Mea culpa

Patrik Engellau

Jag har mycket på mitt samvete. Inte nog med att jag var inspirerad av marxismen och sympatiserade med den som jag nu anser skadliga 1968-andan. Dessutom fortsatte jag mitt förstörelseverk genom att i egenskap av svensk statstjänsteman spoliera en hel nation (redovisat här) för att sedan, när jag ändå var igång, i början på 1990-talet införa skolpengssystemet, som många anser förödande och som, inser jag nu, verkligen har i alla fall två potentiellt vådliga konsekvenser.

Hur kan jag ta på mig skulden för hela skolpengssystemet, en världsunik svensk reform? Det beror på att jag hade hört talas om idén, som troligen utvecklats av den av många föraktade ekonomen och nobelpristagaren Milton Friedman, någon gång på 1980-talet. Jag gillade greppet och började tillsammans med pedagoger och kommunfolk fundera på hur man rent praktiskt skulle gå till väga i en kommun för att införa ett skolpengssystem. Det är inte så enkelt. Hur ska skolpengsbeloppet fastställas? Ska pengen bara gälla för skolor inom kommunen? Sådant tänkte vi på och försökte lösa. Att jag tänkt igenom detta ledde till att de ledande politikerna i Vaxholms kommun – låt mig särskilt nämna kommunalrådet Hans Håkansson (m) – bad mig hjälpa till att införa systemet i världens första skolpengskommun, Vaxholm.

Systemet infördes hösten 1992 i Vaxholm. Ingen annan kommun hade börjat. Nacka kommun, med det kloka kommunalrådet Erik Langby, kom strax efter. Men frågan är om det överhuvudtaget skett något om det inte varit för Vaxholms initiativ. 1994 återtog socialdemokraterna regeringsmakten och hade inget skett vid det laget så kunde det inte ske. De borgerliga regeringsåren 1991 – 1994 var en kort möjlighetsperiod (även om Bildt-regeringen inte gjorde något för att uppmuntra experimentet i Vaxholm; den fick den eventuella äran utan att fatta vad som pågick medan det pågick).

Den första vådliga konsekvensen av skolpengssystemet är att det ger ekonomiska incitament för samvetslösa skolföreståndare – såväl privata som kommunala, men särskilt privata – att marknadsföra tjänsten ”Höga Betyg” i stället för tjänsten ”God Utbildning” eftersom tjänsten ”Höga Betyg” är mycket billigare att producera medan intäkterna är desamma i båda fallen. Detta problem borde skolmyndigheterna under det senast kvartsseklet ha löst genom att införa centraliserad betygskontroll. Det är obegripligt att de inte gjort det. Jag sa till redan år 1991.

Den andra vådliga konsekvensen är att systemet inbjuder till etablering av konfessionella skolor, till exempel skolor med islamisk inriktning. Borås kommun har försökt stoppa en islamisk skola med argumentet att kommunens arbete med att integrera migranter i Sverige försvåras om islamska synsätt och värderingar får en fristad i islamiska skolor. Utan friskolesystemet hade Borås kommun kunnat bestämma fritt. Men nu har vi friskolesystemet och då kan en friskola gå till domstol. Kammarrätten i Stockholm har nyligen dömt mot Borås kommun till den islamiska friskolans förmån. Vad som händer sedan, efter ett eventuellt överklagande, vet vi inte.

En sak verkar självklar. Friskolesystemet är ett hinder för integrationen om de folkgrupper som Sverige tycker borde integreras inte vill bli integrerade utan tvärtom anstränger sig för att bevara sin särart. Sverige säger: ”Välkomna hit. Bli som vi och delta i vår solidariska gemenskap”. Folkgrupperna säger: ”Tack för det, vi tar gärna emot er solidaritet, men vi tänker inte bli som ni”.

Det var en situation som vi aldrig kunde föreställa oss medan vi tänkte ut skolpengssystemet. Det var snart trettio år sedan. Hela samhällsförståelsen ändrar sig på så, trots allt, kort tid.

64 thoughts on “Mea culpa

  1. Lilla fröken PK skriver:

    De bästa intentioner kan leda till oväntade och oönskade resultat. Därför måste man utföra ordentliga konsekvensanalyser före, och efter, en reform. Samt erkänna när något blev fel och gick snett. Patrik E:s ”försyndelser” tycker jag får förlåtas i ljuset av att han erkänner misstagen och driver DGS. Vår politiska och mediala elit har så oändligt mycket svårare att ge upp sitt omhuldade mångkulturella skötebarn, trots att konsekvensena håller på,att växa dem ( och oss!) över huvudet. Valet i höst måste sända en signal, att DET RÄCKER NU!

    Liked by 6 people

  2. Östrahult skriver:

    Att folk blev marxister är svårt att förstå, galenskapen i detta förstod jag redan i slutet på 60-talet. Däremot att man sökte lösningar för att krossa eller begränsa socialismen genom privata inslag i offentlig är sektor är lättare att förstå.

    Vad inga då kunde förutse var att moderata politiker skulle agera korrupt som makarna Reinfeldt eller som i Göteborg där det finns moderater som sitter på en politisk post och som nästlar in sig som konsulter på samma ställe. NKS icke att förglömma, där en ledande moderat försvarar miljardrullningen med att det är väl inte värre än att det finns vårdköer.

    Ingen hade väl heller kunnat föreställa sig att de borgerliga aktivt skulle ställa sig bakom att införa STASI light i Sverige.

    Med andra ord är det hög tid att väljare med borgerliga värderingar inser och drar slutsatser av att det finns minst lika många korrupta borgerliga politiker som det finns korrupta sossepampar.

    Liked by 9 people

  3. Stefan Sandell skriver:

    Islamska skolor istället för ”t.ec islamska skolor” hade varit hederligare att skriva. Kristna skolor är iaf bättre än genomsnittet av Sveriges skolor, för att inte säga ”fungerar mycket bätyre”.

    Liked by 1 person

  4. Fredrik Östman skriver:

    Skolpengsreformen var, trots allt, en progressiv reform. Som alla sådana var den inte slutgiltig eller perfekt. Två nya reformer, oberoende betygssättning och islamförbud, pockar på införande. Men eftersom progressiva reformer är svåra, tillfälliga och ofärdiga pysslar yrkespolitiker hellre med avledande, digressiva, reformer. Hela den socialdemokratiska regeringstiden sedan 1932 har använts för digressiva politik, medan progressiva inslag till stor del trängts undan. Därför befinner sig stora delar av vårt samhälle ännu på det tidiga nittonhundratalets nivå, medan andra delar fallit ned i ett moras. Och därför har inga uppföljande förbättringar gjorts av skolpengssystemet. Det finns ingen anledning att skämmas för att ha medverkat till en av de mycket få verkliga förbättringarna som genomförts i Sverige på hundra år.

    Liked by 3 people

    • Aha skriver:

      Gråsossarnas skolkoncept var ur social synvinkel en stark konstruktion.
      Man blandade boeendeformerna i stadsdelar; villor/radhus/bostadsrätter och hyresrätter sedan byggde man skolor i dessa stadsdelar. Närhetsprincipen styrde sedan vilka skolor man fick gå i. Elevunderlaget blandades och segregation kom därvid att motverkas kraftigt. Så var min skoltid.
      Tyvärr höll detta inte för miljonprogrammen, det blev för många hyresrätter och därmed mer problematiska skolor.

      Hur som helst; ett fritt skolval, som inom parantes sagt i landsortsstäderna har inneburit en virrvarv av skjutsande föräldrar, har medfört en kraftig segregering.
      Segreringen ska då vägas mot hur mer duktiga de duktiga eleverna blir när de samlas på samma skolor mot hur mer sämre de dåliga eleverna blir när de samlas på samma skolor.
      Fritt skolval ska också vägas mot ett mer segregerat samhälle med disharmoni och stora sociala kostnader. Det ska i sin tur vägas mot harmonin för duktiga elever att utvecklas i mer lämpade skolor.

      Jag är benägen att tycka att segregeringen i första hand bör motverkas.

      Liked by 1 person

  5. Christer L skriver:

    Samhället är en organisk process snarare än en konstruktion. Livets skola är inte enbart en sentida social teknik för introjicering av som kunskaper definierade processer i hjärnan, inte heller en enbart angenäm tillvaro av kreativ kunskapsinhämtning och fri samvaro. Skolan, livets skola, har funnits så länge människor funnits. Människans läraktighet är enastående i naturen. Att små barn har förmågan att lära sig tala. Att barn kan lär sig att teckna bilder och då alltid först gör ”huvudfotingar”. Alla barn gillar att lyssna på sagor, de tycker om att dansa och sjunga. De hittar på lekar själva, och de lär sig andra lekar av äldre barn. Osv. etc. Det här är underbart. Och vi fortsätter livet ut att lära oss, våra hjärnor är dynamiska konstverk.

    Men den andra sidan av saken tränger på. Livets skola är hård. Skolpengens öde blev att gynna en betygsinflation och en politik som överhuvudtaget ville sätta höga betyg på allt den orsakat. Det goda blev något ont. En viktig lärdom i skolan är om mobbningen. Hur lärarna hanterar den frågan blir avgörande. Där kommer godhetspolitiken med högsta betyg i egen godhet stort på skam. Oordningen och i vissa skolor närmast terrorn i klasserna ger en information till eleverna om livet, om framtiden. En längtan efter lärare typ ”Caligula” i filmen Hets av Alf Sjöberg från 1944 skapas. Djupt osunt, men naturligt. En sjuka. Detta väger tyngre än godheten och skolpengen, det är konkret erfarenhet.

    Liked by 2 people

  6. 5ven55on skriver:

    ”Friskolesystemet är ett hinder för integrationen om de folkgrupper som Sverige tycker borde integreras inte vill bli integrerade”

    Men ända sedan David Schwarz och Bonniers lyckades driva igenom sin agenda, som de började driva redan på 60-talet, så har idén varit att invandrarna inte ska integreras. De vill ju ha ett mångkulturellt helvete.

    Liked by 2 people

    • Jan Molini skriver:

      @5ven55on: vilka källor finns till detta?
      Är det inte Socialdemokraterna som alltid har drivit detta att invandrarna ska behålla sina olika kulturer och utveckla dem i Sverige. Dvs att inte assimilera sig. Palmes proposition 1975:26 handlar om detta. Denna antogs av samtliga dåvarande partier, jag vet inte men möjligen kommunisterna undantagna.

      Liked by 1 person

      • 5ven55on skriver:

        Se t.ex. Tomas Hammars ”European Immigration Policy” (Cambridge University Press, 1985). Han menar att organiserade intressen haft stort inflytande över de politiska besluten och skriver bl.a. att ”partierna har bifallit besluten, inte initierat dem”.

        Lars-Erik Hansens doktorsavhandling ”Jämlikhet och valfrihet : en studie av den svenska invandrarpolitikens framväxt i historia” vid Stockholms universitet (2001) visar på vilka aktörer som var pådrivande i debatten för att införa den nya mångkulturella politiken.

        Henrik Románs studie ”En invandrarpolitisk oppositionell: debattören David Schwarz syn på svensk invandrarpolitik åren 1964-1993” tillskriver David Schwarz ”en avgörande roll” i spelet bakom införandet av den nya politiken.

        Där har du några källor.

        Gilla

      • 5ven55on skriver:

        Det blev lite sent svar så du har antagligen inte sett detta men om du dyker upp i kommentarsfältet igen ska jag försöka komma ihåg att posta detta åter.

        Gilla

  7. Säkerhetsluckor och feed-back skriver:

    Dagligen tvingas vi uppdatera våra datorer. Säkerhetsluckor hittas ständigt – som måste täppas igen. Det är en pågående process. Ekonomiska intressen eller mer subversiva element söker hela tiden svagheter i operativsystem och dataprogram – att utnyttja. Säkerhet uppträder som ett dynamiskt fenomen.

    När samhället inför systemet skolpeng, blir även det ett system med ännu oupptäckta brister och svagheter. Svagheter och brister som visar sig efterhand. Skillnaden ligger i att samhällssystem är extremt trögare än datasystem. Det tar längre tid att upptäcka säkerhetsluckor. Men framförallt att korrigeringen dem. Korrektionen består av en extremt långsam politisk-, juridisk-, social- och demokratisk process. Vi simmar inte bara i sirap. Vi är rentav bubblan i glaset. Som skeppet i Harry Martinssons rymdepos Aniara. Trögheten blir enorm i socialt och samhällstekniskt uppbyggda system.

    Ständigt ser vi hur ett samhälle i hög förändringstakt utsätts för stressfenomen, som blottar svagheter. Och hur svårt vi har att samhälleligt reagera och hantera dem.

    Lite elakt kan man exemplifiera med MeToo-rörelsen. Den riktar huvudsakligen in sig mot etniskt svenska män, men blundar samtidigt för en mer etniskt, religiöst och kulturellt betingad kvinnosyn.

    Vi viker gärna undan där vi möter det riktigt svåra. Och väljer hellre lätta kampanjer och upprop. Söker trygghet i manifestationer – och i hjärtan ritade på Post-it-lappar. Men missar samtidigt de svåra och viktiga vägvalen. Måhända är det därför initiativen från Brå uteblir i att kartlägga etniska och kulturella olikheter – kopplade till vissa typer av samhällsfenomen?

    Summa summarum; Vi är ytterst dåligt förberedda på de sociala konsekvenser som vissa typer av samhällsförändringar kan leda till. Vi har svårt för att införa effektiva feedbackmekanismer. I det avseendet utgör skolpengen endast en liten skärva i den stora tombolan – en hejdlös migration.

    Liked by 4 people

  8. Eva Danielsson skriver:

    Det är en hel del som görs av välvilja men som blir fel. Man slår sig gärna till ro efter ett genomfört mål, i stället för att ständigt följa upp, vara kritisk och rätta till det som visar sig bli tokigt av en eller annan anledning. Det är svårt att förutse alla tänkbara konsekvenser av en åtgärd. Men människor är påhittiga. Inte minst för egen vinnings skull.

    Äkta välvillig politik skulle behöva nagelfaras utifrån vad värsta tänkbara scenariot kan bli av det man beslutar. Man kan inte utgå ifrån att folk är goda och hederliga. Man måste utgå ifrån att folk är onda, egoistiska, fuskare, kriminella, okunniga och dumma osv och vad kan hända då? Innan man beslutar något.

    De flesta gör så gott man kan, men den lilla klick som inte vill gott bestämmer hur det blir. Om man inte är uppmärksam och motar.
    Friskolorna ska förstås inte indoktrinera barn till en religion, det får föräldrar göra själva på fritiden med sina pengar. Att EU bl a slår fast att föräldrar har rätt välja skola till sina barn innebär inte en skyldighet för samhället att bevilja och bekosta religiösa friskolor. Vad lutar sig kammarrätten på i sin dom?
    Barn har också rätt till religionsfrihet dessutom.
    Tyvärr blir alla med barn i kristna välfungerande friskolor upprörda i diskussionen om förbud. Och påpekar att man kan låtsas vara icke-religiös och ändå bedriva indoktrinering.
    Ja, förslagna och påhittiga och fanatiker och skurkar hittar alltid vägar. Frågan är om vi vill ha hårdare toppstyrning av allt för att undvika dem. Eller om man kan utveckla tydligare begränsningar och aktiva uppföljningssystem med pengar som styrmedel och hitta en friare medelväg?

    Alla tendenser och försök till islamisering av vårt land måste motas och hindras. Om det inte görs kommer inte varken några medelvägar eller ens diskussioner om sådant att existera.

    Liked by 4 people

  9. Petrus skriver:

    Några kommentarer:

    1. Skolpengssystemet skulle kunna ge fantastiska incitament för förbättrad undervisning med centraliserad prov- och betygssättning. Inget parti driver dock frågan. SD skulle kunna börja komma att driva frågan om Patrik Engellau i en inläggsrubrik skrev ”Varför driver inte SD frågan om centraliserad betygssättning”.

    2. Centraliserad betygssättning hade förmodligen missgynnat en del friskolor med många invandrarelever. Färre elever från dessa skolor hade kommit in på prestigeutbildningar.

    3. Friskolor innebär möjligheter för svenska familjer och deras barn att slippa skolor med många invandrarelever i vissa fall. Dessa familjer tycker att friskolor är bra.

    4. Friskolepeng för undervisning via nätet precis som utlandselever hade underlättat ännu mer för familjer som velat slippa stökiga invandrarskolor. Min gissning är också att läromedel för sådan undervisning, t ex powerpointar med tal, rörliga bilder och bra grafik hade kunnat göra undervisningen otroligt effektiv, speciellt med tiden då man steg för steg skulle kunna identifiera grejer som eleverna fastnar på och därför förbättra förklaringarna tills de funkar. Nivågraderad undervisning hade också varit otroligt lätt att introducera. Kostnaderna skulle också sjunka drastiskt om man skulle kunna använda samma lektion för 2500 elever i stället för 25 elever och dessutom använda samma lektion i flera år. Engellau borde puffa för den här idén. Kommunerna behöver kapa kostnaderna för undervisningen.

    Liked by 1 person

  10. Boam skriver:

    Ja din gamla inre marxist förhindrade dig tydligen att tänka att man skulle låta folk behålla de 100,000 om året själva istället för att först ta ut det som skatt? Då hade nog kunderna varit mera noga med att se till att de fick en bra utbildning och inte bara fuskiga betyg.

    Nu är ju den största fördelen, och huvudanledningen till att alla i Stockholm försvarar systemet att man kan slippa massinvandringen, det är inte bara muslimer som segregerar sig. Om man exempelvis i Malmö påtvingar alla skolor elever från Rosengård så känner jag mig ganska säker på att många hycklande 7-klöver väljare direkt går över till SD. I min kommun så är flera skolor fortfarande kommunala och tar emot migranter, den privata skolan tar emot noll migranter.

    Liked by 3 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Det märks att du inte var politiskt intresserad på åttiotalet. Det fanns ingen som helst möjlighet att genomföra en sådan reform i stället för friskolereformen. Till och med den fick ju smygas igenom utan att regeringen fattade något. Den nominellt icke-socialistiska regeringen.

      Gilla

  11. Christer Carlstedt skriver:

    Antag att du skall gå ut på en längre fotvandring. Det är varmt och skönt. Lätta kläder förstås. En kniv för säkerhets skull. Tändstickor och litet ”bra att ha”, förutom litat mat. Så drar du iväg längs stigen.
    Det visar sig så småningom att din stig leder uppåt. Rätt som det är så befinner du dig över trädgränsen, men det fortsätter uppåt.
    När du börjar klättra uppför Kebenekajse så upptäcker du givetvis att dina tunna kläder och gympadojorna inte var särskilt ändamålsenliga.
    Fortsätter du envist så kommer du att förfrysa, men har du något innanför pannbenet så går du tillbaka till butiken litet längre ner och skaffar en ändamålsenlig utrustning för vad som väntar.

    Skolsystemet designades utifrån den verklighet som gällde vid den tidpunkten. Som min promenad som startade i dalen på låglandet.
    Jag skulle vara förvånad om man i början på nittiotalet ens kunde tänka sig tanken på konfessionella friskolor med annan inriktning än i grunden kristen. Ungefär som att snöstorm och tio minusgrader i mitten på april är ganska otänkbart nere på låglandet.

    Om man nu äntligen inser att det förekommer avarter inom skolsystemet med, som det påstås ”glädjebetyg”, och konfessionell inriktning som avser att befästa ett inte acceptabelt beteende, så får man rimligen backa på sin vandring och se till att gardera sig för avarterna.
    I skolans fall handlar det om extern examination. Klarar eleverna denna examination med flaggan i topp, så är det inget bekymmer. Skolpengen kommer att fortsätta att trilla in på kontot.
    Om eleverna inte klarar sig, så ryker skolpengen, eller del därav.
    Det är i grunden inte konstigare än om du går ut och äter en kväll.
    Den krog som serverar en halvtaskig pizza får nöja sig med max. en hundralapp i ersättning.
    För en hygglig varmrätt med kaffe på maten får du två hundra.
    För en kanonmiddag som du gärna vill uppleva fler gånger så blir det betydligt mer.

    Liked by 5 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Det är fascinerande att se att det finns folk som vill ge flera hundra för en bit mat. Lika fascinerande som att någon vill betala 700 kr för att se Claes Malmberg i Aladdin.
      Det finns fortfarande en massa skattekronor att dra in i Sverige!

      Liked by 1 person

      • Björn skriver:

        Ja, det finns uppenbarligen fler skattekronor att dra in från vissa, dessutom kan de användas på ett betydligt bättre sätt! Skulle tro att den reella kostnaden för att se ”Malmberg i Aladdin” är minst dubbelt så hög, men att resten betalas av oss andra via skattefinansierade ”kulturbidrag” till teatern!

        Gilla

  12. Christer Hanefalk skriver:

    Patrik! Talesättet ”Vägen till helvetet är stensatt med goda föresatser” har ju inte tillkommit utan anledning. Sedan ska vi väl också lägga till att en god idé inte blir sämre av att andra – efter dig – har förvaltat idén på ett mindre bra sätt. Och vad gäller Kammarrättens utslag så är det väl inte heller en tillfällighet att Rättvisans gudinna alltid avbildas med en bindel för ögonen. Är man blind för verkligheten, så blir ju domarna därefter….

    Liked by 1 person

  13. Magnus Rosensparr skriver:

    En lösning av problemet med dagens koranskolor kunde vara att konfessionella skolor inte omfattas av skolpengen eller andra former av bidrag eller subventioner. Att lösa problemet med omoralisk betygssättning genom ett gigantiskt statligt examinationssystem är huvudlöst. Något som däremot skulle vara av godo är införandet av även muntlig examination på alla nivåer utom småskolan (1-3). För att få bort den penningdrivna betygsinflationen och alla andra moraliska avarter kräves en genomgripande och fullständig moralisk upprustning av hela nationen.

    Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      MAGNUS ROSENSPARR – Den internationella engelska skolan, som finns på ett antal platser i landet, har redan ett oberoende examinationssystem.

      https://engelska.se/
      På deras hemsida kan man förövrigt läsa något mycket tänkvärt:

      Safe and Orderly Environment
      Order, structure and safety are necessary prerequisites for learning.

      — Det vänsterinfekterade svenska etablissemanget anser däremot inte att detta är så viktigt…

      Någon allmän moralisk upprustning lär vi få vänta på, så under tiden får vi se till att bygga in yttre spärrar mot omoral.

      Liked by 1 person

      • Hosianna skriver:

        Hmmm… Fredrik, den lösningen skulle ju kunna kombineras med ett fortsatt barnbidrag till svenska, ansvarsfullt självförsörjande och välfungerande föräldrar respektive en rimligt hög barnavgift – med kraftigt ökande ”flerbarnstillägg” – för utländska välfärdsmigranter.

        Gilla

  14. Aha skriver:

    När det gäller mea culpa, skulden för att Sverige dalar i välståndsligan, att vi går mot en miljon människor i utanförskap, att ett livs arbete inom basala yrken inte ger pension att leva på, att kriminaliteten tillåts bre ut sig, att skolresultaten sjunker, att äldre försmäktar i ensamhet för att sedan halvdöda tas in för en sista ibland eftersatt vård, att vi har Europas längsta vårdköer, att vi har slitningar i en disparat mångkultur, att som i Engellaus fall vara delaktig i förslösande av miljarder i u-hjälp, allt annat förglömt; ja den skulden ser de ansvariga som imaginär.

    Vad då ansvar? Det här har vi genomfört i demokratisk ordning. Blev det fel får vi, likaledes i god demokratisk ordning rätta till det. Ansvaret är helt enkelt teflonisk; det rinner av, man är helt obesvärad.
    Den enorma skulden är dock att man fört folket bakom ljuset och att media har spelat med.
    När hade vi ett drev med krav avgångar p.g.a förslösad u-hjälp? Har krav på ansvar utkrävts för den fullkomligt vettlöst kostsamma hanteringen av ensamkommande?
    Folket skulle självklart inte ha godkänt ovan nämnda nedbrytande exempel, t.ex. att nu satsar vi på att lära eleverna att vara sociala och tonar ner kunskapsinhämtandet.

    Jag tycker de ansvariga kan välja mellan sanningskommision eller att på Lucky Look maner bli tjärade och överströdda med fjädrar för att sedan förpassas ut ur gemenskapen.
    Obekant vad Engellau föredrar, men han klarar sig, den icke-tefloniska attityden lyser igenom.

    Ps När det gäller skolpengsystemet så ligger naturligtvis huvudansvaret hos de ansvariga som beslutade att införa det. Ds

    Liked by 2 people

  15. oppti skriver:

    ”Vad fa n får jag för ”
    Vi har en skatt som fördelar mellan grupper och som förser oss med offentlig service.
    Men om vi väljer att betala servicen själv, av en eller annan orsak , och avstår från den offentliga, så betalar vi dubbelt.
    Skolpengen borde få en efterföljare som vi kan köpa hemtjänst, vård och annat för.

    Gilla

  16. erik2 skriver:

    Många verkar tro att det går att stoppa en pågående islamisering. Det tror jag är en felsyn. Sverige kommer att bli muslimskt. Det avgjordes åren 2011-2015. Frågan är hur fort det kommer att gå. Ju mindre integration desto bättre. Av den anledningen. Fristående grupper som lever sina egna liv kan bättre acceptera varandra men måste kombinerad med hård polismakt. HMF lagen är idag i praktiken en blasfemilag i islamsk favör. Vi är redan många steg på vägen mot politisk islam som majoritetskultur.

    Liked by 4 people

  17. Staffan skriver:

    …som jag minns var just den effekten av ökad pluralism en önskvärd del av friskoleinitiativet. Integration betydde då ömsesidig anpassning av svensk och annan kultur. Idag betyder integration ngt annat, utlänningens assimilering till det svenska. Jag vill minnas att man då på 1990-talet var så trött på den svenska modellen att vad som helst annat vore bättre. Jag vet att för många svenskar är det en överraskning att utlänningar inte tycker att det svenska normalt är bäst.

    Liked by 1 person

  18. Vaknauppnu skriver:

    Tacksam att du finns och driver detta forum!
    Vi är nog många som behöver syndernas förlåtelse!
    Vad jag inte fattar är att så många projekt får fortsätta i evighet utan att man granskar och utvärderar inom rimlig tid.. Här har man ju anledning att se över systemen betydligt..

    Liked by 4 people

  19. Steven Jörsäter skriver:

    Dina berättelser avslöjar ibland märkligheter. Historien om Guinea Bissau gör en verkligt frågande om hur naiviteten kunde vara så gränslös när det gäller att förstå hur ett lands ekonomi fungerar? Hur lång tid tog det innan du förstod hur illa det var? Svaret på hur naiviteten kunde frodas får vi tyvärr direkt. Naiviteten tycks vara normaltillståndet! Den har ju nyligen varit ändå mer gränslös när det gäller massinvandringen. Faktiskt så att till och med statsministern öppet erkände det. Det obegripliga som följde på det är att han då inte kastades ut.

    Vi har en politik där (förment) godhet belönas men dumhet inte bestraffas. Detta är det verkliga grundproblemet. Kan vi inte lösa det så kommer det att gå illa vilken politik som än förs.

    Idéer som skolpengen kan fungera riktigt bra. Men omges de av dumheter så havererar de. Kontroll av betygen är inget politikerna borde behöva driva – det är så självklart att tjänstemännen borde ha infört detta. Det här gäller allt från asylsystemet till integrationen. Utan förnuftiga styrregler havererar allt.

    En intressant fråga är om den politiska majoriteten ens vill ha någon integration. Om de vill det så borde de självklart arbeta på att minska det islamiska inflytandet. För det borde stå kristallklart för var och en att om islam inte är en religion som utövas i avskildhet i hemmet utan något som tillåts ha samhälleliga och politiska dimensioner så är integration omöjlig. Om man inte vill vara naiv, vill säga.

    Liked by 2 people

  20. Hosianna skriver:

    Tack, Patrik, för att du lättar ditt hjärta, men de så föredömligt beskrivna feltänk din enastående hjärna i kombination med en häpnadsväckande driftighet har kunnat belasta omvärlden med, torde numera vara dig förlåtna…

    … och den svenska skolans avgrundsdjupa problem kan bara – och måste – lösas av fullvuxna svenskar av precis just din kaliber… så ett litet styng av dåligt samvete skadar nog inte i det mödosamma saneringsarbetet…

    … som borde påbörjas redan i höst av minister Engellau i en effektiv regering ledd av Åkesson, som saknar all skuld i dagens sjuklöverskapade kaos inom vård, skola, omsorg, rättsväsende och alltför många myndigheter.

    Liked by 3 people

  21. Lassekniven skriver:

    PE, vet du vad jag kallade sådana som du när jag läste medicin. Jo chic proletaire.
    De flesta bland mina studiekamrater kom från välbesuttna hem. De flesta var också barn till akademiker, varav många läkare. Yrket går i arv liksom.
    Få av oss kom från ekonomiskt enkla förhållande och såg rakt igenom den förljugna marxistattityden. Vi hade nämligen exponerats för verkligheten redan tidigt i åren då vi måste jobba extra för att få ihop lite pengar till saker som ni fick gratis på grund av en kronisk silversked i munnen.
    En del studenter, inte bara medicinare, fortsatte ju i livet med sin champagne och kaviar marxism samt boende, utan samvetsnöd, i flotta villor i Danderyd och Täby och är dominerande i offentligheten och på universiteten. Är inte Uppsala U känt för sånt, för att inte tala om Södertörn som är en högskola och inte universitet men det skulle väl smaka fågel att få bli Université Marxist.
    Jag säger bara chic proletaire. Att det skall vara så svårt att bli av med den skiten som kommunism, socialism , nazism och islamism innebär. I mina tankar kan jag se dessa som utövar ondskan bli ställda inför sanningskommissionen med sort S. Alltså det skattebetande folkets sanningskommission.

    Liked by 3 people

  22. Mätstock och mätvärde skriver:

    Det är lätt att tänka skolpeng och extern obunden examination. Samma mätstock – som den gamla inlåsta metern i Paris – men nu för att mäta kunskapsnivåer. Rättvisare kan det inte bli…, tänker man.

    Men om man vill optimera och maximera kunskapsnivåerna för ett helt land, kanske man bör tänka på annat vis.

    Ingen individ är den andra lik. Vissa är mer viga. Andra lite klumpigare. Samma sak med intellektuell förmåga. Om än den kan uppövas.

    Elever tillgodogör sig kunskap på ett individuellt sätt. Både i hastighet och i bredd. Intressen och motivation hänger samman. Redan inlärt kopplas i bästa fall tillbaka och genererar en ökad motivation.

    Hjälp och stöd blir till något individuellt. Typ av hjälp och insats varierar. Både till storlek och karaktär. Exakt samma skolpeng blir då mer ett mått som samhället sätter på en genomsnittligt elev. Hur mycket budgetposten får kosta, utslaget per elev.
    En mätmetod tämligen frikopplad från undervisningen i sig.

    Precis som olika sjukdomar och skador behöver olika grad och typ av insats, behöver även elever olika grad av uppmärksamhet.

    Vi avsätter idag en sjukvårdspeng inom primärvården. Men sedan tillkommer mera resurser längre ned i behovskedjan. Primärinsatsen kommer först, därefter kanske en vandring längre ned i behovskedjan. Fakturan kommer till slut, och landar lite olika, och med viss fördröjning och tak.

    Men för en individualiserad effektiv undervisning sätter våra jämlikhetsideal krokben. En och samma skolpeng skapar enbart en illusion av rättvisa.

    De och dom som blir lidande av en och samma skolpeng är egentligen eleverna själva och samhällets kompetensförsörjning. I jämlikhetens namn väljer vi medvetet bort en kollektiv potential och möjlig effektivitetshöjning inom skolverksamheten. Andra värden än kunskap premieras.

    Enhetlig examination, skolpeng och betygssättning berör enbart toppen av ett isberg. Man rentav döljer mer än blottar. Ideologi finns med. Metern i Paris är numera förlegad. Numera mäter man på andra vis. Kanske dags att tänka om i en mer global och konkurrensutsatt miljö. För ytterst är våra välfärdssystem drivna av människors effektivitet inom hela arbetslivet.

    Gilla

  23. Willy Lindqvist skriver:

    Det är möjligt att det var Milton Friedman som på 80-talet kom med idén om skolpengssystemet. Men tanken var inte ny. Redan på tidigt 70-tal nämndes detta som en möjlighet i grundkursen i nationalekonomi vid Lunds universitet. Det kallades dock inte skolpeng utan vouchers, som var och en skulle kunna använda för att köpa sig den utbildning vederbörande önskade.

    Gilla

  24. Cissi Blom skriver:

    Tanken med skolpengen var nog god, Patrik, och den har du all heder av, men den infördes under en tid som var mycket annorlunda än den vi lever i nu, och självklart är det mer än hög tid för stramare regelverk. Att skolpolitikerna inte redan vid införandet insåg att det skulle behövas solklara betygskriterier och externa prov för att undvika betygsinflation är obegripligt. Sådana är naturligtvis för övrigt nödvändiga även i ett helstatligt system – det är ju inte bara friskolor som kan ha intresse av att de egna eleverna ska framstå som bättre än de är.

    Och så det där med islamska friskolor. Plötsligt verkar det som om vissa av dem som tidigare envist hävdat att ett multikulturellt samhälle är just vad vi bör eftersträva nu börjat dra öronen åt sig (speciellt i samband med nämndemannaskandalen). Att multikultur är bra hävdar de naturligtvis fortfarande, men samtidigt verkar de anse att alla som uppehåller sig i landet ska anamma den svenska ”värdegrunden” (i varje fall om de vill vara med och ”ta ansvar för landet” genom att åta sig funktioner inom offentliga institutioner). Den svenska värdegrunden ska alltså intrumfas i alla som går i skolan i det här landet. Men om alla skolor skulle lyckas med detta skulle vi ju inte ha något multikulturellt samhälle… Hur kan vi för övrigt ha en gemensam värdegrund i det här landet om det inte ens existerar någon svensk kultur, så som vissa politiker hävdat? Det verkar nästan som om det anses möjligt att ha en helt annan kultur än den svenska och ändå dela alla grundläggande svenska värderingar. Det går lite runt i huvudet när jag försöker få ihop det här.

    Liked by 2 people

    • observatör skriver:

      När amerikanske författaren Oliver Stone förra året frågade ryske presidenten Putin när Moskva (och Ryssland) skulle bli ett kalifat blev svaret: ”Det kommer aldrig att tillåtas!”.
      Frågan är väl också om den ryska statsledningen kommer att acceptera att Sverige – ett av dess grannländer – blir ett kalifat. Sannolikt icke, på grund av geopolitiska orsaker.

      Gilla

  25. Lars skriver:

    Ditt exempel på hur friskolereformen slagit fel är nog ett exempel på hur det i samhället finns många krafter och tendenser igång och en del kan urholka eller blockera andra tendenser. Om man i ett högskattesamhälle typ 1980 med mycket jämnt fördelade inkomster genomför en skolpengs reform så är det ju i ett annat sammanhang än det samhälle som utvecklas på 90-tal och framåt med ökade inkomstklyftor, stor invandring och alltmer heterogent samhälle där solidaritet och samförstånd efterhand minskar. Mitt eget motstånd mot friskolereformen har mest grundats just på behovet av en viss homogenitet i samhället och av att skolsystemet fungerar som en tung institutionell aktör med långsiktigt intresse i samhällets tjänst. Jag har också sett problemet utifrån marknadstänkande, att det krävs god information om skolor, lärare och om framtiden! åtminstone i mening att skolan ger en bas för att kunna hantera och agera i en okänd framtid. Det utesluter inte i sig privata institutioner, men det är svårt bygga upp sådana där det historiskt tagit ett par århundraden att skapa sådana alternativ.

    Ett större problem än vinstintresse torde ligga i svårigheten att ha löpande insyn i daglig verksamhet, något som inte kan ersättas med centrala prov, även om det är en förutsättning för att minska subjektiviteten i betygsbedömningar med ett självklart behov av det. Man ska ju, tycker jag, även ha i minnet att gymnasiets resultat inte har direkt korrespondens mot förmågan genomföra högskoleutbildning där det faktiskt fungerar så att studenter oftast prövar sin förmåga under det första året och sedan faller ifrån eller byter inriktning.

    Nu tycks vi fått ett system som ökar segregationen i samhället, kopplingen till familjers socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Förskolor och fritidshem har en annan karaktär än grundskolor och gymnasier vill jag hävda. Samhällets behov att styra upp torde vara betydligt mindre och samtidigt fungerar troligen marknadsutsättning bättre om vi ser det ur kunskaps och informationssynpunkt då föräldrarna sannolikt är absolut bäst på att bedöma sina egna telningar och vad som är bra för dem i de åldrarna. På 80-talet var det dessutom häpnadsväckande stora skillnader i kostnader för förskolor i olika kommuner, det kunde skilja 100 % mellan en kommun i Norrlands inland och en större stad. Ineffektiviteten var ett mycket besvärande faktum.

      Gilla

  26. Lars skriver:

    Att i ungdomen sympatisera med en del hos Marx hade nog inte så mycket med kommunismen, som den utformats i Öst Europa, att göra. Det handlade trots allt om försök att förstå det kapitalistiska samhället, inte om att utforma en plan för ett nytt samhälle. Karl Popper i ”The open society and it’s enemies” från 1943 är relativt vänligt instämd även om hans genomgång avser visa logiken och det bistra utfallet av totalitära ideologier från Platon till Marx. Hans kritik av historicismen, tron att man kan spåra lagbundenhet i historien är mycket skarp.

    I grunden är det nog ett ungdomsproblem eller ett problem med att vara ung vuxen. Bristen på kunskap och insikt och befordrandet av ungdomskulten i västerlandet, där 68 var en höjdpunkt, men vi ser motsvarande idag i hur man gör politisk karriär. Oavsett intelligensnivå så tar det tid att skaffa sig någorlunda i verkligheten förankrade kunskaper och en fil kandidat eller magister examen på ett universitet är bara en grund. Även en student på handelshögskola eller annan ekonomisk fakultet insuper en hög dos ideologi snarare än real kunskap om hur ekonomier fungerar. Man lär ut som om det var väletablerade och lagbundna samband utan att man visar upp den kritiska diskussionen och ifrågasättandet. Ofta dessutom helt avskalat ekonomisk historia och samhällsutveckling i stort.

    Milton Fridmans teorier t.ex. den permanenta inkomst hypotesen eller om den ”naturliga arbetslösheten” eller ideen att styra penningmängden kvantitativt tycks ju alla fått fel idag.

    Både institutioner, olika system och människor måste ompröva sin verklighetsuppfattning. Man behöver knappast ta avstånd från att man tyckte så och så under en tidsperiod, men att hålla fast vid en retorik som inte längre avspeglar samhället är negativt, man bör försöka öka sin förståelse och ompröva och förstå att världen är en komplex sådan och förändras.

    Liked by 1 person

  27. Sixten Johansson skriver:

    Vore värdefullt om Patrik framöver tog upp MED:s skolpolitiska program, så att vi kunde dryfta det. Det är rakt och kritiskt, har många konkreta och kontroversiella förslag (ca 8 sidor, medborgerligsamling.se / Vår politik / Skola). MED accepterar friskolor och beskriver uppläggning av tydliga kunskapskrav, betyg och examinationer på alla nivåer samt lärarutbildningar. Och bl a föreslås uppdelningar av högstadiet och gymnasiet som påminner om 60-talets skolsystem.

    I grunden tvivlar jag på att skolan, välfärdssystemet och statsbyråkratin går att reformera. Förmodligen behöver svenskarna ett antal år av sönderfall och skärseld för att tillräckligt många ska bli psykiskt vuxna. Men under de åren behöver en politisk kunskapsmassa, folkupplysning, beredskap och ett ledarskap byggas upp. Eftersom samhället drivs mot sin förstörelse behövs en äkta konservativ motkraft. De enda partier som kan alstra en sådan är SD, MED och AfS. Var rösten läggs i september får vägas på guldvåg då, men varken före eller efter bör vi ställa dessa partier mot varann, därför att deras gemensamma uppgift är viktigare än deras storlek.

    MED betecknar sig som liberalkonservativt. Det liberala innebär där inte flum, utan stopp för statlig expansion och ideologisering samt klara restriktioner, motbalanser, insyn och tyglar på allt som riskerar att löpa amok. Socialismen och flumliberalismen blir så enögda, tanketotalitära och samhällsdestruktiva bl a just för att utopiska idéer saknar sådana bromsar och stopp.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Begrepp som klassificering av objekt dvs någon slags gruppering av information kan vanligen inte definieras utifrån egna egenskaper utan måste definieras utifrån relationer med andra objekt. Politiska partier definieras i hög grad utifrån politik och visioner kontra andra partier och kontra samhällsförståelse. De bildar ett slags system, partiorganisationer, som hänvisar till teoretiska system, ideologier. Dessa ideologier svävar inte fritt i luften som dokument skrivna av olika tänkare över tid utan bildar observerbara system med organisation och människor i mening att tänkandet upprätthålls idag av fysiska personer, ofta på lärdomsanstalter, tankesmedjor mm. Jag kan inte se att det i dagens Sverige finns någon form av urskiljbart objekt som vi kan kalla Konservatism, något vi kan referera till.

      Det är ett begrepp som för mig ur historisk synvinkel (Arvid Lindmans högerparti) eller amerikansk ”konservatism” väcker lika dålig smak som ”kommunism”. Jag är naturligtvis okunnig, men om vi ser på ”kommunism” så förekommer hela tiden försök sätta likhetstecken mellan socialdemokrati och kommunism och med postmodernism och med vänsterliberalism typ Demokraterna i USA och det resulterar bara i förvirring. I Sverige höll t.ex. Socialdemokraterna en klar rågång med Kommunismen (skapade tom IB och facken var alerta och motarbetade).

      Oavsett vad man genom historien betecknat som konservatism så ändrar ord betydelse och innehåll och vad som idag behövs är att man identifierar nutida relevanta objekt som bygger ideologi baserat på teori som står för dagens ”Konservatism”. Det betyder ju inte att man inte kan intressera sig för äldre tänkare eller för hur omvärlden ställer sig till teorier om samhället, en del under beteckningen ”Konservatism”.

      Det är möjligt att MED bygger en relevant folkrörelse som kan få betydelse inte i detta val, men nästa. Aktion för Sverige gör det knappast. Man kan inte se det som att min fiendes fiende är min vän, då släpper man loss vad som helst, men politik i Sverige bygger på kompromisser och det är en styrka och hur man agerar i riksdag kräver flexibilitet och pragmatism, men att man inte gör avkall på Sveriges väl och ve, som man uppfattar det (som Mp och Rheinfeldt gjorde av oförstånd eller Machiavellisk slughet). På de positionerna räcker det inte med god vilja och goda intentioner.

      Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Lars (23:05), jag instämmer. Det kommer att ta tid att klargöra vad konservatism innebär och ännu längre tid innan det kan slå igenom i det allmänna medvetandet. Jag ser MED:s genomarbetade texter som den hittills bästa utgångspunkten för upplysning och diskussioner, men om konservatism nu kopplas alltför hårt till något eller några partier missar man det långsiktiga målet. På sikt har alla partier möjlighet att slopa sina mest destruktiva idéer och lyfta fram det långsiktigt funktionella i sin ideologi och praktik = det konservativa.

      Jag skulle kanske beskriva konservatismen som en rysk docka. Yttersta lagret är de sedvanliga beskrivningarna av traditioner, värderingar och liknande. Nästa lager innehåller det som beskrivs i artikeln om paleokonservatism i engelska Wikipedia. Längre in finns en förståelse av egalitarismens, liberalismens och andra ismers faror och av jag-medvetandets evolution och beroende av kollektivet. Längst in finns en förståelse av det maskineri och funktionssätt som kan bygga, vidmakthålla och förbättra ett gott samhälle. Där finns konservatismens kärna och principerna kan beskrivas logiskt, konkret och baserat på sunt förnuft, men ändå är det mycket ovana tankar för atomiserade och barnsliga västerlänningar. De mest intelligenta och välutbildade har svårast att ta till sig detta suntförnuftigt funktionella.

      Gilla

    • Hosianna skriver:

      ”Eftersom samhället drivs mot sin förstörelse behövs en äkta konservativ motkraft. De enda partier som kan alstra en sådan är SD, MED och AfS. Var rösten läggs i september får vägas på guldvåg då, men varken före eller efter bör vi ställa dessa partier mot varann, därför att deras gemensamma uppgift är viktigare än deras storlek.”

      En mycket viktig kommentar, Sixten! Hoppas riktigt många väljare läser den, men jag har fått uppfattningen, att även yngre kristdemokrater har sunda värderingar. Med modigt frispråkiga och oklanderligt demokratiförsvarande Sara Skyttedal i täten borde KD kunna tillföra riksdagen förnuft och energi, förutsatt att partiet klarar spärren.

      ”Konservatismens grundinstinkter är feminina men det verkar inte främst vara de bottnarna som är i rörelse i KDU. Snarare härbärgerar förbundet en motreaktion inför en allt hårdare skruvad politisk korrekthet. En i vilken unga kvinnor vägrar vara vänsterns offergisslan.

      På moderpartiets Kommundagar i Jönköping utgjuter sig en av dem över hur irriterande det är att få sina universitetsstudier förvridna av genusteoretiska pekpinnar. ”Vi är så trötta på allt s**t” säger (ungefär) en annan om alla påstådda förtryckarstrukturer yngre kvinnor antas automatiskt godta som sanningar.

      Jordan B Peterson hade nog lyst upp.

      I absoluta tal är de här kvinnorna förstås inte många. Men sett som trend är fenomenet både oväntat och fascinerande. Medan den svenska vänsterfeminismen sliter sönder sig själv i gräl kring klan- och hedersförtryck synes borgerlighetens ideologiska återväxt bli alltmer kvinnlig.”

      http://www.smp.se/ledare/kdu-konservatism-i-klack/

      Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Ja, jag läste någonstans att en del inom KD:s ungdomsförbund skulle vilja byta namn till Konservativ Ungdom. Det har redan länge funnits starka konservativa stämningar bland yngre européer, fast det inte har synts i svenska massmedia. Många av oss skulle säkert genom dialoger kunna bidra till en förnyelse av KD:s och kristna kretsars tänkande, men det skadar inte att de först får kravla i dyn. Och ledningen skulle behöva bytas ut både inom KD och inom Svenska kyrkan och frikyrkorna.

        Gilla

  28. Åse skriver:

    Sju tonåringar misstänks för att ha drogat och gruppvåldtagit en vuxen kvinna under tio timmar. En 15-årig pojke anhölls under onsdagen misstänkt för att ha deltagit i den grova våldtäkten av en vuxen kvinna i en samlingslokal på LIndängen i Malmö den 3 februari. Enligt Sydsvenskan hämtades pojken till förhör under dagtid och anhölls senare under onsdagskvällen av åklagare.
    Kvinnan blev nerdragas.
    https://samtiden.nu/2018/03/sju-pojkar-misstankta-for-gruppvaldtakt-pa-drogad-vuxen-kvinna-tva-sa-unga-som-13-ar/
    Sveriges kvinnor lever allt farligare

    Liked by 1 person

  29. Lars skriver:

    https://larspsyll.wordpress.com/2018/03/10/kan-chile-sa-kan-sverige/#comment-37092
    Så länge motståndet mot friskolor debatteras på den här nivån, så är det tveklöst så att reformerna består! Det är lustigt med Lars Syll, så stringent och reflekterande och redovisande kritik av nationalekonomi, men när det kommer till analys av Sverige och svenska problem, så är han inte mer genomtänkt än vem som helst och han styrs av sina värderingar istället för att försöka bena ut hur verkligheten är beskaffad. Troligen styrs han av sina social behov av grupptillhörighet. Man frågar sig hur han kan bortse från att vinst beskattningen avser vinst på operativt kapital, tjänsteproducenter har vanligen liten andel operativt kapital. Man undrar likaså över att man tar för givet att demokratiska beslut är bättre än informerade kundbeslut (jag tycker personligen det är tveksamt på skolans område om det fungerar). Malmö Högskola tycks motsvara Södertörns högskola. Artikeln i SvD utgår från att vinst är dåligt och skattemedel ska inte få till inköp från privata skolor. Horribel brist på resonemang. Det är tråkigt med skolor där man tror att all forskning och debatt bygger på värderingar när man i verkligheten kan undersöka hur verkligheten inklusive värderingar tar sig ut, särskilt utifrån systemorienterade utgångspunkter, med värderingar bestämda inom system. Dessutom klarar han inte av att bli kritiserad på sina kommentarsrader! Då stänger han ute de som vågar fråga eller tycka något annat. Är det vänster Sverige i ett nötskal? På den mest välutbildade forskarnivån?

    Gilla

    • Lars skriver:

      Jag slutar naturligtvis inte att mellan varven följa professorns blogg. Den är utmärkt med redovisning av kritik mot gängse nationalekonomisk teori och den kritiken är varken höger eller vänster utan relevant kritik och framförallt redovisning av kritik från olika håll inom ekonom skrået.

      Man ska inte stänga öronen och endast lyssna på de som har samma ideologiska syn på värden, bara lyssna på moderater eller socialdemokrater.

      Men socialdemokratin har brist på tänkare och brist på utbildade politiker och förefaller gå en sotdöd till mötes.

      Gilla

  30. Lars skriver:

    Jag tror man missuppfattar och inte förmår skilja mellan produkters olika karaktäristika som varor respektive tjänster. Man brukar definiera tjänster utifrån att de produceras och konsumeras samtidigt, men vi har en okunnig konsument dvs eleven, som inte kan ställa krav dvs vi har ojämn maktfördelning och vi har att tjänsters innehåll och kvalitet inte endast kan mätas som ett resultat (betyg är trubbigt) utan vi behöver säkerställa processens kvalitet. Jag tror därför på att man bör se utbildning som institutionell (föränderlig) där tradition, organisation, förankring i samhället och styrt utifrån målen t.ex. förbereda för högskola och yrkesliv måste vara bärande. Jag tror man för att förändra måste börja i toppen av lärdomshierarkin dvs vad sysslar man med på universitet och skolöverstyrelse.

    Vinst i den bemärkelse som diskuteras är ju endast ett överskott av verksamheten som kan investeras i eller utanför skolan och i båda fallen kommer samhället tillgodo (om det inte endast gynnar ägarens konsumtion) och effektivitet är faktiskt eftersträvansvärt. Sverige har mycket hög lärartäthet med få undervisningstimmar och högre budget per elev är övriga Europa, men sämre resultat. Det är en ekvation som inte fungerar. Monopsonistisk konkurrens dvs en köpare och många producenter ger normalt möjlighet för köparen att ta ut monopolvinster dvs bestämma priset, men samhället har inte som mål att minimera kostnader utan att optimera resultat, så följden blir att i den maktpositionen har samhället möjlighet att efterhand pressa kostnadssidan. Jag tror inte problemets natur har med vinstintresse att göra, även om privat marknad kan fostra avarter, utan det är fråga om långsiktig investering från samhällets och elevens sida och det är inte, tror jag, sannolikt att det är en marknad liknande hamburgerkedjor, med transaktionsorienterad köp-sälj förhållanden utan långsiktig relationsmarknadsföring (hela kedjan från produktutveckling till kund) där samhället kan ha mål som att undvika segregation, skapa grundläggande gemensam kunskapsbakgrund och en grad av homogenitet i samhället och där avnämarna, företag och förvaltning, faktiskt behöver kunskap om vad man kan förvänta sig av nyexaminerade och bedöma vad man kan använda dem till och vidareutveckla.

    Samhällsekonomisk vinst och företagsekonomisk behöver inte sammanfalla, dvs ur samhällets synvinkel vill man få fram elever med relevanta kunskaper för att ta en plats i samhället, medan det företagsekonomiska målet inte nödvändigtvis är detsamma.

    Gilla

  31. Olle Reimers skriver:

    Det finns ingen anledning att skämmas för att man kämat för det man har trott på så länge det var dikterat av att vilja göra samhället bättre och utan att snegla alltför mycket på den egna belöningen. Du visar tydligt att du har den god ambitionen genom att fortsätta sitt jobb med att skapa så mycket ljus som möjligt kring de viktiga frågorna.

    Gilla

  32. Ferdinand Korkek skriver:

    Friskolan är en storartad möjlighet, som dock är mycket sårbar om antagningen ej sker med ett strikt och därmed exkluderande regelverk.
    Som exempel kan nämnas en skola, med ”trevlighetsprofil” och mycket hög nationell kunskapspoäng, som i årskurs 7 begåvades med en avkomma till en ”nysvensk” familj med internationellt dokumenterad problematik och nationellt med flerfaldiga långa fängelsedomar.
    Inom tre månader hade barnet orsakat svår otrygghet och nära nog kaos i den elevgrupp som varit en trygg liten ”familj” i vissa fall upp till 12 års tid.
    Detta resulterade i polisanmälningar och ett flertal kuratorsärenden.
    Många föräldrar som hade möjlighet flyttade sina barn till andra skolor, då de pågående rättsprocesserna innebar att såväl skolans personal som de elever som kallats som vittnen utsattes för hot och t.o.m. kidnappningsförsök.
    Vittnen tvingades byta skola av säkerhetsskäl.
    Slutsatsen är att Skolverkets reglemente inte är till gagn för de normala och skötsamma barnen.
    Helt privata skolor är i dagsläget sannolikt det mest trygga valet för en ansvarsfull förälder.

    Gilla

  33. Erik Björn-Rasmussen skriver:

    Patrik! Om skolpengsystemet som ni uppfann för 30 år sedan innefattade regler om hur ersättning för elever med särskilda behov skall så har du anledning att vara tillfreds. Om inte skulle du ha kunnat omnämna denna brist som ”den tredje vådliga konsekvensen”.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.