Vad är kyrkovalet – och varför ska du rösta?

Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka, vilket bland annat betyder att kyrkan styrs av folkvalda som väljs genom kyrkoval som hålls vart fjärde år. Nästa kyrkoval äger rum den 17 september. Alla medlemmar som fyllt 16 år är röstberättigade.

Kyrkovalen följer samma princip som de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag, men i kyrkovalen väljer man istället representanter till kyrkofullmäktige i den egna församlingen (eller pastoratet), till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ (motsvarande riksdagen).

I kyrkovalet röstar man på så kallade nomineringsgrupper. Tre av de nomineringsgrupper som deltar i årets kyrkoval är politiska partier – Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna – vars kyrkopolitiska program bygger på partiprogrammen.

Övriga nomineringsgrupper är partipolitiskt obundna. De största av dessa är Borgerligt alternativ (BA, som vänder sig till väljare med borgerliga värderingar), Frimodig kyrka (FK, som förespråkar en tydligt kristen kyrka med Jesus i centrum) och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (PoSK, som vill vara en plattform för kyrkligt engagerade som inte tillhör ett politiskt parti), men det finns ett stort antal nomineringsgrupper, vissa med stark lokal förankring. Din församling har information om vilka nomineringsgrupper som deltar i just din församling och ditt stift.

De flesta nomineringsgrupper har egna hemsidor och det är därför enkelt att få information om vad de står för och vilka frågor de anser vara viktiga. Övergripande information finner du på Svenska kyrkans hemsida för kyrkovalet.

En vanlig uppfattning är att Svenska kyrkan styrs av prästerna – men så är det alltså inte. Vissa av ledamöterna i kyrkomötet är visserligen präster och diakoner men de sitter inte på sina poster på grund av sina ämbeten utan de är förtroendevalda som alla andra. Det är därför mer korrekt att säga att Svenska kyrkan styrs av folkvalda med eller utan partipolitisk agenda. Särskilt Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är tydliga med att de vill att Svenska kyrkan ska förmedla partiets värderingar och driva partiets frågor. De partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna samlas istället runt teologiska uppfattningar och ställningstaganden.

Det är alltså medlemmarna som genom att delta i kyrkovalen bestämmer hur Svenska kyrkan ska styras. Men få använder sig av den möjligheten, i förra kyrkovalet deltog endast 12,8 procent av de röstberättigade. Med så många soffliggare, kan små men högljudda och resursstarka grupper som är duktiga på att mobilisera sina anhängare få orimligt stort inflytande över Svenska kyrkan.

Trots att Svenska kyrkan sedan år 2000 är skild från staten, har de politiska partiernas inflytande över Svenska kyrkan lett till att kyrkan ofta tycks driva samma frågor som partierna driver i det sekulära samhället. Vissa medlemmar välkomnar likheterna mellan kyrka och stat medan andra anser att kyrkan inte ska vara en arena för politik.

För medlemmar som deltar i gudstjänstlivet ter det sig kanske naturligt att gå och rösta på valdagen. Men de flesta av Svenska kyrkans medlemmar har någon form av åsikt om vad kyrkan bör vara och vad kyrkan bör ägna sig åt. Även en medlem som ser sig som ”traditionskristen”, icke-troende eller till och med ateist kan önska en tydlig och kristen kyrka, en kyrka ”mitt i byn” som representerar kristen tro i det svenska samhället. Oavsett vad du anser och oavsett om du ser dig som kristen eller inte, så är det oerhört viktigt att du gör din röst hörd i kyrkovalet! Att avstå från din rätt att rösta, innebär att du överlåter besluten åt andra medlemmar – medlemmar som kanske har en helt annan åsikt och vilja än du.

Flera läsare har kontaktat DGS och berättat att man gått ur Svenska kyrkan eftersom man velat protestera mot hur kyrkan styrts, men att man nu vill vara med och rösta för att försöka föra kyrkan tillbaka på vad man anser vara rätt spår.

Det är möjligt!

Du som har gått ur Svenska kyrkan men ändå vill rösta i årets kyrkoval, kan begära inträde. Det gör du enklast genom att fylla i blanketten som du hittar här, och skicka in den till din församling. Vänta inte för länge! Inträdet måste vara registrerat i kyrkobokföringen senast den 17 augusti för att du ska finnas med i röstlängden.

Kyrkovalet 2017 är ett ödesval för Svenska kyrkan! Gör din röst hörd för att Svenska kyrkan ska bli den kyrka du vill att den ska vara. Ta del av nomineringsgruppernas program, välj vilken grupp som bäst företräder dig – och gå och rösta den 17 september. Makten vilar i dina händer. Använd den!

Helena Edlund

 

 

15 thoughts on “Vad är kyrkovalet – och varför ska du rösta?

  1. schwedischkochen skriver:

    Alla medlemmar i svenska kyrkan får inte rösta. Vi utlandssvenskar kan inte deltaga i kyrkovalet (kommunvalet, landstingsvalet – bara i riksdagsvalet, trots att vi är ”sorterade” efter utflyttningsförsamling – vilket dock i bl a mitt fall har ändrats p g a att församlingar slagits ihop). Jag är inte ens säker på om vi kan gå ur kyrkan rent praktiskt. Men vi betalar i alla fall ingen kyrkoskatt. Jag har i alla fall kollat upp att jag fortfarande är medlem. I tidningarna har jag dock läst att kyrkan förlorar medlemmar vid utvandring, vad det nu ska betyda.

    Liked by 1 person

  2. B skriver:

    Superviktigt att rösta i kyrkovalet!
    Jag känner att det är viktigt med kyrkan mitt i min hemby. Det är betydelsefullt att kunna gå till samma kyrka som en gång mina förfäder, att få gå på gudstjänst en söndag och att få sjunga ”Den blomstertid nu kommer” till vacker orgelmusik och att överhuvudtaget veta att kyrkan finns där den alltid har funnits.
    Jag hade starka funderingar på att gå ur kyrkan efter skandalen med ”Mitt korskampanjen” men tog inte steget just för att jag tycker att jag och personer med mina värderingar har lika stor rätt till vår kyrka som någon annan. Jag vill också att kyrkan ska finnas kvar när mina barn och andra efterkommande växer upp.

    Liked by 2 people

  3. Bengt skriver:

    Helena skriver: ”Vänta inte för länge! Inträdet måste vara registrerat i kyrkobokföringen senast den 17 augusti för att du ska finnas med i röstlängden. Vill du sedan inte stanna kvar som medlem kan du gå ur före den 1 november. Då betalar du ingen kyrkoavgift alls för 2017 trots att du fått möjlighet att utnyttja din rösträtt”.

    Ja så kan man ju ta russinen ur kakan! Vara medlem ungefär en månad vart fjärde år, och om man så vill rösta på en nomineringsgrupp som vill avkristna kyrkan. Lyssna på konserter, beundra arkitektur och gamla målningar, ta högtidligt avsked av avlidna anhöriga – allt utan att behöva betala ett öre vare sig i kyrkoskatt eller inträde.Eventuella kollekter är också frivilliga.
    Toppen! Eller…?
    Ber att få uttrycka min avsky!

    Liked by 1 person

  4. P I Persson skriver:

    Helena, tack för en bra och informativ artikel utan pekpinnar. Ja, det är viktigt att rösta och det är uppseendeväckande uselt att endast cirka 12-13% av de röstberättigade gör det. Särskilt som många ändå har tydliga uppfattningar om hur kyrkan borde styras.

    Kanske kan det delvis bero på att man inte riktigt satt sig in i vad man röstar om. Man röstar förstås inte om Guds existens eller kristen dogmatik, men däremot om hur, vilka former, den tar sig i den kyrkliga kontexten. Och hur anställningar, lokaler mm bäst ska kunna utnyttjas för sitt syfte.

    Emellertid menar jag att den som har så lite intresse av medlemskap i kyrkan att hen inte vill vara medlem vare sig före eller efter valet, utan bara en kort tid runtomkring detsamma, nog borde avstå från valdeltagande. Jag dömer ingen, det är inte olagligt att använda sig av kryphål i bestämmelserna, men det är ändå min personliga uppfattning.

    Om inget sensationellt inträffar lär jag rösta som jag brukar. Men jag har stor respekt för alla som lägger sin röst på vad de ärligt uppfattar som det bästa för Kristi kyrka. Och det är ett fatalt misstag att tro att olika uppfattningar, även i viktiga sakfrågor, nödvändigtvis måste leda till ovänskap och fiendskap. Visst, jag vet att det förekommer. Men jag vet också av erfarenhet att, som det står i sv ps 102:3, ”Öster, väster, norr och söder korsets armar överskygga”. Så, du som har rösträtt och en god vilja, rösta i kyrkovalet !

    Gilla

  5. Arthur skriver:

    Jag är inte säker på det där om demokratisk folkkyrka. Jag vet att POSK fick minst en röst i mitt distrikt och förmodligen flera från bekanta, men de verkar inte ha räknats. Det är gammelpartiernas aktivister som räknar rösterna och de hoovrar också olycksbådande över bordet med valsedlar. Som vanligt här på söder är det också så att ett visst partis valsedlar saknas om nu någon skulle vilja ha dem.

    Jag undrar om någon kontrollerar om antalet personer avbockade I röstlängden motsvarar antalet räknade röster eller om man bara tar för givet att hälsan tiger still.

    Gilla

  6. JASA skriver:

    Kan det våra förenligt med våra goda svenska värderingar att uppmana till kuppartade metoder att ta över Svenska Kyrkan? Vilka vill ni att vi röstar på? Det känns inte bra. Låt de religiösa sköta sina affärer, så sköter jag mna.

    Gilla

    • Redaktionen skriver:

      Hur menar du? Är det du säger inte som att hävda att vi inte bör rösta i allmänna val utan lämna till politikerna att sköta sitt fögderi? Är det en kupp att utnyttja sina demokratiska rättigheter?

      Du själv är såklart inte tvungen att göra något alls. Soffan är också en demokratisk rättighet (i Sverige, men inte i alla länder; i Brasilien till exempel är det obligatoriskt att rösta).

      Vänliga hälsningar

      Patrik

      Gilla

      • JASA skriver:

        Har ni ändrat på Helenas text? Är inte citatet från henne som Bengt skriver ovan korrekt? Jag kan inte se andra stycket. Är väljer underlaget så liten, så kan man lyckas med en kupp. Men bör inte de troende sköta sina affärer? Om din linje vinner och den inte står i samklang med de troende? Brasilien är inte nåt demokratiskt föredöme. De har en lång väg att vandra.

        Gilla

      • P I Persson skriver:

        Nej Patrik, din jämförelse håller inte. Man kan inte in- och ut-träda ur staten, kommunen, landstinget lite som man tycker. Där man bor, där tillhör man också och har rösträtt efter de regler som finns, vare sig man gillar det eller ej.

        Så är det inte med Svenska Kyrkan. Man måste inte vara medlem, man kan utträda och slipper då betala kyrkoavgift men man förlorar då också sin rösträtt och man är heller inte valbar till förtroendeposter i den organisation man inte längre tillhör. Rätt logiskt, tycker du inte ?

        Men man kan också återinträda. Då återfår man rösträtten, men måste förstås betala kyrkoavgift. Lika logiskt det också, enligt min mening.

        Bestämmelserna om in- och ut-träde är givetvis utformade med tanke på personliga religiösa ställningstaganden, som ju kan förändras över tid, men som inte kan vare sig ”bevisas” eller ”motbevisas” av oss vanliga dödliga, hur ”fromma” vi än är.

        Den ”kupp” som talas om är naturligtvis om några får för sig att inträda i så pass tid att de får rösträtt men som omedelbart efter valet utträder för att slippa betala kyrkoavgiften. Och kanske gör om samma manövrar fyra år senare, vid nästa kyrkoval. Jag vet inte om det ska kallas kupp, det är ju inte olagligt. Men det är att utnyttja ett oförutsett kryphål i lagen och särskilt hedervärt och förenligt med kristen etik är det verkligen inte.

        Det är som om någon av ett par inträder i SvK enbart för att få rätt till kyrklig vigsel, men som omedelbart efter vigseln utträder igen. ”Att äta kakan men ändå ha den kvar”.

        Gilla

    • Redaktionen skriver:

      Ja, det där om att man kan gå in i kyrkan före valet, sedan rösta och därefter gå ur kyrkan igen utan att betala avgift, det tog vi bort. Det var ingen rekommendation utan bara en upplysning, men jag tycker det var ogenomtänkt om än inte illa ment. Ni som protesterade har rätt. Så gör man inte.

      Men jag insisterar på att det är rätt att kunna rösta i en förening där man är medlem. Att överlämna allt åt de föreningsaktiva är motsatsen till demokrati. Det är därför ett antal länder infört obligatorisk röstning, inte alls bara Brasilien, utan också till exempel Australien, Belgien, Luxemburg, några kantoner i Schweiz, Singapore och Thailand.

      Patrik

      Gilla

  7. T Bertilsson skriver:

    Den Heliga Skrift är oss given och det är denna vi har att hålla oss till. Förvisso måste Kyrkans värdsliga angelägenheter förvaltas och i detta kan ordningen med kyrkoval ha sin plats. Däremot är det helt befängt och förkastligt att ”demokratiska beslut” skulle kunna överrida vår Herres Ord. De som förfäktar sådana åsikter har icke det minsta förstått religionens innebörd och vad dessa har i Kyrkan att göra tål i sanning att ifrågasätta.

    Gilla

  8. Jonas M skriver:

    Nej det med demokratisk folkkyrka är en styggelse. Kyrkan ska inte vara demokratisk i vanlig mening på så sätt att vad dess medlemmar anser kan inte tillmätas samma vikt. Jesus utsåg Petrus och de övriga apostlarna(biskoparna) att leda kyrkan och det bör ju återspeglas även här.

    Kyrkan kan heller aldrig vara för något särskilt folk, utan man kan prata om kyrkan på en viss plats i egenskap av lokalkyrka. När översätter till tyska får man ju associationer till DDR Die Demokratische Volkskirche Schwedens

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s