Gästskribent Torbjörn Johansson: Är en kultur ”så god som en ann”? Om Nietzsche och den ”situerade kunskapen”

Att idag hävda att den västerländska kulturen är bättre än andra kulturer ses av många som problematiskt. Tankarna går till imperialism och kolonialism. Orsakerna till att inte vilja framhålla den västerländska kulturens goda sidor är förstås mycket skiftande. Det kan vara uttryck för blyghet, försagdhet, ödmjukhet – eller för feghet. Det kan också vara utryck för en likgiltighet inför de olikheter som finns mellan olika kulturer. Till de många faktorer som bestämmer vårt förhållningssätt till andra kulturer skulle jag här vilja lyfta fram och diskutera en viss syn på kunskap. Uttrycket ”situerad kunskap” har kommit i svang vid universiteten de senaste decennierna. Begreppet används flitigt inom till exempel genusvetenskap. Först: Vad betyder det?

Att kunskapen är ”situerad” betyder för det första att ingen kunskap kan inhämtas från en neutral position. Den som inhämtar kunskapen är alltid formad av sin plats i tid och rum. Här betonas sådana faktorer som kön, funktionsvariation och etnicitet. För det andra betyder uttrycket ”situerad kunskap” att kunskapsproduktion sker inom bestämda maktordningar. Åter nämns inom genusvetenskapen kön, klass, etnicitet, funktionalitet och sexualitet. Det finns enligt detta sätt att se inga neutrala positioner, inga objektiva platser. En följd av att kunskapen är situerad är att man inte ska ge privilegierade personer tolkningsföreträde. Den objektiva positionen finns ju inte.

Att beskriva kunskap på detta sätt behöver i och för sig inte vara så radikalt annorlunda jämfört med hur man tidigare har sett på kunskap under, säg, 1800-talet. Det kan till och med vara en nyttig korrigering mot den övertro som upplysningen hade att kunna äga objektiv kunskap om allt. Frågan om beskrivningen av kunskapen som ”situerad” är adekvat eller inte är förstås beroende av vilket slags kunskap man talar om. Åsyftas det privata livets subjektiva upplevelser och erfarenheter eller större och generella sammanhang? Det går att tolka talet om situerad kunskap i linje

med en mera traditionell förståelse av kunskap. Samtidigt kan man konstatera att det inte är ovanligt att resonemangen om situerad kunskap dras till sin spets och resulterar i kunskapsrelativism (på det teoretiska planet om än inte på det praktiska).

Oviljan att formulera kulturkritik och argumentera för att en kultur är bättre än en annan har djupa rötter i den tidsanda som kallas post-modernism. Och post-modernismen har i sin tur djupa rötter hos filosofen och kristendomskritikern Friedrich Nietzsche. Denne har kallats ”postmodernismens filosof”, eftersom han har formulerat problem och uppfattningar som först i och med postmodernismen slagit igenom på bred front. Han var i en mening 100 år före sin tid. Hans argumenterande för att alla värden är helt mänskliga produkter har numera slagit igenom på bred front.

Som läsare av DGS har påmints om för inte så länge sedan hävdade Nietzsche att ”Gud är död”. Med detta menade han att föreställningen om ”Gud” är död, borta från människans medvetande. Nietzsche beskriver sin tids tillstånd med en berättelse om en tokig människa som med en lykta i handen mitt på ljusa dagen ropar ut: ”Gud är död”. Den tokige fortsätter med att skildra konsekvenserna av detta:

Hur gjorde vi när vi lossade kedjan mellan denna jord och dess sol? Vart är den på väg nu? Vart är vi på väg? Bort från alla solar? Störtar vi inte oavbrutet? Och rör vi oss inte bakåt också, åt sidan, framåt, i alla riktningar? Finns det fortfarande ett uppe och ett nere?

Texten väcker existentiella frågor men här är inte platsen att gå in på dem. I reflektionen över det goda samhället ska vi istället fokusera på frågor som rör samhälls- och kulturförståelse. Att hävda att all kunskap är situerad när det gäller de frågor som formar kulturer – inte minst religiösa eller icke-religiösa uppfattningar om livets yttersta frågor – är att dra de slutsatser som ligger i Nietzsches radikala budskap: ”Finns det fortfarande ett uppe och ett nere?” Det är få som drar ut konsekvenserna så långt att det leder till en total kunskapsrelativism men det förekommer. I likhet med ”tokmarxismen” på 70-talet så möter ibland ett renodlande när

det gäller synen på kunskap som subjektiv, vilket gör att man blir alltmer verklighetsfrämmande. Men inte desto mindre påverkar olika lättvarianter av denna kunskapsrelativism samtidens syn på kulturer.

Teser:

  1. Dagens västerländska samhälle präglas generellt av en ovilja att värdera en kultur högre än en annan.
  2. En radikal tolkning av kunskapen som ”situerad” är en av komponenterna till denna motvilja att inte vilja värdera en kultur högre än en annan.
  3. Genom att se föreställningen om den situerade kunskapen i dess hardcore-variant så känner man igen den även i mildare versioner.

Torbjörn Johansson är rektor vid Församlingsfakulteten (http://www.ffg.se/) med särskilt intresse för Martin Luther och Dietrich Bonhoeffer

 

36 thoughts on “Gästskribent Torbjörn Johansson: Är en kultur ”så god som en ann”? Om Nietzsche och den ”situerade kunskapen”

  1. Lilla fröken PK skriver:

    Relationen manligt/kvinnligt är också en viktig komponent. De i och för sig positiva kvinnliga dygderna som empati och fokus på omvårdnad m.m. har tillåtits dominera politiken på ett överdrivet, skadligt sätt. (Tänk genusteori inom försvarsmakten, feministisk utrikespolitik och ”det handlar om baaarn!” ) Att en stat/kultur upphöjer feminism till ledstjärna, går inte så bra så länge omvärlden styrs av helt andra, krassare normer. Männen måste våga hävda sina traditionella dygder som realism, konsekvenstänkande och ja, mod. Mera balans med andra ord.

    Liked by 5 people

    • MartinA skriver:

      Jag tror att när sverige blir otryggare och farligare så kommer manliga dygder efterfrågas mer. Vi har ju känt oss väldigt onödiga väldigt länge.

      Liked by 3 people

      • MartinA skriver:

        Men samhällslivet kanske borde minskas väldigt mycket? Och privatlivet kanske borde expandera?

        Alltså, särskilt här i norr har vi använt varje kvinnas kapacitet till fullo, intellektuellt, emotionellt, fysiskt, intrigmässigt. Från tidernas begynnelse. Särskilt Knut Karlqvists Kung Erik av Folket ger en intressant inblick i hur kvinnorna var vital del inom storpolitiken under medeltiden. Män och kvinnor är väsenskillda. Och kvinnor är barnmaskiner, precis som män är våldsmaskiner. Men vi är så mycket mer. På vårt eget sätt.

        Liked by 2 people

      • Anna Lindén skriver:

        Nå, en och annan kvinna besitter även dygder som realism, konsekvenstänkande och mod. 🙂

        Gilla

  2. malinkim skriver:

    Kultur kan ge både positiva och negativa konsekvenser och om ett samhälle ska kunna utvecklas i positiv riktning måste även kulturen göra det. Jag arbetade under en period med sjukvård i ett land med utbredd ödestro. Föreställningen att man endast hade begränsade möjligheter att påverka sin situation var oerhört destruktiv. Människor var inte motiverade att anstränga sig för att förbättra sina liv. Att ändra på levnadsvanor för att bibehålla sin hälsa var inte intressant – när det var dags att bli sjuk eller dö skulle det ju ske ändå.

    Kultur har stor inverkan på människors liv och beteende på individnivå, men får även enorma konsekvenser för ett samhälle. Kulturens förmåga att bidra till ett fungerande samhälle där människor är välmående och trygga varierar enormt. Trots detta finns ingen diskussion om kulturens betydelse för ett samhälles utvecklingsnivå. Denna rädsla för att kritisera negativa kulturyttringar är oerhört kontraproduktiv.

    Liked by 3 people

  3. malinkim skriver:

    Ett exempel på kulturrelativismens absurda konsekvenser fick vi se när Kulturdepartementet nyligen beslutade att Sverige inte ska få lämna bidrag till UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv. Anledningen uppgavs vara att det är ”problematiskt” att hävda att en viss tradition är viktigare än en annan. Vi förefaller således ha ett kulturdepartement som anser att midsommardans och kvinnlig omskärelse lika betydelsefulla kulturuttryck.

    Liked by 6 people

  4. Christer Carlstedt skriver:

    Om man vill titta litet på resonemanget huruvida en kultur är bättre än någon annan så är det nog idé att klara ut vad som är ”bra”,
    Såvitt jag förstår så definierar vi, mer eller mindre, bra som något som ger ett önskat resultat.

    Den västerländska kulturen har resulterat bland annat i sådana saker som bilen, radio och television, medicinska upptäckter och botemedel. Plus givetvis den vetenskap som gjort produkterna möjliga.
    Alla utom enstaka eremiter tycker detta är bra och vill ha det, för att resultatet är gott för de flesta.
    Den kultur som kunnat frambringa detta som alla vill ha blir då följaktligen bättre än de kulturer som inte mäktat med detta.

    Beträffande den ”situerade” kunskapen så får man väl då konstatera, med dess egen definition, att den är just situerad, det vill säga varken objektiv eller generell.
    De som hävdar dessa teser borde med andra ord hålla truten. Det har då rakt inget tolkningsföreträde.

    Liked by 2 people

  5. uppstigersolen skriver:

    Västerlänningar i allmänhet och det svenska etablissemanget i synnerhet ägnar sig åt självhat och ska rulla sig i dyngan för att gottgöra påstådda elakheter som eventuellt har utförts av våra förfäder. Dumheter säger jag. Titta på kineserna. Nu övertar de alla positioner västerlandet erövrat. Antingen genom mutor och korruption i diktaturstater eller genom att köpa företag och verksamheter i Europa. Och inte verkar de skämmas för hur de beter sig. Hovsamt skrapar vi med foten när kineserna begår sina övergrepp. Alternativt står våra ministrar och berömmer dem. Dags att återupprätta den västerländska civilisationen.

    Liked by 2 people

  6. JAN BENGTSSON skriver:

    Feghet eller ren dumhet?
    Att ge Islam samma status i Europa…
    Den frågan slipper vi VUXNA som lever nu att få besvarad?
    I bästa fall…
    Men barn o barnbarn???

    Gilla

  7. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Att universiteten blir arenor för idé-utveckling är väl helt i sin ordning, Det som hänt under senare tid är att det politiska etablissemanget tagit kontroll över denna process vilket sker genom styrning av tillsättning av ledande tjänster och genom att låta politiska kriterier styra forskningens finansiering. Därmed kortas vägen radikalt från ide till genomförande ute i samhället. Det är exempelvis därför som genusforskningens effekter redan syns på vartenda dagis.

    Liked by 2 people

  8. Alexander Zetterberg skriver:

    Intressant text, men visst är DGS ett forum där även existentiella frågor finner ivriga läsare. Det tycker jag mig ha sett i olika kommentarer och hoppas du återkommer med många fler artiklar, gärna även texter med existentiellt inslag!

    Kan vår västerländska civilisation överleva utan ett återknytande till våra kristna rötter? Kan kristendomen återuppfinnas i vår tid? Det Antje Jackelén predikar befinner sig i varje fall så långt från min förståelse av kristendomen man överhuvud taget kan komma.

    Rationella ateister angriper framgångsrikt religionens ideologiska överbyggnad utan att ens beröra dess egentliga centrum, ett centrum som i kristendomens fall är intimt förknippat med individens gudomliga kärna. Är en sann förståelse av människans existentiella situation möjlig utan bejakandet av en religiös komponent? Kan människans medvetande och självmedvetande förstås utan att tala om Gud och en religiös dimension? Frågor som Jordan B. Petersson tar upp i många av sina utomordentliga Youtube-föredrag.

    Skulle vara spännande att ta del av dina tankar kring kristendomens betydelse för att hitta en väg ut ur den återvändsgränd den västerländska civilisationen hamnat i.

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Rationella ateister, vad skall detta vara? Har Immanuel Kant inte levat och verkat? Du menar antagligen rationalistiska ateister.

      Rationella hållningar är t.ex. deism och agnosticism, eller varför inte båda samtidigt.

      Gilla

      • Alexander Zetterberg skriver:

        Kanske har du rätt, kanske ”rationalistiska ateister” är en rimligare formulering. Å andra sidan kunde jag ha nöjt mig med att skriva ”ateister”.

        Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Jag skulle också välkomna texter som tar upp frågor av det slag som Alexander Zetterberg nämner. Jag har egna tankar kring detta, kan kanske ge impulser särskilt till den som inte vill acceptera dogmer och stelnade system, men inser det personliga och sociala värdet av en andlig dimension. Det som jag efter hand har kommit fram till kan ansluta till en religion, men behöver inte göra det.

      Gilla

  9. Bo Svensson skriver:

    Tillräckligt objektiv kunskap är det som skall eftersträvas och det fungerar ju bra för vetenskap och teknisk utveckling. – Sådan kunskap kan också vinnas om allt möjligt annat genom inlevelseförmåga då man flyttar sig mentalt mellan olika positioner för att begrunda saker från olika delperspektiv i avsikt att få ett helhets-dito. – Att ha en priviligierad position som att vara såväl intelligent som rik, är då ingen belastning utan gör tvärtom att man har kan ha tid och råd och kompetens som räcker till.

    Liked by 1 person

  10. Eva Danielsson skriver:

    Om man inte kan eller vågar tro på sina kroppsliga sinnesintryck och om man tänker för mycket och för länge på abstrakta och svåra frågor, så förlorar man förståndet. Ett bra botemedel är att gräva ett dike eller liknande och uppleva det konkreta i livet där en spade är en spade och att sund fysisk trötthet ger vila.

    Att navigera i tillvaron är inte alltid lätt, men att tro på objektiva fakta och sanningar och ändå förstå och notera att det ibland handlar om mer personligt vinklade sanningar, är väl nödvändigt. Och hur någonting faktiskt fungerar är viktigare än bilden av hur det fungerar, om man inte sysslar med reklam, tycker jag. Ett sätt är väl att försöka acceptera något slags ”good enough”motto eftersom perfektionism sällan och utopier aldrig är eftersträvansvärt.

    För övrigt tillåter jag mig att tycka att västerländsk kultur med demokrati och individuella fri-och rättigheter och eget ansvar är mycket bättre än patriarkalisk klankultur.

    En kultur med utrymme för både individuell självhävdelse och social tillhörighet med gemensamma spelregler på good enough-nivå, är väl så nära det perfekta som kan och vill komma. Tyvärr finns det också alltid starka krafter som kämpar för ytterligheter och absoluta sanningar. Ibland mest för kampen i sig, tror jag. Bråk och styrkemätningar tilltalar många.

    Liked by 1 person

  11. Rikard skriver:

    Hej.

    Kan filosofen svara på frågan ”Varifrån kommer mitt nästa mål mat?”.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Om jag får bestämma kommer bara mat till de som förtjänar dem. Genom arbete eller genom att mamma och/eller pappa ger sina barn mat. Den som förväntar sig att någon annans arbete ska ge dem mat får gå hungrig.

      Gilla

  12. Hedvig skriver:

    Den betydelsefulle franske filosofen Paul Ricoeur (1913-2005) ”betonade, att den europeiska kulturen, trots alla de fasor den förmått frambringa under 1900-talet dess speciella styrka.
    Nämligen kombinationen av en vilja till universella värden och en förmåga till självkritik. Den kritiska beredskapen bottnar i en insikt, att dessa värden aldrig får tas för givna, att de ständigt måste problematiseras. I detta avseende är det europeiska tänkandet unikt, enligt Ricoeur.

    En konkurrent till denna universella europeisering är förstås islam. Man frågar sig emelleritd om en kultur byggd på islam någonsin kan lyckas med det som den kristna kulturen förmått, nämligen att härbärgera sin egen självkritik.”

    Det här var förstås innan postmodernismen givits hegemoni och att varje individ håller sig med sin egen subjektiva sanning.

    (citat ur artikeln ”Ansvaret omfattar hela planeten”, Daniel Birnbaum, Hans Ruin, DN 1992-07-29)

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Paul_Ric%C5%93ur

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Universella värden existerar inte. Och om självkritik är en väg till att göra de egna starkare kan jag stå ut med den. Men det är inte den självkritik jag sett de senaste decennierna. Vad är det här för en figur egentligen?

      Liked by 1 person

  13. Sixten Johansson skriver:

    Nietzsche hyste stor aktning för Jesus, ansåg att den första församlingen vantolkade hans lära och att i synnerhet Paulus begagnade myten om Messias för sina egna syften. Hela kristendomen och kyrkan blev därför en grotesk inversion av vad Jesus hade lärt och av hans förebildliga sätt att leva och dö.

    Själv njuter jag av att läsa Nietzsches fruktansvärda avhyvlingar av teologer, präster, påvar, dogmer och gudsbilder (särskilt i boken Antikrist). Jag ser också Kristusmyten som en mänsklig uppfinning – men den är ändå genialisk, det kraftfullaste andliga mysteriet av alla och det har i huvudsak tjänat goda syften i snart ett par tusen år. Men nu har den andliga tomheten och nöden blivit så stor och det kollektiva medvetandet har utvecklats så att vi västerlänningar behöver en genomgripande nytolkning av det gudomligas roll i tillvaron. Den måste kunna rymma all kunskap och allt sanningssökande och tvivel som vetenskap och vardagserfarenhet kan ge upphov till.

    Kunskapsrelativismen blir destruktiv av samma anledning som dagens individualism. Tänkandet och handlingarna atomiserar individerna och fragmenterar samhällen och nationer. Olika kulturer är som fågelbo-liknande utväxter på skilda grenar i ett väldigt livsträd. Varje bo är på sitt sätt fulländat och direkta jämförelser blir orättvisa. Man måste beakta hela den gren som den organiska kulturen har växt fram ur. Om man sedan följer grenen inåt ända till stammen kan man hitta det som är gemensamt för alla människor och för hela livet.

    Det är i stammen som kunskaps- och sanningssökandet måste börja. Där finns evolutionen, medvetandets uppkomst, hela det socialpsykologiska mysteriet, flockgemenskapens glädje och dilemman symboliserade av medvetandets kärnord: jag – du – han/hon – vi – ni – de. I livsträdets stam går även en kanal som leder nedåt mot rötterna och uppåt mot det gudomliga, vars gestaltning flocken behöver uppfinna och restaurera för att kunna skapa och vidmakthålla en civilisation.

    Liked by 1 person

  14. Martin skriver:

    Vet inte om jag begriper texten till fullo, men som beläst i naturvetenskaperna så kan det där med ”situerad” kunskap väl rimligen bara gälla humaniora och andra mjuka ämnen?

    Tror postmodernisterna att kunskap inom hållfasthet exempelvis är beroende på vem som besitter den? Att det handlar världsbild eller makt? Ändras den beroende på vem som kommit fram till den? Naturligtvis inte. Naturlagarna är stabila. Samma sak de flesta naturvetenskaper, även fysik, medicin och kemi. Men det här var kanske bara är en banal observation som visar att jag inte begriper det här.

    Jag tycker att postmodernismen är en bakåtsträvande och kunskapsfientlig rörelse. Varför vill man röra sig bort från fakta och siffror när det i aldrig tidigare omfattning finns så gott om dem och så många nya sätt att mäta? Varför vill man avfärda faktamässig kunskap som bara ett verktyg som den mäktige, orättmätigt eller inte, använder?

    Om postmodernismen säger att kunskap bara är ett maktmedel eller beroende på vem som tagit fram den och därför inte är objektiv, då måste väl även den postmodernistiska kunskapen och förhållningssätten inkluderas i samma synsätt? Det är väl det som är sanningen, postmodernisterna vill bara själva ha makt genom att relativisera motståndarnas kunskap, dock på ett bra mycket mer allvarligt sätt eftersom verklighetsförankringen riskerar brytas och viktig kunskap förlorar sitt inflytande. Godtyckliga åsikter tillåts styra och trumfa de mest objektiva fakta som finns att tillgå. På vilket sätt är det rimligt? Varför ska åsikter värderas högre än forskningsresultat, rätt förstådda? Kan bara leda till en återgång till stenåldern och klantänkande: ”Jag har rätt, därför att jag säger att jag har det!”

    Liked by 3 people

    • Hovs-svartaste-hallar skriver:

      Exakt. Kunskapsrelativismen upphäver sig själv och är därför inte värd att tas på allvar. Den är ett enfaldigt, uppblåst, narrspel.

      Liked by 1 person

  15. Leif Lindau skriver:

    De som inte fattar att den västerländska kulturen är vida överlägsen andra kulturer är främst okunninga akademiker. Även andra kulturer har fått tillgång till modern västerländsk tekniks och kunskaps alla nyttigheter. Det är den västerländska tekniken och kunskapen som skapat den frihet från sjukdom, svält, fysiskt slit, slaveri, och sann kunskap om världen som numera majoriteten av världens befolkning trots alla brister.ändå har relativt stor tillgång till. .

    Liked by 2 people

  16. Lennart Anderson skriver:

    Jag tycker det är ganska onödigt för att inte säga felaktigt att värdera kulturer.
    Kulturerna är ju var för sig ett samhällsorgan uppvuxet under generationer och baserat på människors och gruppers gemensamma erfarenheter och tyckande.
    Det finns självklart inget ”bättre” eller ”sämre ” i de olika kulturerna som kan jämförs.
    För övrigt ( vid sidan av detta)tycker jag att det nu ”snackas ” litet för mycket om vad för problem (s.k.- utmaningar) vi har och hur de skall analyseras. .
    Är det inte handling som erfordras, baserad på en värdering av de alternativ som bjuds ?

    Gilla

  17. Rolf Wasén skriver:

    Kanske dags att läsa Huntingtons ”Civilisationernas kamp”, reflektera och sedan ta ställning? Många kommer att tycka att slutsatsen förvånar något. Min slutsats är att den västerländska civilisationen måste visa att den är bättre och att de som bär upp den måste vara villiga att försvara den. Men för hur detta eventuellt ska gå till finns inga enkla svar. Läs tegelstenen som ändå är mycket kortfattad. Kommentatorfälten är mycket illustrativa! I Almedalen hörde jag av en polsk vän att kommentatorfälten är öppna i polsk press med ibland upp till tusen kommentarer.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s