Meningen med PK-ismen

Patrik Engellau

Jag blir illa berörd och rentav förorättad av PK-istiska idéer. Så småningom har jag kommit fram till att detta är denna ideologis syfte, nämligen att skapa mentalt obehag för medelklassare.

Rimligt skötsamma medelklassare som lyckas stå på egna ben och ta ansvar för sina barn och som försöker göra livet så drägligt det går stöttas i allmänhet av en uppsättning dygder och nyttiga föreställningar. Man försöker till exempel hålla sina löften därför att det blir lättare att försörja sig om folk upptäcker att man levererar på torsdag om man lovat leverera på torsdag. Man kanske läser läxor med sina barn för att man vill deras bästa och man tror att det går bättre för dem i livet om de är duktiga i skolan. Man försöker låta bli att ligga andra till last och uppmanar andra att bete sig sammalunda för att folk i allmänhet ska slippa bära andras bördor. Man hjälper sin nästa att dra båten från grundet om hon seglat på. Man kommer i tid och är artig och ger sin sittplats på bussen till den som bättre behöver den. Man knotar över skatten men betalar den i tid. Man högaktar kunniga människor eftersom det är kunskapen som gjort vår kultur så lyckad. Man uppmuntrar flit hos sina barn och inpräntar sanningens betydelse.

Medelklassen är övertygad om att det är den sortens dygder plus lite marknadsekonomi och bra institutioner som ligger bakom västerlandets framgångar.

Så kommer PK-ismen i en av sina uppenbarelseformer, nämligen postmodernismen, och förklarar att det inte finns någon sanning eftersom allt, hävdar den, bara är partsinlagor. Då blir medelklassaren mållös eftersom det går emot allt han lärt sig. Va, hållfasthetsläran är bara en partsinlaga? I så fall kan man ju bygga broar hur som helst, säger medelklassaren, som i det här fallet är byggnadsingenjör, förvirrat och kränkt. Och barnen får inte göra läxor eftersom det anses orättvist att kanske bara vissa barn får anstränga sig för att bli bättre i skolan.

Sedan kommer en annan av PK-ismens apparitioner, nämligen genusforskningen, och förklarar att det finns många fler kön än medelklassaren någonsin anat, kanske fyra eller ännu fler. Denna uppfattning går emot allt som medelklassaren lärt sig och upplevt under sina år på jorden. Driver du med mig? frågar han genusforskaren och får en föraktfull blick tillbaka samt en nedlåtande kommentar om att han alldeles tydligt är en macho-gris och troligen även brunråtta.

Särskilt tillplattad blir medelklassaren när han stöter på PK-ismens kanske mest hyllade inkarnation, nämligen värdegrunden. Medelklassaren är ingen chauvinist men han gillar Sverige för att Sverige behandlat honom väl. Han gillar västerlandet. Han gillar Hollywood-filmer och hamburgare.

En gång sa medelklassaren att han tyckte den västerländska kulturen var bättre än till exempel den afghanska. Då reste sig värdegrunden ovanför honom som en rasande, rytandet panter, en eldsprutande drake, ett rödögt, ondskefullt monster och försökte skrämma honom till tystnad. Du är alltså fascist, röt värdegrunden. Vadå, sa medelklassaren oskyldigt, så är det väl bara? Därmed hade medelklassaren fått en stämpel på sig för evigt. Han blev uppkallad till chefen för ett allvarssamtal. Arbetskamraterna drog sig undan från honom i fikarummet. Han blev en enstöring sedan döttrarna hade sagt upp bekantskapen med hänvisning till hans vedervärdiga åsikter.

Till slut vågade medelklassaren inte ens tala med andra medelklassare som hade samma uppfattning eftersom PK-ismens alla personifikationer, oknytt, djinner och hjärnknycklare hos var och en av dem hade placerat en tagg i sinnet som varje dag pumpade ut ett gift som fick dem att känna skuld och skam över sig själva.

Det är PK-ismens djupaste mening och syfte, att få medelklassarna att förlora tron på sig själva och därför bli odugliga till motstånd mot sina förtryckare, således politikerväldet och det välfärdsindustriella komplexet, PK-ismens företrädare. En foglig medelklass som skäms, håller käften och betalar skatt är precis vad makten behöver.

102 thoughts on “Meningen med PK-ismen

  1. Balder skriver:

    Och bakom ”kulisserna” sitter en viss ”religion/ideologi” och gnuggar händerna och väntar på kommande kollaps för att då på allvar träda in på ”arenan” med allt vad det innebär…

    Utdrag ur ”The Project” (sök och du skall finna)…
    ”To destroy their miserable house by their OWN HANDS and the hands of the beleiver”

    Gilla

  2. Erik Gustafsson skriver:

    Det är oerhört svårt att förstå var man ska vända detta! MEN det måste börja med den enskilde, ALLA måste själva ta initiativ till uppror mot det här förtrycket.
    Sen måste folk utbildas i motargument, vänstern har som specialitet att förvränga och förneka verkligheten. Detta gjordes även i Sovjet.
    Deras retoriska vulgära språk är ju helt baklänges och innerst inne förstår folk detta! Men oftast har man inte kunskap att argumentera emot.

    JAg tycker personligen att det känns märkligt att det inte går få ihop en större demonstrationsrörelse. Är folk så jävla tafatta och lata, man får det intrycket när man ser nån försöka dra igång nåt!
    På facebook funkar det men i reella demonstrationer verkar det gå trögare.

    Liked by 2 people

  3. Lars skriver:

    Kanske man ska tala om ‘kulturvänstern’ för att skilja den på real vänster med tänkandet baserat i ekonomiska förhållanden, den klassiska vänstern? Det blir då lättare att hålla isär hur olika intressen i samhället influerar, hur nyliberal media och politik kan samsas med en kulturvänster som breder ut sig, hur kulturvänstern förvirrar och genomför tokprojekt, medan den verkliga förändringen av betydelse sker inom ekonomin? Det blir lättare att se hur ‘kulturvänstern’ sviker vänstern, sviker medborgarna, sviker både arbetarklass och medelklass. Det blir lättare slå hål på deras ‘imposanta’ retorik och koncentrera frågeställningarna utan att nödvändigtvis köpa en nyliberal världsordning eller en socialkonservativ.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Det tycks ju vara kulturen man vill förändra; värderingar, sätt att agera, moral, regler etc. Och de finns inom alla politiska partier utom SD, inom M, C, L, S, V, Mp. Inom media och universitet.

      Gilla

  4. Nisse i Hökarängen skriver:

    ” Därmed hade medelklassaren fått en stämpel på sig för evigt. Han blev uppkallad till chefen för ett allvarssamtal. Arbetskamraterna drog sig undan från honom i fikarummet. Han blev en enstöring sedan döttrarna hade sagt upp bekantskapen med hänvisning till hans vedervärdiga åsikter ”.

    Människor som beter sig på det här sättet för att en enskild person har sagt något som visade sig vara sant visar sig bara att problemet sitter hos DOM och inte hos honom. Denna typ av människor förtjänar varken demokrati, välfärd eller mänskliga rättigheter på det hela taget. De borde snarare omyndigförklaras. Och företaget som han jobbade på förtjänar inget annat än att gå i konkurs.

    Sverige har utvecklats till en moralisk soptipp.

    Gilla

  5. Mangan skriver:

    Jag delar mycket av din kritik mot PK-ismen. Men din hypotes om dess syfte ger jag inte mycket för.

    Människor har i alla tider använt vad som står till buds för att framhäva sig, exkludera andra, intrigera osv för att skaffa sig fördelar.

    Till exempel har Darwins evolutionsteori använts för att rättfärdiga allt från slaveri och etniska rensningar till sociala hackordningar eller vad som helst. (Helt felaktigt naturligtvis, eftersom evolutionsteorin inte har några normativa inslag alls.) En slav som hör argumentet att herrefolket är mer utvecklade än slavarna och därför har rätt att härska över dem, kan då förledas att tro att teorins syfte är att få slavar att betvivla sitt värde och göra det lättare att kontrollera dem. I det här exemplet är det uppenbart inte fallet.

    Svårare är det med en löst sammansatt ideologi, utan tydlig upphovsman och som dessutom har en positiv grund som följande exempel visar.

    Sedan speciellt 1800-talets andra hälft har det skett enormt mycket arbete inom områden som psykologi, beteendevetenskap, biologi, medicin osv. Det har lett till en förståelse för bakomliggande faktorer för mänskligt beteende som inte fanns tidigare. Det var t ex inte så himla länge sedan som deprimerade människor ansågs vara lata. Man har också t ex kunnat visa samband mellan ökad risk för kriminalitet hos barn som växer upp i dysfunktionella familjer.

    Gilla

    • Mangan skriver:

      Kort sagt: Vad som tidigare ansågs vara resultat av fria individuella val har visat sig vara bra mycket mer komplicerat än så, med påverkan av olika faktorer bortom individens kontroll.

      Vad som har kommit att kallas politisk korrekthet är t ex att säga till den som bannar den deprimerade människan att det inte handlar om bristande dygdighet utan om en sjuk hjärna. Till den som kallar alla kriminella för onda att det är mer komplicerat än så och för lätt för den (själv)rättfärdige att från sitt perspektiv komma med moraliska fördömanden. Människan har blivit svårare att förstå sig på än varande enbart antingen god eller ond.

      Som vanligt drar en del människor det hela för långt. Psykologiska faktorer spelar in såsom att precis som att tävla i vem som är störst, bäst och vackrast så tävlar man i vem som är ideologiskt mest renlärig. Det sker inom alla rörelser. Inom PK blir det att skrika trångsynthet vid minsta kritik. Brott ska inte straffas för att brottslingar inte kan hjälpa vad de gör. Andra kulturers seder kan inte kritiseras eftersom det finns externa faktorer som förklarar varför de omfamnas. Osv. Men, naturligtvis, bra och dåligt försvinner inte bara för att det finns (åtminstone delvis) externa förklaringar.

      När människor med osunt överdriven ideologisk övertygelse får fäste i led som utbildning, kultur, media, politik kan det få stora samhälleliga konsekvenser vilket är vad vi har sett i Sverige. Det blev inte nazism eller kommunism. Det blev PK-ism.

      Gilla

  6. En röst söder om landsvägen skriver:

    Gång på gång för vi höra nazisternas hemskheter under 1930 och 1940 talen. Sedan påminns vi om att det i dagens samhälle finns förkastliga människor som ger uttryck för samma åsikter.
    En av nazisternas hemskheter var bokbålen, där det brändes litteratur som inte ansågs vara passande för vanliga människor. Idag kan vi se samma tendenser i Sverige. För några år sedan ville ett bibliotek ta bort Tin-Tin. Sedan fick inte Pippi Långstrump ha en negerkung till farsa. Idag läste jag att SVT blivit medlem i bokbrännarligan. Är det bara de som uttrycker olika grad av ringaktning för andra människor som är dagens nazister?
    Jag anser att vi bör ta bort censur och istället upplysa folk om hur man tänkte i olika historiska skeden. Inte hindra oss från att ta del av musik, film, litteratur och annat historiskt material. Nu tror jag inte att det finns så värst många om ens någon trogen nazist på SVT, men deras censur av Bert-serien kan vara ett farligt steg i riktning mot ett totalitärt samhälle där en elit bestämmer vad vanliga människor skall få se, höra och tycka.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s