Storhet och fall

Anders Leion

Alla regimer faller, hur stora och mäktiga de en gång må ha varit. Det antika Roms uppgång och fall är kanske det exempel som oftast används för funderingar i ämnet.

Länge uppfattades Roms fall som ett resultat av plötsliga, yttre förändringar. Man brukade hänvisa till nederlag i strid, till delningen i en västlig och östlig del (som föregåtts av tidigare delningar) och till ett övermäktigt tryck från germanstammar mot Västrom. Allt detta är visserligen faktiska händelser av betydelse, men det är inte de egentliga orsakerna.

Samma problem som nötte ned Rom möter nu Sverige. Vårt land kan visserligen inte mäta sig med det antika väldet vad gäller utbredning, militär förmåga och prestige – även om någon som varit alltför uppfylld av storvulenhet myntat uttrycket ”humanitär stormakt”. Men vi kan göra samma dumheter som romarna.

Rom – hela riket före och Västrom efter delningarna – nöttes ned av inre friktion och svårigheter att få till stånd ordnade maktväxlingar. Med inre friktion menas att förvaltningen – både den civila och militära – saknade resurser att göra allt den behövde göra.

Det är inte så underligt. Mer förvånande är att både den mogna republiken och kejsardömet lyckades fortleva så länge. Tänk bara på vilka avstånd i tid och rum som måste övervinnas med den tidens tekniker.

Efter Augustus, kejsardömets arkitekt, lyckades man ersätta den sena republikens konvulsioner med mer ordnade maktväxlingar under ett par hundra år. Därefter skedde maktväxlingarna ofta genom uppgörelser mellan olika generaler. Den inre friktionen och svårigheterna att få resurserna att räcka till gjorde centralmakten alltmer beroende av armén och denna tillsatte kejsare som uppfyllde dess egna krav – vilket innebar att skattetrycket blev orimligt högt. Beroendet av armén uppstod därför att det var den enda politiska maktbas som återstod, sedan både affärsmännen och adeln (riddarna och senaten) hade marginaliserats. Till slut var enda utvägen (det vill säga enda sättet att möta svårigheterna att finansiera armén) att utkontraktera stora delar av försvaret till germaner, som blev så mäktiga att en germanhövding pensionerade kejsaren år 476.

Här och nu i Sverige skapas en motsvarande resursbrist genom att politikerna tvingar förvaltningarna till allt för många och delvis mot varandra stridande uppgifter. Hur många mål har skolan? Hur många uppgifter skall polisen lösa? Vad skall sjukvården göra? Laga benbrott men också göra alla lyckliga? Dessa vida, resurskrävande och ofta omöjliga mål har skapats utifrån en känsla av oövervinnlighet och tillgång till oändliga resurser.

När Sverige var fattigt hade skolan ett mål: att undervisa så effektivt som möjligt. Alla barn skulle få lära sig att läsa, räkna och skriva. Det var en självklarhet. Det är det inte längre. I det rika Sverige skall skolan uträtta så mycket: utjämna sociala skillnader, befrämja jämlikhet, göra barnen till forskare som själva skall skaffa sig kunskap, så att den därigenom inte har tid att lära alla barn att läsa, skriva och räkna. Framstegen blir allt större i det rika landet. Rikedomen tillåter landet att ha drygt halvtannat hundratal professorer i pedagogik. Deras motstånd mot traditionell inlärning, mot inriktning på konkreta, mätbara resultat och deras förakt gentemot det nödvändiga hantverket i klassrummet har starkt bidragit till undervisningens förfall.

Listan över polisens uppgifter är mycket lång: man utfärdar pass och nationella id-kort, sköter trafikfrågor, tillståndsgivning, vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor, eftersöker försvunna personer, övervakar idrottsevenemang, konserter och demonstrationer. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last. Polisen informerar olika grupper, till exempel skolans elever och personal. Den är ofta i skolan i andra ärenden också.

Polisen skall dock fortfarande bekämpa brottslighet. Det ska ske med en bemanning som jämfört med övriga europeiska länder är mycket låg och gentemot en grov brottslighet som ökar.

Sjukvården styrs, eller låter sig styras, av ett ouppnåeligt – men outtalat – ideal: Alla ska må bra, kroppsligt och själsligt. Det gör naturligtvis inte 100 procent av medborgarna alla dagar i sitt liv. Sjukvården har alltså fått ett oändligt, gränslöst uppdrag. Svensk sjukvård har goda vårdresultat men är svårtillgänglig. BNP-andelen är relativt låg men stigande. Produktiviteten är, jämfört med övriga nordiska länder, tämligen låg. Alltså är många missnöjda med den svenska sjukvården.

Alla dessa, och andra uppgifter, skall lösas i en ekonomi som per skalle ökar allt långsammare. Det kan inte viftas bort med att ovanligt många skallar har kommit till Sverige. Det dröjer mycket länge innan de kommer ut på arbetsmarknaden – om någonsin. Tillväxten skall alltså lockas fram med en allt större andel av befolkningen som inte arbetar.

Vi börjar närma oss en punkt där ekonomin – och därmed politiken blir allt mer ansträngd. När en soldatkejsare tagit makten såg han till att den allt dyrare armén fick vad den behövde. Och armén såg till att den kandidat den hade stött vid en maktväxling betalade bra för stödet. Trots att man klämde ur bönderna så mycket man kunde räckte det inte. År med våldsam inflation hotade imperiet. Då förbjöd kejsaren prishöjningar, varvid varorna försvann.

Soldatkejsarna motsvaras i Sverige av den politiska eliten, därför att kejsarna här rekryteras ur den sektor som – liksom armén hos romarna – använder mest av tillgängliga resurser. Oavsett läge ser man till att det offentliga, det vill säga elitens maktbas, får sitt.

Spännande tider stundar.

23 thoughts on “Storhet och fall

  1. Bo Svensson skriver:

    De folkvaldas rätta roll är som lagstiftare, – inte utövare av godtycklig makt. – Land skall med lag styras.

    Och lagstiftning kan i grunden bara göras på en skala mellan uselt och perfekt. – Under en perfekt lag går utvecklingen framlänges, grövre brott ger svårare påföljder hela vägen och påföljderna är sådana att fred och trygghet råder.

    Att lyfta bort de folkvaldas makt över skattemedlens godtyckliga spenderande kan numera lätt ordnas. – Vi kopierar in budgetförslag till vår internetbank som engagerade medborgare och politiska partier utformat och ändrar själva på staplarna där vi har avvikande mening.
    – När vi betalar skatt, rasslar då våra pengar ner på diverse av de folkvalda godkända konton helt enligt våra preferenser och prioriteringar.

    Detta är POBLEMETS lösning. – Sedan återstår några smärre problem som jag återkommer till.

    Gilla

  2. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Visst kan man göra paralleller mellan antikens Rom och nutiden, extremt kontroversiellt är troligen att ställa frågan om synen på homosexualitet kan ingå i en sådan jämförelse.

    Om vi återgår till dagens Sverige så tror jag att det kommer att bli allt svårare att hålla ihop samhällsbygget och risken finns att det brakar ihop av sin egen tyngd. Många utförare inom den offentliga sektorn lyder nu under ett så komplext och delvis motsägelsefullt regelverk att det helt enkelt inte går att följa. Dit hör t ex svårigheten att agera enligt socialtjänstlagar, genuskriterier, arbetsmiljölagar och tillgängligt ekonomiskt utrymme i kommuner.

    Invandringen utgör givetvis en stor påfrestning genom att man tillåter olika stödsystem finnas kvar, avsedda för en homogen befolkning, men som i längden blir orimliga i en situation där 20 % av befolkningen lever hela sitt liv på socialbidrag,

    Till detta ska läggas politikens kris där politiker och ledande personer i offentlig sektor får allt svårare att uppfattas som legitima av den breda allmänheten. I Rom sökte sig den trängda eliten till armén, i Sverige söker man sig än så länge till media.

    Liked by 2 people

  3. Magnus Rosensparr skriver:

    Det enda som tycks kunna störta den politiska eliten i Sverige är om armén skulle ta maken med våld. Man kan ju undra om det är därför vårt land inte har någon krigsmakt att tala om.

    Liked by 2 people

  4. OT. skriver:

    Läs ledarsidorna.se idag, glöm inte kommentatorsfältet det slår huvudnumret.
    Fundera på hur du vill rangordna extremismen i Sverige före läsningen.

    Liked by 1 person

  5. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Kan man inte säga att Sverige i rasande takt utvecklas till ett klassamhälle?
    Vi styrs av medieklassen och av politikerklassen medan de som styrs är populasen och de som lyssnar på populasen är de föraktade populisterna.
    Det enda riksdagsparti som i någon mån försöker vara populistiskt när de övriga är opportunistiska, skylls för sina bruna rötter.
    Jorden är emellertid brun så kanske borde vi fundera mer över det ovan jord; stam, grenar, blad och frukterna?
    I klassamhället är frukterna olika tlllgängliga och när dessa avgränsningar växer o fördjupas går man mot någon form av konfrontation.
    Spännande är bara förnamnet.

    Gilla

  6. Aha skriver:

    BPR, business process reengeneering, är en metodik där man skalar bort sådant arbete som inte har koppling till uppsatta mål. Utifrån Anders Leions resonemang skulle offentlig sektor må bra av att (storskaligt) genomgå BPR.
    Många skulle då bli arbetslösa, om dessa inte får jobb minskar tyvärr effekten av en BPR för offentlig sektor.

    Jag är för att ovanstående görs.

    Gilla

  7. Hovs--hällar skriver:

    Halvtannat hundratal pedagogikprofessorer! Jag hade gissat på kanske tio stycken. Och trots denna stora hop folk inom området lärs det fortfarande (sedan 1960-talet) ut helt tokiga undervisningsmetoder på lärarutbildningen.

    ”Trots att vi neurovetenskapligt vet mer än någonsin om inlärningens mekanismer får lärarstudenterna läsa om 100 år gamla pedagogiska lärosatser. Dessa har ofta, som i fallet med den sovjetiska pedagogen Lev Vygotskijs idéer, en socialistisk prägel.”

    http://www.salaallehanda.com/opinion/ledare/kajsa-dovstad-lagg-ner-lararutbildningarna-och-starta-upp-nya

    Och varför inte dessutom avskeda dessa i praktiken helt värdelösa, eller direkt skadliga, professorer?

    Liked by 5 people

    • Jonas Nilsson skriver:

      Vygotskij med en tänkt socio-kulturell undervisningsansats har en längre tid varit normen i vår pedagogiska utbildning . Han talade in I en sovjetisk närmast positivistiskt vetenskapsteoretisk och pedagogisk värld. När lärarutbildningen nu helt dominerad av 68-or o relativister fortsätter med samma vision hänger allt i luften. Nu är problemet att läraren lär sig och dig att tvivla på om det finns någon faktisk kunskap överhuvudtaget. Någon filmare lyckades få in någon Vygotskijtitel i rutan när mattepedagog intervjuades!

      Liked by 1 person

      • Hovs--hällar skriver:

        Men i kommunismens Sovjet passade han alltså in? Kanske problemet är att Sverige inte blivit tillräckligt kommunistiskt ännu?
        Vi får väl jobba på det antar jag.

        Gilla

  8. MartinA skriver:

    Jag gör en helt annan historietolkning, både av svensk historia men framförallt av romersk historia. Men varför gnälla när någon använder historien för att argumentera? Leon blåser liv i den konservativa argumentationen. Och det är viktigare än historietolkning.

    Gilla

  9. Björn K skriver:

    Verkligheten segrar alltid över flummet, frågan är bara hur mycket skada flummet hunnit ställa till med innan detta sker.

    Gilla

  10. Lars skriver:

    Ord får ständigt en förskjuten betydelse och kan inte definieras hierarkiskt utifrån byggstenar utan måste förstås i de olika sammanhang de används i, men hur avgränsar man sammanhanget? Genom benämningar som ämnesområde, grupp, tradition mm dvs genom att ange och avgränsa ett ’system’, som vi kan identifiera som en organiserande princip, något som finns eller försvinner och för att finnas måste hållas samman av funktioner som säkrar överlevnad och vidare ha gränser mot en omgivning för att hålla samman dvs inte invaderas, upplösas, integreras mm. Det handlar alltså om utformande av en modell som beskriver dessa reala system. Filosofi är ju ett sådant och jag knackar ju här på ytan, på gränsen, för att se om inte fasaden spricker, men systemet skulle, om det fanns medvetenhet om mina försök, försvara sig. Man skulle ta till fina ord, Nobelpris, professorstitlar, komplicerad meningsbyggnad, nedvärdering, kollegialitet, visa en enad front etc.

    Gilla

  11. Lars skriver:

    En undran över artikeln, pga brist på resurser så ut kontrakterar man försvaret av riket till germanstammar. Det i sig borde kosta! Man måste ju betala med resurser! Var det inte snarare så att man förvandlade fiender till medarbetare? Som när nyliberalismen i Sverige i form av media och politiker tar hjälp av kulturvänstern för att försvara sin makt och inriktning?

    Liked by 1 person

  12. Per Brorsson skriver:

    En väldigt kort beskrivning av roms fall är centralstyrning. Framgångarna för rom och speciellt inom armen berodde på decentralisering. Inom armen uppmuntrades individuella egna initiativ.

    Jämför denna tid av rom mot dagens EU och även på nationell nivå. Allt går mot mer och mer centralstyrning och individen ska bara följa flocken. Klart det kommer att gå åt skogen.

    Liked by 1 person

  13. Tommy Santesson skriver:

    Intressanta jämförelser Anders, skall man våga sig på en förenkling kan man säga att Romarriket gick under p.g.a. det höga skattetrycket (för att finansiera alla krig).
    På samma sätt kan man hävda att den humanitära stormakten Sverige kommer att gå under av det höga skattetrycket (för att försörja alla välfärdsmigranter).
    Så kan det gå.

    Liked by 1 person

    • Hovs--hällar skriver:

      Ja — eller en kombo av det plus det accelererande förfallet i rättsapparaten.

      Själv har jag åtminstone möjlighet att bege mig utomlands, ex-vis till den spanska solkusten, om situationen skulle kräva det. Men ger inte gärna upp mitt eget land.

      Gilla

  14. malmobon skriver:

    Har och kommer hävda att Polisen kommer bli regeringens fall. När medborgare inte ens lyckas komma fram på telefon, vaknar t.o.m. en indoktrinerad sosse.?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s