Man fattar så lite

Patrik Engellau

Omkring år 1990 slog ett nytt politiskt tänkande igenom i Sverige. Jag själv var en ivrig tillskyndare även om jag tyckte att det praktiska förverkligandet av detta nya tänkande ofta var sorgligt oskickligt.

Det nya tänkandet kallades av motståndarna för ”nyliberalism” eller ”privatiseringsideologi” medan pådrivare som jag själv snarare ansåg att det handlade om att flytta makt från politiker till medborgare samt att utnyttja de fördelar som (privat) konkurrens erbjuder i jämförelse med (statliga) monopol.

Om man emellertid bortser från vad kontrahenterna i stridens yra hade för uppfattningar så kan man nu, mer än tio år efter det att den ”nyliberala” vågen ebbat ut, dra en del slutsatser. Jag ska dra tre stycken.

Den första slutsatsen är, som jag sa, att genomförandet ofta var bedrövligt vilket för det mesta berodde på att framför allt moderater trodde att det privata under alla omständigheter var bättre än det offentliga. De kunde därför utan att blinka sälja ut naturliga monopol, till exempel elkablarna i gatan in i våra hus, till privata företag som naturligtvis slickade sig om munnen och utnyttjade sin monopolställning till att klämma kunderna på mer pengar vilket syns på elräkningen i form av nätavgift. Ett annat misstag var att inte kombinera det fria skolvalet med extern betygssättning, vilket jag hade föreslagit, i syfte att förhindra att skolorna började konkurrera med höga betyg och därmed skapa betygsinflation. Ett tredje och kanske ännu skadligare misstag var att ge universiteten betalt efter antal godkända tentor, vilket naturligtvis ledde till sänkta kunskapskrav.

Den andra slutsatsen är att mycket gott faktiskt inträffade. Det fria skolvalet är uppskattat av medborgarna. Fritt val av vårdcentral är inte heller så dumt även om det bara bidde en tumme jämfört med den reform som hade kunnat genomföras i form av en hälsopeng analogt med skolpengen. Ingen längtar tillbaka till Televerket eller taximonopolet, ej heller till idéerna om parabolförbud. Man vet inte hur många miljarder det offentliga sparat på att begära in anbud på allt från sophämtning till äldreomsorg från konkurrerande privata bolag i stället för att med automatik ge uppdraget till sina egna monopol, men det är rimligtvis mycket höga belopp.

Den tredje slutsatsen rör en utveckling som man borde ha förutsett men enligt min mening ingen förutsåg, inte jag heller, nämligen att den politiska effekten blev tvärtemot vad såväl påhejarna som motståndarna förväntat sig.

Påhejarna var uppfyllda av Gösta Bohmans anda som handlade om att bryta den kollektivistiska utvecklingen medelst ett slags liberal omvälvning. Det offentliga skulle motas tillbaka och medborgarnas frihet i motsvarande mån utvidgas. Motståndarna förutsåg precis samma utveckling, men i stället för att välkomna den räddes de konsekvenserna och trodde att välfärdsstaten var hotad.

Det blev tvärtom. Välfärdsstaten blev stabilare och självsäkrare genom att den fick ett nytt ben att stödja sig på, nämligen de privata ”välfärdsföretagen”. Innan Vardaga (f d Carema Care), Academedia, Capio och andra skattefinansierade storföretag existerade stod det svenska näringslivet och dess organisationer, till exempel SAF, i harnesk mot ”den ofantliga sektorn”. Idag är det annorlunda. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv, SAFs efterföljare. Välfärdsföretagen är Almegas viktigaste medlemsgrupp. Såklart att näringslivet och dess organisationer fått upp ögonen för att ett högt skattetryck inte bara är dåligt.

Liberaliseringsvågen fick därmed den oväntade konsekvensen att den fullkomnade det välfärdsindustriella komplexet. Eisenhowers militärindustriella komplex hade tre komponenter: militären, försvarspolitikerna och den privata rustningsindustrin. Det svenska välfärdsindustriella komplexet stod före ”nyliberalismen” lite ostadigt på bara två ben: politikerna och de offentliga välfärdsmyndigheterna. Med tillkomsten av de privata välfärdsföretagen har komplexet säkrats med ett tredje ben.

Det fattade man inte. En del fattar fortfarande inte så mycket. De välfärdskramare som vill förbjuda vinster i välfärden fattar inte att de skulle rycka undan komplexets kanske säkraste stötta om de lyckades i sitt uppsåt.

53 thoughts on “Man fattar så lite

  1. Bo Svensson skriver:

    Jag menar det är sorgligt att insikten aldrig fick spridning, att extern betygssättning var allt som behövdes för att kunna släppa ut hela undervisningssektorn i den friska ekonomin, slopa skolplikten och betala skattemedlen man ägnar ändamålet undervisning direkt till elever och vårdnadshavare. – Etappvis efterhand som de kan dokumentera införskaffat kunnande.

    Ekonomiska styrmedel alltså istället för närvaroplikt med hot om hämtning med polis i lokaler där det pågår undervisningsförsök av lågavlönade kommunalanställda.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Merparten av de skattemedel som satsas på barn, – runt en miljon f n, – kunde förslagsvis kanaliseras som ersättning för inhämtat kunnande.

      Det är ju kunnighet och kompetens som efterfrågas och betala en miljon per unge generellt är ju helt galet. – Det ger incitament att föda en massa obehövda som bara kommer att bli en belastning för sina medmänniskor.

      Liked by 1 person

      • JAN BENGTSSON skriver:

        Bo S.
        Avser Du då sk ensamkommande?
        Ett svenskfött barn lär väl ej kosta en miljon!?

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Allt som utbetalas till undervisningssektorn, barnbidrag och underhållsbidrag där pappan underlåter att betala plus några mindre poster landar i en miljon per unge.

        Gilla

  2. Kuckeliku skriver:

    En annan sak som borgarna knappast fattade var att vurmen för att folk skall äga sitt eget boende bara ledde till att de flesta har jätteskulder till bankerna och hyr sin bostad av banken istället. Man har fått massor med nya problem och risker.

    Svenska politiker var också oförmögna att se riskerna för en invandringstsunami och har inte heller lyckats förutse automatiseringsexplosionen och dess konsekvenser. Listan på saker som våra politiker inte klarar av att ta in är mycket lång. Våra politiker är väldigt dumma, frestas man anta, men det är givetvis inte bara de som är dumma. Trots diverse institut för framtidsstudier mm så anar ingen någonting. Vilket är sorgligt.

    Liked by 1 person

  3. annagustin2@gmail.com skriver:

    Det allra bästa sättet att ”flytta makt från politiker till medborgare” vore att vi började bygga ett helt nytt demokratiskt/politiskt system som bygger på direktdemokrati.

    Efter att ha levt ett tag i Schweiz så fick jag insikten om hur ett helt folk uppvisar en trygg och stark självkänsla som bygger till stor del på att alla medborgare i det landet VET att om deras politiker håller på att spåra ur – DÅ…har medborgarna makten att sätta stopp för politikernas framfart. DEN makten har inte vi svenska medborgare…kan det vara därför som vi knyter näven i byxfickan och mumlar ilsket…utan att kunna göra något?

    Vårt snart 100-åriga partipolitiska system har tjänat ut nu. Medborgarna i Sverige är relativt välutbildat, vi har stora möjligheter att informera oss – och gör det också numera via världens största bibliotek = internet. Det är dags nu, att öppna dörren för alla medborgares medverkan i sitt eget samhälle, i sina kommuner, i sitt landsting och i sin regering och riksdag.

    Som vuxen människa har jag i årtionden nu börjat uppleva det som totalt meningslöst att gå till valurnan var fjärde år och lägga en lapp i en låda…och sen hoppas på det bästa. Trots att vi vet att det som kallas demokrati snarast är ett rent lurendrejeri…så bara fortsätter det. Vi ger ”öppna mandat” till grupper av människor som själva klättrat för att ta sig upp till den så kallade folkvaldas krets. Jag ser dem idag mer och mer som den självutnämnda elit som iscensätts i den otroligt obehagliga amerikanska filmen ”Hungergames”. Eller ibland som den brittiska serien ”Spitting image”…som om verkligheten har blivit ett skämt. Jag vill inte ha det så längre.

    Liked by 6 people

  4. 5ven55on skriver:

    Bra iakttagelse, Patrik. Det har du nog helt rätt i. Jag har inte stött på betraktelsen tidigare och faktiskt inte tänkt på det själv heller.

    Den stärker dig tes om det välfärdsindustriella komplexets betydelse och bidrar också med förklaring till varför de etablerade partierna (utom SD) är så förvillande lika i sina mål.

    Gilla

  5. Lars Steömberg skriver:

    Hej!

    Vi har ett större – faktiskt STORT, dvs även i absoluta tal – problem än driftsformer, vinstaspekter och annat som ständigt ältas:
    Nämligen PERSONALEN.
    Det är en aspekt, som det inte ens är tillrådligt att diskutera i så kallade ”Politiskt in-korrekta” fora, är jag rädd för.
    Men likafullt en synnerligen avgörande realitet.

    Personalen är i alltför stor omfattning lat. Initiativlös och saknar ”jävlar anamma”.
    På min svärmors vårdhem så kan jag konstatera att det finns ganska kott om anställda. De verkar emellertid inte göra många knop. De ler, är vänliga och så vidare. Men ganska loja och saknar engagemang. Mina upplevelser från sjukvården är snarlika. Der heter ju (dvs. man skall tydligen säga) att de ”jobbar häcken av sig”, Men det intrycket får jag inte för egen del. Nu är ju andfåddhet, svett-volymer och snabba steg inte några självändamål. Det väsentliga är effektivitet och resultat.
    Vi vill ju inte stöta oss med människor och bli utskällda och ifrågasatta genom att kritisera på individnivå. Därför sker HELA tiden en debatt om organisationsrutor, ägande- och drftformer et cetera,. Men ve den som – likt mig nu – ger sig på människorna. Här går tydligen en gräns, som inte ens de mest PK-kritiska vågar överträda.

    Liked by 2 people

  6. Rune skriver:

    ”Ingen längtar tillbaka till Televerket”
    ———————
    Jodå! Televerket borde behållits!
    I telefonins barndom bildade man föreningar som byggde ut telenätet för att man skulle få tillgång till telefon. Dessa nät övertogs så småningom av Televerket.
    Televerket lades ner och privatiserades för några år sedan.
    Och därmed är vi tillbaka till utvecklingsstadiet från telefonins barndom.
    För nu måste man för att få tillgång till internet via fiber, bilda föreningar för att kunna bygga ut ett modernt fibernät. Kopparnätet släcks ju ner runt om i landet, för närvarande.
    Det hade ju varit bättre att behålla Televerket som ju i en naturlig utveckling hade kunnat i lagom takt ersätta kopparnätet med fiber. Utan att vi hade behövt trassla med föreningar för att modernisera telenätet.

    Liked by 1 person

    • JL skriver:

      Ca 1kr per minut kostade sk rikssamtal I mitten/början på 90-talet när Televerket hade monopol. Kommer väl ihåg de dyra samtalen till flickvän 20 mil bort.

      Televerket hade säkert en fin kalkyl som visade ett det faktiskt kostade så mycket att tillhandahålla tjänsten.

      Strax efter avregleringen kunde man sen ringa samma samtal för 18 öre per minut med en konkurrent, och även Telias kostnader priser minskade mirakulöst när de helt plötsligt inte hade ensamrätt på prissättningen.

      Intressant vad lite konkurrens kan göra

      Liked by 2 people

      • Anna Lindén skriver:

        Så mirakulöst gick det nog inte till, Telia sparkade en stor del av personalen för att minska kostnaderna.

        Gilla

      • JL skriver:

        Ja, och det var det som var min poäng. När de blev konkurrensutsatta blev de tvungna att fokusera mer och lägga resurser på det kunderna betalar för.

        I monopolverksamheter blir man byråkratiska och lata. Resultatet är att man har alldeles för mycket folk och hittar alla möjliga sätt att dra på sig onödig administration och låg effektivitet.

        Har själv haft mindre monopol kortare perioder och även i mina företag lyckades jag/vi då med konststycket att bli lite ineffektiva, lata och icke-kostnadsmedvetna.

        Man kanske behöver uppleva det själv för att förstå. Det handlar om vad man gör, inte hur många som gör det eller hur mycket pengar man investerar i det.

        Gilla

  7. moab skriver:

    Du nämner ju inte det mest väsentliga, hur finansieras dessa skolor? Med skattemedel, hur kan man kalla det privat? Eller, du nämner det till sist, ”näringslivet” har bara blivit ytterligare en del av staten. Ju fler som få sin lön på ett ellar annat sätt via skatten ju fler vill att skatten skall vara högre.

    Alla dessa privatiseringar, först betalar man för att bygga skolor, järnvägar, elnät och kraftverk med skattepengar, sen säljer man ut dessa så staten får pengarna två gånger, sen höjer man priser och ingår internationella katastrofala affärer som ger förluster för att staten är fortfarande ägare till en del, eller så lägger man ner kärnkraftverk och slänger skattebetalarnas pengar i sjön. Sen går det riktigt dåligt, då skall man väl återförstatliga så att vi får betala verksamheterna ännu en gång.

    När man skriver att svenskarna gillar det fria skolvalet så tror jag för övrigt att i hög grad det sammanfaller med att det gjorde så man kunde undvika migranter, vilket i sin tur möjliggjorde massinvandring, hade migranterna i högre grad gått med svenska barn så hade invandringen varit stoppad för länge sedan.

    Så det fria skolvalet ledde till en växande offentlig sektor och massinvandring. Inte dåligt, kalla dem bara inte privata.

    Svensken är inte fri.

    Liked by 3 people

    • moab skriver:

      Hälsopeng, vilket skrämmande begrepp, en ”peng”, en allmosa från Prins John till pöbeln, efter att skatteindrivningen är klar. För övrigt så,undviker jag taxi i möjligaste mån då det kan sägas vara privat, dvs de som kör har inte fått körkort på legalt sätt och betalar inte skatt, just de som jag minst av allt skulle vilja ha som chaufförer och lita på med mitt liv är de som är taxichaufförer och våldtäkt som en del av priset hör numera till privatiserade vanligheter.

      Araber är våldsamt överrepresenterade i olyckstatistiken.

      Gilla

    • moab skriver:

      Jag glömde min poäng, efter att alla dessa ”privatiseringar” genomförts, hur hög är då skatten? Är den lägre? Nej, staten tar fortfarande långt mer än hälften, hur hänger det ihop, är sjukvården bättre? Vägarna? Nej, det är så klart för att vi finansierar 2miljoner människor ytterligare med vårt arbete. Vi kanske kan ha privata vägar så kan vi bygga ut Rosengård ytterligare.

      Liked by 3 people

      • Gert B. skriver:

        Jämförelse : Ungern har en platt skatt på 15 % och företagsskatten ligger på under 10 %.
        Orban har målsättningen att även inkomstskatten ska ner till under 10%.
        Är Ungern ett eländesland utan socialt skyddsnät? Tror inte det!
        Vi är rånade och grundlurade.

        Liked by 1 person

  8. Christer Carlstedt skriver:

    I slutet av förra seklet svepte en ny sorts religiös våg genom landet. Patrik väljer att kalla det ”nytt politiskt tänkande”, men det vete f…. Det handlade i vart fall om mycket tro.
    Mantrat handlade om att konkurrens är bra.
    Man kom till och med fram till att det var så bra att man skulle splittra existerande fungerande samhälleliga monopol i den heliga konkurrensens namn.

    Jag kan hålla med om att det säkert är fördelaktigt med konkurrens om det uppstår något nytt marknadssegment där flera aktörer vill ha en bit av kakan, men jag är inte fullt lika övertygad när tjänster skall splittras på flera leverantörer och de alla skall nyttja en gemensam och med skatter betalad infrastruktur. Jag tänker på exempelvis järnväg och telenät.
    Alla troende hävdar med emfas att slutpriserna för kunden har pressats.
    Det där vet man inte ett skit om!
    Och detta av den enkla anledningen att jämförelseobjektet – monopolet – inte existerar längre.

    Under Televerkets monopoltid, som jag vet en del om, minskades kostnaden för rikssamtal från åtta klasser till tre och så småningom en enda av skälet att avståndet blev en marginell kostnad då huvudkostnaden inte längre låg på förbindelsen utan i styrsystemen. Det var ingen konkurrens som sänkte priserna. Det var teknikutveckling.

    Vi har nu i landet fått en ganska säregen debatt bland politiska förståsigpåare.
    Ingen ifrågasätter att tele- eller tågoperatörer som använder skattebetalarnas egendom i form av nät och järnvägar, skall få göra en vinst på sin verksamhet och ingen lägger sig i hur mycket.
    Men inom skola och vård har det blivit ett jäkla liv.
    Vågar men gissa på att det är lättförtjänta politiska poäng vi ser?

    Inom skolans värld pågår en diskussion om hur man skall komma tillrätta med diverse ojämlikheter i kvalitet. Vissa skolor levererar tvivelsutan ett bättre resultat än andra.

    Det kan ju inte vara rättvist!

    Nu verkar det som att någon ”Nisse” har tagit på sig tänkarmössan.
    Det har förekommit propåer om lottning av elever till olika skolor.
    Jag är inte människa att förstå varför ett kast med tärning skulle ge en större rättvisa än om föräldrar medvetet får välja skola till sina barn?

    Tänk om det är lika jävligt i skolans värld som när jag under skoltiden jobbade på ett snickeri?
    Hur man än gjorde så kom det inte ut kvistfria bordsskivor ur maskinerna om man stoppade in bräder med kvistar och knastar i dem. Man fick alltså välja material för att få ett bra resultat.

    Ett lotteri där var femte bräda är kvistig och det går åt tio brädor till en bordsskiva kan bara ge sekunda varor.

    Liked by 3 people

    • Lars Strömberg skriver:

      Är det inte att föredra att alla skolor är bra skolor.
      Då behöver man inte välja. Väljandet är ju bara en metod. En metod som används på grund av att det finns skolor som är dåliga.
      Det vore att föredra att metodfokuset låg på att åstadkomma uteslutande bra skolor.

      Gilla

  9. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Ska vi tolka det som att vinstförbud i välfärden är bra genom att det välfärdsindustriella komplexet kläms åt?

    Vad som är bra och dåligt är som Patrik skriver inte så lätt att se, men jag tror följande:

    Valfrihet och Outsourcing är bra idéer och om det inte fungerar beror det på utförandet, att offentliga organisationer och regelverk inte anpassats eller kunnat anpassas till den nya rollen.

    Möjligen kan man fråga sig om denna anpassning av den offentliga sektorn, i alla fall inom vissa delar, är omöjlig att genomföra pga kulturella orsaker?

    Jag lutar möjligen åt detta. Studerar man exempelvis Almegas program, ”Handbok till en kostnadseffektiv integrationspolitik – 15 reformer som fungerar” så ser man att det är ett enda äskande efter mera pengar från offentlig sektor till välfärdsföretagen. Jag tror att en ytterligare sammanflätning av offentlig och privat sektor givet den kultur som finns i dessa sektorer kommer att skapa ett maffia-liknande samhälle.

    Med andra ord behöver man ta ett steg tillbaka och in-sourca vissa saker samtidigt som det som är kvar styrs upp bättre. Dessutom borde man ta tillvara de områden där det fungerar bra. Jag gissar exempelvis att upphandling av byggnation för vägarbeten representerar en mera ansvarsfull medelsanvändning än vad som är fallet inom områden som är hårt politiserade som t ex migrationen.

    Liked by 1 person

  10. moab skriver:

    Ett exempel från dagens GP, Göteborg erbjuder gratis simskola. Gratis. Varifrån får de pengarna, har de ramlat ner från himlen? Vi sliter och blir sjuka, igår träffade jag en flyktig bekant, han hade fått sparken från byggfirman eftersom han var sjuk så mycket och hostade, det visade sig vara lungcancer och en del av lungan saknas nu, så vi sliter och blir sjuka så att kommunen kan ge oss gratis simskola.

    Har någon, någon gång inom offentlig förvaltning övervägt att lägga ett förslag om att ge tillbaks pengarna istället? Ge tillbaks dem till de som får cancer och får sparken? Jag lämnade Sverige en gång för att det var så kvävande, det vill jag göra igen, jag hatar det Sverige som kväver mig och andra, Sverige kväver det mänskliga i oss.

    Liked by 2 people

    • cmmk10 skriver:

      Själva fick vi betala när lillan skulle lära sig! Anledningen till att kommunen nu skall betala måste bero på alla icke simkunniga immigranter.

      Så nu är det bara att betala även för andras ungar, och även för vuxna, samt se glad ut. 😦

      Gilla

      • Igor skriver:

        Ja man kan undra varför de skall lära sig utan att anstränga sig själva. Det är väl bara att stå och plaska i kanten tills de lärt sig som en annan fick göra?

        Gilla

      • JL skriver:

        Plaska vid kanten tills man lär sig är en princip som kan tillämpas på många ämnen.
        Människan är genetiskt konstruerad för learning by doing. Blir dock mindre för staten att ombesörja om människor tar mer eget ansvar för sin utveckling.

        Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Simskolan är ju obligatorisk eftersom skolan har kravet att man i sjätte klass ska kunna simma 200 meter varav 50 på rygg. Har man kravet så måste man ju erbjuda utbildning. Annars kan man ju göra likadant med alla ämnen, detta ska du kunna, vi kollar men kunskapen får du lära dig själv. Kanske är det dit vi är på väg med skolan.

      Liked by 1 person

  11. Fredrik Östman skriver:

    En uppenbar konsekvens av att man inte gick vidare på att sänka skatter, utan trodde att valfrihet i de offentliga tjänsterna skulle vara nog för att befria människan från staten. Det blev, precis som du påpekar, precis tvärtom.

    Nu blickar vi mot failed state på grund av yttre störningar som vi för fyrtio år sedan bara hade uttråkat skrattat åt. En invasion av obeväpnade analfabeter och snuskgubbar! Ha!

    Liked by 2 people

    • moab skriver:

      Jag tror det ligger mer än skämt i snuskgubbeanalysen. Jag tror att det är tämligen lätt att visa vad som händer om man flyttar män från en extremt sexuellt repressiv kultur till en mera frigjord, de blir i den nya kulturen helt överväldigade, de blir alla snuskgubbar för de har inte under sin uppväxt lärt sig att hantera den frihet vi har i Sverige på detta område, och har inte förstått att kvinnor också är människor med rättigheter. En häxbrygd.

      Liked by 2 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Visst, men poängen är att vi nu går under på grund av en så lätt belastning. För fyrtio år sedan hade vi hållt gränsen precis som vanligt och inte en märkt något alls. Som ett myggbett i sömnen. Nu en dödlig skada. Så svagt har vårt samhälle blivit på grund av socialismen.

        Liked by 1 person

  12. Steven Jörsäter skriver:

    En bra beskrivning av hur lite vi tycks förstå av samhället. En viktig del, som du skriver om, är att politikerna inte fattar ett enda dugg om hur företag fungerar. Inte ens moderater. En halvtimmes föreläsning skulle kunna räcka, tycker man, men det bibringas de tydligen inte.

    De huvudlösa privatiseringarna av före detta offentliga monopol kommer att stå i framtidens böcker i statskunskap. Två meningar som fått sjunka in lite, hade räckt för att stoppa dem. Det finns bara en enda sak som är värre än ett statligt monopol. Det är ett privat monopol.

    Leif Pagrotskys uttalande (med förvåning och indignation i rösten) : ”Svenska företag vill inte ha konkurrens” sammanfattar läget rätt bra. [Facit: företag hatar konkurrens och gör allt för att försöka skapa någon slags monopol i sin nisch].

    För något år sedan insåg jag den viktiga slutsatsen av ditt inlägg. Det är privatiseringen av den offentliga sektorn som har tystat företagen och näringslivsprofilerna! Den märkliga tystnaden har fått sin förklaring. Det är därför som vi inte ser några protester mot allsköns dumheter. Ingen vill riskera att störa det nya samarbetet. Denna tystnad sträcker sig långt utanför diskussioner om skattetryck och välfärd. Nej, nu håller näringslivet knäpptyst om stolligheter och överdrifter på alla områden som klimat, miljö och invandring. Eller, kanske rättare, de har insett att även dessa områden kan förvandlas till feta intäktskällor likt en välkänd skaraborgare. I en hel del fall har företagen numera lierat sig med de så kallade progressiva krafterna och ropar på fler regler och restriktioner och att Sverige ska gå fram ”fortare”. Givetvis utan att berätta om vilka intäktsmöjligheter de har identifierat. Kanske är det rent av den här processen som har gett den politiska korrektheten fritt spelrum?

    Jag tvivlade ett tag på dessa slutsatser. Nog måste de framstående i näringslivet ha en moral som tvingar dem att protestera mot dumheter de ser fastän de tror sig kunna tjäna pengar på dem? Ryggrad brukar man kalla det. Tyvärr verkar denna fromma förhoppning helt komma på skam. Jag förstod kanske inte heller företagen?

    Frågan är vad vi gör nu? Företagen är tveklöst bättre utförare. Men intressegemenskapen är genuint samhällsfarlig.

    Liked by 5 people

    • Mats Jangdal skriver:

      Steven,
      Det är flera år sedan jag började beskriva det fenomen Patrik så förtjänstfullt tar upp. Jag har gjort det utifrån det falska klimathotet och den välsignelse det har varit för oljebolagen och fordonsindustrin. En (över-)statligt genomreglerad marknad som fasar ut de konkurrenter som inte hänger med i racet.
      Exempelvis Scania har i många år lobbat hos lagstiftare i Sverige och Bryssel för att förmå dem att stifta nya tvingande lagar som är precis så stränga att Scania klarar kraven. Men Scanias ingenjörer vet naturligtvis att all förbränning av kolhaltiga ämnen resulterar i koldioxid. Ju bättre förbränning, desto mer koldioxid (och mindre andra förbränningsprodukter).
      Det spelar i det sammanhanget inget roll om man eldar stenkol, petroleum, naturgas, biogas eller ved. Det blir koldioxid till atmosfären lika fullt. Det finns inget ”klimatsmart” sätt att driva förbränningsmotorer, för det finns inget klimathot i utsläppet av koldioxid. Man kan därför inte heller reducera sin klimatpåverkan genom att välja ett annat kolhaltigt bränsle.
      https://www.frihetsportalen.se/2015/07/skrattar-hela-vagen-till-banken/
      https://www.frihetsportalen.se/2016/01/fordonsbranschens-klimatsvindel/

      Jag har även tidigare slutit an till Patriks tankar om det välfärdsindustriella komplexet. exempelvis här.
      https://www.frihetsportalen.se/2016/07/sjalvbevarelsedrift/

      P.S. Var god behåll detta inlägg vid granskningen och stryk mina två tidigare i svar till Steven.

      Autocorrect borde kallas autodefekt. D.S.

      Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Det är inget större fel på ett privat monopol. Det är en vanlig och allvarlig missuppfattning som vederläggs av Schumpeter. Sveriges problem består till ingen del i förekomsten av privata monopol. Problemen beror helt och hållet på statliga regleringar.

      Gilla

      • 5ven55on skriver:

        Men han talar väl om privata monopol som uppstår under relativt begränsad tid vid ett teknologiskt genombrott? Dvs han säger väl inte något om andra monopol (tex inom andra branscher och mer långvariga monopol)?

        Gilla

  13. JL skriver:

    Har aldrig tänkt så konkret i dessa banor men tror du har rätt.

    Jag har själv stått lite på barrikaderna för att upplysa om det idiotiska med Repaluus förslag, som i praktiken är ett näringsförbud.

    Efter att ha funderat ett extra varv undrar jag om det är värt några bondeoffer (damoffer?) för att slå undan ett starkt ben för välfärdskomplexet?

    Gilla

  14. Lars Steömberg skriver:

    Alltså, vinsttak? Hurdå?
    Om ägarna tar ut en rejäl lön istället för vinst så får ju vinsttaket ingen effekt.
    Vinst är inget annat problem än att det skapar avundsjuka. Så länge man inte vinner själv, alltså.
    ”Om inte jag får en glass, så skall inte han heller…” osv.

    Gilla

    • JL skriver:

      Gissar du inte drivit eget 🙂

      Vinsten i företag används ofta för att investera/expandera/utveckla/förbättra verksamheten, och om inte annat sparas den ofta i företaget för att ha krockkudde för sämre tider.

      Vem tror du vill pantsätta huset och initialt jobba dygnet runt entreprenör i välfärdsbranchen om inget går att utveckla och kan ge lön för mödan på lång sikt?

      Att sen jämföra utdelning med uttag av lön är inte heller relevant.
      Det sistnämnda avsevärt dyrare, dvs mer högbeskattat.

      Gilla

      • Lars Stromberg skriver:

        Nej, jag har aldrig drivit eget.
        Och tänkte kanske fel utifrån din kommentar.
        Vad jag egentligen vill komma till är att det rimligen är svårt att sätta gränser för hur bra ett företag får gå. Åtminstone om man samtidigt förväntar sig att företaget skall existera. Och kanske främst, att grundsynen är märklig. Det fokuseras alltför mycket på metoder och alltför lite på att definiera syften.
        Det är naturligtvis skit med all verksamhet där man verkligen skor sig på andras bekostnad. Och kanske främst då någon skor sig på bekostnad av andras hälsa och livskvalitet.
        Men det vore väl jättebra om en vårdtagarna mådde riktigt bra och att den som åstadkom det gjorde en god förtjänst. Om vederbörande sedan vill stoppa in pengarna i verksamheten eller köpa sig en skärgårdsö, det har ingen annan med att skaffa.

        Gilla

      • JL skriver:

        Instämmer att det är helt fel att stirra på ”hur mycket vinst” företag gör.
        En gigantiskt ideologisk tankevurpa på alla plan. Straffa de som jobbar smartast? Reglera branschernas kvalite hårdare istället.

        Ett tillägg till min egen kommentar är utdelning kanske snart blir lika högbeskattat som lön för alla småföretag i och med nya 3:12 förslaget. Läs på ni som orkar. Regeringen säger sig vilja ha innovation och entreprenörsskap, och gör samtidigt allt för att ta bort incitamenten.

        Valet 2018 blir en riktig dealbreaker för Sveriges framtid.

        T.o.m MP (!) motsatte sig sossarnas första 3:12 förslag som de tyckte var för hårt mot småföretagare, smaka på den:
        http://www.breakit.se/artikel/6736/mp-vill-stoppa-nya-3-12-regler-drabbar-manga-viktiga-mindre-foretag

        Här mer info:
        http://www.foretagarna.se/bli-medlem-3-12?gclid=CjwKEAjw3KDIBRCz0KvZlJ7k4TgSJABDqOK7xC0zcRV-r

        Gilla

  15. Sten Björnberg skriver:

    Möjlighterna för det vårdindistruella komplexet är oändliga
    t.ex medicineringen av friska

    LÖGN FÖRBANNAD LÖGN OCH STATISTIK

    Minska risken att dö min vän
    med hjälp av statistiken
    25% är skillnaden
    mellan 2 % och 1.5
    om du inte råkar dö av annat
    som inte rör medicineringen.

    Så strunt i biverkningen
    ät på min vän
    många olika är bra
    om man vill riskminimera
    Lägg samman allt
    så dör du knappast alls

    Så blir alla glada
    vårdinrättningen
    doktorn
    och företagen
    ät på min lille vän

    Gilla

  16. Hexe skriver:

    OT. Dagen till ära
    På första maj väcks traditionella budskap från arbetarrörelsen till liv. Men de har ingen bäring på aktuell politik, där man hellre lyfter identitetspolitik, ”rasifiering” och radikalfeminism än försvarar det arbetande folkets villkor.
    I den meningen går svensk Socialdemokrati i samma fotspår som övrig europeisk arbetarrörelse. Och se vart de har lett dem.

    I Nederländerna gick arbetarpartiet från 24,7 procent till 5,7 procent i senaste parlamentsvalet i april. I Frankrike fick partikamraten till sittande president François Hollande, socialistpartiets Benoît Hamon, endast 6,4 procent i presidentvalets första valomgång häromveckan.

    Svenska socialdemokratin har haft täta band med systerpartiet i Grekland. Där fick socialistpartiet Pasok 43,9 procent i valet 2009, men i senaste parlamentsvalet 2015 fick partiet 4,7 procent av rösterna.

    Socialdemokratin har tappat markkontakten. Man nådde stora framgångar över hela Europa på 1900-talet eftersom man övergav marxistisk revolution till förmån för pragmatisk och nationell reformism.
    I Sverige kunde Per Albin Hansson bygga folkhemmet, en konservativ politisk idé som giftes ihop med socialpolitisk reformism.
    Socialdemokratin övergav klasskampen för samförstånd, man övergav internationalismen för ett nationellt perspektiv.

    Men på senare årtionden har partiet glömt vad som gjorde det framgångsrikt. Man har glömt vem partiet var till för. De hård slitande arbetarna. De som smutsade ner sina händer för att göra sin plikt, försörja sig och sina familjer.

    Istället gav man sig in i offerbranschen för olika minoritetsgrupper som skriker högt om sina rättigheter men aldrig erkänner sina skyldigheter mot Sverige och den gemensamma välfärdsmodell landet byggt upp under generationer.

    Socialdemokratin har successivt förvandlats från det pragmatiska partiet som såg helheten, till ett aktivistiskt och konfrontatoriskt parti som underblåser motsättningar och slår sönder samhället.
    https://samtiden.nu/2017/05/socialdemokraterna-har-glomt-sina-rotter/

    Liked by 3 people

    • YN skriver:

      Nationalsocialister och Sverigedemokraterna kommer ”ur samma mylla”. Det sade Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) under Socialdemokraternas 1 maj-firande i Falun i dag, rapporterar dt.se.
      http://www.dt.se/dalarna/fo
      Det Hultqvist glömde att tala om var Socialdemokraternas egen bruna mylla med skapandet av Statens institut för rasbiologi, där man under 42 år och åtta socialdemokratiskt ledda regeringar – mellan 1934 fram till det borgerliga maktskiftet 1976 – steriliserade cirka 63 000 människor.
      De som steriliserades var så kallat “imbecilla, undermåliga individer, idioter, fallandesjuka (epileptiker), tattare, sinnesslöa, personer med lösaktigt sexualliv, homosexuella” och många andra för att skydda den svenska folkstammen och folkhemmet från degeneration.
      Man steriliserade människor av rashygieniska skäl, av folkhälsoskäl, för att kontrollera asociala och av ekonomiska skäl.
      Nazityskland är det enda land som steriliserat fler människor än Sverige.
      Källor: Benny Jacobsson, ”Nytt ljus över rasbiologin”, Forum för Levande historia och Regeringen (SOU 2000:20).
      Och inte att förglömma den socialdemokratiske statsministern Tage Erlanders tal inför riksdagen 1965, apropå rasupploppen i USA: ”Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden”.
      http://www.na.se/opinion/de
      I vänsterns motsägelsefulla filterbubbla.

      Gilla

  17. Bo Svensson skriver:

    Här kan det ju platsa med mina idéer för metoder för monimerat skattetryck:

    1: Med obligatorisk försäkring mot att begå brott, betalar man polis, kriminalvård, rättsväsende och brottslighetens övriga kostnader via försäkringspremier vars nivå man själv kan påverka genom sitt beteende och sin livsstil. (Skattefinansierat generellt bidrag som hjälp med försäkringskostnaden rekommenderas).

    2: Med obligatoriskt sparande till ett individuellt trygghetskapital som skall betala ens sjukvård och ledighetsförsörjning, inklusive pension, kan man slopa arbetsgivaravgifterna.

    3: Med vägnätets investerings- och underhålls-kostnader, täckta via tonkilometerskatt, lyfter man bort dessa kostnader från statsbudgeten.

    4: Trafik- och arbets-skadeförsäkringar bör ha en sådan utformning att de totala kostnaderna blir täckta och inget lastas över på skattebetalarna.

    5: Skydd av natur och livsmiljö skall inräknas i normalitet så att det är den som skadar och minskar dessa värden som skall betala vår förlust. Metoden är miljö- och resurs-avgifter inklusive markskatter relaterade till graden av exploatering och försäkringar som täcker förlusterna där förövarna är insolventa.

    6: Kostnaderna för vården av dem med medfödda handikapp bör kunna täckas via försäkringar som regelmässigt köps av föräldrarna redan tidigt under graviditeten.

    7: Kostnaderna för den kommunala infrastruktur som motiverar markvärdena bör täckas via årliga avgifter på marken inom kommunen relaterade till läge och exploateringsgrad. – Så borde det ha varit från början. Nu kan man eventuellt införa ordningen för nyetablerade kommuner och för befintliga under loppet av en 50-årig övergångsperiod.

    8: Stödet till andras barns försörjning och undervisning med skattemedel bör i sin helhet relateras till barnens/ungdomarnas prestationer och beteende under sin skoltid.

    9: Medellösas sjukvårds- och försörjnings-kostnader kan täckas via ett visst antal timmars garanterad anställning per år mot existensminimum. Om alla andra betalar sin timlön gånger samma antal timmar i skatt med samma existensminimum som grundavdrag, har man här ett motsägelsefritt skattesystem där incitamenten överallt blir de rätta i alla valsituationer.

    10: Resurseffektiv flyktingasyl kan bestå i att köpa territorium av något skuldsatt land med milt klimat, dit alla som menar sig vara flyktingar skall vara välkomna att bosätta sig med eget ansvar för sin ekonomi men erbjudas hjälp med infrastruktur och rättsordning.

    11: Överförande till den individuelle skattebetalaren av ansvaret för skattemedlens fördelning på de av de folkvalda godkända posterna.

    Den verksamhet som finansieras med skattemedel kan då släppas ut i den normala konkurrensutsatta ekonomin, där kvalitén på utbudet är direkt avgörande för intäktsflödet vilket bör avsevärt reducera kostnaderna.

    Liked by 1 person

  18. Rikard skriver:

    Hej.

    Korporativ stat, sade Bill.
    Avdrag; inte sänkta skatter, sade Bull.

    Så länge jag bestämmer är det sak samma, sade Måns.

    Eller som en kamrat i ungdomen sade: vad spelar det för roll hur man röstar, när man bara har politiker att välja på?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 3 people

  19. Jaxel skriver:

    Apropå misstag. Kanske inte så långsiktigt betydelsefullt, men likväl.

    Är man angelägen att sälja får man förstås erbjuda ett attraktivt pris, men många verksamheter såldes till löjeväckande låga priser.

    Liked by 1 person

  20. Hans (@hansakeby) skriver:

    Hej, Intressant

    funderar en del på din tredje slutsats, om det välfärdsindustriella komplexet. Möjligt att det finns, men jag tänker så här:

    Acando och andra privata företag i vårdsektorn, precis som den offentliga vården, levererar tjänster som vi efterfrågar. Bägge är offentligt finansierade. Och självklart leder det till att Almega företagen har intresse av att den blir större, dvs stöd för att höja skatten.

    Ponera att Sverige sänker skatten till 20% av BNP. Kris och panik. Nja, vi skulle fortfarande efterfråga de välfärdsindustriella tjänsterna. Och betala för dem. Antingen direkt eller via försäkringar (som vi använt en del av den mindre skatten till).

    Försvinner det välfärdsindustriella komplexet då? Eller blir det till en lika naturlig del av vår vardag som ICA? Ingen pratar om det matindustriella komplexet. Är ”komplexet” beroende av att en stor del finansieras av offentliga pengar.

    /Hans

    Gilla

  21. Lars Steömberg skriver:

    Det är inte driftsform som avgör resultatet.
    Det är INDIVIDERNA. Individer som ställer sig frågan : ”Vad vinner jag på att engagera mig mer? Vad får jag för det?”, är olämpliga för de allra flesta arbetsuppgifter.
    Alla de som ständigt finner förklaringar till problem någon ANNANSTANS än hos sig själv, är också hyfsat oanvändbara.
    Om fler fokuserade på frågan ”Vad kan JAG göra?” och samtidigt fokuserade betdligt mindre på frågan ”Vad borde ANDRA göra?” – då hade vi nog haft ett samhälle som passat åtminstone mig betydligt bättre.
    Nu låter der ju som att jag talar mot mig själv, men jag kan inte formulera det annorlunda.

    Gilla

  22. Lars Strömberg skriver:

    Det är väl egentligen oväsentligt hur det går för partierna?
    Det är väl egentligen oväsentligt hur spelet mellan dem fortgår.
    ”Hur skall Specialmodekraterna ta sig ur sin kris?” kan ju bara vara angeläget för dem som på ett eller annat sätt lever av partiet.
    Partier och politik är ju bara metoder.
    🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s