JOURNALISTIK I VÄRLDSKLASS DEL 9: NYA GREPP PÅ EXPRESSEN

Ulf Larsson

Jag och säkert många med mig har i stort sett slutat läsa dagspressens migrationsreportage eftersom en absolut majoritet av journalisterna helt saknar förmåga till överblick, objektivitet och problematisering. Istället sysslar man med ett frenetiskt frossande i individcentrerade känslosåsiga produkter, vanligen hållna i en kvasilitterär stil som ofta urartar i ren pekoral. I några tidigare krönikor har jag undersökt och diskuterat några sådana reportage och deras retoriskt-språkliga uppbyggnad. Objektiva och problematiserande migrationsreportage är ytterst sällsynta i svenska media, där istället antingen snyftande språkliga Hötorgstavlor eller Ragnaröksflammande valkyrieritter dominerar.

Men nu verkar andra tongångar vara under uppseglande. Expressen, som väl inte direkt imponerat med sina journalistiska arbetsmetoder den senaste tiden, har nämligen helt nyligen publicerat en omfattande reportageserie betitlad ”AFGHANERNA”. Reportageserien är pampigt anslagen och består av fyra delar rubricerade En krossad dröm, De vägrar ge upp, Tillbaka i kaoset och Omringad av talibaner.

Hur skiljer sig då den här reportageserien från klassiska migrantsnyftisar? Serien är väldigt omfattande, ett verkligt långläsningsprojekt, men jag ska göra några nedslag.

I mycket liknar texten den klassiska migrantsnyftisen. Den litterärt orienterade journalistiken flödar ur vidöppna kranar med ideliga inzoomningar, grafiska meningsfragment, författarnärvaro och värdeladdade ord. Här har vi några exempel på diverse retoriska grepp – först ut är inledningen till De vägrar ge upp:

De är flyktingarna som regeringen gjort allt för att bli av med:
Tusentals asylavslag.
Indragen ersättning till gode män.
Förhandlingar med Afghanistans regering.
Flygplan för deportering chartrade av EU.
Ändå är en majoritet från den unga afghanska flyktingvågen 2015 fortfarande kvar i Sverige.

– Jag åker inte tillbaka, säger Abdul i Skövde, en av de som fått avslag.

I de fall någon bevisligen gjort sig skyldig till brott noteras detta lakoniskt – den skyldige är egentligen inte alls skyldig, utan bara offer för ogynnsamma omständigheter som stress och väntan. Det enligt de flesta människor totalabsurda i att någon som fått skydd och boende i Sverige vandaliserar detta boende diskuteras inte närmare:

Ali blir tidigt anmäld för skadegörelse på ett boende.

Fast ibland ges läsaren förklaringar till våldsamheterna:

Under 2016 drabbade elevgrupper från arabiska länder och afghanska folkgrupper samman på ett par gymnasieskolor i olika kommuner.

– De syriska pojkarna får alla uppehållstillstånd och kommer i överläge gentemot afghanerna, menar Ingrid Nilsson i Helsingborg.

Men syrierna är tydligen ändå arga på andra elever:

I Ronneby utbröt förra hösten ett stort slagsmål mellan syriska kompisar och afghanska på en gymnasieskola. Fem elever stängdes av i två veckor var efter bråket. Arabiska elever på skolan hävdade då att de afghanska eleverna får mer förmåner eftersom de bor på hem där till exempel ett gymkort kan ingå, till skillnad från unga nyanlända som bor med den egna familjen och inte har råd med gym.

Redan här börjar en ovanlig frispråkighet skönjas i Expressenreportaget – som jag minns det rapporterade dagspressen ingenting om de olika grupperingarnas etnicitet när dessa händelser inträffade.

Nå, bråk hit och skadegörelse dit. Oavsett alla olika hjälpinsatser – hur fel kan det ändå inte bli om man är ensam här i världen? Det individuella ansvaret lyser med sin frånvaro:

Många afghaner som tar droger och langar gör det för att de inte har föräldrar som kan leda dem. De känner ensamhet. De har inga vuxna som visar rätta vägen [—]

I hög grad det vanliga stuket, med andra ord. Sverige är inhumant, alla ska få stanna, samhällets skyldigheter är oändliga och hjälptagarnas skyldigheter obefintliga eller nästintill osv – hög tid för ridå. Men i del 3, Tillbaka i kaoset, börjar det hända saker. Här stöter reportern på Zia Muhammadi, som nyligen återvänt till Afghanistan från Sverige. Artikeln drar igång i klassisk migrantsnyftisstil med en rejäl dos inzoomningar och tydlig författarnärvaro:

Vår Toyota Corolla skakar oss åt alla håll på den guppiga, torra jordvägen i en av Kabuls västra förstäder. Solen börjar gå ned över de ljusbruna byggnaderna i jord och murbruk. Vi stannar vi framför ett lite finare, nybyggt hus. En ung man med en brottares breda axlar, hazarernas lite snedare ögon och ett blygt leende tar emot oss.

Men sedan viker reportaget plötsligt av i en annan riktning än om det hade varit till exempel någon av SvD:s tungviktare inom genren som hållit i pennan. Istället för det sedvanliga gnällandet om dagar som sovs bort, omänskliga svenska myndigheter, uteblivna familjeåterföreningar och allsköns annat elände släpper reportern vad som i ljuset av traditionell svensk msm-migrationsrapportering måste betraktas som rena atombomben:

Zia häller upp lite te under tiden som vi får ordning på kameror och anteckningsblock.

– Är du 22 år, frågar jag efter att ha kollat stavningen på hans namn.

– Ja, jag är 22… fast i Sverige är jag 17 år. Sjutton och lite till, säger Zia, rycker lite på axlarna och ler ursäktande.

Den citerade repliken är så oerhörd att till och med den efterföljande inzoomningen framstår som värdig Stora Journalistpriset:

Han lägger upp kakor på fatet.

Reportern fortsätter med att berätta om Zias resa till Sverige, och om den får vi veta bland annat att:

Sommaren 2015 beslöt sig Zia att ta sig till Sverige. Hans far hade slutat arbeta i den kakbutik som han drev. Säkerheten och arbetsmarknaden i Afghanistan var inte bra för en ung mekaniker. Speciellt inte för en hazar, menar Zia.

Och:

Livet i Sverige var ett gott liv. Han fick ett rum i Kristineberg i Stockholm, studerade på gymnasium och tränade i klubben BK Athén. Den träningen har han fortsatt med i Kabul, även om klubben inte är lika bra, förklarar han.

Men hösten 2016 blev hans mamma sjuk i cancer. Trots alla invändningar från lärare, vuxna och vänner i Sverige, så beslöt sig Zia för att återvända till Kabul där familjen nu bor.

Här har vi alltså något så ovanligt som en person som på eget initiativ återvänt till Afghanistan. Tidningen introducerar nu en Kjell-Terje Torvik, som är anställd som Migrationsverkets samordnare i Kabul. Om honom säger Expressenreportern bland annat att:

Kjell-Terje Torvik betraktar sig inte som en kugge i en infernalisk maskin som skickar folk i döden. Snarare som en demokratins väktare.

Här ges läsaren alltså förtroende att själv fundera över att sammanhanget är komplext, i grav motsats till de förenklingar och luddiga vinklingar som kännetecknar migrationsreportage av den typ som framför allt SvD gjort till sitt signum. Men håll i er – Torvik ges utrymme att säga ännu mer hårresande saker:

Sveriges riksdag har röstat genom [sic!] en tuffare politik mot flyktingar.

– Man kan tycka att det är hårt. Men min roll är en konsekvens av besluten. Fattade beslut behöver ju följas för att de ska bli legitima. Annars förstår jag inte varför man har en myndighet som fattar beslut som bara blir pappersprodukter, säger han.

Enligt Kjell-Terje Torvik går det att bygga upp ett värdigt liv i ett land som befinner sig i konstant inbördeskrig sedan snart fyrtio år.

– Jag säger inte att det alltid är lätt. Men i Kabul eller i regioner som Bamyan, Daikundi och Panjshir går det att leva.

Nu börjar man nästan undra vad Expressens reporter har rökt, för att alludera på Carl Bildts Trump-twittrande. En svensk tjänsteman får alltså vid sittande bord komma och påstå att lagar och regler ska följas – och att det finns delar av Afghanistan som man faktiskt kan leva i. Hur detta kommer att tas emot bland majoriteten av Sveriges migrationsjournalister kan jag utan större svårigheter tänka mig.

Som om detta inte skulle räcka så får inga svenska asylaktivister utan istället en afghansk säkerhetsexpert – en viss Khyber Farahi – nu komma till tals:

Den analys av säkerhetsläget i Afghanistan som Migrationsverket Kjell-Terje Torvik gör får stöd av en högutbildad afghan som vi möter i baren på lyxhotellet Serena i Kabul. Khyber Farahi är speciell rådgivare åt Afghanistans president i frågor om hemvändande.

– Situationen i Afghanistan är inte så illa som den speglas i media. Men folk har använt alla sina besparingar för att komma till Europa. Sedan blir de utkastade. De skapar ett socialt problem, säger Khyber Farahi.

Och håll i er nu:

Han menar att skillnaderna på stödnivå från olika länder kan skapa avundsjuka och i slutändan social oro i landet. Enligt Khyber Farahi har drygt hälften utvandringen från Afghanistan har [sic!] främst ekonomiska motiv.

Att ett sådant påstående överhuvudtaget återges och dessutom får stå oemotsagt framstår närmast som en världsnyhet inom den svenska migrationsjournalistiken, där läsarna kontinuerligt matats med att majoriteten av alla migranter flyr för sina liv; andra uppfattningar har haft ytterligt svårt att få fäste i debatten med mindre än att adjektiv som cynisk, främlingsfientlig, rasistisk osv aktualiserats.

Lite senare i reportaget anländer man till Jalalabad, där man träffar Zabihullah Zmaray, en medlem av provinsrådet. Denne man har en systerson på 16 år som befinner sig i Sverige. Varför beger sig så många unga afghaner dit då? Zabihullah Zmaray förklarar:

– Det finns många anledningar till att de reser i väg: kriget, jobb, klanfejder… För en del familjer är det också lite av prestige att kunna skicka en av sönerna till Europa. En familj gör det och då vill inte grannfamiljen vara sämre, säger han när vi åker i riktning mot de Vita bergen och Tora Bora där Usama bin Ladin en gång höll till.

Här har nu Expressen på kort tid inte bara antytt utan tydligt låtit en hel massa uppgifter torgföras, uppgifter som torde få en stor del av de svenska migrationsdebattörerna att få Södermalmskoma eller rödvinstuppjuck. Här möter vi till exempel en afghan som utan omsvep erkänner att han ljugit om sin ålder i Sverige. Vi möter också en tjänsteman på Migrationsverket som oemotsagd får påstå att det finns säkra delar av Afghanistan, och en afghansk expert som menar att runt hälften av de afghanska migranterna har ekonomiska skäl. Som om detta inte skulle räcka får en annan afghan komma till tals och säga att det för vissa familjer är en prestigegrej ”att kunna skicka en av sönerna till Europa”.

Även om dessa uppgifter rimligen funnits tillgängliga hos olika myndigheter och instanser, hör det som bekant inte till vanligheterna att migrationsreportagen nämner dem; majoriteten av dessa reportage är som tidigare sagts rena känsloketchupen och i det närmaste totalt individcentrerade. Expressens reportageserie om Afghanistan utgör ett markant undantag – en artikelserie som presenterar olika sidor av en komplicerad fråga, som inte sorterar bort fakta som inte passar journalistens egen världsförbättrar-agenda och som en följd av allt detta behandlar läsarna som vuxna människor. Det ska nu bli spännande att se hur övriga Migrationsjournalistikssverige reagerar på reportageserien – med arrogant fördömande, med ihjältigande eller – märkliga tanke! – rentav med att ta intryck och revidera de egna kommande alstren?

Är migrantsnyftisarnas tid på upphällningen, och är en mer objektiv, faktabaserad migrationsjournalistik äntligen på väg att ta form? Av Expressens reportageserie skulle man kunna tro det – men osvuret är bäst.

33 thoughts on “JOURNALISTIK I VÄRLDSKLASS DEL 9: NYA GREPP PÅ EXPRESSEN

  1. Bamse skriver:

    I längden vill jag tro att flera journalister ska våga göra mindre agendastyrda reportage, nu när några ledande representanter som Alice Teodurescu m. fl. visat vägen. Jag tror alltså att bubblan snart spricker på bred front. Skillnaden mellan kartan, pressens ”narrativ” och terrängen, människors upplevda verklighet, är ju så uppenbar.

    Liked by 1 person

  2. camiry skriver:

    Förhoppningsvis vågar andra journalister ta efter, men lika troligt är väl att de kontrar med än värre snyfthistorier för balansens skull.
    Alternativt anklagas reportage av detta slag för att vara fake news, en tacksam ny företeelse att ta till för den som misstycker.

    Liked by 1 person

  3. Fredrik Östman skriver:

    Jag slutade nylogen att ens titta in till Dödens nyheter och Svaga dagbladet. Det var lite bittert, eftersom jag läst SvD dagligen sedan fyraårsåldern. Men saknaden saknas. Där finns inget mer att hämta. Dessa tidningar är så döda och svaga.

    Liked by 3 people

    • gmiksche skriver:

      Samma sak här. Jag kollar då och då deras webbsidor för att se om något förändrats. Enstaka avvikelser sållar jag bort. Och konstaterar att tunnels ände fortfarande inte kan skönjas. Men här och var på andra blaskor börjar det röra på sig.

      Liked by 1 person

    • Tage Sundin skriver:

      Jag hade i över 40 år prenumererat på dessa tidningar som en gång faktiskt var läsvärda. Någon gång runt 2011 blev halvsanningarna och halvlögnerna inte bara fler än tidigare. De dominerade tidningarna som därmed i praktiken blev omöjliga att läsa.

      Jag har därefter bojkottat både DN och SvD.

      Numera betraktar jag båda tidningarna som rännstensorgan bara marginellt ovan den nivå som Der Stürmer hade på sin tid!

      Liked by 5 people

    • Fredde skriver:

      Jag är nere på rubriknivå på SvD och inte ens det på DN, du har rätt, det finns inget att hämta där, vill jag ha upprepning så kan jag rulla tummarna.

      Liked by 2 people

      • En spännande framtid skriver:

        Samtidigt pågår som vanligt drevet mot Fria Tider osv, men i den ”granskning” DN gjorde framkom ingen kritik mot det journalistiska innehållet. DN fokuserade istället på skattetekniska frågor och hängde ut Fria Tider som skattesmitarre + att de smitit från bolagsskatt i Baltikum. Fria Tider dementerade eftersom den sortens skatt inte finns där företaget är registrerat. DN ger sig inte: har Fria Tider betalat skatt och moms i Sverige? Fria Tider skickar kvitton på inbetalningar av svensk moms till DN. DN anger i en minimal not att detta kommit in men att ”uppgifterna inte bekräftats av Skatteverket p g a sekretess”.. Så kan det också gå till.

        Liked by 2 people

  4. Fredde skriver:

    Jag kom inte igenom hela detta inlägg, dessa artiklar stör mig i mina grundvalar. Jag tror heller inte Expressen och andra riskerar nåt, med allt prat om fakta så måste de väl slänga in korn av sanning, jag tror istället att de flesta som läser detta, 87% i förra valet, de får sin godhets och tycka-synd om känsla aktiverad tidigt i artikeln och de söker endast bekräftelse, fakta som går egentligen går emot narrativet tror jag går dem förbi.

    För fakta kan man lyssna på riksdagsdebatten, jag gör det inte ofta men på avpixlat så hade man lagt ut Ylva J mot Jomshof, det valiga pladdret och tal om utmaningar från Ylva, Jomshof matade istället på med data från officiella undersökningar och jag tror att det var 2009 eller något som över 80% av alla dömda för grova brott var utlänningar. Etablissemanget kontrade med att prata om SDares brott, men jag skall vara ärlig, det är inte en från SD jag är rädd skall råna mig eller tafsa på min dotter. Så Jomshof började tala direkt till tittarna, inte till Ylva, som Trump, det tror jag är rätt väg. Det blir ändå inga utbyten av argument, men utnyttja riksdagen som platform att bombardera med obekväma fakta.

    Liked by 6 people

    • camiry skriver:

      Intressant det om att nyttja riksdagen som plattform.
      Tror dock inte en sekund på det om att ”de flesta som läser detta, 87% i förra valet, de får sin godhets- och tyckasyndomkänsla aktiverad”. Den värsta vågen kom efter valet 2014, det var inte denna situation vi stod inför då. De som röstade SD då har i och för sig sett tidigare vartåt det barkar, men knappast siade de om den värsta flyktingströmmen någonsin.

      Det är så många, i olika fora, som uppenbart röstade på SD som kritiserar 87% av väljarna för att ha velat detta, att inte förstå någonting, att älska islamismens utbredning och nu får de de önskat etc. Trams. Vissa ja, absolut. Men MP (i kommande val C), V och en fraktion ur S utgör inte alla 87%. På samma tema som SDare tror att alla andra är känslostyrda godhetsknarkare utan verklighetsförankring tycks de själva vara beroende av att se sig själva som de enda med förnuftet i behåll.

      Ni är inte ensamma. Var glada för det.

      Gilla

  5. Elin i Hagen skriver:

    Många undviker att köpa kvällstidningarna; kan det vara därför de numer försöker skriva en och annan sanning. Nisse i Hökarängen kanske blir mest förbannad över att läsa trams dag ut och dag in. Även han vill ha sanningen.
    Följden av pekoralskrivandet har blivit att många inte tror på varken tidningar eller politiker. Antag att en kris av sådan dignitet att den inte går att dölja skulle inträffa i det goda landet. Vem ska då informera allmänheten.? Få dem att ta skydd undan en livshotande fara.
    Statsfeminister, en svamlande minister, ljugande journalister, hennar i mängd, talande alla möjliga språk, INGEN är trovärdig.
    Dessutom är väl ingen kvar av dom när det gäller.

    Liked by 4 people

    • Fredde skriver:

      Jag försöker övertyga min lokala bensinstation att sluta sälja aftonbladet och expressen eller åtminstone ta in nya tider. Den typiska läsekretsen som köper dessa vänsterblaskor röstar i allt högre grad SD, det finns ju helt enkelt ingen högerblaska alls i Sverige, något som är mycket ovanligt internationellt.

      Liked by 1 person

  6. Stefan Sewall skriver:

    -”Det ska nu bli spännande att se hur övriga Migrationsjournalistikssverige reagerar på reportageserien”

    Expressen kommer att brunsmetas och fasciststämplas och den aktuelle skribenten kommer att tvingas pudla och ändå sparkas och pariaklassas. Han förlorar inkomsten och alla vänner och blir förskjuten av släkten. -Här ska ingen ostraffat komma och berätta sanningen.
    Allt i den allomfattande heliga neoMcCarthyismens namn. Stockholm är det nya PyongYang.

    Liked by 1 person

  7. gmiksche skriver:

    Jag tror att Expressen positionerar sig försiktigt inför värdenas omvärdering som förr eller senare kommer. Man anar en klimatförändring. Den märks också på andra tidningar.

    Liked by 1 person

  8. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Jo visst ser man en kursändring delvis i Expressen, men jag tror risken är stor att drabbas av schizofreni där, någon tydlig och konsekvent linje finns inte. Läs t ex följande idag: ”Att likställa SD med V är att normalisera rasism”.

    Apropå snyftreportage: Ett populärt tema är hur oerhört hjärtlöst det är att ”vi” splittrar familjer som inte får återförenas, då har jag två frågor som man nog helst vill sopa under mattan:

    • Vem var det som gjorde att familjen splittrades? Vem lämnade barn och x antal fruar?
    • Om det nu är så hjärtlöst att splittra familjer, barn separeras från fäder, vad ska man då säga om alla skilsmässor i Sverige. Är det också hjärtlöst?

    Liked by 1 person

    • En spännande framtid skriver:

      @Sten Lindgren den äldre. Svar på fråga 1: Svenskarna, förstås. Allt är svenskarnas fel, det mest rasistiska folket i solsystemet. Och nu tar man inte sitt ansvar längre. Vart är vi på väg? Vi får hoppas på en regeringskonstellation bestående av MP, FI och V efter valet 2018. Möjligen kan C få vara med på ett hörn.

      Liked by 2 people

    • Gert B. skriver:

      Detta borde vara en ”världsnyhet” i vårt land under hela dagen! Pia Fride’n har skrivit en artikel på sr.se om Assar Lindbecks och Magnus Persson debattartikel i DN. Hon intervjuade även Magnus Persson och Pia får klart godkänt av mig för sin rapportering.

      Gilla

      • Rune skriver:

        Jag hörde på Ekot på morgonen och på Lunchekot denna artikel omtalas men Assar Lindbeck omnämndes inte alls. De sa bara att två professorer i nationalekonomi har skrivit en artikel varav den ene hette Mats Persson och som också fick uttala sig i programmet.
        Trodde sedan under förmiddagen att jag hört fel och missat Assar Lindbecks namn? Jag fick ju veta från någon blogg att han var medförfattare. Så när detta kom upp igen i Lunchekot så lyssnade jag extra noga. Men Assar Lindbeck nämndes inte heller i Lunchekot. Jag undrar varför? Har Assar Lindbeck blivit en sk Ickeperson?

        Liked by 1 person

  9. Hortensia skriver:

    Tack, Ulf Larsson. Sent ska syndaren vakna och alldeles för sent börjar tydligen även en och annan professionellt migrationsaktivistisk tyck-synd-om-are inom MSM få upp ögonen.

    Modiga Merit Wager och hennes många ”miggor” har envist och detaljerat rapporterat om horribla – sanslöst kostsamma – missförhållanden inom Migrationsverket under det senaste decenniet.

    http://meritwager.nu/allmant/det-expressen-nu-tar-upp-har-staffan-danielsson-c-miggorna-jag-och-nagra-till-larmat-om-i-manga-ar/

    Liked by 1 person

  10. Jan Ahlström skriver:

    Intressant, det är ju vår så kanske är en islossning på gång i msm vad gäller migrationsreportagen.
    Men f-n trot.

    Gilla

  11. Christer Carlstedt skriver:

    Den tillnyktringsprocess som Ulf Larsson tycker sig ana i fjärran kommer att ta sin tid.

    Dumheten har tillåtits expandera alldeles ohejdat på tidningsredaktionerna under ett långt antal år.
    Hur korkade man än må tycka att de varit, så är i alla fall ledningarna inte dummare än att de kan läsa tidningsstatistik och annonsintäkter.

    Erkännandet att ynglingen ljugit om sin ålder och kommit undan med det, kan mycket väl vara de första sprickan i dammen.
    Den artikeln kan ge anledning till ifrågasättande av Migrationsverkets hantering av åldersfrågan. Här skyller man då givetvis på lagstiftningen som inte medger generella ålderstest då det av någon outgrundlig anledning skulle vara ett ingrepp i någons personliga integritet.
    Då kommer bollen i rullning eftersom det uppenbara då blir att ifrågasätta lagstiftningen och då ytterst de som sjösatt något så stendumt.
    De ansvariga, d.v.s. regering och riksdag kommer att vrida sig som maskar på en krok och kommer att prata gallimatias om internationella konventioner och jag vet inte vad.

    Faktum är ju att regeringen inte alls följt överenskomna avtal.
    Enligt Schengenavtalet och Dublinförordningen skall ansökan om asyl göras i först land man kommer till i Europa om jag inte är felunderrättad.
    Personer som då står vid gränskontrollen utan att ha sökt asyl i Italien, Spanien eller Grekland skulle direkt ha återförvisats dit för att fixa sin asylansökan utan att ha släppts in i landet.
    DÅ hade man uppfyllt sina åtaganden enligt konventionerna.
    Det man nu i stället har gjort är att man brutit ingångna avtal.
    Konsekvenserna har ju inte heller låtit vänta på sig.

    Det litet lustiga i sammanhanget är att för varje dag som går utan riktiga åtgärder och med politikersvammel så ökar SD´s väljarandel utan ett enda politiskt utspel, mer än att de då och då talar om att ”Jo då, vi är kvar”.

    Liked by 5 people

    • Janne skriver:

      De som söker asyl behöver inte ens göra det vid gränsen. Man behöver inte uppge hur man har kommit hit, då vet man inte från vilket EU land man anlänt.
      Det finns inga gränskontroller när man flyger, man kan boka biljett i vilket namn som helst.
      Eller flyga från ett annat land med falskt eller stule pass.
      En lösning borde vara att man inte alls tar emot asylansökan inifrån Sverige. De borde hanteras via ambassaderna och kan bord eha en kvot för varje år hur många som Sverige klarar.
      Många skaffar sig flera identiteter, det är också en fråga som inte granskas, man undviker detta.
      .

      Liked by 1 person

  12. Gert B. skriver:

    Ett mästarprov i genren snyftreportage, var när Ulrika Bergsten rapporterade om det värsta kaoset , troligen från Kos. Hon inledde med ”här stinker ångest”.

    Liked by 1 person

  13. Asta skriver:

    Att det är undersköterskan och bloggaren Fredrik Antonsson som ligger bakom Rädda vården är dock näppeligen något revolutionerande avslöjande, särskilt inte som Antonsson redan för två månader gav en tydlig fingervisning om detta på sin egen blogg. Som tydligt framgår av SVT:s intervju med honom har han dock, av rädsla för att stöta sig med sin arbetsgivare, föredragit att inte framträda med namn på Facebooksidan.

    Som många redan noterat att det högst anmärkningsvärt att SVT hänger ut Antonsson samtidigt som man värnar om efterlysta kvinnomisshandlares rätt till anonymitet, men detta är inte det mest perversa i sammanhanget. Vad som gör SVT:s agerande riktigt obehagligt är att man ser samhällskritik som någonting farligt som måste granskas.

    Samma journalister som i andra sammanhang hyllar visselblåsare och med näbbar och klor försvarar meddelarfriheten, väljer här att se det som sinister och samhällsomstörtande verksamhet när en undersköterska ger sin bild av läget i vården. När journalisterna bakom artikeln enligt egen utsago ägnar sig åt granskning är det inte makten man granskar. I stället sätter man klorna i en privatperson tillika undersköterska som själv ägnat sig åt att kritisera makten.

    I och med sitt agerande utmålar SVT samhällskritik som någonting subversivt. I stället för att ställa sig på visselblåsarnas sida, väljer man att hänga ut en undersköterska som kritiserat läget i vården. I stället för att granska makten väljer man att ägna sig åt att misstänkliggöra privatpersoner som, på egen hand, bildar opinion mot missförhållanden i samhället. Det hela är fullständigt perverst.

    Den pissjournalistik SVT i och med sin så kallade granskning av Fredrik Antonsson gjort sig skyldiga till hör hemma i diktaturer. Vad SVT har gjort påminner ännu en gång om varför public service saknar existensberättigande och varför TV-licensen är en styggelse.
    http://fnordspotting.blogspot.se/

    Liked by 2 people

  14. Willy Lindqvist skriver:

    Afghanistan är ett muslimskt land. Islam är fredens religion. Det måste vara himmelskt för en troende afghan att få komma hem till sina trosfränder.

    Liked by 1 person

  15. oppti skriver:

    Vi har en humanistisk inställning till ensamkommande. Vi gör så mycket vi kan för att de som väljer att komma skall få stanna.
    Vilken succé det har blivit.
    För 12 år sen var de 400.
    För 7 år sen 1500.
    År 2015 var de 35 000.

    Nånting visar att vi gör rätt saker och att utvecklingen var väldigt positiv tills vi bröt den trenden-varför?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s