Hur rädda skall vi vara för en klimatändring?

Lennart Bengtsson

Att koldioxid och vattenånga med säkerhet påverkar jordens strålningsbalans har varit känt sedan 1863 då John Tyndall publicerade sina experimentella mätresultat över bland annat koldioxidens absorption av värmestrålning. 40 år senare genomförde Svante Arrhenius en, för sin tid, avancerad klimatberäkning och kom fram till att en fördubblad mängd koldioxid skulle ge en temperaturhöjning på så där 3-5°C. Han beklagade samtidigt att detta aldrig skulle kunna hända för överskådlig tid och de stackars svenskarna skulle därför tvingas fortsätta leva i ett kallt och miserabelt klimat.

Under 1960-talet började man systematiskt mäta koldioxiden i atmosfären och fann att den steg år för år och mer eller mindre i samma takt som utsläpp från förbränning av kol, olja och naturgas. Dagens mätningar visar att koldioxiden har ökat med drygt 45 procent sedan mitten på 1800-talet. Dessutom har ett antal andra växthusgaser som metan, lustgas och freoner också ökat. Den beräknade temperaturökningen från de ökande växthusgaserna och andra kända effekter på klimatet som vulkanaerosoler är svårt att exakt få fram, men dagens mest avancerade klimatmodeller ger värden på 1-2°C.

Samtidigt visar observationer att jordens temperatur faktiskt ökat med omkring 1°C och den allmänna vetenskapliga bedömningen är att växthusgaserna är huvudorsaken. Det är därför naturligt att man är högst bekymrad för hur stor temperaturökningen och andra klimatändringar, exempelvis stigande havsvatten, kan bli. FN etablerade 1988 en internationell panel för klimatändringar (IPCC) som regelbundet publicerat rapporter om jordens klimat vilka bekräftar den fortlöpande globala uppvärmning men också den stora osäkerheten. Uppvärmningen har hittills fortlöpt något långsammare än de flesta beräkningar men orsaken är oklar på grund av klimatsystems komplexitet.

Att minska på koldioxidutsläppen från energiproduktionen har visat sig mycket svårt då drygt 80 procent kommer från fossila källor. (Tar man med biomassa som också ger koldioxid hamnar man på drygt 90 procent.) Det första internationella avtalet att reducera de fossila utsläppen slöts i Kyoto 1997. Ett mindre antal länder förband sig att minska till den nivå som rådde 1990 men en del av dessa

länder, som Spanien, lyckades inte ens leva upp till förpliktelserna. De globala utsläppen snarare tilltog, inte minst från Kina som under åren 1990 – 2015 genomgick en enorm omvandling till en modern industristat. Från ursprungligen små värden hade de kinesiska koldioxidutsläppen år 2014 stigit till 28 procent av den globala emissionen på drygt 32 miljarder ton. Kinas utsläpp var då 76 procent större än USAs.

Det andra huvudmötet för att bemästra växthusgasutsläppen ägde rum i Paris 2015. Det innebar inget annat än en allmän överenskommelse att länderna skall finna passande nationella lösningar för att minska på växthusgasutsläppen inom ramen för sina möjligheter samt ett omfattande bidrag till utvecklingsländernas omställning. Bortsett från bidragen fortlöper likväl en snabb omställning (också i USA), det är bara att studera den enorma ökningen av solenergi, ett område där nu Kina har tagit ledningen med Indien hack i häl. Det som skiljer dessa länder från Sverige är att de har goda solförhållanden och också vid tider då det behövs energi för produktion, transporter och luftkonditionering. Samma sak gäller de flesta länder mellan 45°S och 45°N. I detta område finner man nästan hela Kina, Indiska subkontinenten, Indonesien, hela Afrika, Australien Medelhavsområdet, praktisk taget hela USA, Centralamerika, Sydamerika så när som på den sydligaste spetsen, Australien etc. Och det är här som mer än 90 procent av jordens befolkning lever i dag och ännu fler i framtiden.

Det förhåller sig så att det helt enkelt inte är möjligt att bygga upp ett modernt samhälle utan tillförlitlig energi. Utan den fossila energin hade Europa idag sannolikt varit ett slags nedgånget, utarmat och skoglöst medeltidssamhälle, säkert sönderslitet av ständig kamp om knappa energiresurser.

Idag kan vi emellertid se framtiden an med tillförsikt. Tack vare det moderna samhällets teknologi och resurser som möjliggjorts av rik tillgång på fossil energi under 200 år kan vi idag utveckla nya former av energi inklusive modern kärnkraft, värmepumpar samt elkraft från sol och vind. Det kanske mest lovande av allt är den ofantligt snabba tillväxten inom solenergin som under de senaste 11 åren ökat 100-falt.

Energiomställningen fortsätter i rasande fart över hela jorden. Denna omställning drivs nu av marknadskrafterna och politiska ingrepp behövs knappast längre. Likafullt har jag svårt att förstå att detta skall behöva finansieras av västländerna eftersom det borde vara en självklarhet för alla länder att i eget intresse ta itu med en uppenbart lönsam energiomställning. Kanske man skulle kunna dra ned på alla klimatmöten och överlåta arbetet åt näringsliv och konsumenter. Min bedömning är att främst solenergin kommer att lösa jordens energiproblem under den senare hälften av detta sekel. Atmosfärens halt av koldioxid kommer därför sannolikt att nå ett maximum kring 2050 och sedan långsamt avta.

Sammanfattningsvis är det min bedömning att världen kommer att ha tillräckligt med fossilfri energi kring 2050 vilket bör stilla oron för allvarliga klimatproblem. De utsläpp som världen kommer att ha vid denna tid kommer för en tid att innebära en något varmare värld än nu men knappast några allvarliga problem. Sommartid kommer det dessutom att finnas energi i överflöd för installation av luftkonditionering och ge ett drägligare liv för människor i varma klimat. Jag anser av dessa skäl att det är såväl omotiverat som kontraproduktivt att framställa framtiden i dystopiska färger och måla upp en undergångsatmosfär som den tokigaste Hollywoodfilm eller kommunalt och statligt överdriftsplanerande som under den värsta krigstid. Allt tyder på att jordens uppvärmning ligger i det lägre intervallet med begränsade följdproblem och innan situationen förvärrats finns det all anledning att tro att fossilfria energisystem kommer att ta över.

39 thoughts on “Hur rädda skall vi vara för en klimatändring?

  1. Herr Goreman skriver:

    För ett par månader sedan bestämde jag mig för att ta reda på hur mycket koldioxid det finns i atmosfären. Jag googlade och fick svaret 410 ppm, dvs. 4/1000000 (fyra miljontedelar). Det är alltså denna volym det bråkas om. Un. F*****g. Believable.

    Gilla

    • Kent Forssgren skriver:

      DU ÄR INNE PÅ RÄTT SPÅR!
      Även om koldioxiden skulle ha de egenskaper som den lastas, är den för sällsynt i atmosfären för att kunna åstadkomma någon påverkan.
      Dessutom är den tyngst av luftens molekyler och faller därför snabbt, tack vare gravitationen, mot marken, till gagn för växterna och människorna. Så finurligt har skapelsen arbetat.
      .
      Här ett sätt att åskådliggöra mängden koldioxid i atmosfären:
      CO2 Contributed by Human Activity: 12 to 15ppmv / version 1
      Feeling guilty about your carbon footprint? You understand percent, which could be called parts per hundred. You’re almost there to understanding parts per million, which is the way trace gases are described. You are in for a big surprise!

      MOLEKYLFYSIKER HÅKAN SJÖGREN OM KOLDIOXIDMOLEKYLENS FÖRMÅGA ATT LAGRA ENERGI.
      Det finns huvudsakligen två vägar längs vilka koldioxid kan tänkas påverka klimatet. Den ena innebär att molekylen själv värms upp och genom kollisioner överför värmen till övriga molekyler i luften. Den andra innebär att koldioxid sänder ut den uppsnappade energin som IR-strålning och eftersom molekylen roterar kommer hälften av den utstrålade energin att träffa marken och värma upp den.
      I första fallet är det så att molekylens temperatur generellt inte påverkas av interna vibrationer och när koldioxid absorberar värmestrålning, huvudsakligen med våglängden 15 my så börjar de elektriska tyngdpunkterna att vibrera och accelererade laddningar sänder genast ut strålning.
      Det finns en ytterligare vibration vid våglängden 4,3 my men här är värmestrålningen enligt Planckkurvan mycket svag. Om molekyler ur den omgivande luften hinner kollidera med den exciterade koldioxidmolekylen blir dessa stötar elastiska enligt kvantmekanikens lagar. Stötarna kan inte överföra delar av vibrationsenergin utan bara hela beloppet. Om inte de stötande molekylerna har exakt samma vibrationsnivåer och det har de inte, behåller koldioxidmolekylen sin vibration även efter stöten.
      Den andra mekanismen bygger på den första. Koldioxidmolekylen absorberar ett kvantum strålning från jorden. Den börjar vibrera och sänder åter ut strålningen. Eftersom molekylen roterar kommer strålningen att vara riktad åt alla möjliga håll; hälften kommer att kunna träffa marken och värma upp den. Detta resonemang håller inte. Antag att marken sänder ut två fotoner av den aktuella våglängden. De absorberas av två koldioxidmolekyler. Hälften återvänder till marken.
      Låt oss göra en finansiell liknelse: En bank lånar ut två miljoner kronor men kunden kan bara återbetala en miljon. Har då bankens förmögenhet ökat med en miljon? Marken har sänt ut två fotoner värme och fått tillbaka en. Har då marken blivit varmare?
      Knappast. Koldioxid kan därför inte fungera som en växthusgas. Samma resonemang gäller även för vattenånga. Den molekylen kommer också att vibrera. De två andra ”växthusgaserna” kan man helt bortse ifrån då deras halter är någon tiotusendels procent.
      http://vlt.se/asikt/debatt/1.1260069-molekylfysiker-koldioxid-kan-inte-fungera-som-vaxthusgas

      Liked by 6 people

      • Hovs-svartaste-hallar skriver:

        Molekylfysikern: Tur att vi har en expert här i tråden som en gång för alla kan avliva myten om koldioxidens växthuseffekt. Världens samlade övriga expertis kan slänga sig i väggen.

        Tänk, i min enfald gick jag och trodde att koldioxidens effekt beror på att infallande strålning från Solen till viss del hålls kvar vid jordytan istf. att strålas tillbaka ut i rymden. Högre halt ger större effekt. På samma sätt har vi bevisat att glaset i ett solbelyst växthus inte kan ge någon uppvärmning av växthuset…

        Liked by 4 people

      • rombens skriver:

        Håkan Sjögrens artikel i ämnet är från 2011. Håller han fast vid denna uppfattning?
        Letat på nätet, men utan resultat . Tips?

        Gilla

  2. ingarohome skriver:

    Nja, 400 ppm är 400 miljondelar eller 0,4 promille. Man tror alltså att en ökning med 0,1 promille skulle förändra klimatet på hela planeten. Det verkar inte särskilt troligt. Dessutom talar man om halt i torr luft (vilket nästan inte finns) då det i fuktig luft med moln etc är svårt att mäta. Alla är överens om att luftfuktigheten är den verkliga växthusgasen, men att effekten varierar beroende på temperaturen (vattendroppar eller iskristaller) så att beräkna någon totaleffekt eller förändringar är i praktiken omöjligt.
    Staffan

    Gilla

    • Herr Goreman skriver:

      Du har naturligtvis helt rätt i att det ska vara 410/1000000 (fyrahundratio miljontedelar) och inget annat – tack för att du uppmärksammade detta.

      Gilla

  3. Jaxel skriver:

    Först vill jag som pessimist tacka krönikören för ansträngningen att motverka dystopierna.

    Krönikan noterar: ”Uppvärmningen har hittills fortlöpt något långsammare än de flesta beräkningar men orsaken är oklar på grund av klimatsystems komplexitet.”

    Realclimate har publicerat kurvor över projektioner och temperaturutveckling (1). Undertecknad har inte en bakgrund som gör det möjligt att kritiskt granska denna sammanställning. Om man skall lita på sammanställningen så finns emellertid knappast någon grund för att påstå att temperaturutvecklingen avvikit från projektionerna.

    Det brukar från ”skeptiskt” håll gärna pekas på osäkerheten i dagens modeller. Frågan är dock om inte osäkerheten snarare borde mana fram försiktighet enligt principen: Better safe than sorry.

    Vad vi på politisk väg i Sverige skall göra åt situationen är en annan fråga. För undertecknad som som sagt är pessimist framstår det ändå som klokt att försöka mota Olle i grind. Fast om man anser att ”klimathotet” är en ödesfråga för mänsklighetenI framstår det som minst sagt märkligt att lägga ned fungerande kärnkraftverk.

    När det gäller den energiomställning som krönikan pekar på som positiv så är det väl ändå så att den i betydande utsträckning drivits på av oron för klimatet!?

    1. http://www.realclimate.org/index.php/climate-model-projections-compared-to-observations/

    Gilla

    • Göran skriver:

      Jaxel! Du kan börjar studera vad som händer om mängden koldioxid i atmosfären minskar. Vid vilken mängd dör vi människor till exempel?

      Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        Vid ungefär 100 ppm om jag fattat det rätt. När dinosaurierna levde var det betydligt högre halter än nu. 800 ppm kanske. Det växte som sjutton då och alla vet vilka jättar som gick på jordklotet då. Utom di relischösa förstås. Och inte en bil så långt ögonen nådde.

        Gilla

  4. Björn skriver:

    Det är märkligt att MP kan ha en sån bestämd åsikt om att de med sina inhemska punktskatter och ”miljöpolitik” kan påverka klimatet på jorden, och samtidigt ha noll koll på hur deras ”migrationspolitik” påverkar oss svenskar och VÅR levnadsmiljö!

    Liked by 7 people

  5. Moab skriver:

    Det är ju uppenbart att klimatet används för att göra politiken relevant, när det istället är innovationer och marknaden som driver utvecklingen. Politikernas bidrag består i utsläppen från flygplanen de flyger mellan sina flotta möten.

    Politiker är sådana som man bör utgå från att det de säger döljer ett annat syfte. De är lögnare och hycklare och det enda man kan vara säker på
    är att de tjänar sig själva. Det är alldeles självklart att de varken förstår eller bryr sig om klimatet annat än som instrument för makt.

    Liked by 4 people

  6. Erik Bergman skriver:

    Temperaturökningen med 1 grad sedan mitten på 1800-talet är troligen återhämtningen från lilla istiden, som varade från 1400-talet till en bit in på 1800-talet. Under lilla istidens kallaste tid på 1600-talet frös stora och lilla Bält till så Karl X Gustaf kunde föra över den svenska armén från Jylland till Själland på isen.

    Liked by 4 people

    • Göran skriver:

      På Themsen kunde man åka skridskor och Arktis is sträckte sig ner till Scottland. Hur många svalt i Sverige under denna tid? Kan vara något att fundera på då vi inte kan producera mat i Sverige som räcker till hela befolkningen.

      Liked by 1 person

  7. rogga3 skriver:

    SMHI kan inte bestämma vädret en dag framåt emellanåt. Klimatmodeller som sträcker sig tiotals år framåt presenteras som sanning av vissa grupper. Tillåt mig skratta😂

    Liked by 1 person

  8. Hovs-svartaste-hallar skriver:

    Först och främst blir jag, som fd. forskare, alltid lika häpen över hur folk ”inte tror på” att koldioxiden kan påverka klimatet. Detta är en märkligt kunskapsfientlig attityd och jag förvånas över den omåttliga arrogans som ligger bakom en sådan hållning.

    Däremot är det för det första en omstridd fråga HUR stor effekt på klimatet höjningen av koldioxidhalterna kan väntas ha.
    Och för det andra står det helt klart att Sverige globalt sett inte har något märkbart inflytande över denna effekt, vid sidan av de stora länderna — USA, Kina, Indien osv.
    Det tjänar alltså inget till att komma med kostsamma satsningar på minskade utsläpp av koldioxid för vår del, utan vi kan låta marknadskrafterna sköta detta.

    Sveriges akuta problem stirrar oss rakt i ansiktet, och jag har en misstanke att det oreras så mycket om andra saker i pressen just för att de problemen, som hotar hela vår svenska kultur, INTE får nämnas. Ungefär som att distrahera små barn: ”Jamen titta DÄÄÄR borta!”

    Liked by 6 people

    • Göran skriver:

      Som forskare borde du börja med att fråga efter ett praktiskt experiment som visar att hypotesen att koldioxid har en växthusegenskap? Om du kan finna en sådan, lämna då gärna en länk till den.

      Det finns forskare som arbetar med sådana experiment, men än har det inte lyckats bekräfta hypotesen. De blir säkert glada om du kan hjälpa dem.

      Vilka är Sveriges akuta problem?

      Alla världens utsläpp av koldioxid under ett år absorberas av världshaven på 15 dagar.

      Alla världens samlade koldioxidutsläpp under 20 år har samma höjning av halten koldioxiden i atmosfären som halten koldioxid ökar i ditt vardagsrum när du tänder en tändsticka i det.

      Sist. Fundera lite på vilka bekymmer vi får när vi får ett kallare klimat. Hur mycket koldioxid försvinner ur atmosfären när det blir kallare och när börjar vi människor att dö på grund av brist på koldioxid?

      Liked by 1 person

      • Göran skriver:

        Nu blev det lite fel i min kommentar det ska stå:

        Alla världens BILARS samlade koldioxidutsläpp under 20 år har samma höjning av halten koldioxiden i atmosfären som halten koldioxid ökar i ditt vardagsrum när du tänder en tändsticka i det.

        Liked by 1 person

      • Kent Forssgren skriver:

        JA, DENNA FRÅGA BORDE EN FORSKARE STÄLLA – VÄXTHUSGASER FINNS DE ÖVERHUVUDTAGET?
        .
        VÄXTHUSGASEFFEKTEN EXISTERAR INTE ENS I VÄXTHUSET!
        En mycket bra insändare som råkade slinka in i Ystads Allehanda. Dess redaktörer har sannolikt inte förstått texten trots att den är skriven för ”vanligt” folk.
        Artikeln handlar om termodynamikens andra lag. Och, som jag kommer ihåg från min tid på Kemiska Institutionen i Stockholm, så är resonemanget riktigt.
        Jag tycker artikeln är så pedagogiskt välformulerad att jag dristar mig att göra ett antal citat.
        .
        ”Växthuseffekten existerar inte.
        Växthuseffekten är teorin om att atmosfären värmer upp jordytan till en temperatur som är varmare än den annars skulle vara utan en atmosfär. Detta sker genom att växthusgaserna strålar tillbaka värmeenergi (infraröd strålning) till jordytan. Infraröd strålning är överföringen av värmeenergi genom ljus.
        …Men enligt termodynamikens andra lag kan inte ett objekt (jordytan) bli varmare genom att det kommer i kontakt med ett kallare objekt (växthusgaser). Det går endast att göra ett objekt (jordytan) varmare genom att det kommer i kontakt med ett varmare objekt (Solen).
        …Termodynamikens andra lag gäller vid alla typer av värmetransport. Därför kan det inte överföras värmeenergi ifrån (de kalla) växthusgaserna till (den varmare) jordytan, utan det kan endast överföras värmeenergi ifrån jordytan till växthusgaserna
        …Enligt termodynamikens andra lag är (den kallare) jordytan i termisk jämvikt med (den varmare) Solen, om Solen sänder ut en konstant mängd värmeenergi till jordytan.
        …När jordytan har nått termisk jämvikt med en varmare energikälla (Solen), kan jordytan inte längre uppta mer värmeenergi för uppvärmning, varken ifrån Solen eller ifrån kallare energikällor, utan jordytan måste släppa ut lika mycket värmeenergi som den upptar (Kirchhoffs lag för värmestrålning). Om jordytans jämviktstemperatur med Solen är 15 grader, blir jordytan inte varmare än 15 grader. Det går inte att värma upp jordytan med kallare energikällor som värmelampor och växthusgaser.
        …Jordytan och atmosfären är ett termodynamiskt system (en avgränsad del). Emissivitet är objektets eller det termodynamiska systemets förmåga att uppta och utsända värmestrålning.
        …Jordytan och atmosfärens primära energikälla är Solen, eftersom jordytan och atmosfären vid termisk jämvikt utsänder lika mycket värmeenergi som upptas ifrån Solen.
        …Koldioxid är ingen primär energikälla. Koldioxid kan bara uppta värmeenergi ifrån andra källor och sedan släppa ut den mängd värmeenergi som har upptagits. Detta innebär att koldioxid inte kan ”lagra” mer energi än den släpper ut. Koldioxid kan helt enkelt inte skapa mer värmeenergi än vad den mottagit ifrån andra källor.
        …Växthusgaserna kan därför inte ”stoppa” värmeutstrålningen ifrån atmosfären till rymden eftersom de strålar ut värmeenergi i samma stund som de upptar värmeenergi. Denna värmeenergi strålas ut i en högre våglängd och koldioxiden har inte förmågan att uppta ny värmeenergi ifrån denna utstrålning. Någon ”fördröjning” sker inte eftersom värmeutstrålningen sker med ljusets hastighet.
        …I atmosfären är inte molekylerna lika hårt packade som i fast materia vid jordytan. Men ju närmare molekylerna är jordytan desto hårdare packade är molekylerna. Detta beror på att det atmosfäriska trycket (gravitationen) är högre vid jordytan. Molekylerna kan därför tillsammans utstråla mer värmeenergi.
        …Enligt teorin om växthuseffekten kommer en ökning av växthusgaser i atmosfären att leda till att atmosfären vid jordytan blir varmare medan toppen av atmosfären blir kallare. Men denna effekt har inget med växthusgaser att göra (om inte utsläppen av växthusgaser ökar atmosfärens täthet). Denna effekt beror enbart på det atmosfäriska trycket.
        …Kall luft är tyngre än varm luft. Den kalla luften sjunker och komprimeras när den sjunker, och då blir luften varmare. Den varma luften stiger och kompressionen minskar, och därmed avkyls luften. Detta innebär att luftens temperatur blir högre vid jordytan och lägre i toppen av atmosfären”
        .
        http://www.ystadsallehanda.se/tyck-till/vaxthuseffekten-existerar-inte/
        .
        Per-Olof Persson. 10 maj 2011
        .
        För att förtydliga detta med uppvärmningen av luften i växthuset.
        .
        Det går bra att också tänka på hur en infravärmare fungerar på balkongen.
        Det är inte luften mellan dig och strålningskällan som värms upp.
        Det är du, som är ett fast objekt, som värms upp.
        ,
        I växthuset ärt det också fasta objekt som värms upp.
        När en luftmolekyl, vatten eller koldioxid, träffar ett uppvärmt fast objekt, överförs värme till denna molekyl. Detta kallas inom termodynamiken för konduktion.
        I atmosfären så stiger av solen uppvärmda molekyler uppåt. De kolliderar då med kallare molekyler och avger då sin överskotts energi. Detta kallas konvektion.
        Dessa två termodynamiska begrepp förstås inte, även av många seriösa klimatforskare.
        Därför lever hypotesen vidare;
        den att koldioxiden är involverad i uppvärmning av jorden.

        Liked by 3 people

  9. Göran skriver:

    Det finns varken en global temperatur på jorden eller ett globalt klimat. Jorden består av en mängd olika lokala klimat och därtill lokala temperaturer. Att putta in dessa lokala klimat och temperaturer i ett globalt är ovetenskapligt.

    Liked by 2 people

  10. Kent Forssgren skriver:

    ÄR FORSKARNA ENIGA TILL 97%?
    De två av NWO köpta klimatalarmisterna Wijkman och Rockström beskriver den studie som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, år 2010 och som visar ”det starka stödet för IPCC bland klimatforskarna. Man har där granskat 1 372 klimatforskare och deras resultat. ”Slutsatsen är att 97-98 procent av de mest aktiva och mest citerade forskarna står bakom huvudbudskapet från IPCC och människans påverkan på klimatet” (s.142).
    .
    BEDÖM SJÄLVA HUR TROVÄRDIGT PÅSTÅENDET OM 97% ÄR.
    Bakom ligger en studie från Illinois-universitetet i USA 2009 på uppdrag av amerikanska geofysiska sällskapet, AGU.
    Där ombads 10 257 forskare svara på två frågor:
    .
    1) Har Jordens medeltemperatur sedan före 1800-talet ökat, minskat eller varit konstant?
    .
    2) Bidrar mänsklig verksamhet i betydande grad till globala temperaturväxlingar?
    .
    Det framgick inte vad ”i betydande grad” betydde. Om man t.ex. menar ”mätbart” håller även seriösa klimatskeptiker med.

    Totalt svarade 3 146.
    De är inte 97 utan bara 30,7 procent av alla.

    Av dem svarade 90 procent att temperaturen har ökat och 82 procent att mänsklig verksamhet har bidragit i betydande grad.

    Vad de dryga två tredjedelar som inte svarade anser vet ingen.
    .
    Men utredarna nöjde sig inte med det.
    .
    Av de 3 146 valde de ut 77, som angav just klimat som sitt huvudområde och som nyligen fått minst hälften av sina uppsatser antagna för publicering i expertgranskade vetenskapliga tidskrifter.
    .
    Av dessa 77 svarade 75 att de ansåg att människan i betydande grad påverkar Jordens temperatur.

    Det är 97,4 procent av de utvalda 77, men bara 2,4 procent av de 3 146 som svarade på enkäten – och därmed endast
    0,7 PROCENT AV ALLA TILLFRÅGADE.
    http://www.naturalnews.com/056116_fake_news_climate_change_science_hoax.html

    Liked by 6 people

  11. MartinA skriver:

    Koldioxid är till stor nytta för biosfären, särskilt i torra områden. Växterna behöver inte öppna sina porer lika mycket för att plocka upp koldioxid när koncentrationen är högre. Därmed avdunstar de mindre vatten.

    Liked by 1 person

  12. dolf skriver:

    Det finns knappast någon som seriöst hävdar att CO2 inte inverkar på den globala temperaturen. Men politiskt antar man axiomatiskt ett flertal premisser som inte alls på något vis kan antas vara sanna:
    1. Att påverkan är så stor att den kan anses vara signifikant. Det återstår att bevisa.
    2. Att ökningen av CO2 (och uppvärmningseffekten) huvudsakligen är människogenererad. Det återstår att bevisa. Till exempel så frigörs CO2 från haven när de ökar i temperatur. Så det kan mycket väl vara så att ökningen av CO2 i atmosfären är en effekt av uppvärmning, inte tvärtom.
    3. Att en ökad CO2-halt och uppvärmning skulle ha övervägande negativa konsekvenser. Det är också något som återstår att bevisa. Varför utgår man från att ökad CO2 och temperatur är negativt. Ökad CO2 innebär ökad växtlighet och ökade möjligheter att föda världens befolkning, minskad CO2 innebär ökad svält. Ökad global temperatur innebär framför allt att temperaturen ökar på våra breddgrader. Det blir alltså jämnare temperatur globalt, med minskade oväder som följd, och drägligare levnadsförhållanden i de kalla områdena. Det lär ta uppåt femtontusen år för Grönlandsisen att smälta med åtföljande flera meters ökning av havsnivån. Det är knappast ett problem som är relevant idag.

    Beträffande beräkningar kontra faktiska uppmätta resultat så rekommenderar jag följande föreläsning av klimatologen John Christy (ansvarig för och specialist just på temperaturmätningar), den är ett måste i dessa sammanhang och klargör enkelt och ovedersägligt för varför CO2-hotet är grovt överdrivet:

    Gilla

  13. Kent Forssgren skriver:

    VI BEHÖVER INTE OROA OSS ATT GRÖNLANDS ISAR SKALL SMÄLTA BORT.
    Astrofysikerna, de som bl.a. studerar Solens, Månens och Jupiters roll, tycks vara mest alerta. Den temperaturhöjning som har skett efter förra istiden anser många forskare ha slutat för mer än 15 år sedan.
    Den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer ifrån haven.
    Där finns det stora lagret av koldioxid. När vattentemperaturen stiger, avges koldioxid. Precis som i en flaska med kolsyrat vatten som värms upp.
    .
    FÄRDEN MOT EN NY LITEN ISTID HAR BÖRJAT.
    Den ryske astrofysikern Habibullo Abdussamatov menar att redan 2014 började nedåtfärden i temperatur på allvar, mot till en början, en ny Liten Istid.
    Och han tycka ha rätt!
    https://www.iceagenow.info/

    A new “Little Ice Age” could begin in just four years, predicted Habibullo Abdussamatov, the head of space research at St. Petersburg’s Pulkovo Astronomical Observatory in Russia.
    https://www.iceagenow.info/new-little-ice-age-begun-says-russian-scientist-2/

    Russian Astrophysicist Predicts Global Cooling
    Nordic Environmental and Climate Studies – Karlstads University, Sweden
    http://www.wnd.com/2010/05/155225/

    Russian Astrophysicist Predicts Global Cooling
    http://ccsenet.org/journal/index.php/apr/article/view/14754

    Gilla

  14. Hedvig skriver:

    Ja, hur rädda ska vi vara för klimatförändringar? – Inte vet jag och när man som jag under längre tid tagit del av klimatforskarsamhällets olika slutsatser över tid, blir jag inte särskilt mycket klokare. En naturvetenskaplig grundutbildning finns i mitt mentala bagage.

    Min egen erfarenhet av fr allt det svenska vädret säger mig, att det förändrats över 75 års tid. När jag föddes i svensk kuststad i Götaland under en krigsvinter WWII var det under några vintrar stabilt 40-45 minusgrader Celsius. Hur ofta har det förekommit senare?
    Men vad säger en så kort tid som ett människoliv för väsentligt om långsiktiga klimatförändringar? – Inte mycket, kanske inget.

    I Stockholms skärgård där jag som pensionär tillbringar alltmera tid, händer det saker. Allt fler brunnar sinar, invasiva växter och djur flyttar in i Sverige och drar sig i rask takt uppåt Norrland.

    Östersjön är sedan länge ett alltmer förgiftat innanhav med alltmer utbredd algblomning.

    Sedan åratal funderar klimat- och miljöforskare kring, hur Sveriges huvudstad ska kunna tillgodose sina invånare med rent dricksvatten. Det sägs finnas en överhängande risk att det bräckta vattnet i Östersjön tränger in i och kontaminerar Mälaren som är vår nuvarande dricksvattentäkt.

    Nu nämner jag bara den ort där jag bor, men vi vet ju att problemen är ännu större i andra delar av landet.

    Infrastrukturen i landet (bl a vatten och avlopp) är föråldrad och uttjänt. Vilka politiker tar beslutet att totalmodernisera VVA-systemen i Sverige, så att vi t ex enbart använder dricksvatten som livsuppehållande dryck?

    Gilla

    • Hedvig skriver:

      Resistenta bakterier ett hot mot människors liv och hälsa, men även världsekonomin.
      Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har under decennier engagerat sig i frågan. Fram tills nyligen tycks han ha varit en ensam röst i öknen.

      Otto Cars konstaterar att likheten med klimatfrågan är stor. ”Samtidigt är lösningarna ännu knepigare. När det gäller klimatförändringar finns flera alternativ till fossilt bränsle, det gäller inte för antibiotika.”

      Men var är allt det internationella bistånd, alla de pengar som behövs för den komplicerade forskningen att få fram en ny klass av antibiotika?

      https://www.svd.se/resistenta-bakterier-hot-mot-varldsekonomin

      Patrik Engellau och alla andra inflytelsefulla läsare av DGS: Lyft och debattera frågan i Sverige!

      Gilla

  15. dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

    Jag tror många saknar perspektiv på hur mycket koldioxid vi egentligen har i atmosfären. Jag skapade för ett tag sedan 3 bilder som visar grafiskt hur mycket CO2 vi hade 1910 (300 ppm), 2015 (400 ppm) och ökningen (100 ppm). Jag tog dessutom med vattenånga. Eftersom jag aldrig har lyckats lägga upp bilder här gjorde jag ett inlägg på min egen blogg (det var tanken redan från början när jag gjorde bilderna, men inlägget idag motiverades direkt av att kunna visa bilderna här): CO2. Om man inte vill läsa allt mitt svammel i inledningen så finns bilderna en bit ner. De kan inte missas. ”Tecken”-förklaringen är precis före den första av mina atmosfärsbilder.

    Gilla

  16. dolf skriver:

    (Klantade förstås till det när jag skulle länka, fixat här … tidigare dublettkommentaren kan tas bort)
    Jag tror många saknar perspektiv på hur mycket koldioxid vi egentligen har i atmosfären. Jag skapade för ett tag sedan 3 bilder som visar grafiskt hur mycket CO2 vi hade 1910 (300 ppm), 2015 (400 ppm) och ökningen (100 ppm). Jag tog dessutom med vattenånga. Eftersom jag aldrig har lyckats lägga upp bilder här gjorde jag ett inlägg på min egen blogg (det var tanken redan från början när jag gjorde bilderna, men inlägget idag motiverades direkt av att kunna visa bilderna här): Koldioxid i atmosfären | Genusdebatten. Om man inte vill läsa allt mitt svammel i inledningen så finns bilderna en bit ner. De kan inte missas. ”Tecken”-förklaringen är precis före den första av mina atmosfärsbilder.

    Gilla

  17. uppstigersolen skriver:

    Kan vi människor göra något åt att klimatet varierar? Kanske. När jag föddes var vi 2,5 miljard människor på jorden. Nu är vi 7,5 miljarder. Har det påverkat jorden. Troligen skulle de flesta svara ja på den frågan. Vad kan vi göra åt detta? I västvärlden har vi inte ökat vår befolkning alls de senaste 50 åren. All ökning har uppkommit i Asien och Afrika samt Latinamerika. Sen har en del av denna ökning utanför västvärlden ”spillt över” till oss genom immigration. Har då vi i västvärlden ett ansvar för befolkningsökningen? Nej säger jag. Nu tycker många att vi i västvärlden ska betala för att fattigare länder ska få samma standard som vi har. Hur fick vi vår höga standard? Genom att arbeta. Inget arbete – ingen vidare standard. Har vi fått vår höga standard genom att ”suga ur” fattiga länder? Såvitt jag förstår har vi köpt råvaror från andra delar av världen på kommersiella villkor. Olja, kol, kaffe osv. Samtidigt har vi sålt våra råvaror och färdiga produkter på kommersiella villkor.
    Vad gäller fossilfritt samhälle kan jag inte hålla med LB om att detta är löst till 2050. Solen lyser dagtid, vilken kraft ska användas på natten? Har ni försökt att lagra enorma mängder elkraft? Eller ska världen förses med ett kraftnät över hela jorden som fördelar kraften från dagtid, sol, till nattetid, mörkt. Eller ska enorma bassänger byggas dit vatten pumpas dagtid så att turbiner genererar ström genom att tömma bassängerna nattetid? Jag skriver som Patrik, förklara för en korkad människa hur det ska gå till.

    Gilla

  18. Lennart Bengtsson skriver:

    För de av Er som önskar få en länk till vetenskapliga artiklar vänligen sänd Er mailadress så bifogar jag en läsvärd artikel inkluderande ett antal referenser. Har redan sänt denna till DGS. Som jag skrev i inlägget påvisade Tyndall 1863 att bl a koldioxid absorberar värmestrålning trots en ringa koncentration men däremot inte syre- och kvävemolekylen. Att koldioxid har positiva effekter för växtligheten har inget samband med koldioxidens egenskap att absorbera värmestrålning som emitteras av jordyta och atmosfär.

    Gilla

  19. Kent Forssgren skriver:

    MÅNGA PÅ DENNA BLOGG HAR EN BESTÄMD UPPFATTNING OM VILKA SOM LIGGER BAKOM DEN SÅ KALLADE MÅNGKULTURENS INVASION I EUROPA.
    Uppfattningen är kan hända också att detta inte handlar om vetenskapligt dokumenterade rön som hypotiserar att mångkultur skapar det bästa samhället för oss alla.
    Uppfattningen är nog, misstänker jag, att de flesta anser att detta handlar om politik.
    Vilka ligger då bakom denna – politik?
    Om jag påstår att samma krafter ligger bakom klimatlarmet, kanske några börjar ana att klimatlarmet inte handlar om vetenskap, utan att detta också handlar om politik.
    VI HAR EN SVENSK FORSKARE SOM FAKTISKT HAR GJORT VETENSKAP AV KLIMATPOLITIKEN.
    Jacob Nordangård har disputerat i ämnet vid Linköpings Universitet. Hans avhandling är dock borttagen från universitets hemsida. Han själv är där mobbad och utfryst.
    Här är avhandlingens abstract:
    Thoughts leading to action. Tema Teknik och Social förändring
    Abstract
    Denna studie behandlar vilka ledande aktörer som varit inblandade i att forma den nuvarande klimatdiskursen, vilka målsättningar dessa haft och hur frågan kom att tas upp och integreras inom det europeiska samarbetet. Att studiet av människans påverkan på klimatet utvecklades som ett framträdande forskningsområde kan till stor krediteras de anslag som kom från amerikanska militära forskningsfinansiärer som Office for Naval Research samt den forskning om kärnvapensprängningar som den amerikanska militären och Atomic Energy Commission utförde under 1950-talet. Den stora grunden till klimatfrågans politisering lades sedan under 1970-talets första hälft av amerikanska Aspen Institute for Humanistic Studies och den nära länkade Romklubben (The Club of Rome). Dessa aktörer med där till kopplade underorganisationer (som International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) och International Institute for Environment and Development (IIED) spelade tongivande roller under Stockholmskonferensen 1972, händelserna kring och efter den första oljekrisen 1973 samt i den framväxande klimat- miljöpolitiken därefter. Finansieringen till organisationerna kom till stor del från filantropiska stiftelser som Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Rockefeller Brothers Fund och Giovanni Agnelli Foundation.
    Ett gemensamt mål för de ledande aktörerna (såväl organisationer, finansiärer och enskilda) var att de föreskrev en internationalisering och ett fördjupat överstatligt samarbete som en lösning på globala miljöproblem av detta slag. Detta kan enligt min tolkning ses som en bidragande orsak till att den Europeiska Gemenskapen tidigt, genom den brittiske diplomaten Crispin Tickells försorg, förde upp klimatfrågan på agendan och integrerade den i det politiska arbetet under 1980-talet. EU som är byggt på en idé om transnationellt samarbete utgjorde en gynnsam grogrund. Flera av EU-kommissionens presidenter som Jacques Delors och Kevin Leydon var sedan själva medlemmar av Club of Rome, Aspen Institute och globaliseringsfrämjande nätverket Trilaterala Kommissionen. Slutsatsen är att EU och flera av de andra aktörerna i första hand inte agerat på grund av en genuin miljöoro utan att klimat- och miljöområdet varit ett av flera områden som har kunnat exploateras för att uppnå strävanden om ett utökat transnationellt samarbete och globala styrelseformer.
    Jacob Nordangård, Linköpings Universitet
    .
    Av extra intresse för oss svenskar borde vara att våra politiker är- från början – mycket involverade i denna klimatpolitik.
    Ta gärna del av Jacob Nordangård beskrivning av hur!
    http://newsvoice.se/2016/05/11/jacob-nordangard-rockefeller-kontrollerar-spelet-om-klimatet-del-1/
    .
    http://newsvoice.se/2016/05/24/rockefeller-sverige-och-klimathotet-del-2-det-militara-projektet/

    Liked by 1 person

  20. Olle Reimers skriver:

    Framtidens stora problem kommer att vara dricksvattnet och kontrollen över det. Medan vi bråkar om CO2 håller Nestlé och andra globala företag på att långamt ta kontrollen över vattnet.

    Gilla

  21. Lennart Bengtsson skriver:

    Flera länder som Sverige och Norge har redan nu i stort sett en fossilfri elproduktion (dit hör också kärnkraft). Lagring av energi i stor skala är ett problem men mycket kan lösas genom att undvika storskaliga lösningar där detta är möjligt samt att integrera elnäten som redan gjorts i Skandinavien, Finland och Baltikum och som fortsätter till Tyskland, Polen, Nederländerna och Storbritannien. Vad jag speciellt ville föra fram var den positiva kostnadsutvecklingen av solel vilket lett till en enorm utveckling. Länder i solfattiga områden där dock endast en liten del av jordens befolkning lever blir bidraget från solel givetvis mindre, så Sverige bör behålla sin kärnkraft. Jag kan lika litet som någon annan förutse framtidens energiförsörjning men vill bara säga att det inte finns någon anledning till dagens dystopi.Det finns ingen anledning att befara att jorden går mot en värmedöd eller alternativt att världen går under genom brist på energi. Vad vi nu bevittnar är en transformation till ett annat slag av energiförsörjning som kommer att bli allt tydligare under de kommande två decennierna. Det är ingen brist på solenergi.

    Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Vad gäller Skandinavien och fossilfri energi så håller jag helt med dig vad gäller energi för produktion, lyse och uppvärmning. Gällande transporter ser jag ingen lösning just nu. Energieffektiv framställning av vätgas kanske är en lösning men ingen har klurat ut hur det ska gå till idag. För resten av världen måste alltså kärnkraft till i stor skala, dessutom sammankoppling av elnät. Det var detta jag betvivlade att det fanns på plats runt 2050. För egen del och för Sveriges del är jag alltså inte oroad vad gäller energi så länge vi har kloka beslutsfattare. Dessa saknas dock i vår ledning idag. För resten av världen så ser jag helst lösningen att varje land eller region sköter sig själv och inte skickar vare sig problem eller räkningar till oss.

      Gilla

  22. j2krebs skriver:

    Håller med.
    Sedan kan man ändå undra varför svenska riksdagen inte förmår driva fram, jag tänker mig kvoter och skatter, t. ex. metanol ur svensk skog?

    Gilla

  23. Lennart Bengtsson skriver:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s