Vilken analys gäller?

Patrik Engellau

När vi funderar över samhället, politiken, framtiden och hur vi ska förhålla oss till alla rörelser, krafter och intressen som spelar i vår omvärld så måste vi ha en rimligt säker grundföreställning om hur spelplanen och regelverket ser ut för att inte bli helt bortkollrade.

En grundfråga är vilka som är mina vänner och vilka som är mina fiender. Chockerad över mitt ordval? Den preussiske generalen och militärstrategen Carl von Clausewitz är känd för postulatet att ”kriget är fortsättningen av politiken med andra medel”. Vänd på det. Politiken är krigets förberedelser med andra medel. Jag menar inte att politiken måste leda till blodigt handgemäng, jag menar bara att det finns vänner och fiender även inom politiken och att vi bör försöka identifiera dem precis som man gör i krig om man ska ha en chans att klara sig.

Den stora och hittills obesvarade frågan är var frontlinjen går i svensk politik och vilka som står på vardera sidan. Karl Marx kallade denna frontlinje för huvudmotsättningen i samhället. Han menade att det i varje samhälle finns en massa motsättningar, i Sverige idag till exempel män mot kvinnor, lantisar mot stockholmare, invandrare mot etniska svenskar, AIK-are mot Djurgårdare och så vidare. Men vilken av alla dessa motsättningar är den fundamentala och avgörande?

Karl Marx hade sin uppfattning alldeles klar. Huvudmotsättningen stod mellan arbetare och kapitalister, socialister och borgare, sa han. Hans analys var så kraftfull att den under de senaste 150 åren satt sin prägel på samhällets självuppfattning. Vi lever fortfarande med Karl Marx analys, framför allt inom politiken. Den viktigaste skiljelinjen anses gå mellan socialistiska och borgerliga partier, allians mot rödgröna. Sverigedemokraterna passar inte in i detta intellektuella mönster så dem försöker vi sopa under mattan för att få världen att gå ihop rent mentalt.

Nu kommer några viktiga frågor. För det första, går dagens huvudmotsättning fortfarande där Karl Marx placerade den, nämligen mellan proletariatet och kapitalistklassen, mellan socialister och borgerliga? Jag träffar aldrig någon som anser det. Då kommer den andra frågan: har hela konceptet huvudmotsättning blivit obsolet, eller går huvudmotsättningen någon annan stans? Du kan svara själv. Om du frågar mig är konceptet fortfarande relevant. Det finns en huvudmotsättning i samhället. I så fall kommer den tredje frågan: var går den då?

Detta är en grundfråga som den akademiska statskunskapen sysslar med utan att egentligen komma någonstans. Att den akademiska statskunskapen inte kommer någonstans beror, enligt mig, på att den står på den nya maktens sida och därför inte kan tänka annat än apologetiska tankar, men strunta i det för ögonblicket, det är överkurs.

I vår tid kämpar tre olika teorier om tolkningsföreträdet på samtiden och samtidens huvudmotsättning. Den första teorin är den marxistiska hundrafemtioåriga teorin som sitter så djupt att de flesta av oss inte kan föreställa oss något alternativ, nämligen att det fortfarande handlar om en kamp mellan socialister och borgerliga, allians och rödgröna. Själv tycker jag att den analysen är huvudlös, inte minst som det knappt går att identifiera någon skillnad mellan den politik som förespråkas av alliansen och de rödgröna. Så var går i så fall huvudmotsättningen?

Det finns, vad jag kan se, två alternativa tolkningar av dagsläget. Den ena är att huvudmotsättningen går mellan nationalister och globalister. Det betyder, vad jag kan förstå, mellan sådana som Viktor Orban och sådana som George Soros. En rätt vanlig variant av detta synsätt representeras av Kalergi-kulten enligt vilken den österrikisk-japanske greven Richard Nikolaus von Coudenhove-Kalergi (1894 – 1972) tänkt ut att nationalstaterna borde ersättas av en paneuropeisk stat, till exempel EU. Själv tror jag inte på det där, men jag är ingen tillförlitlig bedömare eftersom jag är part i målet däri att jag har min egen alternativa tolkning om var huvudmotsättningen går.

För mig går huvudmotsättningen mellan två helt andra parter än dem som utpekas av den marxistiskt inspirerade – och fortfarande dominerande -tolkningen och Kalergi-kulten. Den ena av dessa helt andra parter är dagens makthavare som består av politikerväldet, som omfattar alla de sju partierna plus de osäkra och i sammanhanget odefinierade sverigedemokraterna, samt politikerväldets maktbas, som är det välfärdsindustriella komplexet, vars härskande skikt består av folk som rikspolischefen och diverse professorer i socialt arbete och vars ofta hårt arbetande men för det mesta ideologiskt förvirrade vardagsträlar utgörs av socialsekreterare och andra välfärdsterapeuter. Till detta maktcentrum – politikerväldet och det välfärdsindustriella komplexet – hör naturligtvis systemets ideologiproducenter, typ statsägda media och Dagens Nyheters kulturredaktion samt Svenska kyrkan, och aktivister som för det mesta är offentligt finansierade såsom exempelvis Expo och projektet Kärleken är fri (med stöd av Arvsfonden).

Den andra parten i min tolkning är alla vi hyggligt skötsamma och skattebetalande medelklassare utanför politiken och det välfärdsindustriella komplexet, där medelklassare ska tolkas brett, ty i medelklassen ingår inte minst ett stort antal socialdemokrater med gråsossevärderingar samt industriarbetare som tidigare ansågs för proletärer men numera har villa och bil som vilka andra medelklassare som helst.

Vid sidan av dessa två parter finns en alltmer politiskt betydelsefull grupp, nämligen välfärdskomplexets klienter med sitt, som det verkar, i allt högre utsträckning livslånga beroende av välfärdssystemet, ett samhällsproblem som blivit alltmer akut i samband med migrationen av utomeuropéer till Sverige.

Finns det någon fjärde utbredd samhällstolkning i Sverige idag? Det skulle i så fall vara att huvudmotsättningens står mellan svenskar och invandrare. Den uppfattningen har nog sina anhängare, men den känns inte rätt för mig. Jag har mer gemensamt med min kristna invandrarfrisör Leyla från Syrien – en hårt arbetande och skattebetalande småföretagare – än jag har med rikspolischefen. Det är inte nog med att det känns rätt för mig att solidarisera mig med invandraren Leyla mot rikspolischefen (jag vet inte vad Leyla tycker om Dan Eliasson). Dessutom stämmer det med mitt analytiska schema, för Leyla är liksom jag en medelklassare, medan rikspolischefen är en ledande person inom politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex, en general i huvudmotståndarens armé.

116 thoughts on “Vilken analys gäller?

  1. Bo Svensson skriver:

    Jag har ett bättre förslag till huvudmotsättning, – den som gällt sedan kulturens gryning, – mellan dem som är för rättsordning och dem som är nöjda med mindre.

    Att det alls kunde uppstå ordnade samhällen, berodde på att vi fredliga, vänliga och kloka beredde oss ett övertag över de brutala genom att få till regler för umgänget så att det för alla skulle löna sig bättre att odla något kunnande som gjorde en nyttig för medmänniskorna än att försöka komma över det vi ville ha med våld och fusk.

    Rättsordning innebär alltså att det är genom sina förtjänster man vinner terräng och inte genom att vara för dum eller för elak för att lyckas med att få ordning och välstånd där man hör hemma.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Vill påpeka att jag är globalist. – Jag vill ha hela klotet som mitt hem men för att förmå mig att unna alla andra detsamma, kräver jag ekonomisk garant som ställer upp för vilsekomna resenärer som inte har medel för sitt uppehälle, sin sjukvård eller ställer till med bedrövelse genom sitt destruktiva beteende. – Bevis på att man har en sådan garant kunde fungera som ett globalt visum.

      Förvirrade globalister och motståndare till globalisering tror att globalisering kräver att nationella centralmakter ersätts med globala eller tills vidare regionala men det är genom rättsordning som nationsgränser och centralmakter kan göras obsoleta: Ju perfektare rättsordning, desto mindre blir det över för centralmakten att besluta om. – En regering har bara det utrymme som gliporna i rättsordningen lämnat öppet.

      Ett exempel: Bank och finans vars återkommande kriser menas kräva starka byråkratiska institutioner med makt att näpsa dem som ger allt för vidlyftiga krediter. – Rätta ordningen är att makten över kreditgivningen skall vara spararnas.

      Annat exempel: Decentralisera makten till den individuelle skattebetalaren över pengarnas fördelning över skattefinansierade ändamål skulle göra regering och det mesta av eu-byråkratin sysslolös.

      Gilla

      • Nils Bengtsson skriver:

        Det finansiella kriserna skapas av politikerna och inte av bankerna. Vidlyftiga krediter skapas via politiska beslut och inte via bankerna. I USA var det politikerna som tvingade banker att låna ut pengar till folk som bankerna inte ville låna ut pengar till.

        Bostadsbubblan som blir större och större i Sverige skapas av politikerna med Riksbanken som loket.

        Alla så kallade lågkonjunkturer är politiskt skapade.

        EU:s instruktionsbok för bankerna är på 106.000 sidor. Om vi lägger till några sidor, tror du att det blir bättre då. EU:s första instruktionsbok för bankerna var på 30 sidor och dessa ynka sidor utlöste en bankkris på den tiden.

        Sveriges Riksbank rankar kreditrisker. De anser att det är en hög risk att låna ut pengar till företag som går bra. Att låna ut pengar till Malmö kommun, Botkyrka kommun, Södertälje kommun som alla går med stora förluster anser Riskbanken vara totalt riskfritt.

        Sist. Det är inte de skarpaste hjärnor som arbetar inom statsförvaltningen som håller på med ekonomi. Du vill ge dem mer makt. Eller mer metaforiskt. Du vill sätta en passagerar på fartyget framför rodret.

        Liked by 2 people

      • Olle Reimers skriver:

        Bo Svensson; ditt svar vittnar om att din uppfattning om vad globaliseringen innebär saknar förankring i verkligheten. Den globalisering som du drömmer om kan inte förverkligas på många hundra år ännu. Hur klarar man av motsättningen mellan dem som tror på frihet i tanke och tal mot dem som tror att det är underkastelse till den enda guden som gäller?

        Tyvärr har människor i olika delar av världen utvecklat diametralt olika uppfattningar om hur livet ska levas. Om det vore så att de västerländska värderingarna är de förhärskande så är globaliseringen inget problem. Vi är dock inte där ännu. För att trygga att utvcklingen går åt rätt håll måste vi försvara de enda garanterna för våra fri-och rättigheter: nationalstaterna; inom vilka det sociala kontraktet kan formuleras och upprätthållas!

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Nils Bengtsson. – De finansiella kriserna skapas av banker och av politiker.

        Definitiv ordning på bank och finans får man genom att decentralisera kreditgivningen till spararna: http://www.alternativ.nu/index.php?topic=161643.0

        Olägenheten med den ordning jag beskriver, är att spararna då belastas med ansvaret för vad deras sparmedel skall investeras i.

        Självklart skall stat och kommuner berövas makten att skuldsätta framtida skattebetalare. – Något jag påpekat eftertryckligt under decennier. – Man kan inte ge skulder i arv åt ännu ofödda.

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Olle Reimers. – Jag har en tydlig bild av vilken sorts globalisering jag eftersträvar och vilken sort jag är emot. – Inget av alternativen har en chans att förverkligas på kort sikt men det gör en väldig skillnad vilken kurs vi sätter.

        Det finns en intelligent kritik mot nationalstaten som måste tas på allvar men den rätta vägen för att göra nationsgränserna betydelselösa består, menar jag, i rättsordningens perfektion vilken inte lämnar kvar något utrymme för centralmakters godtyckliga maktutövning.

        Gilla

  2. Christer L skriver:

    Det egendomliga med P E´s frontlinje är att den ena sidan, Politikerväldet, är en produkt av väljarrösterna från den andra sidan, Hyggligt Medelklassfolk. Men ändå måste man hålla med. Politikerväldet agerar inte i väljarnas intresse, och majoriteten bland väljarna fattar inget. I en nära internationell framtid lär ordet swede betyda politiskt naivt dumhuvud. Are you a f-ing swede or what? Som världsläget är kommer denna betydelse att sprida sig vida omkring.

    Liked by 2 people

    • uppstigersolen skriver:

      Nu betyder ju Swede redan kålhuvud så de som fattade vart vi var på väg redan för länge sedan insåg att det där gröna som växte i landet var påfallande likt de där gökarna norrifrån.

      Gilla

  3. Göran Fredriksson skriver:

    Folkpartiet, saligt i åminnelse sedan det framgångsrikt och med precision arbetat hårt på att minska sitt förtroendekapital hos s.k. vanligt folk och därmed sitt beroende av dessa, hade redan på 1980-talet en alternativ benämning på det som PE nu kallar det välfärdsindustriella komplexet.

    Kravmaskiner!

    Dessa framträder dagligen i SVT, SR, TV4 och övriga MSM och har alltid rykande färska och pigga förslag på nya utgifter som den skötsamma medelklassen skattebetalare skall belastas med.

    Liked by 5 people

  4. Fredrik Östman skriver:

    Det är och har alltid fel att likställa filosofiska och materiella motsättningar. Motsättningen mellan idealister (”vänster”) och rationalister (”höger”) är evig och kommer alltid att bestå. Motsättningen mellan samhällets klasser, enkannerligen över-, medel- och underklass förefaller åtminstone stabil. Överklassen har till och med sett till att importera en ny underklass, till medelklassens förtrytelse, när den gamla har tagit slut. Men klasserna tyr sig till andra filosofier än fordom. Det är det som har hänt.

    Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Till medelklassens applåder och illvilliga skadeglädje. I vanlig ordning har medelklassen snublbat över varandra i deras iver att förstärka överklassens påbjudna budskap.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Ja, de materiella förhållandena låter sig inte beskrivas meningsfullt i bara tre klasser. Det krävs en finare indelning som skär tvärs igenom medel- och överklass. Om man nu inte, som jag föreställer mig att Patrik gör, lite oortodoxt kallar de delar inom båda klasserna som profiterar (eller tror sig göra det) på undergången överklass och de som betalar kalaset eller inte tror sig profitera på undergången medelklass.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        PEs projekt är att utrota den svenska etniciteten. Det är därför han hävdar att det är illegitimt att svenskar känner lojalitet till varandra på grund av etnicitet. Och det är därför han lanserar ”medelklass” begreppet. De som betalar skatt till PEs älskade stat skall känna lojalitet till varandra. Detta skall vara den defninierande faktorn, hur användbar någon är för staten. Alla andra lojalitetsband skall utrotas. Det är vad den här artikeln argumenterar för.

        Gilla

  5. svenne skriver:

    ”En grundfråga är vilka som är mina vänner och vilka som är mina fiender”. Detta är ju fundamentalt med tanke på hur man skall förhålla sig till vissa förpliktelser och ställningstaganden som är ofrånkomliga både för medborgare i Sverige i andra länder.

    Begreppet ”fiende” skapar väl i första hand tankar de länder som kan attackera oss i syfte att ockupera eller påtvinga oss något som vi inte accepterar. Eftersom jag är en fyrtiotalist så gjorde jag lumpen under det kalla kriget och då var motivet med militärtjänsten ganska självklart med tanke på spänningen mellan USA och Sovjetunionen. Vi skulle behålla vår självständighet – så långt som möjligt – med hjälp av en viss avskräckande försvarsförmåga. De flesta som genomförde sin militärutbildning kände sig ju någorlunda motiverade till detta.

    Om jag just nu skulle befinna mig i värnpliktsåldern och få en inkallelseorder så skulle jag nog spjärna emot in i det längsta på grund av att jag inte vet vad jag skulle försvara.

    Skall vi försvara vår rätt att ge oidentifierade ”flyktingar” en fristad trots att en del av dessa har en del otrevligheter i bagaget som överhuvudtaget inte är acceptabla i ett civiliserat land?

    Skall vi försvara vår rätt att mer eller mindre acceptera religions- och klanstrider i områden där befolkningen inte accepterar svensk lag och varken polisen eller räddningstjänsten tillåtes verka i de situationer där en insats krävs?

    Skall vi försvara vår rätt att hatas och föraktas av vissa grupper trots att dessa har tillgång till samtliga faciliteter i välfärdssystemet?

    Skall de de kategorier av invånare som är aktuella i ovanstående tre exempel – och de journalister, debattörer och politiker som förringar detta – betraktas som vänner till oss eller inte? Om inte så har vi ju en inre fiende som inte påverkas av ett starkt skalförsvar som skydd mot en yttre fiende.

    Liked by 9 people

    • Gösta Svensson skriver:

      Om jag voreni tjugoårsåldern idag och blev inkallad, skulle jag inte tvekavatt delta, lika lite som jag gjorde då jag verkligen gjorde lumpen.

      Ibland får man skjuta problematiserandet och filosoferandet åt sidan och se till att göra skitjobbet även om det känns jobbigt. Det man får är vapenträning och en viss insyn i hur militärmakten är uppbyggd och fungerar. Detta kan bli användbart oavsett vi angrips av en yttre eller inre fiende.

      Om det smäller och om vi får chansen att rafsa ihop något som liknar en mobilisering av ett militärt försvar, då kan du som svensk göra stor nytta ”inifrån” försvaret med vapen i hand om du är stark i psyket och inte bara en eländig legoknekt som bara lyder order.

      Gilla

  6. Mr OT skriver:

    Ja analysen äger nog delvis sin riktighet men på Samhällsnytt och Friatider så kan man läsa om ett nytt islamistiskt parti, så om islamiseringen fortsätter så kommer det inte råda någon tvekan om var konflikten går. Därför tror jag att Patriks analys delvis är fel, det är som en förlängning av en ekonomisk vänster-höger konflikt. VIK har bara funnits i vad? 50 år? Islam har funnits i över 1000 år. Jag tror konflikten är mycket värre, och djupare, än att bara handla om VIK. Jag tror att det handlar om gott och ont, och att vissa samhällssystem låter den goda individualismen leva, och kristendomen ledde fram till detta och västs tidigare dominans, men de flesta system kväser den fria tanken och i dessa samhällen så handlar det för de flesta, utom det fåtal som aldrig kommer förbi sin goda individualism, att tillhöra makten, hur den är ser ut, nazister, kommunister, islamister eller pk-ister. De förenas alla av att vara anti-individualister, att deras tanke om vad som är rätt skall styra i allt. Det enda som betyder något är att marschera i takt, musiken för dagen ändras, men marschen är densamma. Så för oss som är födda kanske i slutet av den friaste period människan haft, efter att religionens död släppte fram totalitära ideologier i full blom, så är det ett deprimerande uppvaknande för att inse att de flesta verkar vilja inrätta sig i den nya totalitarism som breder ut sig. VIK är bara en manifestation av detta.

    Så jag tro inte analysen är riktigt rätt, visst du har din inkomst från VIK, men när 12-åringar blir våldtagna pga VIKs omättliga aptit på nya klienter, jag kan inte tro att det endast är VIKs tillväxt som gör att 87% av Sveriges befolkning röstade på fler våldtäkter. Det är något mer, något värre. Det är att folk inte kan hantera friheten och därför inte vill ha någon, och våldtagna 12-åringar är bara offer som måste till i den senaste versionen av totalitarism, pk-ism, som nu tar vid där kommunismen lämnade oss. Vi har våldtagna 12-åringar och nerslagna åldringar där Stalin hade Gulag. Vi har ju bara sett början.

    Det är också därför det är fel att klumpa ihop SD med de andra, de är politiker visst, och de blir i sina liv mer och mer beroende av VIK, men drivkraften i SD har inte med VIK att göra, det är istället en kamp för 12-åringen. Det är hjältens väg som den ser ut idag. Det är bara i sagorna det onda är tydligt som en drake och prinsen stilig och prinsessan fager.

    Liked by 4 people

    • Mr OT skriver:

      Om det råder något tvivel på att Patriks analys är otillräcklig vad gäller SD så gå in på dagens SVD, tre av fyra artiklar om kyrkovalet har SD i rubriken, och jag gissar utan att veta att den fjärde också handlar om SD (skulle aldrig betala för denna statsmaktspropaganda). Det är inte VIK som utgör skiljelinjen.

      Liked by 1 person

    • Redaktionen skriver:

      Att islam blir ett internt problem i Sverige beror inte på islam utan på det regelverk svenska politiker följer. Migrationen till Sverige måste vi betrakta som ett resultat av svenska attityder och åtgärder (eller brist därpå). Om vi inte fattar att ansvaret är vårt eget blir vi prisgivna, för då kan vi inte göra något.

      Patrik

      Liked by 9 people

      • Bo Svensson skriver:

        Eller med andra ord: Makt och skuld hör ihop, – vill man ha makt att förändra läget, måste man erkänna sin skuld, – det fungerar inte att stanna kvar i rollen som oskyldigt offer för omständigheter utanför ens kontroll.

        Gilla

      • Olle Reimers skriver:

        Helt rätt Patrik! Vad man däremot har anledning att fundera ytterligare ett varv över är varför man har denna undfallenhet för totalitära läror i vårt liberala, sekulära samhälle. Är det en given följd av detsamma eller har vår svaghet kidnappats av andra intressen?

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Samma utveckling har skett i varje europeiskt ättat land på den här sidan om järnridån. Retoriken som använts för att motivera det har utarbetats på amerikanska universitet. Den främste förfäktaren av utvecklignen fick belöningsjobb på Bank of America efter åtta års värv. Så den gubben går inte.
        Och ”Vårt”? Vad menar du ens med ”vårt”? Har du ingen skam alls PE. Du har ju just i artikeln konstaterat att du helt saknar lojalitet till oss svenskar. Läs om din sista paragraf din lojalitetslösa bibelförsäljare. Men likförbannat sitter du här och skyller på ”svenska attityder”, ja, alltså, vad som genomdrivits mot svenskarnas vilja av den förbannade elit som du själv tillhör med hjälp av media soma kontrolleras av en handfull personer och med amerikanska bankpengar. Bah, varför bryr jag mig ens om att försöka prata med en sådan som du? Falskhet och lögn är herr världsmedborgare. Köp dig du en plats i din gated community och hånskratta åt oss andra och skyll ditt ondskefulla livsverk på ”våra attityyder”. Fan ta er.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Om din beskrivning av Patrik vore sann så skulle han inte driva denna blogg och lägga ner sin tid och energi på den. Och låta andra som dej komma till tals. Dina beskyllningar är helt absurda. Man kan ha vitt skilda uppfattningar och ändå respektera varann. Förutsatt att meningsutbytet sker på ett civiliserat sätt.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @gmiksche
        PE upprepar bara etablissemangets svenskhat fast i en ny tappning. Han skriver i sista stycket att han är helt blind för etnicitet, han har ingen som helst lojalitet till oss svenskar. Vi saknar helt existensberättigande som etnisk grupp. Det är kontentan av artikeln. MEN! När det gäller att skylla etablissemangets brott på någon, DÅ FINNS VI! ”svenska attityder” är bara PEs sätt att säga att svenskar finns när man ska säga något negativt. Till exempel att vi (och våra attityder) har förstört det fina sossebygge som PE ägnade livet åt.
        Här är en gammal video som förklarar fenomenet:
        youtube.com/watch?v=BQ8J6ZxispI

        Ok, jag ber om uräkt för tonfallet i min kommentar. Men det finns något i PEs medelklassartiklar som driver mig till vansinne. Här är en spekulation varför det är så:

        Jag tycker man ska läsa vad folk faktiskt skriver. Och PE återkommer igen och igen till att han vill att utlänningar och svenskar, hans så kallade medelklass, skall bedriva klasskamp mot fattiga svenskar (som om den verkliga medelklassen inte har gjort det redan i 40 års tid med oefterhärmlig grymhet och hänsynslöshet genom invandringen). PEs medelklass får absolut ej visa etnisk solidaritet med mindre lyckade svenskar. För det är ju PEs ”medelklass” klass som skall betinga lojaliteten.
        Andra sidan av PEs åsikter är att vi svenskar utrotas som etnisk grupp. Alltså, PE är gammal kommunism. Han har bara bytt förpackning. Samma egalitära, universiella kommunistvärderingar som ormar omkring och söker sig en ny form. PE och hela hans kader är ansvariga för utrotningen av svenska folket. Och inte ens nu tänker han lägga av. Nya smarta strategier.

        Gilla

  7. gmiksche skriver:

    Tveksamt. En svår fråga med i bästa fall approximativa svar. Huvudlinjerna i dagens grundläggande motsättningar korsar varandra. Att renodla samhällstolkningen kräver att man minimerar eller sållar bort det som inte passar in.

    Demokrati bygger på att politiker ges temporärt makt. Så länge den anförtrodda maktställningen är reversibel fungerar systemet. När den permanentas genom åtgärder av de som sitter vid makten med benägen hjälp av krafter som står utanför den demokratiska dialogen är demokratin och inte enbart den i fara.

    Vår tids stora fråga är globaliseringen med migrationen som viktigaste komponent. Som ändrar de demokratiska spelreglerna. På grund av att demokrati är ethnos, folkets, maktutövning. När ethnos gått i graven har den tagit med sig demokratin.

    Det fel att sålla bort Coudenhove-Kalergi, som egentligen bara fungerar som symbol för olika krafter som medvetet eller omedvetet arbetar i samma riktning. PK har anammat globaliseringsideologin, d v s lierat sig med de krafter som står bakom den. Detta är ett ideologiskt ställningstagande.

    Globaliseringsideologin har blivit en slags överideologi under vars hägn olika sekundära ideologier kan fortleva en tid men så småningom är dömda att tyna bort. Som exempelvis det välfärdsindustriella komplexet.

    Liked by 5 people

    • Mr OT skriver:

      Jo, men globalisering kan väl inte stå ensamt som kärnan i en ideologi? Jag tror också globaliseringen bara är en manifestation av något värre, nämligen dragkraften till den totalitära enda sanningen, istället för att vara ödmjuk och fokusera på sitt närområde. Folk saknar grund att stå på och då rinner enkla sanningar in som allas lika värde och pk.

      Liked by 2 people

    • Redaktionen skriver:

      Problemet med resonera så, tycker jag, är att vi dömer oss själva till passivitet. Vad kan vi göra mot en osynlig globaliseringsmakt? Om vi i stället fattar att det svenska politikerväldet är ansvarigt så inser vi att åtgärder faktiskt kan vidtas, till exempel gränsstängning, repatriering, reform av bidragssystemen och en massa annat som faktiskt skulle bidra till att reda upp situationen. Varje dag som vi skyller på Kalergi i stället för att göra något är en förlorad dag.

      Patrik

      Liked by 6 people

      • Janne skriver:

        Patrik,
        Många åtgärder kan inte vidtas av Sverige ensamt i och med att Sverige är en del av EU.
        Fri rörlighet inom EU har blivit en religion som inte får ifrågasättas och alla interna gränser är öppna för flytt av folk utan att deras iD kan kontrolleras.
        EU lägger också olika krav på Sverige, t.ex att vi måste ta vår del av den där omfördelningskvoten av migranter från Grekland och Italien. Trotts att vi idag tar emot fler per capita än alla andra EU länder. EUs lägsta nivå??
        Den absurda rätten att söka asyl för alla i hela världen (även för medborgare i andra EU länder) leder till missbruk och stor ekonomisk belastning.
        Men Sverige kan inte ordna upp allt ensamt. Det enda man kan göra är att strypa bidragen och andra rättigheter.
        Varför i hela friden skall vi ompröva andra länders asylbeslut eller behandla asylansökan från medborgare från demokratiska länder?

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Globaliseringsmakten har synliga och osynliga komponenter. Bakom den står i första hand krafter i västvärlden, i synnerhet USA – anti-Trump om man så vill. Lierade med olika spelare världen över. Mera permanent eller temporärt. Som jag skriver är Coudenove-Kalergi ett skynke, som tillskrivs upphovsrätten till globaliseringen. Det är min bestämda uppfattning att den situation vi har idag hade blivit till även utan honom. När det i efterhand letas efter förklaringar till en utveckling är det lätt att fastna hos något som tidigt pekar åt det håll utvecklingen tog. Och då rationaliserar man det som pekar i en viss riktning med vad som förorsakade att utvecklingen gick i den riktningen.

        Självfallet är det svenska politikerväldet närmast ansvarigt för det som sker. Och välfärdskomplexet är inget påhitt utan i allra högsta grad reellt. Men det jag vill säga är att vi och välfärdskomplexet står i ett internationellt spänningsfält som påverkar allt som sker. För att hitta en väg ur spindelnätet krävs en förståelse av komplexiteten. Det gäller att inte stirra sig blint på en komponent, även om det är den vi konfronteras med i första hand i vardagslivet. Och för att gå den vägen krävs att Sverige drar sig ur alla de avtal som binder landet på ett sätt som inte var påtänkt när de undertecknades. Jag är övertygad europé men inte på Bryssels villkor.

        Just nu håller Sverige på med att dras in i ett Natosamarbete. Uppenbarligen mot viljan av en stor del av befolkningen. Ytterligare ett sätt att avhända sig handlingsfrihet. Vilka krafter är det som försöker få oss med, varför, till vems nytta?

        Gilla

      • JAN BENGTSSON skriver:

        EU jobbar efter den Agendan!

        I smyg ännu så länge…

        Enligt receptet KOKA GRODA

        Ta en kastrull med kallt vatten!

        Lägg i en groda!

        Höj GRADVIS TEMPERATUREN, den stannar då kvar!

        Resultatet blir KOKT GRODA!!!

        Den Brittiska hade vett att hoppa ur kastrullen i tid)

        Gilla

      • Olle Reimers skriver:

        Åtgärden mot det svenska politikersamhället och ity följande ansvar; vad är det? Det finns inget annat svar än att det måste ersättas med någonting annat. För att det ska vl av måste medborgare gå ut på gator och torg och kräva förändringar.

        Precis som i USA där Donald Trumps enda vapen är förankringen i folkdjupet måste det till en rörelse som får svensken i gemen att stämma in i kören. Politikerna kommer inte att röra en fena förrän de inser att klockan är slagen!

        Gilla

      • Hovs_hällar skriver:

        Riktigt. Vi behöver inte defaitism. Däremot behövs en effektiv analys.
        Själv tror jag på en ny variant av historiskt dokumenterade mass-psykoser = ”PK-psykosen”

        Det kanske tydligaste exemplet är ”Kulturrevolutionen” i Kina på 1960-talet.

        Liksom dagens PK-psykos i Sverige initierades den från samhällets högsta ledning, men fick snart sin egen dynamik.

        I Kina slutade det med att militären tvangs ingripa för att få slut på vanvettet. Här i Sverige har det inte (ännu) gått så långt.
        Snarare försöker makthavarna fortfarande surfa på vågen av politiskt vanvett, och överträffa varandra i det ena vansinniga uttalandet efter det andra.

        Annie Lööf drar till med ”VILL ha 30 miljoner NYBYGGAREEE!”

        Kulturrevolutionen i Kina: vann någon på den mass-psykosen? Neeej, knappast. Möjligen då Mao själv. Däremot orsakade den många människors död och gigantiska materiella skador.

        PK-psykosen i Sverige: vinner någon på den? Neej, knappast, förutom enstaka entrepenörer typ Bert Karlsson. För nationen Sverge är den en katastrof.

        Gilla

  8. Två axlar skriver:

    Komplext ämne.

    Följer gränser människor emellan av den verklighet vi lever i? Eller uppstår gränser som en spegling av den personliga mentala karta vi alla bär på inne i våra huvuden?

    Både ock skulle jag vilja påstå. Skillnader är både mentala och verkliga.

    Nästa fråga.

    Skall en gränsbeskrivning gälla här och nu?
    Eller vart vi är på väg?

    Det mesta i samhället uppträder som kommunicerande kärl. Och tiden själv är den viktigaste kommunikatören. Rörelser sker i flöden genom olika typer av läckande väggar. Både verkliga och mentala.

    Med blick mot framtiden kan jag se två typer av gränsdragningar.

    Först den ekonomiska. Förmögenheter och resurser ansamlas alltid olika. De skiktas. Och de som behärskar de övre lagren sitter även på makten tillsammans med politiker. Och till sin hjälp har de olika styrinstrument. Resurser i vid mening bevakas alltid av någon.

    Mycket av fördelningen inom de olika skikten handlar om materiella tillgångar, och de olika levnadsmöjligheter som följer med dem.

    Detta utgör den vertikala axeln i samhället.

    Så finns en horisontell axel.

    Den består av etnicitet och trossystem. Det mesta av etnicitet och religion handlar om hur vi tänker. Hur vi ser på världen. Vad som rör sig inne i våra huvuden.

    Svenskhet går exempelvis inte att ta på, även om vi håller i en svensk flagga. Inte heller värderingar. Värderingar, religiös tro och ens moraluppsättning, faller däremot ut som beteende och handlingsmönster, och blir på så sätt synliga.

    Exempelvis hur män behandlar kvinnor, vi ser på barnuppfostran, eller hur vi mer generellt väljer att möta andra människor.

    Traditionellt har de europeiska samhällenas historia präglats av resursdimensionen. Makt över territorium och olika handelsvägar har man gått i krig för.
    EU själv har utvecklats till en stort maktcentrum.

    Men den etniska dimensionen gör sig allt mer gällande och splittrar upp Europa i en ny typ av motsättningar, som huvudsakligen följer med in via en stor migration.

    Dessa skillnader är huvudsakligen mentala, men får allt större effekter på samhället självt. Ofta kallar vi den nya dimensionen för det mångkulturella samhället.

    Men i den horisontella dimensionen ingår även ett påtagligt och växande sökande efter egen identitet hos delar av mer traditionella befolkningsgrupper, delvis återspeglat som HBTQ.

    Sammantaget uppstår därigenom mer särskiljande delmängder i samhället. Visserligen i hög grad överlappande, men likväl gränssättande.

    Det är i denna mer nya värld vi har att navigera.
    Mer globala än så är vi inte. Samhället själv håller på att fragmentiseras som en direkt följd av globaliseringen och den gränsupplösning som följt i dess spår. Istället för enhetlighet uppstår en mångfaldens stor gobeläng. Och i dess avgränsningar kan lätt konflikter uppstå.

    Innehållet, och förändringarna i den horisontella etnicitets-religions-axeln, kan man få åskådliggjorda i dessa två länk;

    Länk 1;
    Intressant är att betrakta hur Sverige i ensam majestät hela tiden stångar i det övre högra hörnet.

    Länk 2;
    Lyfter även in den ekonomiska vertikala axeln;

    Liked by 2 people

  9. Martin skriver:

    Jag hade kunnat acceptera skattetrycket och VIK om det ägnat sig åt rätt saker. Migrationen väntas för 2017 kosta mer än 50 miljarder. Det är mer än rättsväsendet inklusive polis och försvaret var för sig. Hur känner sig exempelvis svenska föräldrar idag när de vet att skolan deras barn går i sannolikt håller måttlig eller undermålig internationell standard i en allt mer globaliserad värld? Om man blir cancersjuk, kommer väntetiden då att vara så lång att hinner dö innan behandling?

    Liked by 1 person

    • Bo Svensson skriver:

      Jag tror mera på runt 300 miljarder per år och växande och i förlängningen en total förlust av alla värden. – Mätt i bedrövelse för dem som hör hemma här som en estoniakatastrof varannan vecka.

      Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      Det handlar om långt större belopp — flera HUNDRA miljarder. Och så rullar det på år efter år, med allt större kostnader pga. framförallt galopperande socialbidrag mm.

      Därtill kommer priset för ett krackelerande civilt samhälle.

      Gilla

    • Martin skriver:

      Tro det eller ej men jag är faktiskt medveten om den årliga 300-400-miljardersrullningen. Det var bara den initiala kostnaden migrationsverket står för jag avsåg. Sedan tar ju övriga samhället över ansvaret. Till det kommer eroderingen av immateriella tillgångar som tillit, sammanhållning, lag och ordning, korruptionsfrihet m.m. Migrationskostnaderna hindrar också annan investering i framtida värdetillväxt via exempelvis forskning i världsklass och utmärkt utbildning. Den alternativkostnaden måste man också lägga till, men den är mer svårbedömd. Dock är den redan nu, efter 30 år med förd politik, sannolikt skyhög.

      Gilla

  10. Steven Jörsäter skriver:

    Din skrift visar än en gång på det absurda i begreppet ”invandrare” som det har kommit att användas i Sverige. Luddigheten i begreppet utnyttjas på ett mycket framgångsrikt sätt av de som vill förvilla folket.

    Invandrare betyder förstås helt enkelt någon som kommer utifrån och som får tillstånd att slå sig ner här. Därmed var Karl den XIV Johan, Harry Schein och vallonerna invandrare. Naturligtvis finns det igenom historien och även idag en lång rad framgångsrika och för landet nyttiga personer som kom hit som invandrare. Andra var inte bemedlade men ersatte detta med flit. Detta självklara förhållande används för att förlöjliga de som vill begränsa en ohämmadinvandring.

    En invandrare som kommer till Sverige tar förstås in på hotell (eller åtminstone ett vandrarhem), och köper sig sedan en bostad (eller hyr ett enkelt krypin på landet) allt medan han förkovrar sig i landets språk och kultur och där han försöker avgöra vilken framgångsrik karriär han ska satsa på. Men denna självklara mening känns helt väsensskild från den uppfattning alla har om invandrare, både de som röstar på sjuklövern och de som röstar på SD,

    För begreppet invandrare idag är mer eller mindre synonymt med stackare. Outbildade människor, understundom kanske till och med analfabeter, och som ofta tycks ha förbluffande dåliga förutsättningar att anpassa sig till en ny miljö och som inte anses kunna klara sig själva. De som kommer hit som barn tar oftast inte den väldiga chansen till en klassresa som de har fått.

    Häri ligger det väsentliga problemet som tyvärr nästan aldrig diskuteras, inte ens av dem som anser sig vara dissidenter. Kriminologen Jerzy Sarnecki har citerats med ungefär andemeningen att invandrare inte begår fler brott än andra med samma socioekonomiska status. Vi kan träta om sanningshalten i detta men det spelar egentligen ingen roll. Den enkla slutsatsen blir :

    Det är djupt oklokt att släppa in stora mängder människor med låg socio-ekonomisk status! Här finns pudelns väsentliga kärna.

    Det finns dock en aspekt till på begreppet invandring. Om vi släppte in tio miljoner högutbildade kineser skulle vi nog inte få några av de problem som vi idag förknippar med invandring. Tvärtom, landet skulle nog blomstra. Men många av oss kanske inte skulle vara helt lyckliga med tanken att byta befolkning. Det här är känsliga frågor som av vänsterdebattörer skulle stämplas som rasism. Men egentligen är det inte konstigare än det som samma personer tänker om samer. Kinesiska renskötare är kanske inte vad alla drömmer om?

    Liked by 5 people

    • Linden skriver:

      När det kommer till kritan slår religion allt annat, vill jag påstå, och då tänker jag främst på islam.
      Thomas Jackson säger:
      När jag bodde i England hörde jag i BBC en utmärkt intervju med Musharaff, Pakistans förre ledare, han sa ”I Pakistan sätter vi våra jihadister i fängelse men de flyr till er i Europa och ni ger dem bidrag så orsakar de kaos både hos er och i Pakistan och andra muslimska länder med de resurser ni ger dem, allt alltså på grund av er”.

      Väst-Europa har ett jätteproblem med låg-kvalitetsjournalistik. Västvärldens lågkvalitetsjournalistik kan orsaka ett tredje världskrig och mänsklighetens undergång. Jag menar på fullt allvar att vi måste byta ut journalisterna på public service i världens länder mot opolitiska personer med juristutbildning med minimiålder 35 år som väljes demokratiskt. Journalisterna bör förpassas till privata icke statsunderstödda mediabolag.

      Liked by 1 person

      • Anders skriver:

        Religion är ett kulturuttryck, etnicitet är genuppsättningen,”The whispering inside”. Bara de som lyssnar till den rösten, och stödjer sina genetiska likar, kommer att främja fortlevnaden av sina etnicitetsspecifika gener. Därför slår etnicitet i långa loppet allt annat.

        Liked by 2 people

    • Gösta Svensson skriver:

      Jag är benägen att hålla med Anders där. Inte för att jag egentligen tror att det går att koka ned alla motsättningar till en enda huvudmotsättning, men måste man rangordna alla stridslinjer, så är det den mellan olika etniska grupper som är starkast och oftast giltig.

      Gilla

  11. Lennart Bengtsson skriver:

    Människans behov av extrema förenklingar har lett till ett binärt sätt att uppfatta och analysera verkligheten även om detta lett till allvarliga spänningar och konflikter. Att förena ”borgare ” och ”socialister” har inte minst i Sverge varit nästan omöjligt trots att det fungerat tillfredsställande i länder som Tyskland.
    Att den svenska politiken som idag består av tre relativt likstora grupper förefaller därför ha skapat omöjliga identifikationsproblem i det politiska Sverige där ingen känner sig hemma längre. Följden är att alliansen håller på att slitas itu i ett nytt politiskt kraftfält där en del är på väg mot ett mer traditionellt socialistiskt block och där den andra delen försöker se om de kan finna en samsyn med de sverigedemokratiska värderingarna.

    Liked by 1 person

  12. Eva Danielsson skriver:

    Det är lätt att hålla med om din briljanta analys, som ger insikt i varför man som medelklassare har så starka känslor av vanmakt. Som medelklassare i ett demokratiskt styrt land borde man kunna påverka lite ändå, men makten hos politikerväldet och VIK är så dold och allomfattande att demokratin har blivit ett garnityr bara.
    Vi som är kritiska bl a till invandringspolitik möts med karaktärsnedsättande tillmälen i st f motargument. Och baktalas med att vi skulle vara allmänt främlingsfientliga och rentav rasister och inte kritiska till invandringspolitiken. Vad gäller din fjärde variant på huvudmotsättning mellan svenskar och invandrare, så tror jag att den är ganska vanlig från invandrares sida som ett uttryck för känslan av utanförskap och att ha flyttat hit ovilligt, medan de flesta av oss medelklassare gillar alla varifrån de än kommer, bara de beter sig svenskt och gillar oss.

    Huvudmotsättningen är helt klart som dagens krönika beskriver, men de andra två stora motsättningarna finns hela tiden också och påverkar oss bl a till att inte se och förstå huvudmotsättningen, tror jag. I alla olika debattämnen spelar socialismen/marxismen, identitetspolitiken, globalismen med alla försåtliga termer stor roll, åtminstone som bränsle för förvirring och bakvända ursäkter för dumheter eller för att inte göra någonting alls.

    Det enda politikerväldet och VIK bryr sig om är förstås sin egna fortsatta skyddade existens och makt över oss medelklassare. Det handlar inte ett dugg om att försöka göra samhället bättre för alla. Detta har ju blivit tydligare än någonsin de senaste åren, alltsånatt härskarskiktet inom politiken och VIK inte drar sig för några medel, och snarare uppmuntrar inkompetens och svek. Man kommer ju undan med vad som helst. På så sätt hålls medelklassen på plats som förvirrade och utan röst eller makt. De andra förvirrade är vardagsträlarna inom välfärdsindustriella komplexet, de som utför det som fortfarande utförs av våra gemensamma medel, de får utstå både hot, stenkastning, knivhugg och beskjutning.

    Om inte staten konfiskerar alla våra tillgångar, de är på god väg, så kommer de som kan att försöka skaffa sig ett inåtvänt liv bakom säkra grindar och försöka sluta bry sig om dem som är utanför. En tillvaro som liknar det depressiva livet på en kolchos, möjligen med mättare magar, men säkert i lika stort behov av brännvin.

    Krönika nummer två denna fredag beskriver grindsamhället. I Venezuela verkar man ha nått nästa stadium då inga staket och grindar räcker för säkerhet och ingenting finns att mätta några magar med.

    Kan vi vända denna skuta som är på väg mot isberget under ytan?

    DGS och PEs och andras generösa och idoga folkbildningsarbete med möjlighet för oss i medelklassen att yttra sig är bara att vara oerhört tacksam för. Ett andningshål.
    Glöm inte kyrkovalet på söndag!

    Liked by 1 person

  13. Håkan skriver:

    Om man ska förstå en del av PK rörelsens kärna finns det en mycket bra norsk serie som heter
    Hjaernevask i 7 avsnitt och finns på youtube. Behandlar allt från IQ till ras och våld mm och vad vetenskapen vet om detta. Väckte tydligen stor uppmärksamhet i Norge. Därför har den självklart inte visats i SVT.

    Liked by 1 person

  14. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Onekligen är det en spännande tid vi lever i där mycket kastas över ända. Det finns nog inget helt entydigt sätt att beskriva skiljelinjer och intressemotsättningar. En mycket viktig skiljelinje tror jag går mellan dem som är skickliga på att manipulera samhället för egna intressen och de som blir utnyttjade av dessa.

    Politikerväldet är exempelvis mycket skickligt på att plocka av vanligt folk deras pengar och få dem att känna dåligt samvete för att de åker bil, äter kött och flyger. På Nobel-middagen åts det havskräfta och kammussla utan snack om utfiskade hav, samt vaktel och rostat kycklingskinn utan förmaningar – allt högtidligt förmedlat av statstelevisionen.

    Den ekonomiska eliten är också mycket framgångsrik i att manipulera samhället. De absolut rikaste i Sverige är de som ägnar sig åt finansiella transaktioner. Man kan fundera på hur det kan vara möjligt att dessa kan få en gigantiskt avkastning på sitt kapital samtidigt som småsparare har noll ränta på sitt kapital. Jag tror det beror på att staten tvingar av folk deras besparingar som sedan via AP-fonder och andra kravlöst tillhandahålls gentemot finansbranschen.

    Ytterligare en elit som är skickliga på manipulation är kändis-världen som verkligen blivit big business. Kändisvärlden bygger på att man skapar en illusion av att vanligt folks liv är inskränkt, ointressant och tråkigt och därför behövs något mera spännande och utmanande. Istället för att leva egna liv ska vi storögt följa och fascineras av Parneviks, Ingrossos, Ernmans och allt vad de heter.

    Så sammanfattningsvis behövs en Karl Marx för vår tid som står upp för de utnyttjade och kan få dessa att få upp ögonen för att de är utnyttjade.

    Liked by 2 people

  15. Göran Boström skriver:

    Om man nu ska kalla skiljelinjen för nationalist kontra globalist så måste man nog se det hela i ett historiskt perspektiv. Jag är själv 79 år och har levt ett långt liv med svenska seder och bruk, värderingar och traditioner. Och jag har varit med om att under hård skattebelastning bygga upp ett svenskt samhälle som åtminstone för 30 år sedan var ett av världens bästa samhällen att bo i. Man kan med erfarenhet tala om vilket samhälle svenska normer och värderingar leder till. Välfärden bygger ju på att vi gemensamt bidrar till de resurser som behövs för våra samhällsfunktioner och att vi samlar i ladorna för att trygga vår ålderdom. För det behövs en balans mellan kulor in och kulor ut. Och för att klara den balansen behöver vi nationalstaten.
    Om vi nu i ett nafs ökar befolkningen med 20% och de nyanlända inte kan bidra till ”kulor in” så blir ju resultatet att endera blir de tillkommande 20 procenten utan ”kulor” eller så blir det 20% färre ”kulor” till var och en av oss. Kräver de nyanlända större resurser än värdbefolkningen så blir det ännu färre ”kulor” till dem.
    Resultatet vi ser är att det välfärdssamhälle som jag och min generation efter ett långt yrkesliv arbetat ihop till – det finns inte längre. Våra politiker har under de senaste 25-30 åren givit bort alltihop. Det finns snart ingen samhällsfunktion som inte är i kris.
    Därutöver har ”7-klövern” ändrat grundlagen och bestämt att Sverige ska vara mångkulturellt. Vilket nu har resulterat i ett antal parallellsamhällen i Sverige där svenska lagar och regler inte gäller. Och dessa samhällen har vuxit upp därför att migranterna tagit med sig sina seder och bruk. Ser vi sedan vad deras seder och bruk gjort med deras hemländer som t ex Syrien så måste vi fråga oss: vill vi verkligen ha det samhället här?
    Jag har inget emot invandrare. Men jag har synpunkter på hur våra politiker låtit invandringen ske och hur man låtit invandrarna etablera sig. Det multikult kaos som blivit följden av pk-ismen har skapat parallella samhällen med starka spänningar mellan. Det finns inga mångkulturella samhällen i världen som fungerar, men tar man seden dit man kommer så kan det bli ganska bra. Lika barn leka bäst, som man sa när jag växte upp.
    Den gräns jag ser handlar inte om nationalism eller globalism. Den har mer att göra med hur vi tillämpar globalismen, vilka normer vi vill ska råda i samhället, pk-dröm eller verklighet.

    Liked by 5 people

    • Mr OT skriver:

      Du när en pk-dröm. När var du senast i Rosengård? Ett besök kanske hade fått dig att inse att dessa människor struntar i vad du vill att de skall bli, och därutöver, när tiden är mogen, inte kommer att be snällt när de vill att du skall ändra dig efter deras önskan.

      Liked by 1 person

  16. Östanskog skriver:

    Som kalla krigets överlevare (3,5 mil mellan sommarstugan och Sovjetiska gränsen) har jag en enkel test för alltomfattande tankemodeller. Jag frågar: ”På vilken sida kan jag hitta Bysantens ledare?” I Patriks analys ser jag inte röken av Vladimir Vladimirovitj. – Zero points (som de säger i ESC).

    Gilla

  17. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Rätt Patrik!
    Varför skulle annars med lätt krökta överläppar medieklassen tala med sådant förakt om populister?
    Man kan misstänka att SD’s ledning sakta men säkert styr in mot politikerklassens guldfåra där allehanda GD- och landshövdinge- och ambassadörsposter fördelas.
    Här krävs en revolution men för det fordras det en bred populas, så upprörd, så utan framtidstro att inga alternativ gives.
    Sverige och svenskarna står sist i den kön.

    Liked by 1 person

    • Hexe skriver:

      Lars Erik@
      ”Man kan misstänka att SD’s ledning sakta men säkert styr in mot politikerklassens guldfåra där allehanda GD- och landshövdinge- och ambassadörsposter fördelas.”

      Kommentarer likt denna dyker regelbundet upp i kommentatorsfälten.
      Med vilken rätt kan man fråga sig, dessa bespottade kämpar som har stått pall i snålvinden i många år är värda en bättre tilltro.
      SD är vårt enda hopp i dagsläget, jag kan och vill inte tro att de förråder vår sak.

      Liked by 4 people

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Bara en misstanke, men man brukar säga att egenintresset aldrig ljuger och att jag själv skulle haft svårt att stå emot.
        Det handlar om ett korrupt och korrumperande politiskt system som sväljer idealister såväl som välkomnar opportunister.
        Vi måste åt Schweiz-hållet till för att överleva som nation.
        Ny författning, bort med de politiska ungdomsförbunden, bort med presstödet, lägg SVT & SR i grus o aska, enbart yrkesverksamma – minst tio år – parlamentariker som blott får sitta två mandatperioder.
        Här krävs radikala åtgärder.
        Inga inom statens/kommunernas/landstingens sold utöver utbildare, sjukvårdare, forskare bör få tjäna mer än 50 papp i månaden.

        Liked by 2 people

      • Hexe skriver:

        Lars Erik
        Önskelistor är också ett vanligt fenomen i kommentatorsfälten.
        Jag håller med dig på varje punkt.
        Det stora kruxet är hur man når dit. Jag är ganska säker på att det aldrig blir revolution i Sverige, vi har inte den mentaliteten.
        Så vad återstår annat än SD?

        Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      På sig själv känner man andra brukade min mamma säga. Att du själv är en svag individ och lätt skulle lockas av en fin position betyder inte att SD och dess företrädare är likadana. Jag ser SD som enda räddningen för Sverige nu. Om inte tillräckligt många gör det i valet om ett år kan jag bara beklaga de andra. Jag och mina närmaste kommer att klara oss. Jag skulle gärna se att alla rejäla svenskar klarar sig men har man inte självbevarelsedrift så går man under.

      Gilla

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Men det är ju det som är grejen!
        Om du lockas av förläningarna så går du ju inte under precis.
        Sverige som vi känner det går måhända under ja.
        Det gäller alltså att skapa den kopplingen för våra lagstiftare, d.v.s. att de blir personligt berörda och direkt ansvariga för nationens väl o ve. Det systemet har vi icke i dag.

        Gilla

  18. JAN BENGTSSON skriver:

    gränsen går kanske mellan de som vill dela VÅRA VÄRDERINGAR,
    och de som vill implementera helt avvikande TANKAR…

    Sharia Lag som strider mot VÅR grunläggande VÄRDEGRUND!!!

    KVINNANS OLIKA VÄRDE alldeles speciellt exponerat!

    Nja EXPONERAD är väl knappast rätt ordval)

    Gilla

  19. Olle Reimers skriver:

    Bra att denna fråga kommer upp på bordet. Det är dock kanske inte så enkelt som det synes vara. D.v.s. att motsättningarna ryms inom ramen för det man kan se. Man måste också fråga sig varför och varför utförsbacken har blivit så brant på så kort tid.

    Lika gärna som man kan säga att huvudmotsättningen antingen går mellan globalister och nationalister eller mellan den politiska klassen och vanliga Svenssons; kan man säga att det är både och.

    Den politiska klassen har gradvis kommit att identifiera sig och sina intressen med föreställningen om den globala världen som för att fungera måste behärskas av just denna politiska klass. Det är inte säkert att det är en självklart medveten process för mer än ett litet flertal personer typ Carl Bildt, Göran Persson, Fredrik Reinfeldt och några till. De sistnämnda har haft den här utvecklingen klar för sig och stött den i decennier. För de flesta har den dock skett med små, knappt märkbara steg. Det är först i och med att man öppnade invandringsporten som ett bredare lager av politiker började se vartåt det lutade.För dem har allt dock framstått som en slags naturlag som de blivit informerade om allteftersom och som berott på omständigheter som de inte kunnat påverka.

    Ett antal alerta medborgare har givetvis också sett detta komma under en lång rad av år. Då har det emellertid inte funnits några märkbara konkreta effekter av de små stegen att peka på och deras varningar har klingat ohörda.

    Det är lömskheten i processen som är det riktigt otäcka. Det påminner om lungcancer som kan ligga och gro omärkligt under tiotals år och när den slutligen blommar ut är det för sent att göra något åt den.

    Politikerna av idag lever i sin skyddade värld av knapptryckeri och tar bara intryck av vad som försiggår i deras lilla värld. Den smygande sjukdomen märks sist av allt hos dem. De är också vanliga människor som lever i godan ro och har lärt sig att om det sägs något dåligt om deras värld så kommer det från elaka konspirationsteoretiker.

    Det kan vara anledningen att i detta läge titta på vad som hände i USA efter att Donald Trump blev vald till president. Han har motarbetats av ALLA (praktiskt taget) i kongressen vare sig de var demokrater eller republikaner. Trump kom in och vill förstöra den värld som de varit med att bygga upp under flera decennier: en värld där de inte behövde anstränga sig över hövan utan mannan ramlade ner från himlen om de bara gjorde som deras lobbyister och gruppledare talade om för dem (det finns några få undantag, precis som bland svenska politiker, men priset för att vara motvalls eller besvärlig är högt, varför de som inte vill anpassa sig har hållit sig undan.) Sedan kom Trump in och förstörde festen. Klart att de är förbannade!

    I Sverige har vi Jimmie Åkesson. Vi vet inte om han i dessa sammanhang är fågel eller fisk. Hans parti har dock gått vilse i några centrala frågor. Vi hade också behövt en Donald Trump.

    Liked by 1 person

  20. Aha skriver:

    Det är bra. Godhetsapostlarna tål och bör skjutas på. I sin godhet verkar de vara beredda att öppna upp Sverige till vem som helst som önskar bo här, samtidigt verkar de vara beredda på en obegränsad curling sinsemellan, oklart om det blir kvar några för standardproduktion såsom byggande av bostäder. Jag önskar att man kunde göra en uppdelning mellan dom och oss; PK-frälset för sig och vi andra för sig.
    Hur fixar man det på en gemensam geografisk yta? Separata välfärdsorganisationer, dvs separata sjukhus, skolor och äldreomsorg? Separata poliskårer? Separata public service?
    Infrastrukturen med vägar och järnväg bör man väl dela på, liksom militär.

    Grunden blir separata skattesystem.

    Gilla

  21. malmoperspektiv skriver:

    Tack Patrik! Som vanligt en utmärkt analys! Huvudmotsättningen mellan det välfärdsindustriella komplexet och den skattebetalande medelklassen är dock en tämligen ny företeelse och kommer att försvinna, när komplexet ”störtar i gruset” – förhoppningsvis med demokratiska medel, annars av sin egen tyngd, men då kommer det förmodligen också att dra med sig medelklassen i fallet.
    Det finns en dock en månghundraårig och permanent motsättning mellan islam och andra kulturer. Listan på krig och våld, som orsakats av denna motsättning är mycket lång och fylls ständigt på. Vi ser dagligen bevis på detta och just nu är Myanmar (Burma) i fokus.

    Gilla

  22. PYJ skriver:

    Oj, här kom en stor fråga!

    Var går frontlinjen?
    Jag tror svaret på denna fråga är mer komplicerad än att sätta två epitet på två olika lag. Om vi skulle tvinga alla att ställa sig i två olika lag så blir svaret desto enklare.

    Det kan se ut som vi är uppdelade i två grupper såsom nationalister mot globalister. Men, börjar vi granska dessa två grupper så ser vi ganska fort att inom grupperna finns det motsättningar som aldrig kommer att enas. Just nu utnyttjar olika grupper varandra i vissa sakfrågor för att på så vis bli starkare i opinionen. Det är därför vissa grupper är knäpptysta i andra frågor som de borde vara högljudda i, allt för att inte förstöra den outtalade pakten de har i en annan sakfråga.

    Sverige och västvärlden är ett inferno av motsättningar.

    Jag tror inte, utan jag är övertygad om att Sverige och väst kommer få ett inbördeskrigsliknande senario. Kriget är redan här. Successivt har situation byggs upp, långsamt har gränser suddats ut, utan att vi märkt av förändringarna. Långsamt långsamt ändras våra förutsättningar och i samma takt normaliseras de olika förändringarna.

    Händelser som de flesta här på DSG skulle baxna åt för 20-30 år sedan reagerar ni inte ens av idag.

    Det har blivit vardag!

    De senaste åren har förändringarna gått för fort och därför har fler börjat reagera.

    Synd att inte fler vaknade tidigare!

    Liked by 2 people

  23. Johan skriver:

    Patrik, det ligger mycket i vad du skriver och den tredje beskrivningen, som du vad jag förstår, föredrar, är intressant. Så kan det absolut ligga till.
    Men det faktum att vi ser liknande klyftor i övriga Europeiska länder mellan globalister och konservativa tycker jag indikerar att det kanske inte är hela sanningen, utan att det kanske ändå dessutom finns en global agenda och att våra politiker egentligen är lokalpolitiker med begränsat rörelseutrymme och frågan är hur mycket mandat de har ”von oben” att forma Sveriges politik med utgångspunkt ur majoritetsväljarnas intressen?
    För jag tror att det ligger en djup spricka mellan globalistiska intressen och konservativa intressen och det går igenom hela västvärlden. Att exempelvis SD och liknande partier som AfD och Sannfinländarna så frenetiskt motarbetas måste bero på mer än att de skulle vara nazister/fascister/rasister. Nämligen att de motsätter sig den globalistiska agendan. Jag tror det är huvudkonflikten mellan 7-klövern och SD i Sverige.
    Kan det vara så att vi har en förekomst av både alternativ 2 och 3 i Sverige?

    Liked by 2 people

  24. Lars G skriver:

    Bra analys. Politikerväldet kontra folket. Konfliktlinjen står mellan dom som arbetar producerar och tvingas betala skatt kontra dom som lever på andra människors arbete utan att producera eller ge något av värde tillbaks.

    Pengar är ett mått på värde. Värde är vår arbetstid och frihet. Om jag ger min arbetstid till grannen och hjälper honom att renovera kan jag förvänta mej att han ger sin tid tillbaks när jag behöver hjälp. Traditionell byteshandel.

    Skatter överför vår ekonomisk energi till vårt gemensamma. Vi förväntar oss få motsvarande ekonomisk energi tillbaks. Till viss del får vi det genom människor inom skola vård omsorg polis etc ger sin tid tillbaks till det gemensamma. Problemet uppstår när människor som betalar hög skatt får det allt sämre och ser människor leva gott på skattebetalarnas bekostnad utan att ge något av värde tillbaks.

    Problemet är Politikerväldet som parasiterar på andra människors hård arbete utan att ge något av värde tillbaks. Folket måste göra revolt, återta kontrollen över Riksdagen och med demokratiska medel fysiskt förflytta politikerväldet från deras maktpositioner.

    Gilla

  25. Jaxel skriver:

    En extremt viktig skiljelinje i dagens Sverige går mellan dem som anser att vi som svenskar har rätt att se till våra egna intressen och rätt att prioritera dem kontra dem som anser att alla människor har lika värde.

    De senare kan exemplifieras av de lektorer i socialt arbete som Patrik citerade igår. Dessa menade uppenbarligen att det inte får finnas några begränsningar i de resurser Sverige skall lägga ned på att hjälpa, i många fall kriminella, utländska gatubarn som inte ens vill bli hjälpta av det välfärdsindustriella komplexet. För personer som dessa lektorer har alla människor i hela världen, enligt principen om allas lika värde, rätt till alla de resurser det svenska välfärdssamhället kan uppbåda. Ja, i alla fall om de lyckas sätta sin fot i Sverige. Den saken är den enda gränsen, i övrigt är plikten att hjälpa gränslös.

    En annan sida av den ovan relaterade inställning till ensamkommande barn beskrevs av Ann Heberlein igår (1). Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är helt enkelt inte dimensionerade för att ta hand om alla ensamkommande med psykiatriska problem. Det får till konsekvens att många som har behov av hjälp från BUP nekas sådan.

    Det ovan relaterade är förstås bara exempel på hur grupp ställa emot grupp och där infödda svenskar inte kan få den hjälp de behöver därför att det förstås finns större nöd på många andra håll i världen.

    En extremt viktig skiljelinje går alltså mellan dem som anser att vi svenskar har en rätt att först och främst se till vårt eget bästa och de som anser att detta är en oacceptabel inställning enär alla människor har lika värde.

    (Här finns förstås en koppling till motsättningen nationalism kontra globalism, men denna motsättning har många andra dimensioner också. )

    https://ledarsidorna.se/notis/notis-sammanbrott-inom-svensk-barnpsykiatri/

    Liked by 2 people

  26. Erik2 skriver:

    Skiljelinjen och konflikten går för mig mellan de som tror på ett system och de som tror på de nära relationerna. MR OT har en typ av beskrivning här ovan av det. Det är mellan kommunister och familjeinriktade. De som vill att systemet ska ordna livet och de som vill ordna sitt liv själv. Sedan har vi några saker som överlagras på detta. Skuggan från nazisterna. De dolda nätverken (svensk specialitet tror jag bestämt) där maktspelare växer till. Nazistskuggan gör att systemkramarna hela tiden räds trygga människor som vill ordna sitt liv själv. De upplevs som basen för nazism. Farligt. Där måste hela tiden samhället ingripa. Genom att planera in andra boformer i trygga områden och överhuvudtaget interferera i dessa människors nära relationer. Det är farligt för systemkramarna med dessa relationer. De familjeinriktade ser inte alls systemet och dess angrepp varför de hela tiden blir förlorare i denna civilsationsstrid. Sedan har vi nätverken från t ex advokatsamfundet för karriärrister och opportunister. Vi har Margit Norells nätverk som totalt gick under ytan med katastrofalt resultat. Vi har, tror jag, kommunistiska nätverks som inte gett upp. De agerar i sina nätverks som inflytelseagenter och de är målmedvetna och totalt hänsynslösa. Jag tror inte de är jättemånga, jag tror inte tillväxten är särskilt stor, men jag tror de sitter på nyckelpositioner i hela samhället idag. De har dock bytt ut kommunistiska begrepp och sålt in dessa på nytt. Nu heter det genus, rasifiering, identitetspolitik, värdegrund osv. Vi har numera överallt kommunistiska politiska kommisarier fast med annat namn. Släpp forskning fri om STASI-arkiven. Så länge inte det görs så hålls mina misstankar vid liv om dessa inflytelseagenter. Vi har idag ett semikommunistiskt samhälle. Det fungerar precis som originalet allt sämre.

    Liked by 1 person

  27. Mats A. skriver:

    Engellaus egen teori att motsättningen står mellan det välfärdsindustriella komplexet och övriga framstår som en aning humoristisk konstruktion. Påminner nästan om Engellaus mer uppenbara skämt som han en gång klämde ur sig om Chile: ”Chile är inte en diktatur. Det är moderat politik.” Jag gapskrattade när jag hörde talas om detta. Framför mig sig jag Engellaus glada nuna och stans lokala moderater, som inte alltid tillhörde de skarpaste knivarna i lådan, som allvarligt lade pannan i djupa veck för att vrida och vända på de ideologiska implikationerna av Engellaus tes.

    Oavsett graden av allvar i Engellaus tes om det välfördsindsindustriella komplexet så tycker jag att det borde vara relativt lätt att falsifiera denna tes som den avgörande politiska intressemotsättningen i samhället. Intressemotsättningarna i Sverige är ungefär desamma som de varit i resten av västvärlden, inklusive USA och Schweiz. Schweiz vet vi är ett lågskattesamhälle. USA har väl aldrig under efterkrigstiden varit ett lika utpräglat lågskattesamhälle som Schweiz även om de sociala förmånerna varit lika modesta eller sämre (förklaring: USA:s krigsmaskin har slukat en hel del skattekronor genom åren och en relativt stor andel av den amerikanska befolkningen har alltid haft väldigt svårt att bidra med några skattekronor). Vem som bestämmer över USA och Schweiz borde dock vara rätt uppenbart mellan skål och vägg för den som inte väljer att ha på skygglapparna. Ledtrådar: USS Liberty år 1967 och de fabricerade anklagelserna mot schweiziska storbanker för några år sedan och åtföljande miljardskadestånd. För Sveriges del är ett likartat bra exempel det statligt finansierade institutet Paideia och dess chef Barbara Lerner Spectre. Richard von Coudenhove-Kalergi och hans far passar också bra in i den här bilden. Richards bok Praktischer Idealismus sammanfattar väl på ett rätt bra sätt i vissa avseenden de outtalade målsättningarna för dagens politiker och massmedia när det gäller sammansättningen av den framtida väljarkåren. I och för sig ville ju Richard ha något slags auktoritärt elitstyre utan att hålla på och krångla med några val. Så att prata om väljarkår är väl på sätt och vis malplacerat på så vis. Den breda allmänheten vore kanske ett bättre epitet.

    Med tanke på Richard von Coudenhove-Kalergis relativt öppna motstånd mot den politiska demokratin framstår det som rätt otroligt att han kunde få det första Charlemagne-priset som utdelades av Kol- och Stålunionen/EG/EU och att EU-ledare än idag öppet hyllar honom. Det är väl en företeelse fullt i klass med att den svenska staten via Paideia finansierat Barbara Lerner Spectres förkunnelse. Och detta visar väl rätt tydligt vad kompassriktningen är för det mediala och politiska etablissemanget. Att AFA Dokumentation kunnat få Stora Journalistpriset är en liknande, bra pusselbit.

    Liked by 3 people

  28. Mats A. skriver:

    När det gäller segmentsindelningen av väljarkåren så är fortfarande den skala som upplevs som mest relevant för väljarna den klassiska höger-/vänsterskalan, d v s hur högt skattetrycket skall vara och i vilken grad den offentliga sektorn skall betala för de sociala förmånerna. Det är sant att dessa höger-/vänster-motsättningar är mindre idag än för 50-60 år sedan. Faktorn snabb konfiskation av privat ägande har också nästan försvunnit från agendan. Men den klassiska höger-/vänsterskalan är fortfarande viktig för många väljare. Och detta innebär obevekligen att de partier som vill ha stor invandring får bättre utdelning i valen än det enda parti i Sverige som påtagligt vill minska invandringen. SD kan inte helt täcka upp vänsterflanken där folk är oroliga för sina bidrag och inte högerflanken heller där folk som vill ha sänkt marginalskatt. Därför behövs nog ett par kompletterande partier till SD.

    Liked by 1 person

  29. 5ven55on skriver:

    Patrik, jag gillar din teori om det välfärdsindustriella komplexet. Den förklarar en stor del (dock inte hela) av vad som sker i Sverige idag. Däremot förklarar den inte vad som sker i världen. Det förekommer visserligen välfärdsindustrialism även i andra länder men inte i samma utsträckning som i Sverige.

    I USA har vi till exempel istället det militärindustriella komplexet som en stor del av förklaringen. Men där finns också andra starka aktörer som finansmaffian och sionistmaffian.

    I det globala skeendet verkar snarare dessa amerikanska aktörer vara bland de mest tongivande. Eftersom det militärindustriella komplexet bara vill kriga blir det mest ett verktyg för andra krafter vilket alltså gör det mest troligt att de verkliga största aktörerna är de återstående två, vilka alltså också i någon mån förfogar över militären.

    Om den analys jag här skissat på stämmer kan gränslinjen i så fall bäst beskrivas med en kombination av samtliga av de förslag du påtalar, d.v.s både kapital mot icke-kapital och globalism mot nationalism.

    Även din egen medelklass mot etablissemang (politiker och media) stämmer in i helhetsbilden eftersom etablissemanget till stor del kontrolleras av finansmaffian och sionistmaffian.

    Det svenska välfärdsindustriella komplexet är, liksom det amerikanska militärindustriella komplexet, mest en bricka i ett större spel.

    Gilla

  30. MartinA skriver:

    PE har samma lojalitet till utlänningar som till svenskar. Det vill säga, PE saknar lojaliteter. Han förespråkar en legosoldatsstat. Som det sena romerska imperiet.

    Gilla

      • MartinA skriver:

        @GMIKSCHE
        Läs det sista stycket i artikeln? Dessutom, fundera på vad PE menar med det här vurmandet för ”medelklassen”. Han återkommer till det i artikel efter artikel.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Medelklassen är enligt PE de som jobbar och försörjer sig själva (eller har jobbat och försörjt sig själva men nu är pensionärer) samt betalar för de som inte jobbar och lever på samhället. Så enkelt är det.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Precis! Alltså de som är till nytta för PEs älskade stat. Som nu enligt senaste artikeln dessutom skall få rätt att visitera vem som helst varsomhelst. Implicit i den här multietniska koalitionen som PE vill bilda så finns dessutom det enorma välfärdsstaten kvar. Varför skulle det annars vara intressant om någon jobbar eller inte? Vill någon svälta ihjäl så varsågod? Men läs artikeln igen? Den argumenterar för precis exakt den attityd som etablissemanget i sverige har. Den vill cementera det som etablissemanget har gjort.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        @MARTINA. Vi har kommit in på en diskussion som ligger utanför inlägget utan i stället rör författaren som person. Du och jag verkar oftast vara ense men just i det här fallet är vi totalt oense. Jag ska förklara min inställning lite närmare. Hoppas den inte spränger ramen för vad som tillåts på bloggen.

        Den här sajten skulle inte finnas till utan Patriks initiativ och engagemang. Du och jag och många andra använder den för meningsutbyte och tusentals för att inhämta information som annars är inte lätt att nå. Patrik är uppenbarligen född med guldsked i munnen. Det är varken du eller jag. Han, som många andra, skulle kunna dra till Spanien och spela golv resten av sitt liv eller ägna sig åt andra sysselsättningar för att öka sitt eget välbefinnande. Istället ägnar han det mesta av sin tid, det vågar jag påstå, åt denna blogg och därmed åt oss. Redan det är nog med argument mot dina påståenden.

        Jag begriper inte varifrån du fått uppfattningen att Patrik vill utrota svenskar som etnisk grupp. Som jag förstår är hans uppfattning att Sverige, som många andra länder, haft invandring i århundraden och att de tyskar, valloner, finnar och folk från övriga Europa som vandrat in över tiden och deras efterkommande sugits upp av svenska folket och därmed blivit svenskar. På senare tid har det även invandrat en del folk från länder utanför Europa som integrerats väl och blivit svenskar i ordets rätta bemärkelse, d v s anammat den inställning till livet och sina medmänniskor som varit utmärkande för vårt land. Bland dem finns folk som känner ett större ansvar för sina medbröder och -systrar än det gäng etniska svenskar (med några undantag) som för närvarande styr landet. Sverige har alltid haft invandring men aldrig blivit utsatt för migration.

        Jag minns inte heller att Patrik någon gång uttalat sig direkt eller indirekt mot att vad du betecknar som ”etnisk solidaritet” visas mot mindre lyckade svenskar. Grundbulten i Patriks tänkande – vilket jag håller med om – är att var och en ska ta ansvar för sig själv och inte falla andra till last så länge han eller hon orkar. Och även ta ansvar för sina barn, så länge de inte är vuxna. Självfallet ska ett samhälle ta hand om de som är sjuka och de som inte kan försörja sig själva. Men inte de som flyttar hit för att låta försörja sig. Och inte ta hand om folk, och där ingår även etniska svenskar, som tycker att det andra som ska dra lasset. Den inställningen utgör grundvalen för att ett samhälle ska fungera i längden. Jag tror att du delar den uppfattningen. Det svåra läget som du och jag och Patrik tycks uppleva på liknande sätt har sitt ursprung i att en del av våra egna efterhand lyckats bilda en ny överklass, PK-klassen, som vänt på grundbulten och lever gott på sin bedrift. Och som saknar historisk motsvarighet.

        Den slags över- eller borgarklass du syftar åt finns inte längre. Den medelklass vi har idag, d v s de som tjänar sitt uppehälle genom eget arbete, är inte någon fortsättning av adeln och den gamla borgarklassen. Den är i stället en fortsättning av den gamla underklassen som har kommit upp sig ekonomiskt och till en del även kulturellt. Förr i tiden hade nationalismen sitt starkaste fäste hos de besuttna, vi kan kalla dem för borgerligheten, både i Sverige och övriga Europa. Även om adeln levde på bönderna och borgarna på underklassen, så fanns det en symbios dem emellan och så småningom även en vandring av individer mellan klasserna. Överklassen såg till att vanligt folk var skyddat från att översvämmas och till slut domineras av inkräktare från främmande kulturer. I dag finns inte längre en sådan symbios. Den ekonomiska överklassen har internationaliserats. Någon nationellt sinnad överklass i kulturell och ekonomisk mening finns inte längre. Annars borde väl huvudägarna till stora företag som Investor, Hennes och Mauritz, Securitas, Axel Jonsson, Assa Abloy, Alfa Laval, Bonniers m fl stött Den Nya Välfärden. Det är uppenbart att det kvittar för dem hur det går för oss.

        I stället styrs landet av en politisk och medial överklass som dess medborgare föder, en stor del fortfarande lojalt och av fri vilja. Och, som jag uppfattar det, är både ditt, mitt och Patriks mål att hjälpas åt att göra slut på detta förhållande. Genom att informera och få folk att tänka.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Jag tycker om PE som person, jag upprörs av hans åsikter. Tydligt uttryckta i den här artikeln där Världsmedborgaren PE spaltar upp olika förhållningssätt och underkänner det enda alternativet som ger den svenska etniciteten en framtid. Med en extremt intellektuellt ohederlig jämförelse mellan Dan Eliasson. Och en kristen invandrare från mellanöstern. Vad han lömskt låter bli att nämna / inte förstår är att Leyla inte känner en bråkdel av den solidaritet som Världsmedborgaren PE själv påstår sig känna för henne. Hon kommer av en kultur som varit tvungen att hålla ihop i över tusen år för att överhuvudtaget kunna existera. Se på vad resultatet blir i Södertälja och Sigtuna? Svenskar far precis lika illa med syrianer i majoritet som med någon annan utomeuropeisk grupp. Världsmedborgaren Världsmedborgaren PE argumenterar för att vi svenskar inte ska känna etnisk lojalitet med varandra. Men istället skall vi agera solidariskt enligt socioekonomisk status. Med människor som ej kommer vara solidariska med oss. Det är precis samma ***** lömska attack på vår existens som etablissemanget i övrigt kör med.

        Vidare förfäktar Världsmedborgaren PE universiell moral, precis som resten av etablissemanget i sverige gör. Nu senast i artikeln där han eftersökte ideologi men bara kunde presentera en plan för ytterligare förräderi. Vad Världsmedborgaren PE inte nämner är dels att universiell moral är omöjlig. Och att den dessutom ej kommer att genomdrivas universiellt. Det är ju precis det här vi har nu, svenskar skall vara solidariska och följa det univerisella moralen, utlänningar tillåts ha sin främsta solidaritet till den egna gruppen.

        Läs noggrannare vad Världsmedborgaren PE skriver. Och vad han argumenterar. Det är mycket snarlikt hans ungdoms kommunistiska ”ideal” och det är snarast identiskt med status quo. I exemplet i sista paragrafen i artikeln så låtsas Världsmedborgaren PE att bara för att han känner mindre samhörighet med en person som någon med ett uns av etnisk känsla kommer betrakta som en förrädare så existerar inte etnisk solidaritet. Det är fruktansvärt intellektuellt ohederligt.

        Jag själv är född med silversked i mun och har umgåtts massor med såna här människor. Det är därför jag VET hur de tänker. Deras grundattityd. Jag har också läst historia och vet hur eliter beter sig. Det är hur naturligt i världen för eliter att ta in utlänningar som är beroende av eliterna för att dominera andra i gruppen. Ett vanligt exempel är när Almanzor tar in berberlegosoldater. Eller slaveri rent generellt. Det är ju inte så att PE kommer bjuda in hårfrisörskan på hans bjudningar. Han förväntar sig att hon, eller snarare hennes söner, skall veta sin plats. Hon är ett verktyg.

        Hursomhelst, Världsmedborgaren PE har med de senaste två artiklarna kommit ut som antisvensk och med universiella värderingar. Det gör honom till svenskarnas fiende. Det gör honom också till en förespråkare för det pågående folkmordet på oss svenskar.

        Gilla

    • MartinA skriver:

      Dessutom en intellektuellt ohederlig jämförelse mellan Leyla från Syrien och Dag Eliasson. För någon med etniska lojaliteter är Eliasson en förrädare och en förbrytare. PE argumenterar här som någon med etniska lojaliteter aldrig kommer att kunna vända sig mot någon av samma etnicitet. Det är befängt. Men ett kan jag säga och det är att Leyla och hennes familj inte känner tillnärmelsevis samma lojalitet och samhörighet med PE som han påstår sig känna med henna. Hon kommer av en kultur som överlevt i 1400 år som minoritet i mellanöstern. HON vet vad lojalitet vill säga. PE gör det uppenbarligen inte.

      Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        MartinA, jag instämmer helt i GMiksches briljanta analys här ovanför (16 sept, 22:36) och ska bara komplettera med hur jag ser på ditt tonläge och på etnicitet.

        Jag känner sympati för dig och uppskattar dina texter, för att du skalar dig in mot kärnan i människan och den sociala tillvaron, till det biologiska och antropologiska. Det är behövligt och bra, och själv bidrar jag ibland i liknande anda och hånar gärna maktens företrädare och grupper. Men det är destruktivt och ansvarslöst att attackera enskilda och ganska utsatta personer så som du ibland i ditt ursinne gör och sedan ofta ändå tvingas be om ursäkt för.

        Jag ska provocera dig med att säga att du måste inse att din egen syn på etnicitetens roll för mänsklighetens utveckling bara är en fundamentalistisk tro, inte sannare än andra trossystem. Inget säger att etnonationalism i det långa loppet ger en friskare grund för det kollektiva medvetandet än kulturnationalism eller andra, framtida, icke-etniskt baserade, naturligt utvecklade former.

        Naturligtvis är etnicitetsbaserad homogenitet mycket naturligare och starkare än den här självdestruktiva multikulten, som inte kan fungera och som kommer att leda till folkutbyte, anarki och misär, så att dagens västerländska civilisation förmodligen blir en Apornas planet. Men hur och av vilket mänskligt material ska du, vi eller andra kunna bilda en fungerande homogen grupp av svenskar eller vilka det vara månde? Hur många kan du och jag ta i hand och lita på? Har de socialistiska och de religiösa kollektiven varit framgångsrika? Ändå har de varit både etniskt och ideologiskt tämligen homogena.

        Vi vet att varken renrasighet eller biologiska monokulturer skapar motståndskraft i det långa loppet, så varför ska vi ersätta dagens dogmatiska egalitarism, konsumism och mobbvälde med någon sorts vithets- eller svenskhetsutopism? Vi behöver skala oss in mot sanningens kärna i alla avseenden, men vi måste behålla ödmjukheten och insikten om att vi själva bara famlar hela tiden och därför avstå från att i fundamentalistiskt trosnit förgå oss mot enskilda personer.

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Ditt, PEs och GMiksches tankar vore relevanta om vi levde i sjuttiotals sverige. Ett svenskt sverige. Nu är det inte så. Nu delar vi land med extremt etnocentriska grupper. Med benhårda kulturer som kämpat för utrymme i världens hårdaste regioner i tusentals år. Så jag föreslår att ni världsmedborgare BÖRJAR med att omvända dessa. Snarare än att försöka lura svenskarna till universiella och antirasistiska ideer. För det ni gör nu är bara att skada svenskarna ännu mer. Hade ni några lojaliteter att förråda så vore ni förrädare. Men Världsmedborgare PE har ju med all önskvärd tydlighet klargjort att han helt saknar lojaliteter. Så ”förledare” är nog ett bättre epitet. Jag föredrar faktiskt mer öppna svenskhatare såsom Expo, mediakurderna, Pascalido, de etniska föreningarna etcetera. De gör mindre skada än detta lömska.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Och apropå hårt tonfall. Hur tror du tonfallet varit mot vem som helst som uttryckt minsta lilla önskan efter etniska solidaritet mellan svenskar eller européer de senaste 30 åren? Ett hårt tonfall är nödvändigt. Eftersom tonfallet är fullständigt hatiskt från andra hållet.
        Om man inte är oförsonlig så kommer den normala människan att anpassa sig efter de mest aggressiva och farliga. Eftersom det innebär minst risk för den enskillde människan.

        Vidare har ingen av er bemött mina argument. Jag har främst angripit PEs sista paragraf i artikeln. Har inte hört någon av er som resonerat igenom den på allvar?

        Min egen tro formuleras av ”Den själviska genen” av Dawkins. Finns gratis på nätet. Och den är sann. Om du ej sluter dig samman med närbesläktade männsikor så är allt som händer att du upphör att existera. Det har inte med moral att göra. Du kan för all del hitta på andra livsmål än spridandet av ditt genetiska material. Och de kan fladdra runt i ett ögonblick. Och sedan försvinna. Liv skiljer sig från materia i att det kan kopiera sig självt. Det är livets kärna.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        I sista stycket verkar du bedöma etniciteter utifrån, i någon sorts universiell ordnialskala. Det är samma sjuka som resten i debatten, alla går runt och tror att de är gudar, att det går att ta ett universiellt från himmelen kommande perspektiv. Svenskarna är bättre än alla andra FÖR MIG därför att jag ÄR SVENSK. Eller vad namn man nu vill sätta på det. Huvuddelen av det som är jag finns utanför mig själv i andra svenskar. Eftersom gener är kopior av varandra.Att ha lojalitet till närbesläktade människor är att ha lojalitet till sig själv. Eftersom individen inte är världens grundsten. Utan genen. Individen är bara en tillfällig allians av uråldriga, för att inte säga eviga, genfamiljer. De är viktiga. Vi är det inte. Vi har skapats för att kopiera dem. Men det här är en diskussion om det andliga som kanske inte hör hemma här.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Artikeln handlar egentligen om var säkerheten skall produceras. Vilka som skall samlas för att producera säkerhet och varför. Och artikeln kommer fram till att de som har tillräckligt mycket prylar skall skydda varandras prylar.

        Min åsikt är att säkerhet är våld. Och att våld är att hota någon annans existens. Och säkerhet är att kräva att unga män riskerar sina liv för att skydda mot detta hot. Det handlar om existens. Och därför är en genetisk bas för säkerhetsproduktion logisk. Det är också förankrat i evolution och historia. Och rent praktiskt, om en ung man dör utan att ha hunnit skaffa avkomma. Så är det fel att kräva att han gör det för att skydda andras prylar. Det blir ett lotteri, han kan ta en vinstlott och överleva och kanske då får ett bekvämt liv med mycket prylar. Eller han kan förlora och bara försvinna. Mycket attraktivare att dealen med den unge soldaten är att han skyddar sitt eget genetiska material. Om han dör så fortsätter han finnas till i närbesläktade människor, hans självuppoffring har gjort detta materials existens möjlig. Det är torligtvis också den logiken som utvecklat tendens till självuppoffrande beteende från början.

        Gilla

  31. Ingvor Sabina Le John skriver:

    Jag anser att den absoluta skiljelinjen idag går mellan dem som verkar inom kapitalismens möjligheter : mellan de krafter som endast tänker på maximal privat profit, läs: det militärindustriella amerikanska komplexet och en sund kapitalism som accepterar en omsorg om ”arbetarna” och medelklassen i form av statliga åtaganden såsom fungerande infrastruktur till hyggliga pensioner till de äldre. Idag äger 1% halva jordens tillgångar.

    Gilla

  32. Mats A. skriver:

    Måste lägga till en annan aspekt på Engellaus resonemang om det välfärdsindustriella komplexet.

    Som delförklaring till de minskade skillnaderna mellan ekonomisk höger och vänster i politiken så är den väldigt bra. Om storfinansen kan tjäna stora pengar på att driva skolor och välfärdsföretag med bidrag från staten så blir dess intresse av att krympa den offentliga sektorns utgifter mindre. Det jag vände mig emot var det välfärdsindustriella komplexet som en mer övergripande förklaringsmodell.

    En annan stor delförklaring till de krympande skillnaderna mellan höger och vänster är att den yttersta vänstern numera i huvudsak vuxit ifrån tanken att snabbt göra all privat företagsamhet socialistisk genom masskonfiskationer. Detta beror i sin tur delvis på att väldigt litet av de stora börsföretagen idag ägs av svenska individer som genom lagstiftning kan få sin egendom snabbkonfiskerad. Idag äger olika fonder, försäkringsbolag och utländska ägare det mesta. Så var det inte år 1960. En annan delförklaring kan vara Sovjetunionens fall. Det känns kanske spontant litet avigt att tillämpa en sovjetisk modell om Sovjet inte finns kvar. När det gäller trotskisterna, som i praxis redan på 20-talet verkade för en återprivatisering av konfiskerad egendom, fast till nya ägare, alltså något typ Ryssland på 90-talet, så är det kanske än mer naturligt med en ny fas där snabba masskonfiskationer avförts från agendan. Det mesta av egendomen har ju nu fått nya, ”bättre” ägare (utom Yukos förstås, som Putin tog tillbaka). Noterar här den amerikanska ”hjälpen” med privatiseringarna och det inflytande Neocons (med bakgrund i trotskismen) haft i USA sedan 1980-talet. Ryssland på 90-talet kan väl snarast beskrivas som slutfasen i tillämpningen av trotskismen. Eller början på slutfasen. Jag tvivlar på att det var tänkt att Putin skulle styra om kursen litet grann.

    (När det gäller Sovjet på 20-talet vill jag påpeka att Olof Aschberg på 20-talet hade en privat utrikeshandelsbank i Moskva med 700 anställda. Stalin bommade igen den banken. Mitt intryck är att huvudkonflikten mellan Stalin och Trotskij gällde att Trotskij relativt snabbt ville återprivatisera konfiskerad egendom enligt rysk 90-talsmodell medan Stalin ansåg att bytet måste kallna ordentligt. Stalin ansåg också att socialiserad egendom behövdes till att bygga upp en stark militärapparat och att man med en återprivatisering inte skulle kunna åstadkomma detta. Med facit i hand får man väl konstatera att Trotskijs linje, som sannolikt inneburit mindre pengar över till militär upprustning, hade kunnat innebära ett väldigt abrupt slut på sovjetsystemet.)

    Gilla

  33. gmiksche skriver:

    Jag tror att några av de befintliga partierna eller grupper som bryter sig ur dem kommer att ta upp stafettpinnarna på vänster- och högerflanken den dag SD blir störst. Jag håller med om att ett enda parti aldrig kan täcka hela det politiska spektret. Men SD kan förhoppningsvis visa vägen i en för Sveriges framtid helt avgörande fråga.

    Gilla

  34. Sixten Johansson skriver:

    Utomordentliga analyser här! Jag föll särskilt för Fredrik Östmans brutalenkla schema (06:39). En gång satte Fredrik mig på det paleokonservativa spåret och nu tycktes han peka vänsterut på ett sätt att genomskåda och utnyttja både socialismens styrka och dess svagheter. En bra analytisk modell av frontlinjerna behövs för att göra verkligheten förståelig, men ju värre situationen blir, desto viktigare är det att modellen också kan peka ut klara strategier.

    Det är vårt samhälle i sin helhet som har producerat även dagens odugliga maktelit, VIK, verklighetsflykten och självdestruktiviteten. Det är oerhört svårt att förändra nästan en hel befolknings tänkande och agerande – och varför skulle en medelklass vilja och kunna göra det? En tudelning av befolkningen enligt Patriks modell innebär väl att den medelklass som är oberoende av politikerväldet, VIK m m är en liten, oorganiserad och ledarlös andel. Hur ska en sådan maktlös och maktskyende del (halva? tredjedel?) av sig själv kunna bli tillräckligt medveten, upprorisk och samlad för att störta etablissemanget – och vad skulle den sedan göra?

    SD och övriga dissidenter har nyckelrollen och måste arbeta genomtänkt och målinriktat. Vi kan vrida vänsterns vapen ur dess händer och modifiera dem med vår mer konservativa medvetenhet. Fredriks schema kan tillämpas på så vis att vi: 1) är noga med att försöka särskilja de ideologisk-filosofiska sidorna från de materiella, och 2) vinner mer agitatorisk kraft genom att t ex använda begrepp som överklass, medelklass och underklass, anpassade till dagens och framtidens verklighet. Sveriges härskarskikt med hovnarrar och lakejer är vår tids parasitiska överklass, vars ruttenhet, inkompetens och girighet måste blottläggas och skamstämplas. Vi måste medvetandegöra så många som möjligt i medel- och underklassen. I hög grad kan vi då också begagna gammelvänsterns materialistiska begreppsapparat kring maktfullkomlighet och orättvisor (däremot håna dagens gnäll- och genitaliepolitik).

    I det enorma omtänkandeprojektet är inte ekonomismen, utan de icke-materialistiska frontlinjerna de viktigaste. Somliga menar att dagens huvudmotsättning går mellan realister och utopister. Javisst, men då är det viktigt att punktera maktelitens tolkningar av begreppen. Utopiskt och naivt tänkande kan ju förknippas med något positivt och godhjärtat, medan realister kan stämplas som krassa materialister och egoister. Vi måste se till att realism kommer att innebära omutligt sanningssökande och erfarenhetsbaserad personlig idealism, medan maktelitens utopism under svammelytan bara visar sig innebära skenhelighet, lögner, girighet, personlig oduglighet, svek och verklighetsförnekelse.

    Liked by 2 people

  35. JBeducare Maria Montessori skriver:

    Intressanta tankegångar, och intressanta kommentarer….
    ”..”Kriget är fortsättningen av politiken med andra medel”. Vänd på det. Politiken är krigets förberedelser med andra medel…” …

    Kanske är dock politik ett ständigt pågående krig, men med andra medel än just krigsvapen…..utan mer då kanske med just – ordvapen – ….Ordvapen, som ändå kanske genom att användas med både sans, vett, stil och etikett osv., alltså med – lagom strömstyrka – , ändå har inom sig viljor till att försöka unvika just krigiska, eller militära, metoder…in i det längsta…?…

    Men, kanske man ändå inte definitivt och kategoriskt helt ska avstå ifrån att anta att det verkligen kan finnas viljor, kanske främst då s.k. globalistiska viljor, som inte alls ser några större problem med nedmonteringar, på ett eller annat sätt, av nationalstaterna i Europa…

    Det är då s.k. politiska drömmare, ideologer och aktörer, som kanske faktiskt medvetet vill kunna skapa motsättningar inom nationalstaterna?…

    Allt för den s.k. – Goda sakens skull -?… Alltså för det som vill anses vara de – goda möjligheterna – , att kunna skapa en ny statsbildning, och då i form av ett USE, med en ny europeisk regering, gemensam valuta, gemensam försvarsmakt, gemensam flagga och gemensamt språk?…. ….

    Aktörer som alltså medvetet inom nationalstaterna verkligen då vill ställa – grupper mot grupper – , och med fräckhet, tuffhet och med krav, försöka att utmana och försöka att ställa även olika religioner mot varandra, så att det riktigt ordentligt krånglar till sig, och att de enda lösningarna då av alltfler medborgarna tycks vara just bildandet av ett USE..

    Vem vet…

    Gilla

  36. Lars skriver:

    Patrik är fast i sin gamla invanda ideologi; Kyrkan, Svärdet och Kronan. Eftersom han inte kan se problemen med den ideologin, så kan han inte heller se möjligheten av en ny.

    Skillnaden mellan kapitalister och löntagare består. Globalism och nyliberalism är erkända internationella trender som påverkar Sverige.

    De nordiska välfärdssystem är något värdefull som flertalet omfamnar.

    Det välfärdsindustriella komplexet består av ett antal olika system som socialförsäkring, SIDA, vård och omsorg mm. Det är inte det enda systemet och även om försvarare av dessa och de egna privilegierna inom de systemen finns, så finns det andra och det finns alltid en målkonflikt inom politiken och för människor hur resurser ska styras och hur prioriteringar ska ske och hur effektivitet ökas och utan yttre tryck t.ex via politiker, medborgare mm så sker vanligen ingen förändring.

    Yttre fiende kräver att man själv vill något och någon motsätter sig det och då måste vi rimligen se på intresset hos olika socialgrupper och intresset olika system har.

    Så jag tar mig friheten att kritisera Patrik och alla som omfamnar borgerliga värderingar och även det mer socialistiskt orienterade blocket för att sakna realism, att inte kunna analysera samhället utan samtliga är hemfallna åt idealistiska föreställningar där de bortser från materiella behov och reala intressekonflikter som har med försörjning och överlevnad att göra.

    Man har någon slags klockartro som saknar grund i verkligheten. Frihet diskuterar man och moral som om det var befriat från samband med den reala verkligheten och produktionen och fördelningen.

    Låt oss vara konkreta och titta på M, C, L, Mp (i grunden borgerligt). Vad är det för visioner de har? En idealistisk bild av människans frihet om hon bara lämnades ifred att förverkliga sig själv. Precis vad som predikats från media oavsett om det är SVT eller de borgerliga media. Öppna gränser. Det finns jobb bara man vill. Sjukdom hanterar man med ekonomiska incitament att inte bli sjuk. Arbetslöshet beror på brist på initiativkraft och för hög ersättning.

    Att vara realist är att söka sig fram mot en bild av verkligheten som motsvarar den. Borgerligheten har totalt misslyckats var gång de är i regeringsställning eller går i koalition med S. Deras ideer tål inte mötet med verkligheten.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Jag ska väl inte ensidigt klistra etiketten Kronan, Kyrkan och Svärdet på Patrik.

      Patrik nämner också konflikten mellan medborgare och elit. Eliten är av olika kulör med mer eller mindre mycket makt. Det koncentrerade kapitalet har självklart makt, företaget, organisationen, media, universitet, politiska system, kommuner, landsting. Makten är ändå begränsad. Jag fördrar att se det som maktpluralistiskt, som olika system med gränssnitt mot varandra, men om man strävar mot realism bör man utgå man från maktförhållandena i samhället. Kapitalismen är delvis tyglad, men från 1970 fick kapitalet ökat spelrum. Det är en av huvudlinjerna i utvecklingen. Det är inte enbart av ondo, en miljon människor i sydost Asien har lämnat fattigdomen, men det har konsekvenser. I Sverige har media förvanskats och urvattnats till oigenkännlighet. Det styrs av ägare och deras redaktörer. Så kan analysen fortskrida, men vad som förefaller samfällt gälla samtliga partier är bristen på realism i förståelse av samhället och vart det är på väg och ett ökande avstånd mellan elit och samhällsmedborgare, en brist på feedback. Motsatsen till realism är idealism, man tror på ideal och intellekt och moral utan koppling till målobjektet dvs motsvarar bilden verkligheten. Jag kan inte se att invandringspolitiken är realistisk utan idealistisk (vid sidan av att Alliansen troligen sysslade med double talk).

      Gilla

    • Lars skriver:

      Med Kyrkan, Svärdet och Kronan syftar jag på Patriks startpunkt i Clausewitz dvs uppkomsten i en tid av högvälbornas samhällstyre. Annars är jag förtjust i DGS sökande ansats, sökande av förståelse, och det är i den andan jag skrev ovanstående dvs skillnaden mellan en realistisk verklighetsbild och en idealistisk (i Hegels mening) och jag ser i min omgivning så många kompetenta och kunniga människor ha så svaga begrepp om hur världen och Sverige fungerar t.ex. i förnekandet av invandringsproblem eller synen på den ekonomiska politiken i EMU området och jag ser hur åsikterna formats av de stora media drakarna. Den politiska retoriken pekar åt samma håll. När man exempelvis år efter år konstaterar att kvinnor har dubbla sjukskrivningstalen jämfört med män så borde första ansatsen vara att börja utreda varför, inte att börja dra slutsatser. Jag upplever det är genomgående i samhället och även inom universiteten. Exempelvis nationalekonomin kritiseras inom akademierna för att ha orealistiska Micro modeller och ett orealistiskt antagande att Macro modeller måste bygga på Micromodeller och att dessa inte testas mot verkligheten dvs mot empiri och att nationalekonomi i grunden är en beteendevetenskap och inte kan reduceras till rationella ‘agenter’ som optimerar sin egen nytta. Så jag tror det finns ett övermått av ‘idealism’ i dagens västvärld och jag gissar post-modernismen hör dit.

      Gilla

    • Lars skriver:

      Får jag föreslå en intervju i DGS TV med Svante Nordin, filosof? Jag har här ovan berört idealism kontra realism och det är inte väldefinierade begrepp, t.ex. sägs konservatism bygga på realism, men det är knappast sant om man istället följer Popper, som har betydelse som vetenskapsfilosof, och som begrundar vad man kan veta. Ändå synes begreppen adekvata åtminstone på min grumliga nivå. Jag läste Svante Nordin ‘Filosoferna (1900-talets) och de två synsätten tycks forma de olika filosofernas tankevärld, men generellt blev jag inte klokare, lika litet som när jag läste Gunnar Aspelin ”Tankens vägar I o II”. Det beror antagligen på gymnasiet, tekniskt, och den mer rationella naturvetenskapliga synen i botten. Det är svårt förstå att människor ägnat så mycket tid och tro på tankens förmåga att med logik förstå världen utan att empiriskt studera den, trots svårigheterna, vilket ställer krav på en teori om vad kunskap är och hur man kan förstå världen.

      Gilla

  37. Fredrik Östman skriver:

    Angående Allmänna arvsfonden, så måste ju ett bra parti lova att dels sluta upp med att stjäla folks arv genom att inte erkänna samtliga släktingar som laga arvingar, dels använda pengarna för att vårda vårt gemensamma kulturarv och bekosta våra muséer i stället för att skänka dem till vänsterextrema våldsverkare som fallet är idag. Eller hur?

    Liked by 2 people

  38. Jan Östman skriver:

    Hej Patrik!
    Jag ska inte göra om misstaget jag gjorde beträffande ett tidigare inlägg, där jag insinuerade att du ”snott” en idé från Jonathan Haidts bok ”The Righteous Mind” utan att upplysa läsarna om saken. Dock är din tes ovan att den grundläggande frågan om vem som är min vän och fiende, även vad den tyske statsrättsteoretikern Carl Schmitt såg som grundbegreppet i det politiska, på motsvarande sätt som skiljandet mellan det profana och det heliga är religionens uppgift, avslöja vad som är sant och osant vetenskapens, och särskiljandet mellan oreda och ordning statskonstens, mellan välstånd och fattigdom näringslivets och mellan och dra rågången mellan fult och skönt konstens (åtminstone historiskt sett). Schmitts utgångspunkt var givetvis den mellanstatliga, men tesen hade även inrikespolitisk relevans om konflikten inom landet överskred den mellan stater. Kanske är vi, nu när ett nytt parti kanaliserar en folklig opinion till att utmana den struktur som hittills konstituerat Sverige som statsbildning, vid den punkt där saken kan komma att ställas på sin spets. Frågan är om det är den skötsamma och skattebetalande medelklassen som kommer att bemanna barrikadens frontlinje, eller några andra betydligt mer militanta, som i det ryska exemplet i förrförra sekelskiftet?
    Hälsningar
    Jan Östman

    Gilla

  39. nilsdacke skriver:

    I linje med Huntington anser jag att huvudmotsättningen går mellan det sekulära demokratiska västerländska samhället och det totalitära och teokratiska islamiska samhället. Jag grundar detta ställningstagande på att islams ”heliga skrifter”, Koranen och sunna tydligt förkastar demokrati och hävdar att alla mänskliga aktiviteter skall underkastas Allahs vilja. Detta synsätt bekräftas i sharia och i moderna islamiska dokument som Kairodeklarationen och Ammanbudskapet.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s