Vad är ekonomisk tillväxt?

Patrik Engellau

Många av vårt samhälles dominerande debattfrågor drivs av emotionella eller sociologiska överväganden snarare än av insikter och förståelse. Jag tror att frågan om den ekonomiska tillväxten är en sådan. Till exempel skriver miljöpartiet så här i sitt program:

”Vi måste ställa om till en ekonomi som tar långsiktiga hänsyn till miljön och människors välbefinnande. Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse är inte möjlig på en planet med begränsade resurser. Det är politikens ansvar att forma marknadens förutsättningar så att resurser används i överensstämmelse med villkoren för ett hållbart samhälle.”

Vad jag kan förstå är detta för många känslomässigt tilltalande men i praktiken bakvänt resonerat. (Och dessutom försåtligt, ty ”vi” betyder, fattar man när man läser vidare, staten, inte ”vi medborgare”.)

Resten av denna text är ett utdrag ur en bok, Berättelsen om jobben, som jag skrev 1996. En riktigt bra bok, tycker jag själv, eftersom den ställer och ger någon sorts begripliga svar på nationalekonomins grundfrågor. När jag i texten talar om tillväxt menar jag sådan som kan uppstå därav att flitiga människor i en fri ekonomi helt enkelt löser de problem de har:

I en marknadsekonomi är det tydligen så, att ekonomin måste växa för att full sysselsättning ska kunna uppstå. Men vad betyder egentligen ekonomisk tillväxt?
Det finns folk som tror att ekonomisk tillväxt bara handlar om att åstadkomma fler ton stål, snabbare flygplan och större sjukhus [och att bränna mer olja, hade jag kanske lagt till idag; PEs kommentar].

De har fel.

Tankefelet ligger i tron att korrelationen (mellan hittills registrerad ekonomisk tillväxt och materialåtgång) visar något slags orsakssamband. Med hjälp av denna sorts tankefel kan man bevisa vad som helst, till exempel att nedgången i barnadödlighet leder till att ozonhålet [år 1996 var detta hål fortfarande en het fråga; PEs kommentar] växer.

Tillväxt är i själva verket namnet på den process varigenom det mänskliga samhället efter hand löser sina problem. Om människorna anser sitt viktigaste problem vara brist på stål och snabba flygplan så leder tillväxten till att det produceras mer stål och snabba flygplan. Om människorna anser sitt viktigaste problem vara miljöförstöringen så leder tillväxten till att nya miljövänliga prylar och produktionsprocesser utvecklas och kommer igång.

I naturen är tillväxt ett hälsotecken. Friska träd växer. Sådant som inte växer har antingen drabbats av sjukdom eller gått i ide. Människan är en del av naturen och det mänskliga samhället inklusive dess ekonomi är också en del av naturen. När det mänskliga samhället är friskt lyckas det mobilisera sina resurser för att lösa sina problem. Då registrerar Statistiska Centralbyrån ekonomisk tillväxt.

Om vi i stället för tillväxttakt hade talat om omvandlingstakt hade vi bättre fångat processens sanna karaktär. Omvandlingen av samhället kan ta många olika former, varav den ökade produktionen av vissa fysiska volymer bara är en enda. Om människorna bygger om sitt samhälle på ett sätt som fördelaktigt påverkar deras livsstil och livskvalitet så kommer SCB att registrera tillväxt även om det går åt färre fysiska resurser. När ett folk i frihet löser sina problem, vilket normalt kräver omvandling av prylar, processer, ja, hela livsstilar, då kommer statistikerna att konstatera att tillväxt inträffat. Tillväxtsiffrorna är således bara statistikernas endimensionella metod att i efterhand registrera ett märkvärdigt och unikt mänskligt beteende.

”Märkvärdigt och unikt” är faktiskt i sammanhanget väl valda ord. Undersöker vi historien upptäcker vi att tillväxt är ett synnerligen ovanligt tillstånd. Det vanliga är inte att ett folk grips av föreställningen att de kan lösa sina problem och faktiskt också gör det; det vanliga är att samhällena drar sig för sådana heroiska bedrifter och i stället lever kvar i sina svårigheters träsk i tron att problemen inte kan undkommas [och till och med får för sig att stoppa den process – tillväxten – som är den statistiska konsekvensen av att människor löser sina problem på ett fredligt och frihetligt sätt; PEs kommentar].

44 thoughts on “Vad är ekonomisk tillväxt?

  1. Gunnar skriver:

    Stycket ur MP:s program uppvisar ett planekonomiskt tänkande. Att ett styrande från en utvald topp utgör något intelligent tänkt som även kan få verkligheten att följa efter. Vi vet hur planekonomin fungerande i Sovjetunionen och under Mao i Kina. Verklig ekonomisk tillväxt letar sig upp i samhället underifrån. Växer ur verkliga behov av olika styrka. Planekonomi vilar på ett toppstyrt elitistiskt tänkande som samtidigt har svårt att skilja på enskilda individers behov och samhällets mer ideologiskt styrda behov. Där återfinns MP:s akilleshäl.

    Gilla

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Mp är väl ett Elitistiskt Parti…

      Vi vet tider då andra Eliter bestämde,
      under det senaste dryga halvseklet…

      Vi som begriper mycket bättre än Er!

      Så Samhällsskadligt!

      Gilla

  2. Eva Danielsson skriver:

    Tankeväckande. Tillväxt är den omvandlingsprocess varigenom människor efter hand löser sina problem på ett fredligt sätt i ett fritt samhälle.
    Klockrent!

    Liked by 1 person

  3. annagustin2@gmail.com skriver:

    ”I naturen är tillväxt ett hälsotecken. Friska träd växer. Sådant som inte växer har antingen drabbats av sjukdom eller gått i ide. Människan är en del av naturen och det mänskliga samhället inklusive dess ekonomi är också en del av naturen.”

    Jo…men vårt ekonomiska system…som kräver konstant ökad tillväxt, ett krav från alla partipolitiker idag, har inget med naturens tillväxtprocess att göra. i naturen finns inget som växer oändligt. Som Erik Dannmann i Norge sa på 70-talet: ”Vi har låtit ett delsystem (det ekonomiska systemet) att sätta sig över huvudsystemet (det ekologiska systemet), detta måste vi ändra på”.

    Om fler bryter benen och fyller upp sjukhusen…så pekar också det på ökad tillväxt…hur absurt det än verkar.

    Den viktigaste bilden av vad den ökade tillväxten har åstadkommit är att titta på i vilken takt vi förbrukar naturresurserna på planeten. Ingen borde få bli politisk företrädare innan de läst A Blueprint for Survival av den brittiska forskargruppen som la fram sin rapport inför världens första FN-toppmöte 1972, som för övrigt var i Shlm. Läst den OCH begripit den. Tyvärr vekrar ingen politiker idag varken ha läst deras rapport eller andra forskares…och absolut inte begripit vad det innebär för vår enda planets människor och djur. Och det är ju den största anledningen till att vi behöver göra oss av med dagens usla politiska system. Detta är ett måste om någon kursändring ska kunna göras.

    Liked by 2 people

  4. Bo Svensson skriver:

    Problemen det handlar om, är väl degraderingen av livsmiljön, arternas utrotning och bergen av sopor som breder ut sig och läcker otäckheter.

    Den framtida lösning man kan tänka sig, vilar på tanken att livsmiljön är ett gemensamt världsarv och att man med avgifter skall kunna dels få efterfrågan på begränsade resurser att stämma med tillgången, dels begränsa oönskad miljöpåverkan till det acceptabla.

    Men det viktigaste är ju att hejda befolkningstillväxten och det kommer inte att ske så länge det fungerar att skyffla över ansvaret för sina övertaliga på mera återhållsamma folk som förtjänat bättre än att invaderas av araber och afrikaner.

    Resolut målmedveten repatriering alltså, annars kan allt annat kvitta. Vilka mål man än siktar mot, består metoden att ta sig i den riktningen av rättsordning: Regler för ekonomin och mänskliga relationer. – Och regler för migration är det som väger tyngst globalt: Man skall vinna terräng i kraft av sina förtjänster och inte i kraft av sina tillkortakommanden. – Annars går mänsklighetens utveckling baklänges.

    Liked by 5 people

  5. annagustin2@gmail.com skriver:

    Ekonomi (betyder ordagrant i sin ursprungliga betydelse) = att hushålla med knappa resurser.
    Det är inte DET vi gör i dagens ekonomiska system…istället är vi som reakärringar på en amerikansk stormarknad…som roffar, roffar, roffar åt sig allt vad tygen håller.

    Liked by 2 people

      • annagustin2@gmail.com skriver:

        Nu känner ju inte jag till Din privata ekonomi….så jag kan förstås inte säga att just Du inte försöker att hushålla med Dina knappa resurser. Jag tror att de flesta av oss rent privat försöker att göra just detta.

        När jag skrev att vi INTE gör det i dagens ekonomiska system så menade jag samhället i stort.
        Våra politiska företrädare slösar enormt med våra skattepengar…jag orkar nästan inte ens tänka på den fruktanasvärda misshushållning som pågår. Det verkar inte finnas tillstymmelse till att ”hushålla med våra knappa resurser” tyvärr.

        Utöver det så är Sveriges befolkning bland de allra mest privatskuldsatta i världen. Vi lånar för mycket helt enkelt. Men om vi hade en samhällsstruktur som lät oss arbeta ihop ett litet kapital skattefritt – utanför normalarbetstiden….då skulle nog människor hellre arbeta ihop till det nya kylskåpet eller extrapengar till semestern…eller vad de vara må – istället för att skuldsätta sig hos banken.

        Gilla

  6. Kuckeliku skriver:

    Din analys av tillväxt är inte ointressant, men rymmer en del brister. Tillväxt handlar i hög grad om ökad produktion och konsumtion och inte minst om ökad registrerad och beskattad produktion och konsumtion. Den tillväxten måste inte alltid innebära ökad negativ naturresursbelastning, men gör det förvisso mycket ofta.

    När Patrik Engellau i sjuttonårsåldern slutade växa (på längden åtminstone) innebar det då att han ”drabbats av sjukdom eller gått i ide”? Vi slutar växa för att ytterligare tillväxt knappast tillför något, utan tvärtom blir en belastning på ett eller annat sätt. Ytterligare tillväxt blir meningslöst eller en omöjlighet eller kontraproduktivt.

    Det förefaller hyfsat rimligt att säga att all tillväxt måste ha ett slut, då ”inga träd kan växa till himlen”. Samt att det finns god och dålig tillväxt och att politikens uppgift (bland annat) är att främja det förra och bromsa det senare. Inte att prata sig varm för blind tillväxt i betydelse ökning av faktisk, registrerad och beskattningsbar produktion och konsumtion.

    Liked by 1 person

    • cmmk10 skriver:

      Politikernas tillväxt handlar inte om effektivisering, de vill bara ha en ”större” ekonomi – mer moms, mer skatteintäkter, mer människor som sysselsätts. En sådan tillväxt är säkerligen inte uthållig.

      Kan man göra mer, med mindre resurser, kommer vårt ekonomiska system att implodera – då det bygger på ständigt ökad skuldsättning (räntor) – och en effektivisering innebär att det amorteras. Den teknologiska utvecklingen ”balanseras” i nuläget med befolkningstillväxt och migration. Trist, men ”paradiset” verkar lika avlägset som någonsin.

      “Anyone who believes in indefinite growth in anything physical, on a physically finite planet, is either mad or an economist.” ― Kenneth E. Boulding

      Liked by 1 person

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      PRECIS…..det finns god och dålig tillväxt. Inbyggda livslängder i all massproduktion tillhör såklart den dåliga tillväxten. Den produceras för att hålla igång börserna i världen och berika några få. När ett par skor går sönder efter 3 månader så att vi måste slänga och köpa nya…vad händer= naturresurserna förbrukas i en rasande takt och sopbergen växer – och vi blir besvikna på usel KVALITÉ. För det är ju det vi vill ha…hög kvalité (det enda en liten företagrae kan konkurrera med).
      Alltså…som Du skriver…det är politikens uppgift att skapa system och strukturer som främjar högkvalitativ produktion….vore det så så skulle vi inte ha en sådan hemsk roffardrift av naturresurser.
      Men vi har inga visa och kloka politiker tyvärr.

      Gilla

  7. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Jo här närmar vi oss minerad mark, de som bestämmer är inte öppna för den här sortens nyanseringar, även om dessa rent intellektuellt sett är korrekta.

    Tillväxtbegreppet är ett bekvämt sätt att mäta framgång för politiker, nuvarande finansminister anser som bekant att det går jättebra för Sverige just beroende på tillväxten. Då behöver man inte bry sig om andra mått såsom skolresultat, vårdkvalitet, bostads- och arbetsmarknadens funktion etc.

    Miljömupparna gillar också tillväxten eftersom den är skadlig som de ser det och således något man kan angripa och som man kan ha som förevändning för skattehöjningar och regleringar.

    I politik och inte minst i ekonomisk politik tillmäts således begreppet tillväxt stor betydelse, egentligen skulle man vara lite mera försiktig med detta, eftersom:

    a) Ekonomisk politik är en oprecis vetenskap, historien är full av exempel på misslyckad ekonomisk politik
    b) Begreppet tillväxt har en tendens att fokusera på materiella aspekter samtidigt som samhället blir eller i vart fall borde bli mera kunskapsintensivt och förändringar i det immateriella kapitalet är svårare att mäta än antal ton stål

    Liked by 1 person

  8. oppti skriver:

    SVD visade igår att de helt saknar kunnande i miljöfrågor.
    USA skulle missgynnas om miljön togs med som en vikt vid handel påstod Gunilla von Hall, detta eftersom Trump nu inte avser följa Parisavtalet.
    Kinas befolkning skulle kanske få se solen om denna form av handelshinder restes!
    USA har sen länge clean air act som rensat luften från skadliga utsläpp.

    Gilla

  9. Petrus skriver:

    En aktiv miljöpartist är generellt inte en rationellt tänkande människa. Det är i och för sig inte heller inte medlemmar i andra 7-klöverpartier. Kanske inte heller SD:are i viss mån. Jag vet en SD:are som alla fall tidigare trodde att alla svenska män, speciellt 150-koilos praktexemplar som han själv, skulle få en skitsnygg tjej bara inflödet av muslimer som tog alla svenska tjejer skulle stoppas. Ungefär samma tänk som bland radikalsocialister i början av seklet när de trodde att de själva, var och en av dem, skulle få en rejäl villa att bo i precis som brukspatron bara man hängde honom i närmaste lyktstolpe. En sekulär variant av när Jesus gjorde så att några få fiskar blev till en hel fisk till alla som behövde, typ. Tror man blint på sin ideologi går det att inbilla sig att den har någon slags trolleriegenskaper.

    Miljöpartistens brist på rationellt tänkande är av annan natur men ger ändå samma vibbar som de två exempel jag nämnde ovan. Ekonomisk tillväxt behöver precis som Engellau skriver inte vara större produktion av stål och snabbare flygplan. Blir det tokefterfrågan på svenska ekologiska äpplen ute i världen p g a att någon kommit på att skalen i dessa innehåller litet mer antioxidanter (som förlänger livet) än andra äpplen så innebär ökad odling av sådana (dyra) äpplen ökad ekonomisk tillväxt i Sverige. Ekologiskt odlad mat är lyx. Steve Jobs åt visst bara ekologisk mat. Han hade råd. Ökad ekonomisk tillväxt brukar dock i normala fall vara liktydigt med ökad produktivitet. En ångmaskin av Newcomen-typ från början av 1700-talet förbrukade mångdubbelt mer kol än en James Watt-ångmaskin från slutet av 1700-talet. Samma sak gäller om man jämför ett modernt kolkraftverk som genererar elkraft jämfört med en James Watt-ångmaskin. Uppfinner någon en batteriteknik som gör det tekniskt möjligt att ersätta baskraft från kolkraftverk med batterilagrad el från sol och vind så ger detta inte mindre tillväxt utan snarare mer tillväxt.

    Möjligen kan dock ändå ligga en viss sanning i det miljöpartistiska tänket. Inför man t ex en lag som tvingar alla biltillverkare att gå över till aluminium-karosser som inte rostar och att tillverka komponenter enligt vissa standards med identiska fästpunkter, kontakter, strömstyrkor etc för en stor del av komponenterna så får man karosser som håller 500 år och där komponenter gradvis enkelt kan bytas ut. Detta skulle sannolikt ge lägre tillväxt p g a mindre total konsumtion. I alla fall om kraven på slitstyrka blev sådana att de komponenter som skulle behöva bytas ut allteftersom skulle hålla tillräckligt länge och inte kräva alltför täta besök hos bilverkstäder. Detta är dock inte riktigt miljöpartisternas tänk. De vill i stället skattesubventionera reparationer av cyklar och skor. Detta ger sannolikt inte högre produktivitet utan innebär en omfördelning från annan konsumtion. Det blir en uppoffring. Lagkrav som skulle resultera i mer hållbara cyklar och skor skulle inte ge samma undanträngningseffekter. Å andra sidan skulle resultatet inte bli fler jobb, vilket var Miljöpartiets ambition. Effekten skulle i stället bli färre jobb än utgångsläget eftersom även nyproduktionen och nyförsäljningen av cyklar och skor skulle drabbas. Så då skulle efterfrågan på arbetskraft bli ännu mindre än innan den miljöpartistiska reformen. Och det tror jag inte att Miljöpartiet skulle gilla. De vill att arbetsmarknaden skall kunna svälja ett så stort överutbud av arbetskraft som möjligt. Liknande typ av tänk finns även hos andra partier. Moderater och centerpartister vill t ex gärna subventionera pigjobb och att äta på restaurang-jobb. Då kan arbetsmarknaden suga upp mer valboskap som inte behövs på arbetsmarknaden men däremot vid valurnorna (trots att flertalet röster går till sossarna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet). Vinsten för de som skall nyttja pigjobben och bli uppassade på krogen blir väl en ökad känsla att tillhöra öfverklassen, om än bara för en liten stund när man blir uppassad på restaurangen eller får se på när någon städar ens toalett. Antar att den här svenske turisten skulle känna tillfredsställelse över att se någon annan städa den egna toaletten:

    https://www.liveleak.com/ll_embed?f=d48398c32835

    Gilla

  10. sjodinbjorn2hotmailcom skriver:

    När Karl Marx delade in produktionen i arbete och kapital, så visade han att han inte förstått var dynamiken låg: Kapitalistens hjärta får hela härligheten att snurra!

    Gilla

    • Stig Fölhammar skriver:

      Jo, det är helt riktigt. Marx förstod aldrig riktigt betydelsen av den s k teknikfaktorn (t-faktorn). Att t-faktorn stod för nytänkande, nydaning, påhittighet (eller med en englicism ”innovation”) var han på det klara med, men han kunde inte pressa in fenomentet, vare sig i sitt dialektiska schema eller senare i mervärdesteori. Han kom inte längre än till det allmänt övergripande ”produktivkrafternas utveckling”.
      Patrik skrev när han kom tillbaka från Guinea-Bissau en av sina allra första böcker om detta fenomen för ”Sekretariatet för framtidsstudier”. Om jag minns rätt var titeln ”Påhittigheten blockerad”. Boken var klart läsvärd i en tid då den socialdemokratiska hegemonin var helt förhärskande i Sverige!

      Gilla

  11. Gunilla skriver:

    Intressant diskussion. Och tänk, nu på morgonen berättar tv att ett projekt börjat med ‘get-vallning’ på Gärdet/Lidingö. Och projektet vänder sig, lämpligt, till afganska ensammlommande pojkar/män. Och ‘get-industrin’ kan kanske visa sig bli en svensk ‘framtids-bransch’. Och Y Johansson får ju ‘enkla jobb’ (när man upptäckt att alla inte var läkare och ingenjörer). Bingo för Sverige.

    Liked by 1 person

  12. Bo Svensson skriver:

    Visst kan vi ha ständig ekonomisk tillväxt trots att basreurserna är begränsade. – Så länge vi vill.

    Det finns en massa produktion som inte har belastar miljön det minsta som appar till mobilen, bättre låtar att lyssna på och laga godare mat med samma ingredienser som de sämre kockarna använde förut. – Och bygga trevligare bostäder utan att använda mer material än man använde till trista hus utan bara mera fantasi, intelligens och omsorg.

    På tal om bostäder, väger ju LÄGET tyngre än allt annat. Betryggande distans till sunkiga kvarteren med overksamma och kriminella och till störande trafikbuller och så nära som möjligt till ekonomiska centra, attraktiva naturområden och bra badplatser.

    Gilla

  13. uppstigersolen skriver:

    Antalet människor på jorden ökar. Främst i fattiga länder dock. Där tror de fortfarande att antalet barn man har är ett bra mått på rikedom. I västvärlden har vi vad gäller antalet barn redan anpassat oss och satsat på konstant eller minskande befolkning. Nåväl, om antalet människor ökar så måste det till en tillväxt i ekonomin, annars blir vi ju alla fattigare. Detta att vi alla blir fattigare är ju miljöpartiet och vänsterns yttersta mål. Vi, folket, ska bli fattigare medan de styrande ska bli rikare och åka på glassiga konferenser till jordens alla hörn. Vill ni bli fattigare så rösta på vänstern och miljöpartiet så ordnar det sig.

    Liked by 1 person

  14. TT skriver:

    Kanske är kommentaren nedan för yvig för att platsa. Vi får väl se…

    Alla organismer växer till resursgränser nås. Där inträder balansen, tillfällig eller inte. Människan utgör inget undantag. Förr var människans gränser lokala. Nu uppträder de mer på en global nivå.

    Med hjälp av människans teknik och uppfinningsrikedom har vi förmåga att tänja och utvidga gränser. Vi klarar med industrifiske av att utfiska hela oceaner. Vi kan lägga ny mark under plogen. Mixtra och flytta gener för att optimera växter och djur. Bevattna arida marker från floder och hämta upp fossilt vatten från djupborrade brunnar för konsumtion och bevattning.

    Nu härbärgerar jorden drygt 7,3 miljarder människor. 1970 var vi runt 3 miljarder. Mycket av vår expansion har skett på bekostnad av andra arter. Artutrotningen har ökat i exceptionell omfattning sedan människorna blev fler. Tillkomsten av nya arter utgör en extremt långsam process. Medan utrotande går mycket snabbt. Och hur vi än ser på saken är vi helt beroende av andra arters biologi.

    Det som däremot varit konstant genom årmiljoner är jordens samlade yta. En resursens yta vi är helt beroende av. Människan har via sin teknik och uppfinningsrikedom gjorts sig allt mer beroende av teknik och tekniska system för att mjölka fram dessa resurser. Tekniska system som alla griper in i varandra ökar även sårbarheten.

    Nu dras allt fler människor in i detta tekniska beroende. Och människan uppträder numera även som en omdanande geologisk kraft. Men likväl en mycket sårbar sådan.

    Radioastronomens Frank Drakes ekvation för liv är välkänd. I den ekvationen finns ett litet L. Det L:et står för den tid som en civilisation beräknas överleva, och ge ifrån sig mätbara signaler ut i universum. Man räknar krasst med att civilisationer har en viss utmätt överlevnadstid. För att sedan försvinna.

    I drygt hundra år har mänskligheten pumpat ut elektromagnetiska signaler ut i rymden. Men det tog nästan 4 miljarder år innan signaler överhuvudtaget började sändas. Signaler som nu passerat åtskilliga stjärnor och planetsystem.

    I drygt 50 år har radioastronomer lyssnat efter signaler från andra planetsystem, men tystnaden är total. Är vi unika? Eller blossa civilisationer upp bara ett ögonblick, för att sedan försvinna? Om detta vet vi föga. Men kanske värdet på ett litet L i Drakes ekvation innehåller svaret. Civilisationer kommer och går. Flammar upp och försvinner. Som gnistorna från en eld.

    Kärnvapen och människor sprungna ur en paleolitisk miljö, är kanske inte den bästa kombinationen. Och så har vi de mer våldsamma naturkrafterna, som supervulkaner. Yellowstone i USA och Toba i Indonesien utgör stora hot, med potential att ödelägga en hela kontinenter. Då och då rister de till och vaknar. För att inte nämna alla kometer och större stenbumlingar som far runt i rymden och som ärrat vår gamla måne. Man kan alltid välja perspektiv. Men sett i de större hjälper det föga att dra täcket över huvudet och somna om.

    Liked by 1 person

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Mycket bra inlägg!
      Nu undrar jag om en ekonomisk kollaps kommer först…eller en ekologisk kollaps….som människan åstadkommer (med tanke på det fruktansvärda som händer i havet utanför Fukushima)…har vi 10 år kvar – det är frågan?

      Gilla

  15. Fredrik Östman skriver:

    Ja, det måste man vara socialist för att inte förstå. Man kan inte samtidigt vara intelligent, hederlig och socialist, men varje kombination av två av dessa är möjlig. Det finns alltså två sorter av socialister: de som förstår hur det ligger till, men ändå vill förstöra det, åtminstone för andra, och de som inte vet att de med sin socialism förstör allt de håller kärt, men ändå gör det.

    Gilla

  16. Thomas Ek skriver:

    Nej, det här inlägget var för jobbigt att läsa. Det känns som att jag sympatiserar med allt det Patrik säger här. Jag tycker dock för min del att Patrik fortsättningsvis bör dämpa sig lite. Mitt intellekt når inte upp till Patriks nivå. Min behållning av inlägget är därför noll. Jag kan ha fel, men själv upplever jag att Patrik försöker briljera lite här, och det stör mig lite grann.

    Gilla

    • Peter skriver:

      Att gå djupare är inte att briljera. Lärandets väg utgörs av en trappa. Varför stanna på lägre trappsteg, om trappan är lång? Kämpa på vetja. Men var och en väljer självklart var han eller hon vill stanna.

      Fortsätt Patrik att mata oss med insiktens och kunskapens sked, i små, små portioner. Vissa doser kan man svälja meddetsamma. Andra uppvisar tuggmotstånd och kräver sin tid, innan man kan svälja. Men tillfredsställelsens mättnad håller då längre. Det är med ökade insikter samhället mognar, och grunden blir allt bättre.

      Liked by 1 person

  17. Per-Åke Svensson skriver:

    Utmärkt!

    Tillväxt i ekonomiska termer förutsätter inte materiell resursförbrukning även om den ofta hittills har åtföljts av det. De mänskliga problem som skall lösas förändrar karktär med tiden. Jämför med Maslows behovshierarki (https://sv.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki ). De fysiologiska behoven på nedersta nivån är starkt förknippade med materiella behov (och därmed förbrukning), medan behoven på högsta nivån, för självförverkligande, mycket väl kan tillfredsställas utan. Se till exempel på vad som sker inom digital utveckling.

    Tillväxten handlar om att tillfredsställa behov som ger värde till det mänskliga livet. Men värde är bara en mänsklig abstraktion; såväl bruksvärde som bytesvärde, som uppstår i relationen människa-ting eller människa-människa. (Tänk bort alla människor, inklusive dig själv, och inget av värde finns kvar, för värderingsmannen eller -kvinnan är borta.)

    Uttryck av värde i ekonomiska termer vilar därför på en mycket löslig grund. (Något man också inser när man försöker ”konservera” värde genom att spara i olika valutor.) Därför är obegränsad ekonomisk tillväxt möjlig, vi människor förändrar nämligen alltefter samhällets utveckling våra föreställningar om vad som är värdefullt.

    Gilla

  18. dolf skriver:

    Rent principiellt borde ”förbättring” var ett bättre begrepp än ”tillväxt”, men det lär vara ännu svårare att kvantifiera förbättring på ett vettigt sätt än vad det är att kvantifiera tillväxt.

    Liked by 1 person

  19. Bo Svensson skriver:

    .”Vi måste ställa om till en ekonomi som tar långsiktiga hänsyn till miljön och människors välbefinnande. Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse är inte möjlig på en planet med begränsade resurser ( men kanske i någon annan bemärkelse i och för sig). Det är lagstiftarnas ansvar strama upp rättsordningen så att resurser används i överensstämmelse med villkoren för ett hållbart samhälle.”

    Eller hur skulle ni själv välja att formulera det.

    Gilla

  20. tobbewallin skriver:

    Patrik: Du beskriver konflikten mellan Gemenskapsrätten (miljöfrågor, Kyotoprotokollet osv.) och den nationella politiken (tillväxt framför allt).

    Hämtat från en uppsats i ämnet:

    Miljöprogrammen utgör en del av gemenskapsrätten som förelåg redan vid det svenska inträdet i dåvarande EG och normering av miljöskäl på samhällsområden som miljöprogrammen omfattar måste därmed i enlighet med ovan angivna artiklar i Romfördraget anses vara en av de tilldelade kompetenser som EU innehar. Det är därvid i allra högsta grad värt att notera den spänning som råder mellan miljörättsliga regleringar på gemenskapsnivå och de verksamheter och åtgärder som normalt förknippas med ekonomisk tillväxt, samhällsutveckling och näringsverksamhetens villkor i allmänhet – vilka vidtas på nationell nivå. Denna intressekonflikt som faktiskt även åskådliggör konkurrensförhållandet mellan gemenskapsinstitutionerna och den nationella statsledningen i praktiken, finns också osedvanligt direkt framställd i det tidigare nämnda rättsvetenskapliga betänkande som regeringen inhämtade inför det svenska inträdet i dåvarande EG . Utredningen hänvisade till den tidigare nämnda Bruntlandskommissionens rapport och skrev om en uthållig utveckling, ”sustainable development” bland annat följande.

    ”Regleringen utifrån olika miljöskyddssyften förutsätter i hög utsträckning begränsning av sådant, som flertalet eller kanske samtliga nuvarande samhällen ser som det överordnade både målet och medlet, nämligen näringsfrihet i olika betydelser inklusive frihet för handel, för innovationer m.m. Troligen innebär dock de nu kända och de kommande miljöproblemen svårare motsättningar mellan harmoniseringstankarna och skyddstankarna än vad de ursprungliga bjudande behoven gjorde. Skillnaden beror till stora delar på att miljön sedd som resurs (vattenkvalitet, luftkvalitet, biotoper, arter etc.) alltmer sammanfaller med det som är föremål för handel eller underlag för industri.”

    ”Miljöförändringarna är i stor utsträckning beroende av de enskilda människornas handlande, dels som just fysiska individer, dels som beslutsfattare i familjer, företag politiska församlingar etc. Att styra ett stort antal människor till att handla i bestämd riktning (tillstyrning) eller att inte handla i viss riktning (avstyrning) är något som mänskligheten inte har utvecklat särskilt väl (styrmedel). Tragiska försök med det förstnämnda har gjorts med planhushållning, olika former av diktatur etc. och aldrig lett till uthålliga samhällen med rimlig ekonomi och acceptabel frihet för människorna.

    Om, å andra sidan människorna handlar fritt efter egna, individuella värderingar och i syfte att tillgodose vad var och en anser vara sitt bästa, kan en ekologisk kollaps för jorden inte undvikas, såvida inte en ofattbart stor sjukdomskatastrof inträffar och reducerar befolkningen till bråkdelar av nuvarande storlek.”

    Det ligger kort sagt stor sprängkraft i frågan om vilka industrier som skall finnas kvar om 20 år, i Sverige och på andra håll.

    Liked by 1 person

    • Bo Svensson skriver:

      Om produktionen nödgades betala även sina miljökostnader fullt ut, kunde alla sluta tänka på att konsumera miljövänligt. – Det skulle räcka med att välja billigast och bäst.

      Min tes är alltså att det inte behövs någon miljöpolitik, det skall räcka med rättsordning.

      Gilla

  21. Harald skriver:

    Den farligaste människan i vårt samhällssystem är en nöjd människa. Det är den icke nöjde som får samhällshjulen att snurra, och som skapar sysselsättning för alla övriga. Och ändå strävar vi alla efter att bli nöjdare. Helst nå nöjdhetens klimax, vårt eget höga Kilimanjaro.

    Om vi alla skulle nå det målet, upphör vi att vara goda konsumenter, vi slutar då att handla och köpa, och då sjunker samhället ihop som en misslyckad sufflé.

    Men kraven på oss handlar även om den lilla mellanskillnaden, om en slags mänsklighetens derivata. Det är en lagom dos av missnöjdhet som driver oss framåt, i lagom tempo skall det ske. Vi skall tillfredsställa oss i livslång mer utdragen takt. Från födseln och till graven. För lite och för mycket skämmer, och får konjunkturer att svänga alltför vilt.

    Så du ständigt missnöjde konsument, du är toppen. Det är du som jagar oss framåt, du som aldrig är riktigt nöjd. Det är dig som samhällsutvecklingen och vårt vardagsliv vilar på. Just du är den optimala varelsen. Inte den nöjde människan.

    Leve den mer olycklige och otillfredsställde människan. Det är på dina axlar samhället ytterst vilar. Du är hajen som ständigt simmar. Och som gör att vi alla kan undvika drunkningsdöden. Simma lugnt bara, vägen framåt är lång, då går nog allt bra. Tills hela havet sinar…

    Gilla

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Om vi som medborgare hade vägrat betala skatt utanför normalarbetstiden, så att all övertid blev skattebefriad – då skulle verkligen den icke-nöjda, den hungriga, hajen…bli den som möjligjorde att vi alla kunde sänka vår totala löneslaveri till 4-5 timmar per dag, eller varför inte löneslava enbart 2 1/2 dag i veckan (detta om vi byggde om skattesystemet så att vi använde samma beräkningsgrund för uträkning av löner som av skatt, alltså med tiden som värdebas).

      Gilla

  22. rudmark skriver:

    Tillväxt är när staten tar in många skattekronor och ödar dem på vad som helst. Vi som har betalt ska köpa så mycket som möjligt av det som vi får behålla, och sedan låna maximalt till bostäder när vi är panka.
    Då går priserna upp (jag kallar det inflation) pga bristen på dessa och tillväxten ökar.

    Jag som trodde att tillväxt var när företag blev större…….

    Gilla

  23. educaremm skriver:

    Tillväxt kan alltså då vara väldigt många olika saker…

    Ett behov, som då borde kunna öka tillväxt, och som ökar alltmer idag, och alltså borde generera en enorm tillväxtpotential i form av nya (eller nygamla?), uppfinningar, är d¨förpackningsindustrins enorma förmåga till nedskräpning….

    I England fanns för ca 45- år sedan (och kanske fortfarande), en – Milkman – som levererade mjölk till hushåll i rengjorda och återanvända glasflaskor…

    Tetrapack borde förbjudas. I alla de former. Alla dessa tetraförpackningar i alla de former borde alla kunna gå att bytas ut….

    Hushållen kan istället i egna, diskbara och därmed återanvändingsbara, små och förslutningsbara kannor, eller flaskor för juicer och grädde osv., själva portionera sig de mjölkvaror, yougurt, jucer osv., som de behöver, från större kylrum i butikerna med stora förvaringstankar av olika sorters mjölk, yougurt, grädde, juicer et cetera….

    Det var ju inte så länge sedan som man gick till butik och handlade mjölk från sådana stora kylrum med stora mjölkkannor, av vilka man slevade upp sina litrar i sin medhavda mjölkkanna….

    Alla dessa tetraförpackningar är ett fruktansvärt naturresursslöseri som också i sig har en stor, mycket stor, nedskräpningspotential, vilken skapar stora, mycket stora, sopberg efter sig….

    Visserligen återanvänds de kanske, eller förbränns, men det vore bättre om den enorma produktionen av alla tetraförpackningar alls inte tillverkades från början….

    Liked by 1 person

  24. Tore skriver:

    En skog i sig har ett värde. Inte minst för människor som vistas i eller bor i dess närhet.
    Om alla träden huggs ned görs en ekonomisk vinst. Och för de pengarna kan man exempelvis bygga en fotbollsplan ute på stubbåkern.

    Men där kan man inte längre plocka blommor eller svamp, och inte rasta hunden med behag, eller lyssna till mer varierad fågelsång eller naturens egen tystnad.

    Hänsyn till det redan givna har mycket svårt att leta sig in i ekonomiska kalkyler.
    En ekonomisk vinst kan rentav blir till en större kollektiv förlust, då upplevelsen för de många försvinner, och kanske ersätts av bollsparkar mot ett mål.

    Ekonomisk rationalitet är sällan så enkel, som man ofta förleds att tro.

    Liked by 1 person

  25. lasse4u skriver:

    Tror det var militären som först ville ha reda på BNP, för att veta vilka produktionsresurser som fanns tillgängliga i händelse av krig.
    Tillväxt är i princip ökad produktivitet. I slutet av 1800-talet var 75 % av sysselsättningen i jord & skogsbruk. Det mesta av de produktiva resurserna behövdes för mat och tak över huvudet. I dag är det en liten del av ekonomin.

    Det som möjliggjorde denna tillväxt var ökad kunskap. Var finns människans gräns för ökad kunskap?

    Tillväxt måste relateras till den arbetade tiden, vi skulle kunna välja att ta ut den i minskad arbetstid. Vilket var något man fantiserade om för 60-70 år sen när man var förbluffad över den ökade produktivitet som skett fram till dess. Fortsätter det så här behöver vi ju nästan inte alls arbeta om 50 år.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s