Gästskribent Inger Enkvist: Skolan kan inte bara handla om jämlikhet

Den 21 januari publicerade 17 universitetslärare i SvD en debattartikel med rubriken Systemet med fritt skolval måste bytas ut i anknytning till en bok som de skrivit om det fria skolvalet.

Artikeln är värd att se närmare på, eftersom den uttrycker en politisk vision för skolan som omfattas av en stor del av den svenska vänstern. Huvudidén är att det fria skolvalet leder till negativa konsekvenser. Skolan skulle inte kunna utjämna sociala skillnader och därför bli mindre likvärdig, betygsättningen mindre korrekt och lärarna mer ofria i förhållande till skolledningen.

Skribenterna nämner inget annat mål för skolan än att skolan ska vara så likvärdig som möjligt, det vill säga att deras syn på skolan är politiskt instrumentell. De beskriver inte skolan som en institution där eleverna ska inhämta så mycket kunskap som möjligt så att de senare i livet kan ta bra beslut och bli skickliga yrkesmän. De talar inte om att eleverna för att lära sig behöver tydliga mål, stark vilja att lära sig och dessutom bra lärare. De diskuterar inte att svensk skola skulle behöva en klar och ambitiös målsättning mätt objektivt i en gemensam examen för hela landet. De nämner inte att rätten att välja utbildning för barnen enligt FN-stadgans förklaring om mänskliga rättigheter i första hand tillkommer deras föräldrar (artikel 26:3).

När det gäller lärarrekryteringen pekar skribenterna enbart på att det fria skolvalet skulle ha gjort lärare till marknadsförare. Lärare blir emellertid marknadsförare huvudsakligen därför att det inte finns objektiva examina som kan slå fast hur bra en skola är. Lärarnas oberoende gentemot skolledarna har minskat, eftersom de inte kan bevisa att de är skickliga lärare genom att hänvisa till resultat från en objektiv examen.

Lärarnas minskade självständighet beror inte på det fria skolvalet utan på oklara och motstridiga krav. I exempelvis Läroplan för grundskolan 2011 finns en lång lista på vad lärare ska göra, men det står inte överst att lärarens främsta och övergripande uppgift är att främja elevernas kunskapsinhämtande. Man ska observera att skribenterna inte nämner att skolor som är mer inriktade på inlärning än på jämlikhet finns i många länder och lyfter elever från studieovana hem. Hela Sydostasien är ett exempel. Inte heller framhålls att goda elever har rätt till undervisning lämpad för dem.

Det resonemang skribenterna framför kan förknippas bland annat med den amerikanske sociologen Coleman som på 1960-talet presenterade en studie som visade att en svag elev med duktigare klasskamrater gick framåt snabbare än med klasskamrater på samma svaga nivå. Metoden för att gynna svagare elever skulle alltså vara att blanda svagare elever med duktigare. Som den sociolog han var diskuterade Coleman inte olika undervisningsmetoders effektivitet. Att blanda elever fungerar men under vissa förutsättningar. I en klass med 30 elever, där 28 går framåt normalt under ledning av en kompetent lärare, kan man utan vidare sätta in två elever som har svagare förkunskaper men stor vilja att gå framåt. De kommer att anpassa sig till gruppens nivå, och gruppens arbete skadas inte.

Men om gruppen redan är skakig, lärarkompetensen svag och ordningssituationen besvärlig, kan gruppen inte ”dra” på det sätt som modellen avser. Om man i en sådan grupp sätter in fem eller sju elever med ännu svagare förkunskaper än gruppen, sänker detta både de tidigare eleverna och de nya. Om dessutom några av de här eleverna inte har ambitionen att få goda skolresultat, hotar kaos. Tyvärr är detta situationen i ett antal svenska skolor. Om den situationen säger skribenterna ingenting.

Inger Enkvist är professor em. i spanska samt utbildningsdebattör.

46 thoughts on “Gästskribent Inger Enkvist: Skolan kan inte bara handla om jämlikhet

  1. svenne skriver:

    ”……men det står inte överst att lärarens främsta och övergripande uppgift är att främja elevernas kunskapsinhämtande”

    Om man under sin skolgång har inhämtat, och kunna smälta, kunskap från olika ämnesområden så finns ju detta i bakgrunden hela livet ut. Även om man efter många år blir ringrostig angående något ämne så går kunskapen ganska lätt att piffa upp genom en ganska snabb genomgång via någon gammal lärobok eller Internet. Men inhämtandet och smältandet kräver givetvis en arbetsinsats av den enskilde eleven och stöd från föräldrarna.

    Jag tillhör den generation där läraren undervisade oss från katedern, vi fick hemläxor som handlade om de ämnen som genomgåtts och dagen därpå blev det läxförhör. Mina föräldrar – liksom mina klasskamraters – var noga med att läxan skulle vara genomgången innan man släpptes ut för andra aktiviteter. Mycket av det som lärdes in sitter fastnaglat i minnet (kanske beroende på repetitioner och lösande av övningsuppgifter) och dessa kunskaper kan tillämpas vid behov då siuationen så kräver.

    Läraren uppträdde med auktoritet – och betraktades även som en sådan – men trots detta förekom givetvis busande och det kunde uppkomma mindre trevliga situationer och någon elev fick därför tillfälligt lämna klassrummet. Men dåtidens skola får nog betraktas som en Sörgårdsidyll vid jämförelse med dagens.

    Jag anser att inhämtande av kunskap är en så grannlaga process att språkbarriärer, hot och våld mot lärare och mellan elever, mycket ojämna förkunskaper, uteblivet intresse – eller oförmåga från föräldrar – att stödja eleven, användande av mobiltelefon under lektioner, röriga grupparbeten osv. fullkomligt omöjliggör en vettig miljö för studier. Alla sätt att lösa denna Gordiska knut är av godo och om detta kan ske genom fritt skolval så skall detta accepteras.

    Liked by 3 people

    • Jan Bengtsson skriver:

      Än värre blir det om det finns tio elever som saknar svenska som modersmål,
      tom saknar den allra elementäraste grundutbildning…

      Då blir det stök o kaos,
      när elever vill sticka ut, på något sätt…

      Liked by 1 person

  2. Leif Nilsson skriver:

    Tack Inger Enkvist!
    Mina egna erfarenheter och slutsatser, efter tre decenniers arbete som lärare, ligger helt ilinje med vad du skriver.
    Undervisningssystemet är prekärt i alla de länder där det postmodernismen har infekterat politiken. Jordan Peterson illustrerar det mycket träffande i videon ”Postmodernism and Cultural Marxism”, med ett skrämmande exempel från Kanada – ett policydokument från Lärarförbundet (Teachers Federation).
    https://youtu.be/wLoG9zBvvLQ (Från minut 21)

    Liked by 2 people

  3. Sten Lindgren den äldre skriver:

    En pessimistisk och brutal förklaring till varför det är som det är: Skolan ska se till fösa in den breda allmänheten i en för en självutnämnd elit lätthanterlig flock. Den självutnämnda eliten består av kändisar och vissa politiker med deras svans.

    Liked by 4 people

  4. Sandvik skriver:

    Vare sig vi tycker om det eller inte lever vi nu i värld av global konkurrens. Alla deltar i en prestationernas tävling. Och de länder som kan göra bra ifrån sig kan då välja att bygga sina mer ambitiösa välfärdssystem. Med automatik innebär det stora skillnader i arbetsliv. Med prioriteringar av en livslång prestation följer också konsekvenser, som just skillnader mellan individer. Lärarna har bara att följa med i dessa principer och i funktionalitet. De skall inte självständigt börja politisera. Och i för samhället missriktad utjämningsfilosofi börja motarbeta dessa samhällskrav på prestation. Enskilt kan man ha vilka åsikter som helst, men i rollen som lärare får man finna sig att samhället arbetar och verkar under globalt konkurrens. De utjämningssystem vi sedan väljer får tillämpas i hela samhället efter demokratiska val och utefter den samhällsekonomi vi har. I mycket tycker jag mig se att skolan ser sig som en egen isolerad värld som kan arbeta efter helt andra principer och krav än vad övriga samhället gör och ställer. Mycket av felen i skolpolitiken emanerar ur detta isolationistiska synsätt och perspektiv.

    Liked by 1 person

  5. Lennart Bengtsson skriver:

    Svenska skolpolitiker borde lyssna mer på Inger Enkvist än debattörer som vill politisera ännu mer än som tyvärr redan gjorts. Sverige hade tidigare speciellt före 1960 ett utmärkt system som just hade förmågan att lära och att skapa möjligheter för begåvade elever från studieovana hem att komma fram och känna glädjen över kunskapen. Harry Martinsson har beskrivit detta på ett underbart sätt i sin berättelse om tj-ljudet och glädjen över att kunna stava riktigt. På så vis var den gamla skolan en sluss från okunnighet och fattigdom till kunskap och alla de möjligheter som kunskapen innebar.

    Man kan fråga sig om det bara är av okunnighet som vänsterdebattörerna vill förstöra den svenska skolan ännu mer eller är det kanske av illvillighet då det ser det som en möjlighet att kunna dominera och drilla de okunniga massorna ännu mer än vad de redan gör?

    Liked by 6 people

    • Stig Fölhammar skriver:

      ”Sverige hade tidigare speciellt före 1960 ett utmärkt system”, skriver du Lennart, och jag fortsätter, ”men sedan kom S-poltikern, Tage Erlandervännen och DDR-entusiasten, Stellan Arvidsson in i bilden som ”skolreformator”.
      Stellan Arvidsson var nämligen även ordförande i Vänskapsförbundet DDR – Sverige och försvarade länge tillkomsten av MUREN. DDR var ”Einhetsstaaten für Arbeitern und Bauern”. Naturligtvis fanns det i DDR även ”Einhetsschülen”, och det var just därifrån som Stellan Arvidsson hämtade sin idé om ”Enhetsskolan”, som infördes på försök i några svenska kommuner 1960. Namnändringen till ”Grundskola” ägde rum i anslutning till att reformen blev obligatorisk.
      På din fråga om det är av okunnighet eller illvilja som driver vänsterdebattörerna, vill jag svara okunnighet, eftersom de flesta nog har gått ut den svesnka grundskolan och gymnasiet efter det att läroplanerna ”Lgr 69” och ”Lgy 71” trädde i kraft. Huruvida dessa vänsterdebattörer har gjort det med godkända betyg eller inte spelar ju numera ingen större roll.

      Liked by 1 person

  6. Aha skriver:

    Gårdagens skola som låg i topp kunskapsmässigt verkade enligt följande omgivningsfaktorer;
    – boendeformer blandades. Köpta lägenheter, villor blandades med hyresbostäder. I dessa områden byggdes sedan skolor och så fick sedan ungarna gå i dessa skolor. Något skolval fanns inte. Kunskapsinhämtning prioriterades. Auktoriteten låg hos föräldrarna. De som gick i den skolan lärde sig mer än dagens elever.

    Skolval ger ofrånkomligt ett segrerat samhälle. Det ligger i valets natur. Skolval är ett val över vilket samhälle man vill ha.
    Dessutom torde resursåtgången vid det fria skolvalet vara betydligt större. När skolpolitiker pratar om likvärdiga skolor menar de att skolor med elever från socioekonomiskt utsatta områden, ska ges sådana tillskott att eleverna resterar bättre. I praktiken innebär detta att förortsskolor får betydligt mer pengar per elev, ca 30 000 kr eller dylikt.

    Politiken har alltså gått från Europas vassaste skola till en medioker och dyr skola. Bra jobbat.

    Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      AHA: Före massinvandringen var Sverige ett mycket homogent land. Så är det inte längre. I det kaotiska samhälle som skapats av makthavarnas galna ”mångkultur”, är det ett andningshål för oss stackars föräldrar att åtminstone kunna välja bort de värsta, av ”kulturberikare” dominerade, skolorna. Visst, systemet har brister men utan det fria skolvalet vore allt ännu värre.

      Liked by 2 people

      • Aha skriver:

        Absolut är det så. Är det någon del i mångkulturen som den duperade och aningslösa medelklassen agerar emot så är det ijust skolvalet. Där väljer man utan skrupler de skolor som är fredade från mångkulturens ointregrerade värstingar.

        Det fria skolvalet har i mångkulturen blivit medelklassens räddning från just mångkulturen,

        Liked by 1 person

  7. Moab skriver:

    Nu har man tydligen problem med disciplinen på den nybyggda mycket fina skolan i vår kommun, så resurserna är inte avgörande, men en usel rektor kan förstöra mycket. En skrämmande rektor är guld värd, och jag ser mycket hellre att mina barns lärare är ”för stränga” än tvärt om, men det är ändå så att några få störiga elever kan sänka en hel klass för endast lärare med en enorm pondus, uppbackade av rektorn har minsta chans, och knappt det. Det är nästan alltid så att de värsta eleverna också har de värsta föräldrarna, det finns två typer, den ena är att både barn och föräldrar är slödder, den andra är att föräldrarna är moderna mjukisar som så klart aaaaaaldrig kan tro deras lille telning om något ont.

    Jag tror den enskilt viktigaste åtgärden för skolan är att återinföra maktmedel för att hålla störiga elever på mattan och den viktigaste är OBS-klassen och förm exceptionella fall speciella skolor för störiga elever som bara blir ett slags förvaring, som i förorten idag. Det allra viktigaste för en god undervisning är att de störiga helt enkelt inte är där och stör, genom OBS-klasser så skapar man dessutom ett incitament att skärpa sig.

    Att ta bort det fria skolvalet och blanda invandrare och svenskar kommer antagligen att bli den viktigaste, och avgörande faktorn för att rösta SD, alla svenskar med barn i skolan kommer att rösta SD efter ett år eller två, det blir 7-klöverns självmord,

    Liked by 6 people

    • Hedvig skriver:

      @ Moab 3 februari, 2018 at 10:15

      Rekommenderar dig och alla andra föräldrar att läsa boken ”Kunskapssynen och pedagogiken. Varför skolan slutade att leverera och hur det kan åtgärdas”, 2017, Dialogus av
      Inger Enkvist, professor em i spanska, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Martin Ingvar, professor i medicin, hjärnforskare och idéhistorikern Ingrid Wållgren.

      Deras åsikter och kunskaper om skolan och inlärning, stämmer väldigt bra överens med mina egna erfarenheter av den gamla kunskapsskolan och hur skolan successivt försämrats för mina barn och barnbarn.

      https://www.adlibris.com/se/bok/kunskapssynen-och-pedagogiken-9789175043319

      Liked by 1 person

  8. Hovs_hällar skriver:

    Utmärkt att Enkvist tar upp detta. Såg nyligen ett inslag på tv om skolan, där flera debattörer idisslade sin vänsteragenda, som främst fokuserade på ”jämlikhet”. Däremot nämndes inte invandringen som något problem, förutom i ett några sekunder långt klipp med Jimmie Åkesson.

    Grundproblemet är att skolan tappat bort att skolans huvuduppgift är kunskap — att eleverna faktiskt går i skolan inte för att ”ha roligt”, eller för att ”bli mer sociala”, utan för att lära sig saker.

    Dessutom är den vänster som bestämmer över skolpolitiken livrädd för att några elever ska bli duktigare än andra. Alla ska vara lika!

    Den pedagogik som lärs ut på lärarhögskolorna verkar utgå från helt föråldrade vänster-idéer om inlärning — att ”kunskap inte kan läras ut”:

    ”Trots att vi neurovetenskapligt vet mer än någonsin om inlärningens mekanismer får lärarstudenterna läsa om 100 år gamla pedagogiska lärosatser. Dessa har ofta, som i fallet med den sovjetiska pedagogen Lev Vygotskijs idéer, en socialistisk prägel.”

    http://www.salaallehanda.com/opinion/ledare/kajsa-dovstad-lagg-ner-lararutbildningarna-och-starta-upp-nya

    Återigen är det vänsterns destruktiva ideologi som förstör samhället.

    Liked by 4 people

    • Torbjörn skriver:

      @Hovs_Hällar Alldeles rätt! Det är den katastrofala skolan under ca 40 år som gjort att Sverige är på väg i utförsbacken med full fart. Nästan alla som idag inte är pensionärer har drabbats av kunskapsbrist, vilket är en orsak till ogenomtänkta politiska beslut oftast baserade på vänsterideologi. Alltför många väljare förstår inte sammanhangen och frågan är om det går att vända utvecklingen. Kanske det måste köras i botten först, men ännu är jag lite optimistisk.

      Liked by 2 people

    • Leif Nilsson skriver:

      Även universiteten och högskolorna har tappat bort sin huvuduppgift. Ett exempel:
      Reflektionsuppgifter för blivande ingenjörer på Kunglig Tekniska Högskolan – KTH
      1. Vilka tror du är dom största fördelarna med att vara – och uppfattas som – man?
      2. Vilka tror du är dom största fördelarna med att vara heterosexuell?
      3. Vilka tror du är dom största fördelarna med att identifiera sig som det kön, som andra uppfattar att man tillhör?
      4. Vilka tror du är dom största fördelarna med att vara uppväxt i Sverige?
      5. Vilka tror du är dom största fördelarna med att ha ett nordiskt/västerländskt utseende?
      6. Vilka tror du är dom största fördelarna med att fungera utan något synligt respektive osynligt funktionshinder?
      https://kth.instructure.com/courses/3385/assignments/10187?module_item_id=29492

      Liked by 1 person

      • Per-Anders skriver:

        Svar:

        1. Jag kan montera bokhyllan Billy utan att titta på beskrivningen. Andrar utgår från att jag kan göra det på grund av att jag är en man.
        2. Att jag slipper gå omkring och göra en sak av vad jag är.
        3. Det är enklare att få hjälp och råd i klädbutiken.
        4. Att jag får en högre IQ.
        5. Att folk uppfattar mig som en ärlig person med hög moral.
        6. Att jag kan pissa i skogen när jag plockar svamp.

        Gilla

  9. Bo Svensson skriver:

    Väldigt nöjd med denna lösning och förväntar mig ett postumt ”nobelpris” i ekonomi, om ett par decennier, när folk äntligen begriper vad där står.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Det var alltså den lösning jag beskrev i mitt nu ratade inlägg.

      Men ni minns kanske vad det handlar om: Att skattemedlen ägnade ändamålet undervisning skall betalas ut i takt med att man kan dokumentera införskaffat kunnande och att man för pengarna köper sin undervisning på en fri marknad.

      Gilla

      • Per-Anders skriver:

        Bättre om folk fick behålla sina slantar och själv betala den undervisning man anser att sina barn ska ha. Att betala ut i efterhand innebär att man måste läsa en godkänd statlig utbildningsplan och det är väldigt korkat om man vill ha en befolkning med hög intellektuell nivå, god bildning och framförallt undersökande, nyfiken och experimentlusta vilket det samlande samhället till syvende och sist står och faller på.

        Det skolan gör idag är att döda barns naturliga kreativitet. Och inga föräldrar bryr sig.

        Gilla

  10. Underdog skriver:

    I valet 2014 hade (S) en valaffisch med det komplett motsägelsefulla budskapet ”Alla skall kunna bli bäst i test”. Det är alltså den skolpolitik som de medvetet driver. Nivellering. I det som i allt annat.

    Liked by 5 people

  11. Die Welt skriver:

    Skolor generellt har ingen auktoritet. Och när man är auktoritär – får man 10 gånger av 10 skit för det. Skolorna har ett stort behov av förändring. Dagens ungdomar och framtidens ungdomar i Sverige – lär ligga lågt i efterfrågan. Jag har inte svaren på alla frågorna. Men lite som du skriver, krav – enhetliga, alla skolor samma böcker, så att det alls går att mäta man kan sno från asien, och gärna svårare matte, och ibland slänga in alla på engelska, så får eleverna en dimension till.

    Gilla

  12. Johan skriver:

    Sambandet mellan skolundervisningens kvalitet och landets framtida välstånd borde vara självklart.
    Om man menar allvar med att man har en plan för landets och medborgarnas framtida välstånd är det skarpt läge att se till att utbildningsväsendet levererar en konkurrenskraftig kvalitet. Sverige har att konkurrera med länder som t.ex. Kina på världsarenan.
    Alla elever är olika. Men det viktiga bör vara att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar utifrån elevens förutsättningar.
    Och att skolan får ägna sig åt det den ska – undervisning.

    Liked by 1 person

    • Per-Anders skriver:

      ”Men det viktiga bör vara att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar utifrån elevens förutsättningar.”

      Om man menar allvar med det måste man överge en läroplan som bygger på vad man ska lära sig i en viss ålder. Barn mognar olika och ett barn kanske inte är mottaglig vid en viss ålder men är det vid en annan ålder. Kanske en del barn skulle må bättre av att arbeta när de är 12, 13 eller 14 år gamla och sedan studera igen?

      Gilla

  13. phnordin skriver:

    Tack för en utomordentligt insiktsfull krönika om den svenska skolan och lärarens villkor. Det förefaller mig som om en framgångsrik skola endast kan skapas om ledande skikt i undervisningsväsendet lämnar gammalt improduktivt tankegods därhän och skapar en skola där lärandet kommer i första rummet-inte sociala experiment utan vetenskaplig grund.

    Liked by 1 person

  14. Armageddon skriver:

    Jämlikhetsfilosofi, genuspedagogik och könstillhörighet är tre grundfundament i den svenska skolan. På tvärs med evolutionär biologisk logik predikas valfri könstillhörighet istället för klassisk bildning och kunskaper för elevernas vidareutveckling som mognande människor. De lärare som ännu vill välja ordning och reda för kunskapsinhämtning får schavottera om någon obegåvad elev istället vill skrika sig hes av indignation att läraren påtalat olämpligt uppförande. Att i stort antal blanda in nyanlända analfabeter bland normaluppfostrade svenska elever, vilket sker av jämlikhetsskäl i den svenska skolan på såväl grundskole- som gymnasienivå, är så befängt att ‘tåget stannar’. Resultatet av det verklighetsfrånvända inflytandet av postmarxistisk ideologi, kvasivetenskapligt genustrams, feministisk överhöghetsfilosofi och mångkulturell värdetyranni ser vi av skolans förfall, PISA- mätningar, det snabbt eskalerade antalet ansökningar om utredning av könstillhörighet bland uppväxande ungdomar och det utbredda drogmissbruket bland vilseförda elever i olika åldersklasser.

    Liked by 1 person

  15. Lars Åhlin skriver:

    Jag kan hålla med om mycket av det Inger Enkvist skriver. Framför allt att likvärdigheten aldrig får vara det ensamt viktigaste målet. Utan huvudmålet måste ju vara att förmedla så mycket kunskap och färdigheter (inkl dem Magnus Henreksson kallar ”icke-kognitiva”, dvs hyfs, passa tider osv) som möjligt till så många som möjligt, ett slags kunskapsöverföringens utilitarism. Även de bästa eleverna måste få utvecklas så långt de kan, för sin egen skull men också för det framtida Sveriges skull. Dock bör det nog också finnas ett delmål om att så få som det någonsin går tillåts ramla ut helt. Skolan måste så snart som möjligt ta till sig återgå till striktare disciplin, inkl fler obs- eller ”resurs”klasser (och särskole-klasser), starkare lärarstyrning, mer katederundervisning mm.

    Men jag är också skeptisk till det fria skolvalet. Utöver det uppenbara att utvärdering/betygsättning inte kan tillåtas göras av skolans egna lärare ensamma, finns andra problem. Framför allt självselektering när aktiva föräldrar, säkert ofta med välartade barn och ungdomar, väljer bort kommunala skolor, vilket leder till att stökiga elever anrikas i de skolor som väljs bort. I ett system med ”skolpeng” som vad jag förstår i princip är lika för alla barn i en viss årskurs och program, ger en skolpeng satt efter genomsnittet av hela årskullen, de bortvalda skolorna en helt omöjlig sits, friskolorna tvärtom en guldsits med stora möjligheter till oförtjänta vinster.

    Jag är medveten om att man numera (kanske från början?) också försöker kompensera skolor för den socioekonomiska sammansättningen bland eleverna. Men alla sådana kompensationer brukar vara för lågt tilltagna. Och effekten av självselekteringen, där elever med aktiva föräldrar drar mindre resurser än sin kompis från precis samma socioekonomiska grupp, men utan lika engagerade föräldrar, lär man inte kunna balansera på något rimligt sätt.

    Gilla

  16. Magnus Rosensparr skriver:

    Den svenska flumskolan är så rutten och värdelös idag att den i sin helhet måste kastas i soptunnan, och därefter återskapas i samma form som den hade före 1968. För att det ska kunna ske behöver hela det omgivande svenska samhället genomgå ett stålbad.

    Liked by 1 person

  17. Lars skriver:

    Jag har nu läst 45 sidor den bok herrar artikelförfattare refererar till. Så här långt noterar jag att man ser marknadsutsättning utifrån teorin om den rationella nyttomaximerande individen och att utbildning blir en vara. Ja det är naturligt eftersom nationalekonomin håller fats vid det (även om det här avser tjänster och inte varor). Problemet i sammanhanget är nationalekonomins koncept som inte håller, tron att macro teorin måste kunna härledas från micro teori (sedan 80-talet och Lucas). Macro teorin håller någorlunda, särskilt om vi backar till Keynes och bortser från neo klassicismens integrering av hans tankar kring generella jämviktsmodeller, men hur skapas efterfrågan och utbud?

    Ser man samhället utifrån systemperspektiv och olika marknader som egna system, så ser vi individer, familjer, partier, företag, organisationer, fackföreningar mm utgöra egna system som interagerar dvs har utbyte med olika marknader som har till uppgift föra samman köpare och säljare. Inom dessa system skapas värderingar och behov och genererar efterfrågan respektive utbud som förs till en marknad. Talet om företag som en inre marknad är nonsens.
    Skolan bildar då olika system och värderingar mm skapas i dessa system liksom olika tjänster och utförande där både elever och lärare arbetar tillsammans, det sker inte på en inre marknad även om tjänster både produceras och konsumeras samtidigt. Skolans utbud av tjänster bildar ett paket som erbjuds en marknad där klienten kan välja skola, men kunden är stat och kommun
    Så vad erbjuder skolan marknaden? Utbildning. Fostran. Handledning. Samverkan med föräldrar och elever. Social miljö. Det kan och borde inte reduceras till någon abstrakt tjänst som ”överföring av kunskap”. Hur skulle det gå till? Elever är ju inte en tratt man kan hälla kunskap i.

    Konkurrens är bra om det sker mellan grupper, men negativt om det sker mellan individer konstaterar social psykologerna. Social motivation är vad som får grupper att fungera och därmed får system att fungera.

    Vill man styra ett samhälle t.ex. utbildning, näringsliv, förvaltning så får man se på hur systemen fungerar, skapa tryck utifrån, förändra och tvinga fram anpassning. Det är inte individers drivkraft det hänger på. Människan är ett socialt djur.

    Gilla

  18. Rikard skriver:

    Hej.

    Professor Enkvist skriver det inte, men det är även relevant till hennes text (och hon har arbetat i flera år för att få till en skoldebatt som är på riktigt; något större delen av kåren inte vill ha) att påpeka att enär skolans förruttnelse och av socialdemokraterna samt de borgerligas politiserade söndersmulande till ‘åtgärder’ pågått sedan ca 1960-talets första år, så är en allt större och snabbt växande del av lärarkåren produkter av denna skola. Det gäller i synnerhet de som läst till lärare på lärarhögskolor (LHS) istället för att först ta sina ämnesexamina på universitet och sedan komplettera med studier i pedagogik och metodik vid LHS.

    Vad jag vill framhålla är att där finns inget att bygga en bra skola på, utom kanske god vilja och goda idéer. Det räcker långt, men betalar inte lönen för den som efter fem års studier i fysik på universitetsnivå kan välja mellan forskarkarriär, lönsam karriär eller den svenska skolans mångkultur. Den skattefinansierade skolan kan inte konkurrera via löner, karriär, och anställningsvillkor samt arbetsmiljö; det är helt omöjligt och alla förslag som innehåller tankar om att rekrytera folk med denna höga bildningsgrad som den äldre kåren hade är dödfödda. Dessa människor saknar anledning att jobba i den svenska skolan, om de inte är patologiska masochister.

    Vi måste inse att det kommer att, med segregation och apartheid ändå ta uppemot trettio till fyrtio år innan ett läraryrke med det renommé och den status det hade fram till sextiotalet är återskapat – utan att segregera eleverna samt tillämpa apartheid på etnisk/religiösa grunder är det frågan om det går alls.

    Likt ett kärt par gamla stövlar eller en grann men tyvärr ofta sprucken porslinstallrik har den svenska skolan sedan länge passerat den punkt där man kan laga skavankerna och uppnå funktionalitet; ibland måste det helt enkelt göras om med något helt nytt. Förvisso, eftersom stövlarna var sköna, varma och vattentäta och hade getts god passform av flitigt bruk, kan ett identiskt par anskaffas så länge skomakare med kunskapen finns i livet.

    Det hastar.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare
    PS För emfasens skull: jag kommer aldrig någonsin mer att arbeta i en kommunal skola där det går elever från MENA. Aldrig. Inte för några pengar i denna värld. DS

    Liked by 1 person

  19. fabricerad skriver:

    Både med hjälp av egna observationer och utvärderingar av undervisning kan jag bestämt hävda att den i särklass bästa undervisningsmetoden är katederundervisning.

    Min erfarenhet av den marxistiska synen att kunskap inte förmedlas utan skapas m.m. är att den fungerar för de starkaste eleverna med studievana och studietradition hemifrån. Ofta är det tjejer (de mognar tidigare helt enkelt). På den senare punkten är nog vänstern nöjd men att deras föredragna metodik gynnar ”överklassens” barn borde de förkasta. Varför gör de inte det?

    Barn och ungdomar från hem utan studietradition behöver mer struktur och ramar. Varför förvägrar vänstern dem möjligheten till den eftersträvansvärda klassresan?

    Slutligen vill jag lyfta fram en annan het potatis. Mer resurser har inte gjort någon nytta hittils så varför envisas man likt en dåraktig åsna att varje år lova mer pengar till bl.a. utsatta områden? Är det ett slag i luften som politikerna vet att media vill höra? Tror politikerna verkligen på det? Tror väljarna på det? Tror de som bor i utsatta områden vars barn går i kaosskolor på det? Nog är det lite för lätt för politikerna att spendera andras pengar.

    Liked by 1 person

  20. Lars skriver:

    Kund är inom nationalekonomin ett väldigt förenklat begrepp inom ramen för dess modeller. I verkligheten får man snarare modellera det som part(ner) dvs en motpart till en leverantör kan vara betalande kund, beställare, leveransmottagare osv. Motsvarande på leverantörssidan.

    Kunskap är ett lika abstrakt begrepp. Kunskap om vad? I vilket syfte? För vem? För vilken situation? För vilket yrke? För vilken framtid?

    Min tro är att privata marknader har svårt skapa stabila organisationer som kan hantera investeringar på lång sikt, femtio år. Hur många företag är kvar efter femtio år? Harward har däremot några hundra år på nacken, är privat, men har en position som ledande institution med väldigt stora fonderade medel erhållna från olika håll. Men Harward är toppen av det amerikanska utbildningssystemet, man suger upp gräddan av lärare, forskare och studenter (samt de som har råd). Merparten av all grundutbildning tom high school är offentligt finansierad och många colleges och universitet finansieras publikt i hög grad.

    Kan man dra slutsatser om ett samhällsystem baserat på några få elituniversitet? De har väl alltid möjlighet att hävda sig om de har gått om fonderade medel?

    Så den offentliga skolan för alla har i Sverige ca 200 år på nacken. Privatiserade skolor ett par decennier. Vid sidan av Chile det mest marknadsutsatta skolsystemet och det mest privatiserade.

    När man ser på organisationer, företag, så inser man snabb att vinst och förlust beräkningar inte har så stor betydelse ute i organisationen. Nog vet man att företaget måste gå med plus, men kostnads/intäkts analys har sällan den betydelsen för de operativa mål som styr verksamheten på olika enheter och kan inte ha det. De är inte meningsfulla. Förklara för en läkare att han ska göra en cost benefit kalkyl innan han opererar och han hånskrattar. Många faktorer är givna t.ex. priset/kostnaden för viss typ av personalkategori, lokaler, administration och annan overhead. De operativa målen sätts utifrån de uppgifter organisationen och enheten ska utföra.

    Liked by 1 person

  21. Lars skriver:

    Min morbror rektorn konstaterar att utbildning går väl till ungefär som det alltid gjort! man ställer upp eleverna utanför klassrummet och sedan får de gå in! En del lärare sköter undervisningen som de lärt sig förr, de rabblar glosor och det fungerar. Andra gör på sitt sätt, som kanske är mer modernt och det fungerar också. Formellt behöriga är inte alltid de bästa. Man vet aldrig riktigt hur bra lärare fungerar, men man vet att de är bra. De tycker alltid om barnen. Vissa skolmiljöer är stökiga pga upptagningsområdet. Andra lätta. Knark och brottslighet är problem liksom familjeproblem.

    Gilla

  22. Lars skriver:

    Vad som är kunskap bestämmer man när man väljer kurslitteratur och pedagogiska hjälpmedel. Metod är en fråga om yrkeskunskap och sätt att få elever att förstå och kunna utföra. Men uppgiften att lära ut är endast en aspekt på skolan. Enklast att se det funktionell vad skolan gör; Uppgift, Teknik, Organisation, Människa.

    Gilla

  23. Lena skriver:

    Bra Inger Enkvist!
    Citerar från din text det klockrena:”De beskriver inte skolan som en institution där eleverna ska inhämta så mycket kunskap som möjligt så att de senare i livet kan ta bra beslut och bli skickliga yrkesmän.
    De talar inte om att eleverna för att lära sig behöver tydliga mål, stark vilja att lära sig och dessutom bra lärare.
    De diskuterar inte att svensk skola skulle behöva en klar och ambitiös målsättning mätt objektivt i en gemensam examen för hela landet.
    De nämner inte att rätten att välja utbildning för barnen enligt FN-stadgans förklaring om mänskliga rättigheter i första hand tillkommer deras föräldrar (artikel 26:3).” Citat slut.

    Just friskolor med klart kunskapsfokus behövs i dag och i framtiden, både för att vara en inspiration och konkurrent till den kommunala skolan. Du har också rått i att skolan är politiserad, åsikter som avviker undertrycks och då blir den naturliga mekanism att man lämnar den skolan, den så kallade white flight, eller segregation är ett faktum.
    Om man politisk vill tvinga till inkludering, mot all vettig forskning om kunskapsinhämtning och studiero, då blir skolans område en tvångsinstitution och konfliktzon.
    Lösningen är att åter ha fokus på elevers nivå och en rimlig chans att utvecklas i en grupp som är jämspelt, målsättning och stöd till hemmet bör också vara områden som skolan kan stödja vid behov.

    Gilla

  24. Per-Anders skriver:

    Så fort det ska diskuteras skola så ska det bra finnas en lösning och var och en försöker lansera sin ultimata lösning. Det finns ingen ultimat lösning. Det finns ingen lösning som fungerar på alla barn i Sverige.

    Jag lanserar i stället allas lösningar. Då får vi se vilka som fungerar bra, mindre bra eller inte alls. Det är ingen som helst katastrof om några barn råkar tillbringa några år med det som inte fungerar. Det kan alltid korrigeras.

    Dessutom. Av allt jag lärde mig i grundskolan är det bara några ynka procent jag har nytta av som vuxen. De kunskaper jag har behövt i mitt liv har jag betalat privat minst en halv miljon kronor för att skaffa mig och inte en enda krona av dem har gått till några statliga eller kommunala lärare. Nej, de pengarna gått till riktiga kunskaper.

    Gilla

  25. Lars skriver:

    Jag tänker att ”pedagogerna” ser konstlade motsättningar. I boken jag läser så tar man upp att lärare inte har den pedagogiska friheten. Herregud, det är ju inte ett mål, men kan vara ett medel. Alla organisationer och medarbetare arbetar mot mål dvs uppgift. Sedan är det en annan sak att mer självständiga roller som t.ex. Projektledare kräver större rörelsefrihet och att man är självgående och engagerad, men utrymmet ges av uppgift och organisation och det ansvar som delegerats ned till en. Hur ska man annars kunna driva organisationer? Och den typen av inskolning måste ju även ske i skolans värld dvs en slags disciplinering. Man verkar ha ett ideal om demokrati som menar att man får göra som man vill! Så fungerar ju inte världen. Sedan har man en mängd missuppfattningar kring vad marknad är. Man talar om ”varor” och ”bytesvärde” som något negativt, det antyder att all ekonomi man förstår bygger på Marx distinktion om Bruksvärde och Bytesvärde (professorsnivå) och att bruksvärde skulle vara överordnat, men vad ska då det användas till? Kunskap som värde i sig? Kunskapsuppbyggnad kännetecknar människosläktet sedan tvåhundratusen år. En del man kunde förr behövs inte idag och tvärtom. Kunskap behöver vi för att kunna navigera i en yttre värld, för att kunna agera, för att förstå.

    En hel del kunskap tillägnar vi oss ju utanför skolans värld, merparten troligen, så skolan måste ju ge grunden, strukturen och vidareförkovran hänger på eleven och hennes intressen och på hur arbetslivet organiseras.

    Det är något fundamentalt fel på kritiken oavsett om den kommer från höger eller vänster, något slags tro att man kan lösa alla problem med utbildning och med inlärning av moral och ”värdegrund”.

    Gilla

  26. Lars skriver:

    Bibliotek JA. Och skoluniform dvs jeans och tröja, inget konstigt. Om jag inte hittat stadsbiblioteket i tonåren, hur skulle jag annars utvecklat intresset för att lära och förstå? Denna rikedom av skönlitteratur.

    Så en social miljö med lärande i fokus, både hos lärare och elever och dra in föräldrar i aktiviteter, det är en systemsyn och det får inte finnas plats för subversiva gangsters och man kan inte blanda in mer än två invandrare från första generationen i en klass utan att det drar ned resultatet hävdar jag, det bildas istället grupperingar, tråkigt nog och det skapas subkulturer, så man får nog undervisa dem separat så de kommer ikapp. (men stänga gränserna är nödvändigt eftersom problemen är så stora).

    Men om man ser på uppgiften, så finns det ju många rimliga, om än överordnat måste vara att skapa möjligheter till yrkesliv och förståelse och vidareförkovran om samhället. Vi är ju inne på en del här t.ex. Skapa en lärande miljö, ett socialt sammanhang, trygghet, fånga upp elever på glid, skapa kontakt med föräldrar osv.

    Jag förstår kritiken mot dagens skola, att de sätter kunskapsbildningen som underordnat eller flummar runt med subjektiv kunskaps/åsikter som alla är lika mycket värda mm, men det handlar ju, tycker jag, endast om en aspekt av Uppgift, man blandar samman mål och medel tycker jag. Jag tror ju man måste plugga i någon mån för att skapa strukturer som en förutsättning att mer självständigt kunna söka kunskap. Katederundervisning är å andra sidan inte så stimulerande och många halkar efter.

    Men marknadsutsättningen kan ses ur helt andra perspektiv än skolan som subjekt dvs man måste se på följderna av segregation, urval, koncentration av problem i närområde, bristen på långsiktighet och stabilitet, urholkningen av den institutionella prägeln, den som satt i väggarna och fördes över mellan generationer av lärare och man måste adressera geografisk närhet. I Stockholmsområdet går 50 % i friskolor, 15 % i övriga landet. Det hänger bl.a samman med kommunikationer och befolkningstäthet, men också med de frapperande stora förortsproblemen (i resten av landet är det inte förorter utan stadsdelar som motsvarar), man går inte i skola i Helsingborg om man bor i Malmö, men motsvarande gör man i Stockholm. I små kommuner finns inte underlag för friskolor.

    Gilla

  27. Lars skriver:

    Så har jag läst färdigt boken, vars författare står bakom artikeln Ingrid kritiserar, och det var en lagom insiktsfull bild av hur man ser på det från de pedagogiska institutionernas sida. Gav de några lösningar? Nej. Varför inte? Enligt min bedömning pga de inte förmår identifiera problemen.

    De styrs av tre paradigm: Marknaden handlar om köp och sälj och förvandling av deltagarna till varor och avspeglar maktförhållanden och Lärarens professionalitet och självständighet måste försvaras, samt att det är fult se skolan som en investering för det kommande arbetslivet.. Typiskt för boken är oförmågan skilja på betalande kund och klient(elev) och att man gör en stor sak av svårigheten mäta prestationer med betyg (ja lärare har faktisk alltid haft en bias! och gjort felaktiga bedömningar, men det finns inte i deras värld).Betyg har aldrig mätt potentialen hos en elev i olika sammanhang, det är en grovsållning. På universitet sker vanligen sållningen under första året då eleverna prövar om de klarar det.

    Annars är det en träffsäker skildring av skolans värld, med segregering, upptagningsområden, invandring, föräldrar som är insatta eller inte och så långt är det väl en bra bild, men har man identifierat de stora problemen? Är det marknadsutsättning av utbildning som är problemet eller handlar det om kortsiktighet i marknaden kontra långsiktiga institutioner? Vad ska man göra med invandringen, där de konstaterar implicit att det drar ned resultaten? Hur ska man bära sig åt? Hur fungerar det inre skolarbetet och hur samverkar skolan med samhället omkring, vilket inte har så mycket med ‘marknad’ och profil och tjänster att göra, men troligen med organisation och utvärdering och uppgift, samt hur den sköts och hur den mäts och hur den betalas. Likaså för man till tals att yrkesinriktade utbildningar inte ger samhällsförståelse som de teoretiska, men jag tänker väl att det finns komvux och det finns eget intresse om man vill bredda sig och intresse kan inte kommenderas fram.

    Jag tror personligen inte på friskolesystemet och jag ser samma tendenser med segregering samt en uppsjö varumärken som ingen arbetsgivare någonsin kan bedöma innehållet av och som inte visar mycket av personens framtida kapacitet och samtidigt visar vanligen betyg något om man följer en person under längre tid och de kurser personen genomgått och de intressen hon har. Men trubbigt är det.

    Återförstatligande tror jag egentligen ger samma problem! Eftersom det i mycket handlar om organisation och styrning av skolor och elever och position och rykte och innehållet i skolans värld.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s