Till Lord Acton

Patrik Engellau

John Emerich Edward Dalberg-Acton, den kände Lord Acton, sa som bekant att makt korrumperar och att absolut makt korrumperar absolut. Jag undrade vad han menade. ”Korrumpera” är ju ett ganska diffust begrepp. Som vanligt frågade jag herr Google och skickades till ett annat citat av lorden av innebörd att ”absolut makt förstör moralen”. Kanske lite tydligare. Om man skulle göra observationen mer generell så kunde den kanske formuleras som ”framgång undergräver sig själv” eller, vilket jag tycker mig ha iakttagit i historien, ”i varje framgång ligger fröet till dess egen undergång”.

Eftersom alla föregivet allmängiltiga djupsinnigheter som djupingar undslipper sig normalt baseras på en enda observation, nämligen den talande djupingens egen livserfarenhet, ska man normalt inte bry sig om vad sådant folk säger eftersom det är ovetenskapligt. Men om det stämmer med lyssnarens egna erfarenheter ökar plötsligt graden av vetenskaplighet med 100 procent, ty du och djupingen är ju två personer vilket är 100 procent mer än en person. Därför kan du känna dig rätt säker på att du närmar dig sanningen om någon annan säger vad du själv tycker dig ha funnit. Eller?

Om jag därför säger något som överensstämmer med Lord Actons synsätt och du instämmer – och kanske din polare – så är vi uppe i nästan total enighet. Det känns tryggt. Vi står på stadig, vetenskaplig mark.

Min livserfarenhet är att framgång är svårt och kräver exceptionella ansträngningar samt att folk inte gillar exceptionella ansträngningar och därför gärna förnekar ansträngningarnas behövlighet om de själva av någon lycklig omständighet, till exempel att de ärvt en hygglig förmögenhet, klarar sig utan ihärdiga personliga bemödanden.

Den observationen stämmer med Lord Actons generella princip – i min tolkning – att ”framgång undergräver sig själv”. Om du känner igen dig snackar vi vetenskap, om ej är detta dravel.

Svenskarna har bemödat sig. Sverige var ett utfattigt, eländigt, svältande land under andra hälften av 1800-talet (visserligen inte för alla, men små överklasser finns alltid, nu snackar jag genomsnittet). Hundra år senare, under andra hälften av 1900-talet, var Sverige en internationell framgångshistoria. Alla hade PV, TV och WC, alltså Volvo personvagn, televisionsapparat och spoltoaletter. En megasuccé. Världen applåderar aktörerna på denna scen.

Så kommer en ny sorts aktörer in på samma svenska scen. Dessa kallas nyfödda, sedan barn, sedan ungdomar och så vidare. En av dessa nyanlända var jag. En annan var du. Visst, vi hade olika insikter om de tidigare bemödanden som hade skapat det bekväma livet, men tillsammans, som samhälle, bestämde vi oss för att tillvaron egentligen inte krävde så mycket strävan och möda, det viktigaste var väl ändå att så vänskapligt som möjligt dela på de gåvor som en vidunderlig tillvaro på något vis sprutade fram?

Vi övergick till att tolka livet på ett nytt sätt. Förut hade det handlat om att under plågor producera för att inte svälta. Nu handlade det om att fördela ett överskott som på något magiskt vis bara fanns.

”Absolut makt förstör moralen”, sa Lord Acton. Även absolut välstånd förstör moralen. Välståndet korrumperar oss att glömma och undergräva de jobbiga värderingar och attityder som skapade framgången. Framgången bär fröet till sin egen undergång. Men det är vi själva som är ansvariga.

Det blev förstås inte bättra av att vi beslöt att det där överskottet som på något magiskt vis bara finns även räcker till vem som helst som lyckas ta sig hit för att bli delaktig.

25 thoughts on “Till Lord Acton

  1. uppstigersolen skriver:

    Appappapp Patrik. Jag har på intet vis tänkt mig att det välstånd mina förfäder uppnått skulle fördelas till kreti och pleti. Jag fick lära mig vikten av sparsamhet och flit. Om jag sen har ett överskott vill jag själv bestämma var detta ska hamna. Mitt val är mina barn och barnbarn. Har jag en skärv över kan jag skicka något till lämplig givarorganisation. De flesta gillar jag inte så just nu ger vi några hundralappar till världsnaturfonden för att förhoppningsvis rädda några tigrar.

    Liked by 1 person

  2. Moab skriver:

    Tänk om våra politiker kunde göra som Tomten och göra sitt jobb och bara dyka upp en gång om året och dessutom titta på önskelistorna och inte bara ge oss sånt som Tomten gillar själv.

    God Jul!

    Liked by 1 person

  3. cmmk10 skriver:

    Och vad gör vi nu då, när duktiga forskare/ingenjörer inte längre skapar storföretag, utan säljer sina idéer till något multinationellt företag och drar sig tillbaka i 30-årsåldern med alla miljonerna?

    De svenska ”oljekällorna” går i sin (LME på tur?) och de nyfunna säljs utomlands. Vilken tur, som Mona Sahlin sa, vi har jämställdhet och det är en unik tillgång som skapar välstånd.

    Liked by 3 people

  4. Lars skriver:

    I detta ligger nog en sanning, ty något hände med 40-talist generationen som de förde vidare till sina egna barn och då jag inte är 40-talist så är urvalet ur populationen nu breddat och vetenskapligheten ytterligare stärkt.

    I grunden ville nog 40-talisternas föräldrar en bättre framtid för sina barn, men varför tycks 40-talisterna ha blivit så avskilda frånverkligheten? Antingen idealistisk vänster eller idealistisk höger? Ingen koppling till realia, till behovet att producera och att förstå verkligheten tycks det. Berodde det på utbildningen, var den så usel på den tiden?

    Liked by 1 person

    • Bengt skriver:

      Lars 23 december, 2017 at 12:07

      En liten anmärkning: Vi 40-talister är ingen homogen grupp= ”40-talisterna”. Det är bl.a. mycket som skiljer mellan de äldsta, d.v.s. nära gränsen till 30-talister, och de nära gränsen till 50-talister. Men inte heller denna specifikation ger grund för generalisering.

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        I Patriks andra generaliserar vi för fullt och kallar det vetenskap enligt de kriterier han har satt upp. Inga undantag. 40-talister är skurkar!

        Visst vet jag att 40-talister inte är en homogen grupp, en del har gjort bostadskarriär, en del bott i hyresrätt, en del blivit något i stat och näringsliv, andra harvat på golvet.

        Men jag tänker, om vi ska följa Patriks tankar och se hur beslutsfattande fördelat sig på generationer och ser att från slutet av 70-talet och under 80-talet så har det gått nedåt, så tror jag att de generationer som var i fyrtioårsåldern på 80-talet och nått någon slags position till stor del var fyrtiotalister.

        Vad jag kan se så var de uppväxta under rekordåren efter kriget fram tom 70-talet och bildade sig en världsbild då. Om nu Patrik har rätt, vad i deras uppväxt fick dem att tro på Sveriges oövervinnerlighet och eviga rikedomar och att vara så frikostiga med dem?

        Deras barn å andra sidan födda på 70-talet är nu i fyrtio års åldern och på motsvarande sätt bemannar de tongivande positioner.

        Gilla

      • Lasse11 skriver:

        För mig är 40-talisterna = 68 generationen, de och deras barn, 70-talisterna är dom som har format dagens Sverige.

        Gilla

  5. tobbewallin skriver:

    Patrik är något verkligt viktigt på spåret.

    Det är just på grund av att den svenska modellen inte alls är magisk utan helt konkret byggd runt framför allt arbetsmarknadspolitiken och a-kassans grundvillkor och minimilönekravet i reglerna om lämpligt arbete som de reglerna skulle behöva läras ut i grundskolan. Eller förklaras på TV på enklast möjliga vis. Hur fördelningen av välståndet faktiskt gick till när Sverige industrialiserades på allvar åren efter andra världskriget och det moderna Sverige skapades.

    I stället för att säga som det är – att idag sjukpenningen används som ett styrmedel för att höja löner – behandlas lönebildningen som en fråga enbart för arbetsmarknadens parter trots att det är staten som håller uppe lönenivåerna med hjälp av ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna.

    Det är ingen magi. Det är inte ens svårt att förstå hur systemet fungerar men lik förbannat krånglar alla inblandade till det och hävdar exempelvis att kollektivavtalen är så oerhört komplicerade. Eller att det inte finns någon koppling mellan sjukpenning och lönenivåer. Eller att det inte finns något samband mellan lönenivåer och nivån på arbetslösheten.

    Sverige fälldes till och med på denna punkt av EG-domstolen i Lavaldomen men Svenska politiker behandlar fortfarande arbetsmarknadspolitiken som om den vore en statshemlighet och just magisk.

    Hur ska de kunna ändra på något när de enbart är intresserade av att bevara status quo?

    Fram för tydliga, lättförklarade samband mellan allmänt spritt välstånd, socialförsäkringar och arbete.

    Liked by 1 person

    • Lars skriver:

      Sjukbidragen har mycket litet med lönebildningen att göra. A-kasse nivåerna har en del med arbetsviljan i de lägre inkomstskikten att göra (men vi har ont om enkla jobb där dessutom invandrare konkurrerar). Ovanpå detta så har vi efter krisen 1992 haft hög arbetslöshet även i den etniskt svenska delen av befolkningen och det är framförallt de sista tre åren som den arbetslösheten gått ned till låg nivå ca 3 % idag. Arbetslösheten bland akademiker har varit mycket låg länge och den har varit mycket högre i LO kretsar. Generellt har lönerna hela perioden släpat efter vinsterna i företagen, som tagit en allt större del och det beror dels på arbetslösheten och dels på statens budgetöverskott som hållit ned inhemsk konsumtion och därmed motsvarande investeringar i produktion för inhemsk konsumtion. Vi har haft en exportledd tillväxt. Den här processen ser vi bl.a. i att den svenska kronan betraktats länge som ca 25 % undervärderad och den håller sig där av skälen jag nämnt ovan.

      Moderata samlingspartiet har ju dock fört fram propåer som du och vann valet och bildade Alliansregeringen, men som du vet ledde deras politik inte till lägre arbetslöshet och det beror på att arbetslösheten i invandrargrupperna är strukturell och beror på låga kunskaper och kompetens allmänt sett och inte alls på individuella incitament.

      Så det behövs nog mer än enkla budskap i media för att förstå sambanden. Det är som du säger inte mystiskt, men ändå kan Moderaterna vinna proselyter på falsk marknadsföring och mystik under åtta år och kommer väl att fixa skivan 2018 på samma sätt.

      Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Utvecklingen beskrivs bra av Erik Lidström, som redan har nämnts här på DGS. Hans senaste text fanns på ledarsidorna.se 21 dec, ”Gästkrönikan: Erik Lidström – Ett Sverige i förändring”. (Skriv namnet i sökrutan). Mellanrubrikerna ”Sverige blir en fjortisdominerad kooptokrati” och ”Endast fjortisar göre sig besvär” är belysande. Av tekniska skäl är texten där svårläst – gå då gärna direkt till hans utomordentliga blogg undertallen.se som innehåller massor av sakliga och skarpa inlägg, t ex om skola, bostäder och annat politiskt. Längst ner i högerspalten finns ett inlägg från 12 dec 2015, som nog är grundtexten: ”Ett korrupt, kooptokratiskt fjortisvälde”.

      Liked by 4 people

  6. csaba43 skriver:

    God Jul önskar en glad läsare av DGS till hr P Engellau alla ni som kommenterar. Nu lägger vi upprorsdatumet åt sidan och tar fram nåt gott ur skafferiet, skål. Fö så saknar jag Helena Edlund!!!

    Gilla

  7. MartinA skriver:

    Dels, varför omtolka ett perfekt citat? Makt korrumperar, absolut makt leder till absolut korruption är ett uttalande om människans natur. Att det i längden bara är rädslan för straff som gör att vi lägger band på oss och visar solidaritet och omtanke om andra. Om PE hade förstått detta hade han inte på slentrian gjort reklam för Google. För just google är den organisation som närmar sig total makt i världen. Och det är en katastrof i vardande, ja, för oss som inte är googles huvudägare.

    Och visst är välstånd korrumperande. Men det som lägger sverige i ruiner är den centraliserade generella välfärdsstaten, inte välståndet i sig. Välfärdsstaten flyttade svenskarnas lojalitet från varandra till staten. Och sen blev staten ond (are). Precis som Google kommer bli.

    Liked by 2 people

  8. Sixten Johansson skriver:

    Karl-Olov Arnstberg har nu en intressant analys, ”Min livssyn”, på morklaggning.wordpress.com. Han beskriver ovanligt tydligt de stora skillnader som mycket väl kan råda mellan privatmänniskan och politikern. Även den som är vänstersinnad och gillar mångkultur privat måste inse att yrkesrollen som politiker kräver en absolut realistisk verklighetssyn, som utgår från hela samhällets bästa och har en tydlig, omutlig och föga empatisk prioriteringsskala.

    Jag tycker mig se att allt fler i dagens Sverige varken kan eller vill skilja på privatmänniskan och yrkesrollen, vilket blir förödande för samhällsmaskineriet. Suddiga gränser skapar osäkerhet och otrygghet. Förr var det självklart att en bra yrkesmänniska kunde upplevas som äkta, fast man inte visste ett dugg om privatmänniskan. Politikern, kirurgen och polisen fick gråta floder hemma om de ville, men på jobbet skulle de koncentrerat och kyligt göra det som jobbet krävde.

    KOA står förstås på realistisk grund även som privatmänniska, men i PK-Sverige har gapet ökat för att man dessutom gjort ett tvåstegshopp upp i molnen. Realismen har ersatts av utopism och okunnighet om hur samhällen byggs. Sedan har ordmagi, önsketänkande, babblande ersatt verktygslådan, arbetet och verkligheten. Det förklarar varför de flesta av dagens psykoinfantila politiker, journalister, topptjänstemän, akademiker och kulturister verkar ha en sammansmält privat- och yrkesroll, som innebär att de bara behöver empatisera i ord och parasitera i handling.

    Liked by 1 person

    • Lars skriver:

      Läste artikeln du rekommenderar:

      https://morklaggning.wordpress.com/2017/12/23/min-samhallssyn/#more-17135

      Å ena sidan är jag helt överens vad gäller skillnaden mellan privatliv och privata åsikter och känslor och den rationalitet som borde krävas av yrkesmän och politiker. Jag delar helt synen på att det är skillnad mellan individ och samhällsförhållanden, men jag ser det ur systemperspektiv dvs vad som kännetecknar ett system är inte summan av individers värderingar, känslor och agerande.

      I slutet slår han ett slag för libertarianism och här blir jag synnerligen tveksam, för laissez fair typ 1800-talets politik som man övergav och den ekonomiska politik som numera går under namnet nyliberalism ledde och leder till mycket skev inkomstfördelning, utslagning och miljöproblem.

      Det ‘kvinnliga’ är å andra sidan i mycket ett kulturell fenomen även om han har rätt i att det finns avgörande skillnader mellan könen och det förefaller avse hur man hanterar känslor, uppmärksamhet på individer, omsorg, försvar dvs rationalitet får snabbt vika för omsorg eller försvar.

      Jag delar helt synen på att försvaret av det egna samhället, synen att det är medborgarna som ska skyddas är väsentligast, men det leder inte till att diktatur är acceptabelt för moderna utvecklade samhällen utan vi har sett hur det genomgående lett till bristande ekonomiska resultat. Lee Kuan Yew påpekar att i slutänden är det landets ekonomi och medborgarnas välfärd som är överordnad diktatur, men Singapore har fria val inom ett auktoritärt system och det är i en jämförelse mellan demokratiska i-länder, Kina, och Indien han fäller yttrandet dvs det är inte en ekonomisk eller moralisk princip för styrelseskick han ger uttryck för utan en pragmatisk syn på att olika länder har olika förutsättningar och möjligheter att hålla samman och utvecklas. Det stämmer väl bra med den europeiska utvecklingen, från 1700-talets despotier över borgerlig revolution (redan 1600tal i England) till allmän rösträtt för män i början av 1900-talet.

      Gilla

      • Lars skriver:

        God Jul Sixten och Gott Nytt År. Vi är nog ense om en del som en hel del av problemställningarna du tar upp, men vi nalkas ämnet från olika håll och ser lite olika samband som påverkar vad vi uppfattar som problem.

        Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Lars, du har hjälpt mig att tydligt se kapitalismens, konsumismens och globalismens allians med vänsterliberalismen. För mig är det också uppenbart att hela den svenska borgerligheten de senaste decennierna har blivit samma andas barn och med vänstern delar skuldbördan för eländet. Eftersom de gamla välkända ideologiska ismerna i Sverige tycks ha dött eller muterat och växt in i varandra, så tvingas vi använda nya, provisoriska termer här på DGS, precisera vad vi menar och komma ihåg att de gamla kan vara vilseledande och orsaka onödiga missförstånd. God jul, gott nytt år och tack, allihop, för många nya kunskapsbitar och insikter under året!

        Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Lars, vi är förmodligen ense om det mesta, fast du inriktar dig på och har kunskaper om hårdvaru- och systemsidorna av samhället, medan jag är inriktad på mjukvarusidan, medvetandet, filosofin, och bara kan treva mig fram bland det immateriella och försöka upptäcka mönster.

      Det stora dilemmat är hur ett samhälle som vårt ska kunna byta kurs, saneras och byggas om, när både hård- och mjukvarusidan nu har flätats in i och kontaminerat varandra, och en kollaps ter sig oundviklig för en minoritet utan makt och megafoner, medan en majoritet är helt oförstående och spjärnar emot de radikala förändringar som måste till. Vi kan tyvärr inte hämta särskilt mycket vägledning hos någon ism, varken de historiskt politiska eller de mer filosofiska och religiösa.

      Jag vet inte om jag är realistisk eller alltför idealistisk när jag anser att alla förändringsprocesser måste respektera de fem dimensioner jag beskrev efter Macron-texten: sanningssökande, fri vilja, förebilder, horisontell och vertikal dimension. Om vi i tanken bortser från ekonomi- och ägandesidorna, så bryter ”socialism som idé” mot alla fem, medan ”konservatism som idé” skulle kunna följa alla fem. Men hur dagens atomistiska och bortskämda befolkning ska kunna mobiliseras för smärtsamma förändringar utan krig finns det inga recept för.

      Liked by 1 person

  9. Soho skriver:

    Tack Patrik Engellau för dina raka inlägg i debatten och din klara blick för vad som händer i Sverige. Sverige har varit ett fattigt litet land som blivit rikt och nu är på god väg att bli fattigt igen. Absolut makt förstör moralen, ett citat som stämmer mycket bra med utvecklingen av socialdemokratiska partiet. Aldrig trodde jag att Orwells 1984 var annat än en framtidsdystopi, skriven 1948 som samhällskritisk roman, men tji så fel jag fick. När statsminister Löfven syns i tv-rutan personifierar han begrepp från romanen 1984 som dubbelltänk, nyspråk och minneslucka på ett förfärande tydligt sätt. Vi ser också annat Orwellskt väl utbrett i samhället som manipulering och lögner. Ännu så länge är vi inte kameraövervakade i hemmen, men väl på offentliga platser för säkerhetens skull, sägs det. Med socialdemokratiska partiets långa regeringsperiod historiskt sett borde S också bära på fröet till sin egen undergång om det ligger något i lord Actons berömda uttalande.

    Liked by 1 person

  10. olle reimers skriver:

    Jag kan utan vidare från egen erfarenhet skriva under på huvudtesen som Lord Actons berömda uttalande ger uttryck för! Makt är berusande även om man är en normalt tänkande och klok person.

    Frågan är vad man tar sig till när man hamnat i en positon som är ägnad att aktualisera tesen. I Kina illustrerades detta av Mao Tse Tung respektive Den Tsiao Pings agerande. de tillhörde samma generation. Den senare såg vilka katastrofala följder hans väns maktberusning ledde till och vände på skutan.

    Ceasar hade under sin tid som konsul och överbefälhavare upplevt det mesta i den vägen och insåg behovet av att ha någon som viskade i hans öra.

    De amerikanska grundlagsfäderna hade mycket god kännedom om människans svagheter och byggde in stora delar av Montesquieus maktdelningslära i sin konstitution.

    Vi måste alltså inför varje utnämning eller möjlig framtida framgång avkräva av vederbörande besked om vad han själv gjort för att motverka framtida maktberusning. Skapa ett slags protokoll eller anvisning : ” three simple steps to prevent from power abuse”. Det finns så mycket material att uppslag inte saknas.

    Vi vet att det är för sent när man väl fått smittan. Korrektivet måste inplanteras tidigare. En ny Jantelag, kanske?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s