – i regel en bostad – alltid skall kunna återbetalas med säkerheten.

    Liked by 1 person

    • Rastapopoulos skriver:

      Det är inte försoffningen vi fruktar, utan just det vi ser, import av våld och kvinnoförtryck, etablissemanget är som barn som rycker benen av en harkrank.

      Liked by 4 people

  3. Sven Lundin skriver:

    Hej Patrik! Du skrev i ett inlägg härom dagen att Riksdagen 1975 fattade beslut om att Sverige skulle vara ett mångkulturellt land. Lagstiftades detta?

    Liked by 1 person

  4. svenne skriver:

    ”Människor i allmänhet klarar inte av att ha sådan makt över sin nästa. De missbrukar den makten. De djävlas med dem över vilka de har total makt. De kan inte ta på sig en skjorta eller göra en kopp té eller knyta sina skor göra något annat nyttigt på egen hand utan behöver hela tiden en slav. De förlorar all handlingskraft. Slaveriet gör även överklassen hjälplös”.

    Ibland kallas invandrare i kommentarsfält ironiskt för ”adel” eller något annat överklassrelaterat begrepp på grund av deras – i vissa fall – mycket positiva särbehandling.

    Man kan väl påstå att kriminella invandrare numera är en maktfaktor i ”utsatta områden” och att de inte klarar av att ha en ” sådan makt över sin nästa”, som är personer boende där men inte är kriminella, men utsatta av dem som ”missbrukar den makten”. Dessa makthavare ”djävlas med dem över vilka de har total makt” och som inte följer de de regler som uppsatts av klaner och kriminella grupper.

    Likaså benämns skattebetalande medborgare ibland ironiskt för ”slavar” som skall se till att de nyanlända får så bra villkor som möjligt eftersom de är nödvändiga för att ”på sikt rädda välfärden”. Men till dess är det mycket få krav på att ”de skall göra något nyttigt på egen hand”, utan deras beroende av de arbetande medborgarnas skatteinbetalningar betraktas som en självklarhet. Men detta är tveeggat eftersom den handlingskraft som krävs för att integreras i samhället ”förloras och gör dem hjälplösa”.

    Med tanke på politikernas fullständiga ignorerande av ”pursvenskarnas” önskemål angående välfärdens faciliteter, och syn på invandringspolitiken, så kan man väl säga att de styrande betraktar oss som tillhör denna kategori som gnälliga ”Internettroll”. Detta eftersom det nu kommer reaktioner mot sådant som tidigare överhuvudtaget inte fick ifrågasättas.

    Liked by 2 people

    • Björn G skriver:

      Genus, värdegrund, mångfald, inkludering, rättigheter, normkritik, intolerans, främlingsfientlighet och kompetensregn.

      Det är bara slavar som stillatigande låter sig penetreras av dessa floskler. En fri man skulle kasta ut månglarna ur de styrandes skara.

      Gilla

  5. Håkan skriver:

    De kan inte ta på sig en skjorta eller göra en kopp té eller knyta sina skor göra något annat nyttigt på egen hand utan behöver hela tiden en slav.

    En god vän som hittills dvs sedan mer än fyrtio år för det mesta vetat vad han talar om nämnde häromveckan det där med kungliga påklädare, som enligt honom är en del av till exempel den brittiska monarkin…detta som en reflexion angående slaveri…

    Liked by 1 person

      • Håkan skriver:

        Det är riktigt Fredrik att de som klär på drottning Elisabeth inte är slavar i någon historisk bemärkelse dvs är livegna, det jag ville ge en inblick i är att det finns grader i våra samhällsbyggnader.
        Och också att socialister underförstår begreppet slaveri när de sjunger ”Sådan är kapitalismen” och i en del andra slogans…

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        De kommunistiska arbetararméerna, från var och en efter förmåga, det är slaveri. Att kalla motsatsen till slaveri för slaveri bara för att det inte uppfyller ett inbillat och hypotetiskt lyckotillstånd är i bästa fall löjeväckande trams.

        Gilla

  6. På lika fot skriver:

    Först när jordbruket kom att dominera människans tillvaro kunde hon börja bygga upp de individmässigt riktigt stora samhällena. Och överflöd skapas. Som gick att fördela – oftast på färre händer. Via en skiktad maktapparat – efter mer egoistiska principer.

    Andra människor gick då att göra till verktyg – för en själv och andra. Människan kunde plötsligt börja instrumentalisera andra. Reducera dem till mer smala funktioner. Det gick rentav att sätta funktion över individen själv och dess behov. Individualitetens återhållande kraft – när vi satt i samma båt – försvann. Gick upp i rök.

    Så länge samhällena tvingades till småskalig levnad – levde de mer på jämställd fot. Om än i gemensam utsatthet. Men denna utsatthet delade man med likasinnade. I tillhörigheten till en utvidgad familjegemenskap låg den egna tryggheten förborgad.

    En slags klanens grundbult, om vi så vill. Som än i dag lever vidare inom olika klansamhällen. Där släktskapsförhållandet ännu bejakas, både till karaktär och innehåll. Med individualitet som sammanhållande kraft – men underordnad släktskapets kollektiva normer.

    Det är här vi idag även återfinner etnicitetens kärna. Den ligger i det utvidgade släktskapet. En av gränserna som definierar mänsklig tillhörighet. En gräns mellan vi och dom.

    Liked by 4 people

    • Håkan skriver:

      Bra och till stor del riktig beskrivning av hur vi blivit de vi är, men ändå med en liten invändning.
      Den är att det aldrig har existerat något som kan beskrivas ”på lika fot”, allt är alltid en mer eller mindre tydlig konkurrens om allt.
      Från enkla organismer för årmilliarder sedan till de i dag över sju milliarder människorna med massor av hjärnceller, och med nuvarande politiker någonstans mittemellan – och alla konkurrerande om bästa platsen…

      Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Du borde läsa till exempel boken Scalp Dance där statusen på de som var slavar hos nordamerikas indianer tas upp, särskilt kapitlet ”A fate worse than death”.

      Gilla

      • Al skriver:

        Martina, du är beläst, kan du inte göra en liten sammanfattning när du gör dina hänvisningar.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Hehe, välkommen till MartinAs holistiska argumentationsbyrå 😀 Det finns ingen riktning och inget system bakom, bara ströläsning och fri association.

        Scalp dance är skriven av en person med mycket kontroversiella åsikter (varning nu utfärdad) och den har ett politiskt syfte. Postmodernisterna angriper hela tiden vita amerikaners rätt att existera. Två av huvudvapnen är dels slaveriet och dels indianerna. Scalp Dance är en bok som berättar om slättkrigen mellan 1865~1885 eller så. Berättartekniken är att lita i väldigt hög grad på citat. Och ge litet kringinformation också men främst ägnar sig berättarrösten att länka ihop citateten från förstahandskällor.

        Bokens effekt är att man ifrågasätter hur stor förlust indianerna egentligen var. Deras brutalitet är bortom fattningsförmåga. Kvinnorna lever mer eller mindre i slaveri. Allt fysiskt arbete utförs av kvinnor. Män ägnar sig enbart åt jakt och krig. Kriget är fullständigt skoningslöst. Män kvinnor och barn dödas utan betänkligheter. Ibland tas kvinnliga slavar som behandlas fruktansvärt illa, de dör vanligtvis av behandlingen och dödas alltid om de riskerar att befrias. I den mån andra fångar tas så torteras de ihjäl, ibland under flera dagar. Som underhållning, som del av krigets syfte, som en del i manlighetskulten. Dessutom lemlästas fallna fiender till oigenkänlighet.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Å andra sidan så överrenstämmer indianernas moral i mångt och mycket med mina värderingar, min förståelse av vad Homo Sapiens är. Jag äcklas naturligtvis av grymheten som nöje. Och uppskattar att våra förfäder hade snarlika majestätiska värderingar utan att reducera kvinnorna till bärdjur och arbetsdjur och sexdjur. Så i viss mån är min referens till scalp dance en kritik av min egen världsbild.
        Bokens syfte är troligtvis att angripa det här vapnet som används mot vita amerikaner, ”indianer” och göra det litet svårare för fega vita amerikaner att säga ”jag är minsann sextondels indian” eller dylikt. Och det ger ju en liten känga även åt slaverivapnet eftersom den nämner hur otäckt slaveri kunde vara på riktigt.
        Boken bör köpas men finns även som piratkopia på nätet. Jag tyckte det var i viss mån intressant läsning, en ny liten tegelsten i mitt perspektivbygge. En till röst om vad människan är. Här är en länk till en piratkopia, för den som vill plundra författaren på hans trägna arbete(jag gjorde det):
        Piratkopia:
        https://vultureofcritique.files.wordpress.com/2016/10/thomas-goodrich-scalp-dance_-indian-warfare-on-the-high-plains-1865-1879-stackpole-books-1997.pdf
        Amazon:

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Den som vill ha mindre becksvart perspektiv på indianer kan ju läsa Eve Balls forskning och berättelsesamlingar. Eller Indianklubbens årsbok som är baserad på hennes arbete.
        Finns en podcast om Eve Ball och litet av de berättelser hon samlade:
        https://www.dancarlin.com/product/hardcore-history-19-apache-tears/

        När jag lyssnade på podcasten förstod jag vad de där berättelserna i skolbiblioteket som jag slukade som liten kom ifrån 🙂

        Liked by 1 person

  7. uppstigersolen skriver:

    Var går gränsen mellan frihet och slaveri? Som jag ser det är gränsen flytande. Jag är säker på att många människor, även här i Sverige, känner sig som slavar. De sitter fast i en situation de inte kan ta sig ur. Chefen är en idiot, räkningar ska betalas, samhället jävlas med en och hur sjutton ska man ta sig ur detta? Visst i teorin är du fri att konstatera att idag är första dagen i resten av ditt liv, vad gör jag nu? Men i praktiken, håhåjaja nu går jag upp och går till jobbet igen. Härligt att vara pensionär säger jag. Enda nackdelen är väl åldern, varför är jag inte 35?

    Liked by 3 people

    • Anders Svensson skriver:

      ”Var går gränsen mellan frihet och slaveri?” Relevant fråga. Idag i Sverige får en arbetare behålla mindre av sin produktion än vad många slavar fick.

      Vi kan även vända på hela steken. Först arbetar du som slav 7 dagar i veckan. Slavägaren säger sedan att du ska få en dag ledig. Efter tag säger slavägaren att du får två dagar ledigt. Efter ett tag säger slavägaren att du ska få 10 % av det du producerar. Efter ett tag säger slavägaren att du ska få 4 veckor semester varje år. Efter ett tag säger slavägaren att du ska få arbeta 2 dagar i veckan hos någon annan och du ska få behålla det du tjänar men betala en avgift till slavägaren på 20 %. Efter ett tag får du arbeta 3 dagar i veckan hos någon annan.

      Så var går gränsen om vi ser på hur pass livegna vi faktiskt är staten? Av det en arbetare producerar med sitt arbete får denne behålla 30-40 % i dagens Sverige. Och, denna del krymper hela tiden. Vill vi behålla en större del hotar staten oss först med våld och sedan med våld och fängelse.

      Gilla

  8. Fredrik Östman skriver:

    Frihet är det ädlaste ting
    Som sökas må all verlden kring,
    Den frihet väl kan bära.
    Vill du dig sjelfvan vara huld,
    Du älske frihet mer än guld,
    Ty frihet följer ära

    Du har inte funderat på om inte slaveri är ett farligt system, eftersom man riskerar att själv bli slav? Det bryter mot den silverne regeln: ”gör aldrig mot en annan det som du inte vill att någon skall göra gentemot dig”. Orsaken till att man på senare (kristen!) tid använde färgade slavar var ju för att garantera att man inte själv skulla falla i fällan. Ur denna ursprungligen enkla identifiering av slav och icke-slav växte sedan rasismen. Alla högre slavsamhällen med institutionaliserat slaveri (i kontradistinktion till Martin A:s krigarsamhälle) har delat in mänskligheten i raser eller kaster för att lösa detta etiska problem. Men du förefaller resonera om slaveri i allmänhet, som ett inslag i ett normalt samhälle?

    Du påstår vidare att de italienska arbetarna inte hade några rättigheter. Vad befalls? De hade ju rättigheten att inte vara slavar. De hade rätten att byta arbetsgivare eller hitta en annan försörjning. Det var ju det som var din poäng, att de inte var slavar?

    Man kan förvisso, som Nassim Taleb, argumentera för att alla som gör sig beroende av ett företag, från lägsta till högsta anställda, som anpassar sitt beteende och sin personlighet till företagets behov, the corporate man, är ett slags slavar, ty de har inte kontroll över sina liv. Men det är en abstrakt, intellektuell definition av slaveri. När det finns en handfast.

    Liked by 1 person

  9. Gunnarsson skriver:

    Romarriket var uppbyggt som ett gigantiskt slavsamhälle, med mänsklig arbetskraft som handelsvara och funktionell grundbult. Dessa slavar arbetade även högt upp i olika makthierarkier.

    Även vårt eget förmedeltida samhälle byggde på trälar och träldom. Bara ett annat namn för slavar. Vikingarna bedrev handel med människor. Som med vilken vara som helst.

    Idag känner sig många av oss som löneslavar. Fria, men ändå inte. Lönen måste in. Annars väntar nog en tillvaro som uteliggare eller på något mer spartanskt inrett härbärge. I bästa fall uppfångad i samhällets lägre skyddsnät. Den individuella friheten består delvis av en chimär. Definition på verklig frihet kan man alltid diskutera.

    Ett fritt utbyte av varor och tjänster tillhör en av EU:s bärande principer. Detta inkluderar även människor som ekonomisk handelsvara. De skall ställas emot varandra i en tävlan om lägre eller högre lön inom effektivitetens ramar. Allt för att göra marknaden mer kostnadseffektiv. Även människors tillvaro får då underordna sig marknadsprinciper inom ett vidare geografiskt område. Individen måste vara beredd på att byta land och bostadsort. Jaga trygghet där den möjligen återfinns.

    Men så länge vi inbillar oss att vi står på en gemensam värdegrund går det nog mentalt bra. Om vi aktivt väljer att bortse ifrån att mycket av människors reella värde även sätts av marknadskrafter. Oavsett om vi bor i slott eller koja, eller någonstans där emellan. Eller sitter i maktens guldstol eller ligger som A-lagare på en gisten parkbänk.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Det fungerade vara så länge de besegrade folken kunde förslavas. När imperiet uppstod och växte blev andelen slavar för stort. De erövrade blev först underordnade, sedan medborgare. Man kunde inte längre skilja på romare och romare, man kände inte längre till folks lojalitet och status. Statussymbiliserande och klassmotsättningar följde och så småningom undergången. England genomgick en lik ande utveckling. Ingen slump att det ingrep mot slaveriet bara för att sedan 1968 återinföra det på hemmaplan, nämligen för småflickor med anti-muslimsk religiös hemvist, kristen eller sikhisk.

      Liked by 2 people

  10. Rastapopoulos skriver:

    Jo det är ju uppenbart att våra slavägare missbrukar oss. 12-åring våldtagen på skoltoalett i Lund, flera äldre förnedrade yngre barn på skola i Malmö, våldtäkter för 2017 upp 10%, mot barn och unga upp 17%, samtidigt betalas pedofilmanualer för mina skattepengar. Är detta 7-klöverns arv att införa pedofili och övergrepp mot svenska barn på bred front. Hoppas de kommer att skämmas på sin ålderdom, hoppas att andra åldringar reser sig och går när Löfven eller Ygeman sätter sig till bords, eller att sticktanterna lägger garnet och går när Bah-Kunke eller Sahlin eller Fridolin eller Ullenhag sätter sig. Hoppas deras ålderdom blir en av skam.

    Liked by 9 people

    • A skriver:

      Plan 714?
      Menar du foldern? Är du gift med ett barn? Om den finns på riktigt är den ju en gåva från gudarna. Den måste isåfall användas på bred front. Ett formidabelt instrument. Obs vi måste bli smarta nu, det finns massor att göra. (glad gubbe skulle jag använda om jag kunde)

      Mvh A

      Gilla

      • A skriver:

        Jag säger inte emot dig Fredrik, men det vore intressant om du kunde förklara lite närmare hur du menar.

        Mvh A

        Gilla

  11. SvenGE skriver:

    ”På lika fot”, Du beskriver hur det agrara samhället var grunden till ett liberalare samhälle än de som föregick de råddande. Jämför de fria bönderna i Sverige och Danmark med de mer fattiga i Norge och Finland. Bondens arbete började långt före 07 och slutade långt efter 17. Hur de skapade och hanterade sina mervärden avgjorde nästa steg i utvecklingen. Det var när inte alla fick plats i självägandet som socialismen föddes. Snart var dess anhängare i flertal och började ställa krav på att ta över mervärdena. Ett slaveri har byttes ut till ett nytt. Den globaliserade centralismen står just utanför köksdörren och det skrämmer mig mest. Skall vi alla bli slavar?

    Gilla

    • Anders Svensson skriver:

      Lägg märke till, att idag då väljer vi att bli slavar eller livegna. Varje gång vi går till valurnorna gör de flesta det för att bli mer livegna. Folk röstar på partier som står och mässar om mer livegenskap och folk gillar det, de röstar för det.

      Att rösta socialistiskt är att rösta för mindre självbestämmande och för annans makt över en själv. På köpet får man även mindre välstånd, brist på mat och mycket våld.

      Liked by 2 people

  12. Rikard skriver:

    Hej.

    Den som är fri att sälja sin arbetskraft på en öppen marknad, och dessutom äger en ekonomisk buffert för att kunna förhandla om pris utan att ha svälten i ryggen, är inte slav.

    Den som har att välja mellan att svälta som hemlös, eller arbeta för mat och husrum – är den fri?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gilla

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Jag har varit hemlös. Inte bostadslös – hemlös; gata, pappkartong, brofäste, källare, prång. Hemlös. Visst kan man hävda det som en konsekvens av en serie val – det gör jag själv – men den serien och dess konsekvens var inget som den jag då var, var kapabel att uppfatta såsom varandes sådan.

        Fri är inte det ord jag skulle beskriva upplevelsen som.

        Snarare slav under väder och vind och hunger och törst.

        Fri är att kunna välja mellan önskvärda alternativ, och att kunna välja bort ej önskade sådana – men om detta helt frikopplas från verklighet och vardag till ren språklig abstraktion och logik blir den friheten meningslöst postmodern (eller postmodernt meningslös).

        Frihet från hunger.
        Frihet från terror.
        Frihet från tvång.
        Frihet att välja, och välja bort.
        Frihet att avsluta sitt liv.
        Frihet att ta ett liv för att försvara sitt eget.
        Frihet att…

        Vad man än kallar frihet kommer alltid att stå i konflikt med en annan frihet – likt hur en plikt alltid vägs mot en annan; plikten att lyda order och plikten att vägra utföra handlingar mot ens moral.

        Men jag är glad att någon svarade, utan svar och mothugg kan man inte tänka vidare – vet vi inte vad vi menar med frihet (eller andra abstrakta begrepp), blir all argumentation och alla resonemang som bygger på begreppet bara till en rökridå för det egna tänkandet.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        Gilla

      • A skriver:

        Tack för dit inlägg Rikard. De som jag träffat som varit på den absoluta botten har haft en ärlighet jag aldrig mött någon annanstans.

        Mvh A

        Gilla

    • olle reimers skriver:

      Friheten har, som allt annat, ett pris. För många människor är friheten en skrämmande ensamhet och ökad risk för att hamna i fattigdom och elände.

      Det är alltså inte friheten som är förstandsvalet utan det frivilliga slaveriet. Slaveriet i meningen av att medvetet avstå från att kunnna fatta självständiga beslut i avgörande frågor.

      En fri människa är ett hot mot den etablerade ordningen. För samhälls-och företagstoppar är fria människor inte särdeles önskvärda.

      Ideologiernas syfte är att fjättra människorna i slaveri. Dessa är därför odugliga för att utveckla samhället i en positiv riktning.

      Frågan är därför: tål samhället fria människor? Ska de överhuvudtaget tillåtas?

      Gilla

  13. Anders Svensson skriver:

    Slaveriet är inte avskaffat i Sverige. Vi har något som kallas för värnplikt som än så länge bara drabbar män i Sverige (kvinnor har det bra). Värnplikten är en form av slaveri. Män kidnappas av staten som sedan har kontroll på dig 24 timmar om dygnet och bestämmer precis allt du får göra och tvingar dig att göra saker och ting. Protesterar du mot detta eller är en obstruktiv slav, straffas du eller hamnar i fängelse.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Visst är värnplikt och skolplikt slaveri. – Rätta ordningen är att skattemedel ägnade ändamålet undervisning betalas ut efter hand som kunnandet inhämtats och att man skaffar sig det som man vill för peengarna. – Det jag rekommenderar istället för värnplikt, är att man betalar sin skatt i form av sin veckoinkomst ett fastställt antal veckor, alternativt betalar med samhällstjänst samma tid, varvid man då får välja bland sådant som måste göras.

      Googla på ”Det definitiva skattesystemet”.

      Gilla

    • Hanna skriver:

      Både män och kvinnor kallas till mönstring numera i Sverige. Tror dock bara att ca 4000 gör grundutbildningen årligen.

      Gilla

  14. En arbetsmyra skriver:

    Stycket nedan är klippt ur Illustrerad Vetenskap.
    Även slavmyror göra tydligen uppror, men på ett mer försåtligt sätt, bakom ryggen på sina härskare. Med mögel som vapen och lite tugg därtill. Inget är nytt under solen.

    ”Livet är inte lätt för de nordostamerikanska myrorna Temnothorax. De stora Protomognathus americanus-myrorna stjäl nämligen Temnothorax-myror på larv- och puppstadiet. Myrorna förs till de stora myrornas drottningbo, där de växer upp som arbetsmyror och bland annat har till uppgift att ta hand om drottningarnas ägg. Nu har en tysk forskare funnit att slavmyrorna accepterar sin fångenskap, men att de har en motståndsrörelse som deras herrar inte märker. Slavmyrorna tar hand om drottningens ägg och larver, men så snart de blir till puppor, bär slavmyrorna bort dem i ett hörn, där det växer mögel på dem så att de dör. I annat fall sliter de sönder pupporna och äter upp dem. Faktiskt tar Temnothorax kål på upp emot 80 procent av sina herrars avkommor”.

    Liked by 1 person

  15. Krister Andersson skriver:

    Ni som av någon anledning försvarar slaverii, nåväl ni kan komma och vara slavar hos mig, jag kommer att förse er med arbete 12 timmar om dagen, mat, bostad, samt inte slå er i onödan
    eftersom det vore kapitalförstöring, låter detta bra?

    Gilla

  16. Bo Svensson skriver:

    Flockvarelsen i oss ”slavar” under ledarna. – Vi är angelägna att vara dem till lags som vi erkänt som högre i rang.

    Inser man detta, är det inte lönt att fösöka befria sig från mönstret utan att vara noga med efter vilka kriterier man erkänner någons överordning.

    Gilla

  17. SvenGE skriver:

    Anders Svensson! Värnplikten är ett slaveri. Ja under de fredsförhållanden som rådde i Sverige under, säg drygt 50 år. Ta det med en ”klackspark” så överlever Du. Om Nazzarna från vårt södra grannland hade kommit över gränserna efter 1 september 1939 till 1945 eller från den östra stormakten efter 1949 så hade slaveriet kallats solidaritet för värnandet av vår frihet. Vad som nu har hållit på en tid är ett fult försök att med fina ord påverka oss att ge upp för vänsternissarnas försök att skapa sitt globalslaveri under benämning fredspolitik. Fxn tror´et. Lät inte dessa ”missar” sitta kvar i Riksdagen.

    Liked by 1 person

  18. Lars skriver:

    Frihet är nog inte ett absolut begrepp utan man kan istället tala om frihetsgrader, med kapitalisten i ena änden och slaven i den andra. Frihetsgrader kan man se även på andra områden t.ex. är det svårt att frigöra sig från sin uppväxt och senare erfarenheter. Slaveri är naturligtvis helt förkastligt, men poängen med Patriks resonemang är att även de som utnyttjar andra människor påverkas negativt och tom lär in en oförmåga att hantera samhälle och sina egna liv.

    Jag tänker ibland på hur djurhållningen ser ut i landet och i EU inom lantbruket. Hönsfarmar, grisfarmar och funderar på vad det egentligen skulle kosta i slutänden för konsumenten om man lade några kronor på bättre förhållanden i början av leveranskedjan (måste i så fall regleras). Bör man inte respektera livet och livsvillkoren även för djuren även om vi slaktar dem och äter dem (de trycks mer leva i nuet än vad vi människor gör)? Jag har också funderat på hur människor påverkas av denna hantering, blir de förråade av denna oetiska hantering? Vi vet ju historiskt hur människor kan dras med i folkmord och individuellt i kriminalitet och brist på respekt för andra människors liv. Vi moderna människor ser ju mest den inplastade köttbiten och jag tror bönder generellt behandlar sina djur med omsorg, men ekonomin bromsar deras möjligheter.

    Mår vi bättre om vi plastförpackar verkligheten, blir vi mer goda, mer harmoniska? Är det vad man vill politiskt och medialt med svensken? Eller blir vi naiva, orealistiska, idealistiska, små korkade?

    Det är ruskigt tänka på att slaveriet förekom till slutet av 1800-talet och att ända fram till mitten på 60talet hade inte den svarat befolkningen praktiskt fullständiga rättigheter och i Sydafrika hade vi apartheid (men den positiva maktövergången och de nya ledande skikten tycks ha skapat ett alltmer korrupt och våldsamt samhälle -ödets ironi, men det är väl ofta så att vad som är väsentligt för en organisation under krig och revolutionära omständigheter är negativa egenskaper under fredstid när ett samhälle ska byggas).

    Gilla

  19. O.T. skriver:

    Frågan infinner sig då, hur skall vi få råd att sänka skatten för vanligt folk? Svaret är något så osocialdemokratiskt som att börja minska utgifterna och sätta stopp för dagens hämningslösa pengarullning till ändamål som ändå saknar folkligt stöd. Den politiska adeln kan börja med sig själva, genom att skära ner på de egna feta politiska arvodena, de sanslöst generösa politikerpensioner och att minska antalet arvoderade politiska befattningar. Philip Botström kan själv börja åka kollektivt istället för taxi. Man kan sedan direkt spara 30 miljarder genom att inte köpa ett helt värdelöst och omodernt luftvärnssystem från USA som socialdemokraternas försvarsminister föreslagit. En betydligt restriktivare och mindre spendersam migrationspolitik lär sedan kunna minska utgifterna med ytterligare några hundra miljarder. Jag lovar att om Socialdemokraterna är beredda att slakta några heliga kor, så skulle dom kunna sänka skatten för vanligt folk betydligt och därmed skulle klyftorna minska.
    https://anthropocene.live/2018/03/30/kan-vi-beskatta-de-rika-mer-och-hardare/

    Gilla

    • olle reimers skriver:

      O:T: som du vet är det inte det saken gäller. Det är makten över den totala kakan som är den viktiga. Att beröva den enskilde individen förmågan att bestämma över dig själv.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s