Regler eller normer

Patrik Engellau

Nu står medborgaren där med ett vardagsproblem, till exempel om han ska cykla mot enkelriktat för att slippar trampa runt kvarteret eller om han ska stoppa de där 800 kronorna som han just fått från kunden för stolreparationen i fickan eller om de ska in i bokföringen. Eller om hon ska passa på att vabba eftersom det blev sent på styrelsemötet i bostadsrättsföreningen i går.

När medborgaren ska hantera sådana kniviga problem låter hon sig styras, vare sig hon är medveten om det eller inte, av regler eller av normer eller möjligtvis båda (såframt hon inte i nietzscheansk anda sätter sig över båda).

Regler definierar jag här som lagar, förordningar, föreskrifter och allt annat som kommer på papper med paragraftecken från myndigheter. Normer definierar jag som värderingar som man inhämtat sedan spädbarnsåldern från mamma och pappa och skolan och, för den händelse de råkar ha funnits, lumpen och konfirmationen. För att hårdra: regler kommer från staten, normer kommer från det lokala civilsamhället. Regler kommer uppifrån, normer nedifrån.

På denna teoretiska bas ska jag nu formulera ett antal hypoteser med utgångspunkt i personliga erfarenheter som kanske inte alls är relevanta eller ens rätt tolkade.

En första hypotes är att Sverige förr i tiden, vilket betyder för mer än ett halvsekel sedan, styrdes mer av lokala normer än av statliga regler. I varje fall var mixen mer sådan än nu. Statliga regler om exempelvis hur skatt skulle betalas hade svårt att tränga ner i verkligheten. Jag tror aldrig det var tal om att betala skatt för hemanställda kvinnor, så kallade hembiträden eller barnsköterskor. Rörmokare stoppade betalningen i plånboken och så var det inget mer med det.

Min pappa hade en kompis som var bonde. När bonden skulle köpa skidor till barnen fick han en räkning från järnhandlaren där det stod ”tio meter kätting”. Ingen skämdes. Specerihandlaren gav varje år en halv gris till kommunalrådet. Om Transparency International fått bestämma så hade detta betraktats som en muta, men för den tidens lokalsamhälle var det bara en fullständigt rimlig artighet.

Till och med polisen styrdes mer av lokalsamhällets normer än av strikta och oflexibla regler uppifrån. Hör min bekännelse: jag och tre andra 16-åringar, självklart utan körkort, hade köpt några gamla bilar som vi drog runt med för att vara lite tuffa. Vi försökte ragga brudar. Härvan upptäcktes av polisen och våra fäder kallades till förhör. Eftersom gossarna skötte sig i skolan och även i övrigt ansågs välartade gjordes ingen sak. (Jag kan bara föreställa mig hur mitt liv hade gestaltats om rättvisan slagit till hårdare och fört mig in på den kriminella banan. Jag tackar det lokala civilsamhället, inklusive den lokala polisen, för min räddning.)

När jag så småningom tagit körkort åkte jag ofta fast för fortkörning. Jag lärde mig att den enskilde polismannen på den tiden själv hade rätt att bestämma hur han skulle hantera ärendet. Att fjäska och böna och be kunde ge utdelning. Så är det inte idag. Åker man dit så åker man dit. Polisen du träffar har inget att säga till om. Centralstyrda tekniska system låter sig inte bevekas. Den enskilde polisman man haffas av kan därför ostraffat förolämpas hur mycket som helst. Han är berövad sina sanktionsmöjligheter och därmed snöpt.

Hör även denna osannolika men helt sanna historia: när jag som 17-åring kom hem från USA med ett amerikanskt körkort gick jag in på en polisstation för att fråga om körkortet gällde i Sverige. Tjänstgörande polisman vände och vred på lappen ett par gånger och sa sedan ”tja, det är ju ett körkort, så det duger väl”. Tala om decentraliserad maktutövning.

En andra hypotes är att denna gamla svenska ordning håller på att utmanas från två håll.

För det första flyttar staten gradvis fram positionerna och skickar ett allt tätare regelverk över samhället. ”Det kommunala självstyret” är i praktiken ett minne blott. Skolan är visserligen kommunaliserad men detaljstyrd av statliga myndigheter. Förresten är det inte bara staten som genom olika rikstäckande åtgärder försöker strama upp och likrikta beteenden som folk tidigare skötte under överinseende av det lokala samhällets normer. Metoo-kampanjen kan tjäna som exempel.

För det andra hotas vad Stig-Björn Ljunggren kallat den gamla ”konsensuskulturen” (Dagens Samhälle, nr 43, 2017) av sammanbrott. Stig-Björn säger visserligen inte att konsensuskulturen hotas av sammanbrott, men jag gör det. Jag tror att konsensuskulturen var det svenskaste av allt svenskt, själva kvintessensen i den ”homogenitet” som en gång kännetecknade landet och som bestod mycket mindre i att alla barn var lintottar än i att alla tänkte likadant vare sig de var fattigbönder eller brukspatroner. ”Svenskarna är som ett stim av sniglar”, sa den legendariske SAF-profilen Sture Eskilsson.

Det kanske var skillnad på det lokala civilsamhällets normer i Småland och Jämtland, men jag tror inte det. Min eventuellt nationalromantiska uppfattning är att alltihop var ett enda stort Sörgården. Det är ingen tillfällighet att Astrid Lindgren, som beskrev den tiden, gjorts till nationalhelgon och avbildas på den lägsta och folkligaste sedeln, tjugan. (Jag säger inte att det alltid var så kul i Sörgården. Lokalsamhället hade nog så elaka bestraffningar av sina avvikare och värstingar.)

Min tredje och avslutande hypotes är att Sverige nu är förvirrat och saknar självsäkerhet vilket beror dels på att centralstaten, som vill ha makt, undergräver och skambelägger det lokala civilsamhällets livsstil och tänkande och skäller det för korruption och kvinnoförtryck och vad annat den kan hitta på, dels att det regelsystem som centralstaten vill sätta i stället så uppenbart inte fungerar på avgörande områden, se skolan och migrationspolitiken.

Vad är det som genom årtiondena givit drivkraft åt denna obändigt envetna centraliseringsprocess? Jo, det är vårt samhälles fundamentala mantra och dogm, nämligen att om det finns ett problem, vilket som helst, så ska det lösas genom nya politiska åtgärder. Vad som än händer så är det regeringens ansvar. Nya lagar författas, nya anslag inrättas, nya myndigheter etableras och makt förskjuts stadigt uppåt i samhällshierarkin och det civila samhällets normer undergrävs, förtvinar och stöts bort.

PS Jag är ganska stolt över den här krönikan eftersom den inte försöker beskriva vad Sverige är, vilket är stört omöjligt, utan hur Sverige rör sig vilket är enklare och dessutom ger en antydan om var vi är på väg att hamna.

31 thoughts on “Regler eller normer

  1. Bo Svensson skriver:

    ”om det finns ett problem, vilket som helst, så ska det lösas genom nya politiska åtgärder. Vad som än händer så är det regeringens ansvar.”

    Men så är det ju nu eftersom PROBLEMEN skapats där och inte har någon annan lösning än att reglerna rättas till.

    Den civiliserade lösningen på massinvandringsproblemet är ändrade regler. – Vad medborgarna kan göra själv är otrevligare och handlar om fientligt bemötande och diskriminering.

    Liked by 1 person

    • Bo Svensson skriver:

      Att skapa väl fungerande regler för ekonomin och samvaron, d v s rättsordning, är ju de folkvaldas centrala roll. – Fördelningen av skattemedlen över angelägna ändamål kan vi ju tack vare teknikens utveckling hellre göra själva, när vi bestämt oss för det.

      Gilla

  2. Lars skriver:

    Kulturellt inklusive normer har jag sett stora skillnader i Sverige från andra halvan av förra seklet och långt fram i vår tid och stora skillnader i företagskultur. Skåne är inte som Stockholm! Småland är inte som Skåne. Norrland är inte som Stockholm.

    Stockholm tycks ha utvecklats lite på egen hand sedan 80-talet. Ett skäl har varit bostadsbristen och att resten av landet varit lika eller mer utvecklat och de som kunnat undvika flytten till Stockholm pga arbete har undvikit det. Arbetsmarknaden var dock mer kärv ute i landet för akademiker, de som skulle till Stockholm, och många drog sig dit, en del flyttade hem när de kunde, någon flyttade till London (”tar lika lång tid att flyga till Malmö från London som från Stockholm”). Stockholms ungdomar var mindre utbildade än i resten av landet. Arbetsmarknaden var bättre, man fick jobb ändå.

    Kulturen skiljer sig på ett par mil ibland. Lund är inte som Malmö. Helsingborg är annorlunda. Södertälje är inte som Botkyrka. Södermalm är inte som Årsta.

    Jag minns mina år i Skåne fram till för 20 år sedan och hur förbluffad jag blev över Stockholm! På sätt och vis leder Stockholm utvecklingen, men utvecklingen nedåt! Kultur och normer sprids via radio och television, troligen mer ned tom Småland, skåningen tittar mer söderut mot Europa och mot Danmark.

    Men visst har Patrik rätt i att det fanns en kärna av normer som gick igen i hela landet fram tom 70-talet och det fanns en kulturell enhetlighet. Det gick ju trots allt att göra sig förstådd med en smålänning!

    Liked by 1 person

  3. Anne-Hedvig skriver:

    Ja, byråkratiet og staten oppleves mer og mer kvelende omfangsrikt år for år, selv av oss som er (litt) på venstresiden. Og jeg vil påstå at New Public Management har gjort alt enda verre – særlig i helsevesenet. Legg dertil EUs ustoppelige virksomhet for å øke sitt kontrollregime over stort og smått. Nylig var det grytekluter, nå ønsker de herredømme over Norges energiressurser (hjemfallsretten).

    Liked by 1 person

  4. Fredrik Östman skriver:

    Det första fenomenet är den fortgående proletariseringen, det klasslösa samhället. Alla behandlas som tidigare den lägsta kasten. Det svider mest för oss som trodde att vi själva hade klass. Man kan också beskriva de så att den enskildes ansvar upplöses.

    Liked by 7 people

  5. svenne skriver:

    ”För det första flyttar staten gradvis fram positionerna och skickar ett allt tätare regelverk över samhället”.

    Jag tycker inte att det endast är ”ett allt tätare regelverk” som är oroande utan även det sätt som vissa befintliga regler luckras upp, kringgås och sliras på. Praktexempel på detta är den lagstiftning som handlar om asylrätt, medborgarskap etc. Här stiftas lagar som delvis upphäver äldre och nya konstrueras för att upprätthålla vår tätposition som ”humanitär stormakt”.

    Merit Wager skriver ofta på sin blogg om hur lagstiftningen angående asylrätten kringgås och det horribla i att politikerna bidrar till detta genom att vara mycket lyhörda angående krav från högljudda aktivister och enögda journalister. Ett skräckexempel är att regelverket kring hantering av tilldelning av pass så uppluckrat att ett svenskt pass nästan kan liknas vid ett medlemskort i Disneyklubben.

    Jag skulle inte oroa mig om ”staten flyttar fram positionerna” genom att strama upp, förtydliga och förtäta regelverket angående policyn för hantering av invandringsfrågor. Detta därför att nu är detta kapitel ett gungfly utan motstycke och ovärdigt ett civiliserat land.

    Liked by 7 people

  6. Arne skriver:

    Jag tror att det finns ett vardagsproblem som är viktigare än alla andra. att skydda kvinnorna och barnen. Den far som släpper ut sin tonårsdotter i våra städer på kvällen idag tar inte sitt ansvar. Den far som låter sin dotter gå på en skola där våldtäkter sker tar inte sitt ansvar. Detta är vårt vardagsproblem.

    Det finns därför två grupper som nu är på väg att bli irrelevanta. Den ena, det är de civiliserade människor som är pk och har deltagit i att öppna Sverige för barbari utan att inse det, den andra är de civiliserade som ogillat utvecklingen. Patrik skriver för den senare gruppen men båda är nu irrelevanta. Sverige har öppnat sig för barbari, och än värre, SKAPAR nu barbari där det tidigare inte fanns. Den viktigaste är att man massimporterat folk från regioner som endast nödtorftigt fungerar även med enorm repression, de moraliska reglerna i islam och klankulturer FÖRUTSÄTTER repression, kasta ett öga på fel kvinna och du får svara inför släkten, gå i säng med henne och både du och kvinnan riskerar att dödas, av staten, eller av klanen. Med denna underliggande moral, ta bort hotet om dödsstraff så släpps ren ondska lös som vi nu ser i Malmö och trappuppgångar. Det är det vi ser i Sverige nu, polisen lägger alla resurser på att lösa den senaste överfallsvåldtäkten sägs det, hur blir det då med de andra 7000? Sätts trappvåldtäkten på paus?

    Framtiden tillhör inte oss, utan de som begår övergrepp och de som är villiga att skydda Sveriges kvinnor mera handfast. Den mest relevanta beskrivningen av Sverige idag är att vi är ett våldtäktsland. När staten har importerat kulturer där detta beteende vi nu ser inte går emot normen så är det moraliskt riktiga att ta över statens roll.

    Liked by 8 people

  7. Gunnar skriver:

    Det är numera populärt att vid debatter säga ”vi måste klara av att hålla minst två tankar i huvudet – samtidigt”. Själv tycker jag den ambitionsnivån är väl låg. Ju komplexare samhället blir, ju mer krävs av var och en. Det är väl därför vi går i utbildning så länge. 7-årig folkskola räcker inte. Väl ute i samhället måste vi dagligen, inom vilket yrke som helst, lära om och lära nytt. Ingen kan längre, som äldre tiders skomakaren, förbli vid sin läst.

    Med detta sagt, vår samhällsutveckling har gått från det lilla överblickbara och mer småskaligt fungerande – till det anonymt toppstyrda. I ökad grad lämnar vi tillits-samhället bakom oss. Tilliten ersätts i ökad grad av regler, lagar och olika former av påbud. Mänsklig närhet och pålitlighet tillhörde länge de mer sega strukturerna. Men i moderniteten har de i ökad grad fått ge vika.

    Liked by 4 people

  8. Gunnar skriver:

    Vår kulturella enhetligheten försvinner i rasande takt. Och klantänkande från tider vi sedan länge lämnat bakom oss, kommer tillbaka. Via migrationen kommer det in folk med helt andra bakgrunder och traditioner, än den svenska och folkliga. Och det är så politikerna vill ha det. Det är till och med uttryckt i vår egen grundlag.

    Samtidigt strävas det uppifrån efter mer enhetliga gemensamma regler och uppförandekoder. Man kräver disciplin och laglydnad. Skatter måste in. Ja rentav på kronan. Annars går det inte att underhålla välfärdssamhällets alla nya och gamla åtaganden.

    Samtidigt som disciplinen måste upprätthållas sjunger man fortsatt den stora toleransens lovsång. Tolerans och icke tolerans – samtidigt. Det multikulturella samhällsprojektet vilar ytterst på en paradox. Politikerna vi befrämja det multikulturella med sin inneboende olikhet, mångfald och traditioner. Men kräver samtidigt ett enhetligt tänkande.

    I praktiken sitter makthavarna på två stolar – samtidigt. Den ena heter ökad tolerans. Den andra heter disciplin och likabehandling. Extrem enhetlighet och disciplin skall leva parallellt med kulturell mångfald.

    Politiker och olika makthavare vill egentligen inte hålla flera olika tankar i huvudet. Bara en enda – den egna. Som är maktens tankar om lydnad och disciplin. Toleransen är egentligen en enda stor myt som odlas under vissa specifika ”kulturdagar” och i finare sammanhang. I praktiken ett slags Skansen, ingärdat och väl kontrollerat.

    Liked by 2 people

  9. Håkan skriver:

    ”Det självförakt som finns under täckmantel av politisk korrektet
    omöjliggör varje lösning av verkliga problem!”

    Så sammanfattade Henry Kissinger tillståndet Usa (och Sverige) i en intervju med Jan Eliasson.
    (det översattes med självförakt men kanske borde vara självtillit)

    Liked by 2 people

  10. Lennart Bengtsson skriver:

    Regeringen senaste uppdrag med lagstiftning som numera förefaller ske i realtid är förslaget till en sexuell samtyckeslag som nog är det mest enfaldiga som hittills har presterats. De som har den allra minsta erfarenhet från sexuella relationer vet mer än väl att detta inte kan jämställas med en förhandling av det slag som sker säg mellan fack och arbetsgivare! De rör sig i stället om högst passionerade händelser som inte lämpar sig för myndigheter att lägga sig i. I stället skall samhället koncentrera sig på kriminella handlingar som överfallsvåldtäkter och gruppvåldtäkter som verkligen är något förfärligt. Vänligen kära politiker överlåt naturliga sexuella relationer och förhållanden till civilsamhället och sluta bry Er om allt strunt som fortlöpande produceras på sociala medier.

    Liked by 8 people

      • Peter skriver:

        Deras advokat kommer instruera dem att säga så samt att flickan aktivt bett dem ha sex med henne på brutalast möjliga sätt.
        Det faktum att deras vittnesmål är samstämmiga samt fler än hennes ensamma förvirrade kommer garanterat ge dem ett frikännande.
        Advokaten kvitterar sedan ut en rundligt tilltagen ersättning för sitt coachande.

        Liked by 4 people

      • Björn skriver:

        Det behövdes inte, de hade fått fritt ”inträde/tillträde” av Eliasson! Iallafall hade de såna där band runt handlederna, som han delade ut!

        Gilla

  11. uppstigersolen skriver:

    Igår satt Ylva Johansson i Agenda och tyckte att vi måste se till att alla följer svenska normer. När Anna Hedenmo (otäck typ) körde en video från 2008 där Tobias Billström säger samma sak och Ylvas partikompis Victoria Palm beskyller honom för att vara höger, främlingsfientlig m.m. och sen frågar vad Ylva tycker så säger hon att hon absolut inte håller med Victoria och att Victoria har fel. Snacka om att blåljuga oss rakt upp i ansiktet. Men inte skäms Ylva för det. Ylva har nu styrt upp allt och alla invandrare kommer att bli så svenska så. Fan trot.

    Liked by 6 people

  12. Magnus Rosensparr skriver:

    ”Det kanske var skillnad på det lokala civilsamhällets normer i Småland och Jämtland, men jag tror inte det.”

    Det är nog i stort sett sant med två undantag, Dalarna och Skåne. Dalarna har alltid haft stort självförtroende och därmed ofta fordom gått sin egen väg. Tyvärr har detta i vår tid ebbat ut. Skåne har ända sedan den svenska erövringen haft en misstänksam och mot centralmakten avvisande hållning, vilken också hela tiden behållits och i vår egen tid även förstärkts. De skånska normerna har i stigande grad kommit att motsätta sig de svenska reglerna, och har i nutid än mer kraftfullt kommit att sätta sig till motvärn. Detta kommer med all säkerhet att visa sig på kommunal och regional nivå vid de kommande allmänna valen.

    Liked by 5 people

  13. Aha skriver:

    Hör min bekännelse;
    När jag i 22-åldern sökte sommarjobb fick jag frågan om jag fanns i brottsregistret eftersom jag ännu inte tagit körkort. Det fick mig att tag i detta med körkort vilket ombesörjdes genom att bil och ett look alike körkort lånades för övningar på egen hand. Vidare lånades körkortsbok som inpluggades dygnet innan uppkörning. Budskapet från utlånaren var att understrukna avsnitt, paragrafer och sånt måste jag kunna samt att jag vid uppkörning inte fick glömma vrida på huvudet vid övergångsställen
    Med dessa förberedelser inställde jag mig för prov och uppkörning som jag till min förvåning klarade, förvåning då jag såg provet som en uppvärmningstenta inför ett mer seriöst prov. Minns än idag att gissade rätt på hur lång en bogserlina ska vara.

    Så såg min civila norm ut gentemot viss myndighetsutövning.

    Gilla

  14. Bengt Eriksson skriver:

    Fin krönika. Man kan också uttrycka essensen av den, som att om man tycker att politikerna (regelsättarna) som ju utövar sin makt genom att fördela resurser, våra skattepengar, bör man givetvis stödja ett högt skatteuttag, eljest ej. Är medborgerlig samling ett realistiskt alternativ? Det verkar inte vara ett enfrågeparti och har en sansad retorik.

    Gilla

  15. Samuel af Ugglas skriver:

    ”För det första flyttar staten gradvis fram positionerna och skickar ett allt tätare regelverk över samhället” är en sjuklig psykologisk tillfredsställelse att dominera.
    Förhindra politikernas möjligheter att ALLA plundrar ALLA genom ett vansinnigt skattesystem.

    Liked by 2 people

  16. Hans Jensevik skriver:

    Patrik, jag kommer ihåg från mina år som föredragande ekonom i kommunstyrelsen i Uppsala hur jag ibland möttes när jag ställde den gamla ambetsmannafrågan nr 1 till dem, ”Är detta en offentlig angelägenhet”. Det blev oftast en diskussion om det. Detta var 70-talet. Idag är det mest privata ofta en offentlig angelägenhet. Nyheten idag är att kulturministern har 35 000 ”följare” och att det mest handlar om smink och sånt.

    Liked by 4 people

  17. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Det mesta har förändrat sig oerhört på 50 år i Sverige, från att man kunde ha öppna fönster på nätterna och olåst till dagens grannsamverkan mot inbrottsvågor. Trots att det aldrig funnits så mycket lagar och regler, så mycket att inga, inte ens myndigheter, förmår följa dessa längre så har vi mera brottslighet än någonsin.

    Det s.k. samhället vill lägga sig i allting, vi kan inte göra något utan att betala skatt och nu ska t o m romantiken bli föremål för statliga ingrepp, i ett första steg genom lagar med krav på visst uppförande. Nästa steg blir kanske att RFSU ges i uppdrag att samtyckescertifiera medborgare, utan denna certifiering blir umgänge mellan könen förbjudet.

    Det som förvånar i denna utveckling är att medborgarna accepterar alla dessa tokigheter. Förklaringen tror jag är att man inte förstår mekanismerna och vad det leder till. Det är ungefär som med datoriseringen, alla använder sig av den, men ytterst få förstår egentligen hur det fungerar.

    På väldigt lång sikt tror jag den svenska samhällsmodellen kommer att krascha eftersom dess fundament kommer att brytas ner av krafter i tiden, det gäller:

    • Högskattesamhället
    • Den reglerade arbetsmarknaden
    • Den styrda opinionsbildningen

    Liked by 3 people

  18. O.T. skriver:

    Bilyana Martinovski var affilierad docent på Stockholms universitet. Som privatperson har hon twittrat om övergrepp mot kvinnor och barn, medialögner, censur, Donald Trump med mera. Men så twittrade hon om ”demokratiterroristerna” i #jagärhär ‒ och fick plötsligt ett brev från institutionens chef Uno Fors. Hon får inte vara förknippad med universitetet längre.
    https://www.nyatider.nu/twittrade-om-trollfabriken-jagarhar-da-forlorade-bilyana-sin-universitetspost/
    Uno Fors urtypen för en filttoffeltassande pkist.

    Liked by 4 people

  19. Rolf Ahlqvist skriver:

    Du anser, att drivkrafterna nu vetter åt att allt ska lösas med nya politiska åtgärder och lagar, alltmedan det civila samhällets normer undergrävs. Löfven vill hålla ihop landet, men såväl på ett inre som yttre plan kommer han att delvis misslyckas i vår yttersta tid. Vaknar bara de religiösa upp ordentligt efter att ha varit undertryckta sedan 1950-talet, borde de redan nu i denna Advent kunna visa på att framtiden får en annan frälsare än en politiker.
    Så en paradoxsamverkan mellan de som skapar vårt sekulära samhälles lagar och vi i det civila samhället kan det bli. Vi som ser öppnare på användandet av frihet eller tvång, kan irritera den politiska hegemonin ordentligt. Och vi de troende i det civila samhället öppnar upp mot ett evigt framtidsmål. Den högre rättvisan får Lagisk Gud och de mest pliktskyldiga politikerna ta hand om, anser nog en del av oss.

    Gilla

  20. Hortensia skriver:

    Med rätta bör du vara stolt över alla dina finurligt uttänkta och underbart välformulerade krönikor, Patrik. Tusen tack för ypperlig underhållning och välgörande hjärngymnastik!

    Jag tänker mig, att samhället kan förändras förvånansvärt snabbt, när civilbefolkningen, som frivilligt har ansträngt sig, för att föregå med gott exempel genom att göra det ”rätta”…

    … exponeras för de oönskade effekterna av att en ökande andel av befolkningen, illvilligt eller ”naivt”, ses föregå med dåligt exempel genom att ostraffat kunna göra det ”dåliga”.

    Liked by 1 person

  21. Thomas Gunnarson skriver:

    I tjugoårsåldern så var jag och en kompis ute på stan en kväll och körde stolle med min Volvo pv… Halkade runt på gatstenen. Så dök det upp ett par ljus i den lilla bakrutan… Ajajaj.. polisen. Spade ut och stopp vid vägkanten. Och som förare ett förhör i baksätet på polisbilen…
    En mc-polis var det som var med…
    ”Jag har hört att ni skall få HD istället för BMW”, började jag…
    ”Stämmer det?”
    Därmed började en en diskussion om de rykten som även mc-polisen tydligen hört…
    ”Ja, det kunde blivit vårdslöshet i trafik, men låt gå för denna gång…”
    Det gällde att skapa en god stämning.

    Liked by 1 person

  22. O.T. skriver:

    I det moderna samhället är det en nödvändighet för den som vill verka politiskt, driva en förening eller ett företag att kunna hantera sin ekonomi genom bankväsendet.

    Det är också därför banklagen säger att var och en har rätt till ett bankkonto, det ses som en viktig infrastruktur

    Nu har dock flera organisationer fått se sina konton stängda, bland andra den identitära gruppen Nordisk ungdom, och det nationalsocialistiska partiet Nordiska motståndsrörelsen.

    Även nättidningen Fria Tider har upplevt svårigheter att starta konto i en svensk bank.

    Samtidigt har kommunistiska partier och organisationer, med uttalade politiska mål att nedmontera bankväsendet, inte samma problem.

    Till exempel har Kommunistiska Partiet konto hos Nordea. Deras kommunism och antikapitalism till trots strider deras värderingar tydligen inte mot bankernas.

    Den konservativa tankesmedjan Motpol meddelade i slutet av november att de får samtliga sina bankkonton stängda av Nordea.
    https://www.nyatider.nu/oppositionellas-bankkonton-nedstangda-i-sverige-och-frankrike/

    Det blir en extrem politisk styrning på ett sätt som aldrig tidigare har förekommit och det här är såklart ett enormt hot mot demokratin och oppositionella.

    Liked by 3 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s