Vem är för okunnig och bigott för att få rösta?

Patrik Engellau

En överläkare vid namn Stefan Krakowski skriver den 1 juni en gästledare i Svenska Dagbladet där han säger att trots all utbildning verkar folk inte bli mer insiktsfulla:

Det vi nu ser från delar av allmänheten är en misstro mot vetenskaplig forskning i sig, och de resultat den ger, exempelvis när det gäller vaccination av barn…

Många tycks inte längre vara intresserade av att inhämta information förutsättningslöst. I stället utgår man från ett känslosvall kring vilket man bygger sina argument och där inga oliktänkande tolereras. Inte sällan uttryckt i oförsonlig ton på sociala medier.

Krakowski antyder att folk som styrs av tro och känslor och vägrar tänka kanske inte borde få rösta:

Den amerikanske filosofen och statsvetaren Jason Brennan, professor vid Georgetown University, vill inskränka rösträtten på grund av väljarnas okunnighet och förespråkar epistokrati, Platons idéer om att ett land ska styras av en liten, skolad elit. Brennan anser helt enkelt att de flesta är alltför korkade för att anförtros rösträtt att de därför utgör en destruktiv kraft som förstör för alla andra.

Det är en dyster slutsats. Men den som iakttar samtiden kan inte avfärda tanken: Går vi mot ett dystopiskt samhälle där lättillgänglig och obegränsad information går hand i hand med växande ignorans?

Visst. Frågan är bara vem det är som hellre vältrar sig i känslosamhet än ägnar sig åt kritiskt tänkande och vars rösträtt därför skulle kunna ifrågasättas. Jag tror på rätt goda grunder att det är just den lilla, skolade eliten som inte kan tänka och därtill ofta yvs över sina känslosvallningar. Av en händelse hade jag dagen före överläkarens artikel läst ett inlägg i klimatdebatten av docenten vid Kungliga Tekniska Högskolan Nina Wormbs i Dagens Nyheter, visserligen på kultursidorna, men i alla fall.

Docent Wormbs bekymrar sig över att det är så mycket prat och så lite handling när det gäller klimatet. Vi (som vanligt i betydelsen staten) vet inte vad vi ska göra och riskerar därför att ”fastna i hur-frågan”. I kraft av sin överlägsna skolning vill docent Wormbs anlägga ett alternativt syn- och angreppssätt:

Ett sätt att inte fastna är att gå tillbaka till känslan, den som slår till oss med kraft, om vi tillåter det. Vad som krävs för att öka hastigheten i klimatomställningen är förmodligen ännu mer känslor…

De vetenskapliga rapporterna når inte hela vägen. Vi behöver kultur… som kan ge oss berättelser som vi kan förstå och ta till oss, kultur som – när den är som bäst – sätter oss små varelser i ett större sammanhang…

Den kunskap vi har räcker, men det räcker inte med kunskap… Kanske skulle vi lägga till med förnuft och känsla.

Alla docenter är förstås inte aktivister som vill slänga den eftertänksamma forskningen och vetenskapen över bord men det är just bland de högt skolade som det känslomässiga bigotteriet, till exempel inom genusvetenskapen, anrikas och sprids. Och det är politikerväldet som gör lagar och bestämmelser av detta politiskt korrekta dravel. Och det är det välfärdsindustriella komplexet som bärs av denna filosofi och detta tänkande.

Vem är det, bara för att ta ett exempel, som gjort motstånd mot genomförandet av vetenskapliga metoder för att fastställa ensamkommande barns ålder? Det är inte, vad jag kan förstå, vanliga knegare i tunnelbanan, utan just den skolade eliten, inte minst många specialister inom psykiatri, vilket överläkare Krakowski själv råkar vara. 

55 thoughts on “Vem är för okunnig och bigott för att få rösta?

  1. Bo Svensson skriver:

    Problemet bör tas på allvar. – Den lösning man fastnade för i Europa var att flytta besluten över de tunga frågorna till EU-organ nästan opåverkbara av demokratiska beslut men vidöppna för kapitalstark lobbyism.

    En bättre lösning menar jag, är individuell makt för skattebetalaren att fördela sina pengar över de av de folkvalda godkända producenterna av av skattefinansierad verksamhet.

    Eftersom man i regel betalar mera skatt ju mera intellektuellt krävande jobb man har, bör då resursfördelningen bli mera välgrundad. – Det finns ju dessutom stater, där den styrande majoriteten är okunnig och lågproduktiv medan de som drar in skattemedlen, är i minoritet och av annat etniskt ursprung men problemet finns överallt.

    Dessutom rekommenderar jag en ”första kammare” till vilken man kvalificerar sig genom intelligenstest. – Den makt den har, är då den som den skaffar sig genom sina genomtänkta kommentarer till de folkvaldas beslut och tillkortakommanden. – Sköter den sig bra, kan den vinna status som obligatorisk remissinstans.

    Liked by 2 people

    • Moab skriver:

      Ditt system har brister. Staten kan ytterst kräva att man skall gå i döden för den i krig, det har inget med pengar att göra.

      Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Visst kan man kräva godkänd grundutbildning som villkor för rösträtt. – Mindre godtyckligt än åldersgräns. – Kanske också som villkor för framförande av motorfordon och för rätten att dra omkring på stan efter mörkrets inbrott utom i målsmans sällskap.

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        Jag tror inte på detta, det har missbrukats allt för många gånger. Därmeot tror jag på att lika barn leka bäst och att vi utan pardon skulle återvända till den vägen.

        Gilla

  2. Gunilla skriver:

    Det är det som är ‘demokratins dilemma’. Att den måste gälla för alla. För annars är det ju inte demokrati.

    Gilla

    • cmmk10 skriver:

      I den grekiska demokratin var det långt ifrån alla som hade rösträtt.

      Rimliga kriterier för att få rösta borde vara: medborgarskap och skattebetalare. Nolltaxerare göre sig icke besvär.

      Ev. skulle rösträttsåldern höjas till 20 år. Hjärnan är inte fullt utvecklad innan och ett visst mått av livserfarenhet skadar inte.

      Liked by 6 people

      • Gunilla skriver:

        Javisst; förtydligande: Ett lands demokratiska system omfattar landets medborgare (inte besökare) och omfattar ej heller barn utan myndighetsålder gäller för rösträtt.

        Gilla

  3. Fredrik Östman skriver:

    När en liten skolad elit styr kallas det aristokrati. Epistokrati skulle vara att låta kunskapen styra, men ingen har lyckats beskriva ett system för hur det skulle kunna gå till. Slutsatsen i artikeln är förstås alldeles riktig: det är i dag de officiella eliterna som är spritt språngande galna, medan folket lider av föregivet aristokratiskt skapade problem vars lösningar är dem uppenbara. Vi har en kakiokrati, ett styre av de sämsta. Och dr Krakowski hör med sin förbluffande naivitet och narcissism och fundamentala okunskap om politikens grundläggande verkningssätt till dessa allra, allra sämsta. (Baserat på ovanstående; jag läser inte längre SvD.)

    Liked by 9 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Aristokrati innebär väl ARV.
      Meriokrati är kunskapsbaserad.
      Det finns ett antal tidningar som är bäst lämpade för utedasset)
      SvD DN SDS hör garanterat dit…
      AB i synnerhet o Expressen vill man knappt ens ta i…

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        Jag får numera bara Vi i Villa i brevlådan då jag sålt min båt och slipper Båtnytt som den Arschleberg är kolumnist i, inte ens på sjön kan man få vara ifred från pk.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Nej, ”aristo” betyder ”de bästa”. Beteckningen av frälset som ”aristokrater” var från början bara en mer eller mindre sarkastisk och/eller uppskattande etikettering av ett existerande fenomen. Ordet ”aristokrati” frick därmed två betydelser: dels adelsklassen som sådan oavsett faktisk makt, dels klassificeringen av ett samhällssystem så som avsett att bli styrt av de bästa (ett system vi aldrig har haft eller eftersträvat i Sverige, utom möjligtvis i form av den unga demokratins partiväsen, som påstås ha skola haft denna roll, vilket motiverat de odemokratiska listvalen i stället för personval).

        Man kan förstås tänka sig att ett ord som ”epistokrati” en gång går ett liknande öde tillmötes och utöver dagens betydelse ”klassificeringen av ett samhällsssytem så som avsett att styras av tillgänglig kunskap” får en betydelse ”de personer i ett samhälle som anser sig veta bättre och använder detta som motiv för sin makt”. Men det låter lite tamt. De som bestämmer har i alla tider ansett sig veta bättre, så vem skall få etiketten?

        Det Nassim Taleb förefaller mena när han säger epistokrati är att politiken skall förhindras att, som den gör idag, basera sin verksamhet framför allt på okunskap. Talebs forskning inom statistik visar på att vi faktiskt vet mycket mindre än vi tror att vi vet. Okända okändheter spelar en avsevärd roll för historiens gång. Han avser alltså ett slags konservatism. Det som har fungerat i tusen år har redan utstått många okända okändheters prövningar och är därmed mer trovärdiga än alla nypåfund, hur förlockande dessa än kan vara.

        Jag tror inte att Platon någonsin sade epistokrati. Kunskapsfrågorna blev centrala mycket senare i filosofins historia.

        Gilla

  4. Håkan skriver:

    Vi är alla emotionsstyrda varelser. Ovanpå detta har evolutionen, för människans del, lagt till ett visst mått av logisk förmåga och sunt förnuft. I den ingår även lögn och förvillelse. Rentav vårt eget självbedrägeri. Att intellektualisera känslor med hjälp av logik, förändrar inte detta faktum. Det kan snarare förvärra.

    Logik kan användas för att både avslöja naturens hemligheter, bygga mer effektiva motorer, men också till att missleda och förföra andra. Att klä något i förment vetenskapliga termer löser mer sällan mellanmänskliga problem och reella kulturmotsättningar. Genusordning och strukturell rasism blir inte sannare bara för att det uttrycks och formuleras i en intrikat text.

    Hur ofta har vi inte fått uppleva att verkliga problem och känslor, skall informeras bort. Vi får inte bli rädda när människor mördas på Drottninggatan av en religiös marodör. Man vill använda information som ett slags magiskt trollspö för att lugna andra.

    Samtidigt vet vi att känslor mer sällan påverkas av logik och det sunda förnuftet. Man pratar knappast fram egen lycka, eller löser migrationens problem med enbart mera information.

    Logik och information är kraftigt övervärderat i vårt samhälle. Emotioner har uppkommit för att vägleda oss. Logik har inte uppstått för att ersätta känslor. Logik och emotioner uppträder som siamesiska tvillingar. Oskiljaktiga och tillsammans.

    Liked by 3 people

  5. Petrus skriver:

    Vilka är för ”okunniga” och ”bigotta” för att få rösta? Svar: Figurer typ Sven-Olle Olsson. Därför måste man minska deras andel av befolkningen genom att ersätta dem med nya väljare. Och detta sker genom invandring. Därför måste vi ha in en massa invandrare till Sverige, Europa och diverse andra delar av världen som tidigare haft europeisk majoritetsbefolkning.

    Ett fatalt exempel på när ”okunniga” och bigotta” röstade på fel parti var Tyskland år 1932-33. Då fick nazisterna ca 30 % av rösterna. Sedan fick de makten p g a att den etniskt tyska delen av överklassen sade åt de borgerliga partierna att göra Hitler till rikskansler för att på så vis drastiskt minska risken för förstatliganden av deras egendom. Även om de hade blivit kompenserade genom att t ex att få betalt på den nivå börskurserna befann sig så hade kompensationen blivit väldigt låg eftersom tillgångspriserna var körda i botten under Depressionens höjdpunkt. Därför fick lille Adolf makten.

    Ungefär samtidigt höll Stalin på att mörda några miljoner kulaker. Det var dock inte därför Adolf fick makten. Vad det var fråga om var att hindra att stora delar av överklassens tillgångar konfiskerades.

    Idag finns i väst en slags underförstådd konsensus om att man måste ändra väljarkårens sammansättning i västländerna för att på så vis få en slutgiltig lösning på det teoretiska hotet att en ny Adolf kan komma till makten. I dagens Sydafrika finns inte detta problem eftersom mer än 90 % av befolkningen idag är svart. Så där har man alltså inte detta problem. Vidare är alla andra problem sekundära. En ny kulakutrotning är således inget problem. Ingen säger ”det får aldrig hända igen” om kulakutrotningen. Går det illa för de vita sydafrikanska lantbrukarna precis som för motsvarigheterna i Zimbabwe så är detta heller inget problem. Skulle något liknande hända i Sverige i framtiden skulle inte heller detta vara något problem. Det är väl ungefär som med ”bötning” eller liknande problem.

    Det finns väl dock kanske en del som tycker att problem typ ”bötning”, Zimbabwe eller Sydafrika kan vara ett problem. Deras lösning är att rösta på Anna Kinberg Batra. Hennes omsvängning är helt äkta, menar man. Minst lika äkta som Folkpartiets krav på språktester! Så glad i hågen kommer man att gå och rösta på Anna Kinberg Batra.

    Anledningen till att vi har någon slags demokrati i Sverige är att folk i princip går på vad som helst. Det går att dra folk ända upp på läktaren. Hade väljarna generellt använt skallen litet mer så hade de som verkligen styr nog satsat på den modell för elitstyre som Coudenhove-Kalergi skisserade i Praktischer Idealismus på 20-talet. En del bankirer gillade Coudenhove-Kalergis bok så pass mycket att man beslutade sig för att finansiera uppstarten av hans organisation Paneuropeiska Unionen. Coudenhove-Kalergi anses allmänt ha varit den som lanserat idén om en europeisk union med öppna gränser (både inom Europa och mot omvärlden). Han blev den förste mottagaren av Kol- & Stål/EG/EU:s Charlemagne-pris.

    Liked by 6 people

    • thojak skriver:

      Ej att förglömma är, att ‘lille Adolf’ kunde komma till makten, var inrättandet av ”Ermächtigungs-gesetz”, dvs. en föregångarlag till svenska ‘Decemberöverenskommelsen’ (DÖ). Syftet var lika i båda fallen.
      Go figure !

      Gilla

  6. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Ska man ha något kriterium för vem som ska få rösta så inte är det ”bildning”. Visst finns det en omfattande bildning som kan beskrivas i objektiva termer t ex inom naturvetenskap, matematik eller teknik. Men i många sammanhang missbrukas referenser till forskningsresultat och sociala teorier tillmäts ibland större relevans an naturvetenskapliga fakta.

    Så om det skulle göras en selektering avseende vilka som ska betros med att rösta så borde kravet vara att man har någon form av inkomst och betalar skatt.

    Liked by 3 people

    • MartinA skriver:

      En gång i tiden var bildning detsamma som att ha lärt sig sin historia. Det gav de styrande dels en jämförelsepunkt där de kunde jämföra sina egna ideer och samhälle med andra samhällen i historien, det mesta har faktiskt prövats tidigare. Dels gav det dem en gemensam föreställningsvärld, ett sätt att kommunicera med varandra och göra jämförelser, en grund för diskussion. Dessutom gav det de styrande lojalitet till de egna samhällena och de egna folken.

      Liked by 5 people

      • Moab skriver:

        Kan inte du ge tips på 5 böcker om historia som man borde läsa till en stackars fysiker som använt sitt krut på att förstå strängteori?

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Börja med Rom. Tom Hollands Rubicon är en kort och enormt välskriven bok. Standardverket är The history of ”The decline and fall of the Roman Empire” av Gibbons.

        Sen gillar jag Podcasts. Då kan man göra något annat, man får någon som är genuint intresserad som berättar historien. För Rom är Mike Duncans ”The history of Rome” podcast helt ok om du kommer ha mycket tid av att göra något annat lågintensivt som trädgårdsskötsel, bilkörning etcetera. Men den är väldigt lång så börja inte med den. Jag gillar Dan Carlins podcasts om klassisk historia, såsom Punic Nightmares, Death Throes of the Republic. De är intensivare och mindre extremt långa än Mike Duncans och har en tydligare åsikt. Till exempel är Rubicon (Tom Holland) och Death throes (Dan Carlin) varandras motsatser i attityd, Tom Holland tenderar till att ha reaktionära lojaliteter, Dan Carlin tenderar att ha progressiva lojaliteter. Republikens fall är relevant för vår tid, enligt min åsikt. Och är någonting som säkerligen inspirerade till exempel Karl Marx i hans analyser.

        Sen är antika historiker ofta förvånansvärt trevlig läsning. Till exempel Titus Livy ”The history of Rome”. Eller Herodotes böcker om de persiska krigen. Och då kan man ju skryta om att man läst orginalkällor 🙂 Och västerlandets stora har säkert läst de antika historikerna, ofta på orginalspråk. Fast det finns helt klart fördelar att läsa insatta modernare historiker som är experter på historien och som plöjt och utvärderat alla källor och övriga historikers åsikter om perioden.

        En fördel med klassisk historia är att det finns en begränsad mängd källor så man kan verkligen sätta sig in i vad som är känt om en period. Man behöver inte doktorera och ändå blir man ganska insatt. En annan fördel är att du kommer läsa samma saker som berömda män från historien själva har studerat och därmed förstå dem bättre.

        Jag tycker att det är viktigt att få samma period av historien berättad av flera olika historiker, populärhistoriker och även orginalkällor och dylikt. Gibbons berättelse ovan kan till exempel kontrasteras mot Peter Heather böcker om samma period. Det ger kanske den viktigaste lektionen, historia är alltid politisk, redan från början. Och vi vet egentligen inte vad som hänt annat än i grova drag, vi kan bara försöka förstå. Ungefär som politiken idag 🙂

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Tillägg:
        Jag tror att en fördel med när historia var samhällsvetenskapen framför alla andra var att den var så tillgänglig. Alla kunde vara någorlunda insatta. Jämför med nu när samhällsvetenskapen delats upp i en myriad olika socialdarwinistiska expertområden som utför ”studier”. Blev det bättre? Blev det mer verklighetsförankrat? Nej. Därför att samhällsvetenskap alltid urartar i kamp om resurser, sanning får alltid sitta i baksätet för ideologiproduktion. Men nu sker det här bakom dörrar stängda av jargong, oängliga mängder extremt tråkiga och skruvade avhandlingar, byråkratiska snirkelgångar etcetera. Och slutresultatet blir ändå bara ideologi och vansinne och ohämmat hänsynslöst skruvat egenintresse.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Sen vill jag varna för att läsa officiella historiker rakt av, åtminstone som enda källa. Sådana som Dick Harrison får ju bara politiska pengar. Såsom historiker fått i alla tider. Och är därför alltid politiskt färgade. Att läsa historiker som får politiska pengar idag tycker jag inte är någon bra ide, vi är så bombarderade med vår egen tids attityder i vilket fall. Även om jag får erkänna att jag gillade någon känd svensk gängse historikers böcker om trettiåriga kriget och krigen i polen. Balanserade mina barndoms romantiska tankar om stormaktstiden.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Tom Hollands böcker är suveräna tycker jag. Framförallt berättar han om religonens betydelse och hur värdefull och självklar den varit för forna tiders människor. Det finns ingenting nedlåtande i hur han berättar alls. Jag håller inte med honom om grundattityden i Rubicon även om det är en suverän bok och var första boken jag läste om romarriket. Men milennium och under the shadow of the sword är väldigt bra böcker. Under the Shadow of the Sword berättar om senantiken. Och Milenium berättar om katolska kyrkan och intellektuella rörelser under milenieskiftet 1000 ad.

        Gilla

  7. Håkan skriver:

    Epistoktatin, expertstyret, förefaller mycket snarlik fascismens korporativism. Det finns också stora likheter med den lobbyism som styr EU.

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Nej. Epistoktatin tänker sig en elitklass som styr över allt och alla. Syndikalismen/Fascismen vill delegera styret till de som berörs mest av besluten. Där människor i mindre grad bestämmer över sådant som de ej har med att göra. Jämför remissinstanser eller fackföreningar? Två helt olika ideer. Ingen fungerar. Åtminstone inte som bärande princip.

      Gilla

  8. larslindblog skriver:

    Sverige är verkligen ett extremt land , på friatider.se finns en artikel om vad som hände med personerna som tänkte kidnappa Anna-Greta Leijon 1977 och hålla henne i en liten låda.

    Dom flesta fick fängelse två år.
    Nu är dom högt uppsatta lärare bl.a. i ”genus” vid olika högskolor och universitet.
    Dom sprider sitt våldsamma vänstervirus till våra barn , avlönade av skattemedel.
    Och dom kommer att gå i pension med höga pensioner.
    Vad gör egentligen SÄPO ?? Är SÄPO totalt influerat av kommunister ? Verkar så.
    Däremot minns jag en djurvårdare vid Ölands Djurpark som fick sparken för att han uttalat stöd för SD på sin FB -sida.

    Liked by 10 people

  9. Lisa C skriver:

    Jag tror att de goda aktivisterna är personer som skulle krepera om det inte kommer varmt och kallt vatten ur kranen för den dagliga duschen, om temperaturen inomhus på vintern var Max tio grader, om internet bara fungerar sporadiskt och om deras lokala Coop inte har deras specialmjölk, specialmjöl och specialbönor som vanligt

    Liked by 2 people

  10. Rolf skriver:

    Min analys säger att ”den skolade eliten” är just dessa känslostyrda, okunniga, vilseförda egon, som de påstår att vanliga obildade personer är.

    Den djupaste bildningen, har utvecklats med hårt arbete med egna händer.

    Liked by 5 people

  11. Lennart Bengtsson skriver:

    Tyvärr är det nog så att i fallet med akademiska stolligheter så gäller här Kellgrens kända ord: Man äger ej snille för det man är galen. Problemet i dagens samhällsdebatt är att det intellektuella renhållningsarbetet har upphört och det enda dagens redaktörer tar fram saxen för är om något ord eller någon tanke råkar hamna utanför värdegrundsmurarna. När det gäller docenten Nina Wormbs emotionella klimatmemento går mina associationer till tredje rikets kända slagord som ”Kraft durch Freude” eller liknande. Det nationalsocialistiska ideologin var uppbyggd kring liknande paroller skickligt iscensatta av Joseph Goebbels och hans medarbetare. Bara man upprepar lögner och stolligheter tillräckligt länge så blir det som vi vet för de flesta ”sanning och verklighet” till slut. Detta insåg och tillämpade också Lenin.

    Liked by 2 people

  12. 5ven55on skriver:

    Jag befarar att många av våra högt utbildade högljudda tyckares främsta företräde är att de anammar makthavarnas dubbeltänk med hull och hår. Den kognitiva dissonans detta skapar hos dem tvingar dem att höja volymen ytterligare för att stänga ute tvivlet.

    Dessa nyttiga idioter är givetvis inte idioter i ordets rätta bemärkelse utan har goda kognitiva förutsättningar och stor arbetskapacitet. Tyvärr använder de den till att gräva ner sig i ett träsk av PK:ism istället för att tjäna högre värden som till exempel sanningssträvan.

    Liked by 7 people

  13. Christer Carlstedt skriver:

    Rent filosofiskt så sympatiserar jag nog litet med Brennan.
    Fast till skillnad från honom (kanske), så inser jag rätt snabbt att min klokskap inte är tillräcklig för att dra den där skiljelinjen mellan röstberättigad och ej röstberättigad.

    Jag kan nog tycka att vissa (här ej namngivna) skribenter i en av våra stora dagstidningar är så urbota korkade och i fullständig avsaknad av logiskt tänkande att någon som snodde deras bläckhorn skulle göra en god gärning.
    Men, bara för att jag tycker så, så innebär det väl ändå inte nödvändigtvis att de skall fråntas sin rösträtt? Eller?
    För i så fall, så ligger ju i tankens förlängning att den som inte tänker ”rätt” inte heller har rätten att uttrycka sin mening.
    Då befinner sig helt plötsligt demokratin inte bara på ett sluttande plan. Vi har till och med oljat det.

    Herr Brennan, får jag i alla fall för mig, utgick nog i sitt resonemang från att just han själv skulle få vara med i gruppen röstberättigade.
    Men Du, Herr Brennan!
    Och möjligen även Herr Krakowski.
    Beror inte det på vem som lägger ribban?
    Och hur högt?

    Liked by 2 people

  14. Jan Ivarson skriver:

    Tyvärr har det visat sig att hög utbildning inte är garanti för gott omdöme.
    Hög utbildning är heller inte garanti för ärligt leverne.
    Den lågutbildade stjäl från andra med hjälp av av kofot medan den välutbildade bedrar folk på ett finare sätt.

    Liked by 3 people

  15. oppti skriver:

    De som inte kan skilja på S och SD , eftersom de inte kan/orkar läsa på lapparna de stoppar i valkuveret (SVD) är beklagansvärda exempel på missad integration och ger väl en vettig röst åt detta.

    Gilla

  16. Moab skriver:

    Inte mycket att tillägga. Precis min åsikt, Problemet är grupptänk, det viktigaste för de flesta är att tillhöra rätt grupp och det gäller kanske svenskar i synnerhet. När tillräckligt många har samma åsikt så börjar folk ”veta” att det är rätt, klimat och massinvandring är exempel på gammal vidskeplighet, tror alla att jorden är platt och endast har sett kartor med odjur vid kanten, ja men då är det väl sant. Välutbildade i detta sammanhang är med moderna massmedier ännu känsligare för vart vinden blåser än sk arbetare och har med få undantag gått vilse, lätta offer för politikernas och massmedias indoktrinerande samarbete.

    När man skall diskutera med en sk välutbildad något av de ämnen som tas upp på denna blogg så måste man först ta fram macheten, man måste hugga sig igenom en skog av inlärda snår som personen inte själv har tänkt sig fram till utan bara anammat, som en härmande apa. Talar man däremot med en arbetare så är snårskogen mindre och ofta uppbyggd av eget tänkande, man ser personen och att personen själv förstår sin ståndpunkt.

    Snårskogen hos de som är verkligt indoktrinerade, kanske 50% av Sveriges befolkning, är djup, det är så mycket som måste bort innan man ens kan börja diskutera. Ta klimatet, efter att Trump lämnade Paris-avtalet, hur många reflekterar över att i alla medier så var det endast Rockström som fick uttala sig som ”expert”, en välkänd part i målet.

    Liked by 7 people

  17. MartinA skriver:

    Mycket välfunnet!
    Jag tror våra åsikter mest styrs av egenintresse och klient-patron förhållanden. Det där med det allmänna bästa är bara något att dra till med för att få ens egna motiv att framstå som mindre krassa och kunna lura fler att underkasta sig.

    Liked by 1 person

  18. Lars Bohman skriver:

    Detta är ingen enkel fråga. Ytligt sett så kan man tro att om bara de mest upplysta fick rösta så skulle allt bli bättre. Som många påpekat så leds även de okunnigas skaror av en välutbildad elit.

    Man kan undra vad som skulle hända om valsedeln innehöll frågor som skulle besvaras korrekt för att valsedeln skulle vara giltig. Enkla intelligens- och kunskapsfrågor som vad är 1/2 – 1/3 (en halv minus en tredjedel). Av mina läkarkolleger skulle antagligen mer än hälften misslyckas med denna matematiska övning.

    Allmänbildning kunde testas genom att fråga vilket politiskt parti som Olof Palme eller Hjalmar Branting representerade. Alternativt – vem som författade Pippi Långstrump. Vid multipel choice så skulle kanske 50% klara det, öppen fråga 30%?

    Skulle detta sortera bort de flesta som motsätter sig åldersbestämningar, vaccinering, rationell forskning om klimat och genus? Jag tror det, men ingen kan veta.

    Kan det vara så att de välutbildade feltänkande är ganska få, men har en jättestor resonansbotten bland den underbegåvade hälften av befolkningen?

    Liked by 1 person

    • uppstigersolen skriver:

      Men då måste det vara olika frågor för alla, slumpmässigt kommer de upp vid valurnan. Men min stackars hustru som har dyskalkyli klarar inte ens enkla mattefrågor. Så inte blir det bättre med denna form av test. Och svaret på din mattefråga är väl 1/6 del?

      Gilla

  19. Hovs-svartaste-hallar skriver:

    På den tiden jag arbetade i forskarvärlden — ja det var väldigt länge sedan — så ansåg vi att vår forskning var helt opolitisk, att den stod över futtiga politiska ideologier och att den styrdes av ett rent kunskapssökande i betydelsen en närmast barnslig nyfikenhet på hur verkligheten fungerar.

    Men det var då det.

    Numera verkar det alltmera som om politisk ideologi infekterar även forskarvärlden — ungefär som den gjorde i Josef Stalins kommunistiska Sovjetimperium. Under Sovjettiden föredrogs sådan forskning som kom fram till de resultat makten ville ha.

    Det klassiska exemplet är förstås Lysenko-affären. Wikipedia:
    Grundtesen för Lysenko var, att förvärvade egenskaper kunde gå i arv och att man därför kunde lära arter – och människor – att leva i en karg miljö. Det skulle alltså innebära att man skulle kunna ge en individ vissa egenskaper under livet och sedan skulle dessa egenskaper automatiskt föras vidare till avkomman. Det var en tanke som var mycket tilltalande för bolsjevikerna, eftersom det var en teori som stämde väl in med en materialistisk dialektisk historieutveckling. De trodde att de skulle kunna skapa en ny sorts människa, perfekt anpassad för det kommande kommunistiska lyckoriket på jorden, Sovjetmänniskan. Detta gjorde att all forskning kring genteknik avbröts i Sovjetunionen, genetiska prover förstördes och genforskare blev förföljda, inspärrade och i några fall tom. avrättade. Detta ledde senare till att jordbruket misslyckades kapitalt, och var en bidragande orsak till hunger
    svält och död,

    De som numera driver ovetenskapliga idéer här i västvärlden, och i synnerhet i Sverige, är återigen personer med en vänster-ideologisk agenda som styr över verkligheten. Det kan alltså handla om akademiskt utbildat folk, som borde veta bättre.

    För att spara tid hänvisar jag till en norsk tv-serie: ”Hjernevask” där det visas hur Politiskt Korrekt ”forskning” strider mot naturvetenskapliga fakta. En lätt-tillgänglig och även underhållande serie, som SVT vägrar sända trots flera försök att sälja in serien!

    https://genusnytt.wordpress.com/2011/12/03/se-hjernevask-avsloja-genusmyterna/

    SVT:s vägran:
    http://eberhard.se/hjernevask-och-svt/

    Liked by 2 people

  20. thojak skriver:

    Mycket läsvärt inlägg – tack för det.
    Apropos uttrycket ”Die dummen Schweden”, vars ursprung är höljt i tät dimma, kan, för att få inblick i hur ‘dumma’ svenskar är, rekommenderas lyssna på SR P1:s program ”Ring P1” som sänds vardagar med start 09:30. Inte för att alla inringare är ‘dumma’, men oftast släpps personer genom slussen som har baxnande uppfattningar och, inte minst, åsikter om fakta.

    En klok person sa, att för att få rösta så måste personen bevisa, att denne läst en dagstidning i valveckan – ok, det var på den tiden när dagstidningar producerades av bona fide journalister, ergo för bra länge sedan.

    Gilla

  21. malmobon skriver:

    När jag utbildade mig till säljare, var det första jag fick lära mig att människor köper inte på att veta allt om produkten, utan på känslor.
    Tydligast sättet kan vi se vid 1:a maj. Socialdemokraterna har fattat detta. Gemenskap, vara delaktig i föreningslivet och sedan då musiken ”Upp till kamp..”
    Sedan har vi lögnerna genom att upprepa samma sak hela tiden, tror folket på detta.
    Tydligaste ser vi idag hur politiker, journalister kallar Sverigedemokraterna rasister.
    Lögnen blir till sanning.
    Var en intressant kommentar av ett inlägg här. När anses man vara vuxen att få rösta.
    Har gjorts undersökningar att många ändrar åsikt vid 25 års ålder. Oftast är det då man kommit ut i arbetslivet och bildat familj.
    Ingen tillfällighet att vänstern har mest yngre väljare.

    Skolsystemet kör sitt rasistrace, allas lika värden, SVT o SR kör sin propaganda.

    Att ifrågasätta dessa objektivt är inget som unga får lära sig.

    I vilket fall så var dem gamla grekerna kloka, och vi borde lära mer av dessa. Demokrati. Menar vi DÖ?

    Liked by 1 person

  22. Sven skriver:

    Av alla styrelse skick har demokrati visat sig vara det minst dåliga i ett historiskt perspektiv.
    Skall rösträtten på något sätt begränsas är det förmodligen med höjd ålder mot vad vi har idag.

    Liked by 3 people

  23. 77711n skriver:

    Ska man få lov att rösta om man är analfabet och inte har en blekaste aning om hur samhället fungerar? Ställ krav på medborgarskap och läskunnighet på landets språk, utom förstås rösträttsålder. Den som röstar i en demokrati måste ha egen förmåga att skaffa sig information.

    Gilla

  24. Bengt skriver:

    Sven 11 juni, 2017 at 13:04

    Just det! Instämmer till fullo. Med tillägg att det nog skulle gå att utveckla det demokratiska systemet så det blev bättre. Som en motkraft till de krafter som för egen vinnings skull vill begränsa demokratin. Media har en viktig roll som de i stor utsträckning inte kan axla.

    Gilla

  25. lasse4u skriver:

    Här kommer en representant för en intressegrupp som har flagranta exempel i sin historia på att vägra ta till sig ny kunskap. Semmelweis upptäckter om hygienens betydelse motarbetades intensivt av de etablerade, först efter hans död blev han erkänd. Men det var då, nu vet man bättre? Nobelpristagarna Warren och Marshalls upptäckt att en bakterie orsakade magsår motarbetades in i det sista. Ett antal ”lärda” artiklar skrevs som sa att det var fel. I ren desperation smittade Marshall sig själv för att sen bota sig. Deras upptäckt var inte ny, redan i slutet av 1800-talet hade en polsk läkare misstänkt detta och skrivit om det, även en del andra hade sen dess varit inne på det spåret.

    I Krakowskis modell hade vi nog fortfarande trott på flogistoner, eter mm och Galilei hade använts som varnade exempel på alternativa fakta.
    Vi ska ty oss till auktoritetstro, de som vet bäst.
    Det är troligen traumatiskt att se sin auktoritet ifrågasättas och inte vara lite förmer längre.

    Gilla

  26. lasse4u skriver:

    Visst har folkflertalet i dag mer skoltid än på 40-talet. I den bästa av världar handlar skolan om rent och oförfalskat kunskapssökande. Men vi lever inte i den bästa av världar. Receptet för framgång i utbildningssystemet är att vara lydig och följa reglerna.
    Så varför är de politiska manifesten/budskapen så simplistiska i dag jämfört med på 30 o 40-talet. Ledartexter får inte vara mer än 4-500 ord för mer anses inte det numer utbildade folket orka med. Folk har inte blivit bildade, de har drillats till enfaldig auktoritetstro i utbildningssystemen och förhoppningsvis även fått den annonserade specialistkunskapen till livs.

    När Vietnamkriget började komma på tapeten i USA gjordes en undersökning som visade att ju mer utbildning desto större tilltro till administrationen och generalerna.
    Ropen på meritokrati har ökat med Trump och Brexit, etablerade maktpositioner har ifrågasatts, det måste kväsas. Trots att resultatet av rådande etablissemangs maktutövning varit katastrofalt för så många.

    Att folk röstade på Hitler var inte så konstigt, Brüning förde en ekonomisk politik som de facto höll på att sätta hela Tyskland för fäfot. Brüning var akademiker som läst filosofi, historia mm och doktorerat i ekonomi på LSE. Till slut ingrep Hindenburg för att sätta stopp för galenskapen, Hindenburg som i princip ärvt sin position och var skolad i det militära.

    Gilla

  27. Ina Höst skriver:

    Senkommen kommentar:
    Angrip inte rösträtten, Platon var inte intresserad av demokrati=folkstyre!
    Men en demokrati kräver upplysta medborgare så att de kan välja rätt. Detta är medias sak och de fullgör inte sin uppgift! Angrip därför media istället! Om de ska ha presstöd, ska de åtminstone öppna kommentarsfälten igen! Bland kommentarerna kan man få ganska mycket upplysning. Minsta misstanke om agenda journalistik måste angripas!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s