Lite filosofi

8-26-13_11971

Patrik Engellau

”Jag tänker” säger man lite obetänksamt för man tänker ju inte själv. Man upptäcker tankar som kroppen producerar åt en. Es denkt in mir, sa Nietzsche, något tänker i mig.

Det mesta tänkandet sker i det undermedvetna och drivs av krafter som man inte säkert vet något om. Föreställ dig att du fördelar ditt undermedvetna över hela Stureplan och vandrar runt med en ficklampa som lyser upp en kvadratmeter åt gången. Den kvadratmetern är ditt medvetande. Att tänka är att lysa på en kvadratmeter av det undermedvetna. När du flyttar ljuskäglan känns det som om du kommit på något nytt.

Processen påminner om peristaltiken. Krafter som man inte kontrollerar utför ett angeläget arbete i kroppen och åstadkommer något man har anledning att glädjas åt. Fekalier och idéer, även de förnämsta och mest nobelprisbelönade, är båda resultat av den livskraft som verkar i oss utan vår styrning.

En spännande fråga som man kan ägna sig åt om man inte har något nyttigare att syssla med är naturligtvis varför det undermedvetna, som ibland framträder som en upplyst kvadratmeter för vårt medvetna tänkande, tar den form det faktiskt tar.

Låt mig peka på två väsensskilda och sannolikt motstridiga svar från två olika tänkare, Freud och Marx.

Freud hade sin särskilda teori som handlade om att det undermedvetna styrdes dels av den enskildes i allmänhet bortglömda – ”bortträngda” – upplevelser, ofta av traumatisk karaktär typ att man velat lägra sin morsa (oidipuskomplexet), dels av en del generella företeelser typ penisavund. Den psykoanalys som uppfanns av Freud och hans efterföljare handlade om att en patient skulle ligga på en soffa och pladdra fritt och därmed avslöja kvadratmeter efter kvadratmeter av sitt undermedvetna och att analytikern på detta underlag skulle kunna ställa patientens individuella diagnos.

För Marx var tänkandet inklusive det undermedvetna bestämt av produktivkrafterna och produktionsrelationerna eller närmare bestämt maktrelationerna i samhället. Samhällets dominerande ideologi är den härskande klassens ideologi, sa han. Proletariatets undermedvetna styrdes av kapitalistklassens önskemål. När proletariatets tänkande ficklampa lyste på det undermedvetna så kunde den därför inte upptäcka något annat än kapitalets tankar. Marx kallade detta ”falskt medvetande”. (Det är ungefär som när jag argumenterar att den svenska medelklassen har ett falskt medvetande och ofta tänker politikerväldets och det välfärdsindustriella komplexets tankar. Jag har snott denna tankefigur från Karl Marx.)

Nietzsche, för att inte bara inleda, utan också avrunda med honom, hade en helt annan vinkel. Till skillnad från Freud och Marx ansåg han sig inte komma med någon vetenskaplig och slutgiltig korrekt sanning, utan argumenterade i stället att det inte fanns någon sanning på den här punkten. Det fanns tolkningar som i sin tur kunde tolkas. Psykoanalytikerns påstått vetenskapliga diagnos kan i sin tur tolkas och denna tolkning kan också tolkas och så vidare i all oändlighet. Även Marx analys, som hade lika självsäkra anspråk på vetenskaplighet som Freuds, kan med Nietzsches synsätt analyseras vidare och vidare in i oändligheten.

Själv har jag en bättre teori om det undermedvetna än dessa filosofer. Tänk på djur. Även de har nog ett undermedvetande. Detta undermedvetande styrs av en enda fråga när djuret upptäcker världen, nämligen ”Går det att äta?”. På motsvarande sätt letar vårt undermedvetna hela tiden efter synsätt, tankar och föreställningar som undermedvetandet bedömer gynnar våra personliga livschanser. Undermedvetandet vill tjäna sin värdkropp och önskar att den ska ha det bra även om en del undermedvetanden är strulande misslyckanden.

40 thoughts on “Lite filosofi

  1. Bo Svensson skriver:

    Djuren tänker ju inte bara på mat. – De är precis som vi själva. – De tänker på mat, sex, bra bostad och andras uppskattning och ibland yttrar sig deras strävan att göra det bästa av läget i att hjälpa någon främling ur ett nödläge.

    Liked by 1 person

  2. MartinA skriver:

    Marx perspektivet var intressant. Och PEs alternativ är mycket närmare mitt.

    Jag tycker de första kapitlen i Dawkins ”The Selfish Gene” är det mest upplysande jag någonsin läst. Trots att det är den viktigaste bok jag någonsin läst har jag inte läst hela. Dawkins har ett dåligt rykte så jag hade en misstanke om vart det skulle barka hän, särskilt i senare upplagor. Men de första sex kapitlen eller så är enastående. Och när jag väl läst dem kändes det som i slutet på första matrixfilmen, hela verkligheten blev liksom avkodad. Finns gratis på nätet, som PDF eller HTML.

    Liked by 1 person

    • Sture skriver:

      @ Martina
      Richard Dawkins är riktig skräp – och speciellt hans bok ”The Selfish Gene”. Det fanns en tid då jag verkligen trodde på evolutionsteorin och jag sökte och sökte men fann inte alls de detaljer som jag behövde för att förstå hur evolutionen skulle gått till. Jag läste då ett 15-tal av de viktigaste evolutions-teoretiska böckerna, inklusive Darwins egna böcker, Dawkins böcker och böcker av ”the grand old master” Ernst Mayr. Ingenstans förstår man hur evolutionen gått till (och molekylärbiologi, genetik, fysiologi, anatomi etc. ingår i min yrkeskompetens) – och för att försvara denna behöver man bara kunna det som varje barn får lära sig: ”den starkaste överlever”. Och det är ungefär på den nivån som evolutionsförespråkarna befinner sig. Lätt som en plätt.
      Så plötsligt läste jag Arthur Koestlers bok Janus där han i tre kapitel (IX-XI) fullkomligt massakrerar evolutionsteorin. Den slog ner som en bomb i mitt medvetande och jag skulle aldrig mera kunna läsa en bok som förespråkar evolutionsteorin. Alla dessa böcker hör hemma i skräpkorgen. När jag nu försöker läsa om den berömda ”The Selfish Gene”, så somnar jag nästan. Gäsp, gäsp.
      På Koestlers tid fanns det inte mycket liknande, men nu har det kommit ett 50-tal vetenskapliga böcker som motbevisar evolutionsteorin, varav jag läst ett 25-tal. Dessa står på en helt annan vetenskaplig nivå, men inga är översatta till svenska och man får köpa dem på amazon.com.

      Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Det låter som du försöker gå från böckerna till verkligheten. För mig fungerar det mer så att jag lägger märke till någonting märkvärdigt i verkligheten och börjar fundera på det. Och då är första halvan av Dawkins bok en guldgruva. I övrigt har jag inte läst något av Dawkinis, jag känner ingen respekt för någon som ägnar sitt liv åt att försöka ta ifrån andra människor deras religiösa tro. Men The Selfish Gene är gudainspirerad.

        Liked by 1 person

      • Lars Holmdahl skriver:

        Sture, vad är det för fel på evolutionsteorin? Den fungerar för att förklara hur en mutation antingen sorteras bort eller blir dominerande i en population. T ex hur svenskar och finnar blev laktostoleranta, hur tarmbakterier förändras för att hantera förändringar i sin miljö. Jag antar att det du syftar på ligger på en annan nivå. Vilken?

        Gilla

      • Marie-Louise skriver:

        Enligt Darwin så är det den bäst anpassade som överlever (the survival of the fittest) och inte den starkaste.

        Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        Om du nu inte tror på evolutionsteorin så frågar jag mig vilken annan teori du har. Evolutionen har pågått i miljontals år. Ibland har den tagit språng ibland har arter levt relativt oförändrade i miljontals år. Men nog är det en rätt säker teori. Låt oss höra ditt förslag.

        Gilla

      • Den första vågen skriver:

        Jag tycker också att Darwins teori saknar djup, jag skulle bli förvånad om han blir motbevisad i de böcker du nämner, jag får kolla, då hans teorier är fenomenologiska, det finns inte så mycket att motbevisa. Det är lite som Hookes konflikt med Newton, Hooke och andra hade flera av ideérna som Newton kvantifierade och skapade matematik för, och därmed kunde man testa teorierna på nya områden. Men en fenomenologi är inte en förklaring, det är därför det idag är Newton som är mest känd, även om tekniker känner till Hookes lag.

        Darwins teori saknar precision, den bäst anpassade överlever, en sill, eller en clowntryckarfisk med sitt fantastiska mönster, en tall, eller en orkidé som är otroligt vacker, en kråka eller en paradisfågel. Trots all variation så ser man ändå strukturer i mångfalden som Darwin inte förklarar, Hooke visste att gravitationen var någorlunda omvänt proportionell mot radien i kvadrat, men det var Newtons geni som gjorde att han kunde skriva ner en enkel formel för detta och så många andra fenomen, som sedan förklarade nästan alla fenomen man studerat.

        Jag känner det lite som att evolutioneteorin befinner som som då fysiken beskrev att det finns fyra byggstenar som allt består av, eld vatten jord och luft. Var är evolutionens kvarkar eller legobitar och vilka är växelverkningarna? Vad är nästa steg i evolutionen, det har Darwin svårt att svara på.

        Gilla

      • Sture skriver:

        @ Martina
        Nej, jag försöker inte alls att gå från böcker till verkligheten. Darwin sysslade med att studera LIKHETER mellan olika djurarter och fundera över vad dessa beror på. Merparten av dagens evolutionsvetenskap sysslar fortfarande med detta. Men likheter utesluter inte en skapare. Om du skulle lägga märke till att bilar har vissa gemensamma drag som återkommer, t. ex. 3-4 hjul, dörrar, tak, bagagelucka, motorhuv, så är detta inget BEVIS för att det saknas en KONSTRUKTÖR. Men detta är Darwins tes.
        Och ’evolutionsteorin’ används idag till allt möjligt. T.o.m. kokkonsten har genomgått en ”EVOLUTION”, hävdar man – vilket de dumma ”kreationisterna” tydligen inte förstått. Men maträtterna (och bilmodellerna) har ju inte utvecklats genom att man ställt ut grytan i skogen för att slumpvis påverkas av väder och vind, kanske lite svampmycelet eller lite skvättar från kossorna. Även maträtternas (och bilmodellernas) EVOLUTION är ett resultat av medvetna handlingar (=intelligent Design), lite mera salt, kanske lite mera vitpeppar, eller frukt osv.,osv.
        Ja, det finns hur mycket LIKHETER (och olikheter) som helst mellan alla djurarter, men detta utesluter inte på något sätt en konstruktör, en skapare.

        Gilla

      • Sture skriver:

        @ Marie-Louise
        det du anför är ett cirkelbevis och det förklarar ingenting. Lyssna här:
        Fråga 1: Vilka är det som överlever ? Svar: de bäst anpassade
        Fråga 2: Vilka är bäst anpassade? Svar: de som överlever.

        Gilla

      • Marie-Louise skriver:

        Jag har läst såväl Darwin, Dawkins och Koestler, även om det nu var längesen.
        Om jag minns rätt så hänförde sig Koestlers kritik av evolutionsläran till att han inte förstod hur ett positivt anlag, som uppstått genom en mutation sedan kunde sprida sig i befolkningen Eftersom bara hälften av barnen skulle ärva genen och bara 1/4 av barnbarnen osv.
        Anlaget skulle då alltså bli mer och mer sällsynt för varje generation.

        Koestler bortsåg där från från den andra delen av evolutionsläran. Nämligen att de som var bäst anpassade till den aktuella miljön skulle överleva och föra anlaget vidare, medan de som inte hade ärvt det positiva anlaget hade mkt mindre chans att överleva och få avkomma.

        För övrigt fungerar evolutionen än i dag. T ex när det gäller resistenta bakterier

        Gilla

      • Jaxel skriver:

        @MARTINA
        Jag har förutom den nämnd boken också läst några (andra) intressanta och välskrivna böcker av Dawkins. Förutom sitt korståg mot Gud så har han också såvitt jag förstått gjort en betydande forskningsinsats.

        Korståget mot Gud finns ingen direkt anledning att fördöma annat än att det är tämligen meningslöst. (Ingen av de ”berörda” lär bry sig.) Han borde kunna uträtta något konstruktivt istället.

        På sätt och vis kan jag förstå Dawkins, men hans infallsvinkel är missriktad. Att människor tror på Gud är inget problem. Problemet är alla dessa som tror sig och påstår sig veta vad Gud vill med världen och våra liv. De sätter sig i Guds ställe. Om något borde betraktas som en hädelse är det i så fall just detta – att sätta sig själv i Guds ställe.

        Liked by 1 person

      • Sture skriver:

        @ Lars Holmdahl

        Den förklarar inte alls det som du tror att den förklarar. Bara för att visa hur fel du skall jag ta ett närliggande exempel, människans och chimpansens påstådda evolution ur en gemensam stamfader. Detta tror man ligger 10 miljoner bakåt i tiden. Det skiljer c:a 5% mellan människans och chimpansens DNA (tidigare trodde man 1,5 %). Människans DNA består av 3 miljarder ’baspar’ (som kan mutera), vilket innebär att människan och chimpansen skiljer sig åt på 150 miljoner olika ställen på genomet (=DNA). Om människans generationstid är 20 år så kan det som mest röra sig om 500.000 generationer under denna tid. För att mutationerna skall kunna sprida sig och bli dominerande inom varje generation, så måste samtliga individer inom denna generation drabbas av 300 likadana och samordnade GYNNSAMMA mutationer. I själva verket anser man att bara en på miljonen är en gynnsam mutation. Hur man än vänder och vrider på detta så blir ekvationen omöjlig och detta kallas ’Haldanes Dilemma’ efter en av pionjärerna inom evolutionsteorin, J. B. S. Haldane. Han fick det inte att stämma. I själva verket kunde man bara förklara en miljondels procent av skillnaden med evolution. Men J.B.S. Haldane dog strax därefter och problemet sopades under mattan. Men om du vill läsa mera om detta så finns det på nätet sök på ”Haldane’s dilemma” eller populationsgenetikens yrkeshemlighet.

        Gilla

      • Sture skriver:

        @ Marie-Louise
        Du minns helt fel om Arthur Koestler. Om du vill veta hur fel du minns så kan du få upp de tre kapitel i Janus som du påstår att du en gång har läst (men kanske inte förstått). Sök på ”Arthur Kostler om evolutionsteorin” så kommer det upp.

        Gilla

      • Marie-Louise skriver:

        De bäst anpassade har en egenskap, som ger dem bättre möjlighet att överleva och skaffa avkomma, vilket gör att ett positivt anlag sprids. Inget cirkelbevis.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @Marie-Louise
        Fördelen med The Selfish Gene är att den förklarar hur evolution inte agerar på individnivå utan på gennivå. Att ta genens perspektiv har stor förklaringskraft. Det perspektivet förklarar också fenomen man tidigare behövde gruppevolutionsteorier för.

        Gilla

  3. Lennart Bengtsson skriver:

    Som ung gymnasist läste jag Bertrand Russels Filosofins Historia med stort intresse och på egen hand efter ett mindre gräl med min lärare i kristendom och filosofi då jag meddelade honom att jag inte längre avsåg att följa hans undervisning. Följden blev förstås att jag inte fick något gymnasiebetyg i filosofi. Huvudorsaken var svårigheten att ta till mig det i mitt tycke abstrusa tänkandet hos flera av de tysk filosoferna inte minst Hegel, Nietsche, Marx och Freud. Till skillnad mot dessa ställde jag de klassiska grekerna och de engelska empiristerna Locke, Hume och Berkeley. Det som tilltalade mig hos de engelska filosoferna var att de byggde sin uppfattning om världen huvudsakligen på empiriska studier av verkligheten.
    Ännu större problem har jag i dag med den märkliga postmodernismen där verkligheten har förpassats till människornas subjektiva uppfattningar och som på mitt sätt att tänka tillhör vad man kan kalla det helt obegripliga. Dagens ”alternativa” sanningsbegrepp som idag plågar oss alltmer verkar på mig vara gengångare från en tid innan den naturvetenskapliga begreppsvärlden hade blivit vägledande.

    Liked by 1 person

  4. Den sjunde vågen skriver:

    Jo går det att äta, är den farlig och kan man fortplanta sig med den. Filosofer som frikopplar sig från detta för mycket tenderar att bli ointressanta, Nietzsche är inte en av dessa men när jag nådde Jean Paul Sartre så sade mitt 25-åriga sunda förnuft till mig att det var strunt. Att något är sant betyder inte att det är relevant och mycket av sentida filosofi som bygger på något vis på att gräva i att allt är relativt istället för at försöka förstå det som inte är det har lett stora delar av den nutida intellektuella klassen fel, och därmed hela samhället. Det är denna relativism som är hörnstenen för hela västvärldens utveckling under de se senaste 30 åren, det är först nu vi ser effekterna.

    Det är också delvis därför det nu inte är lönt att diskutera, de som har sitt sunda förnuft i behåll står långt närmare de gamla filosoferna än någonsin de flesta som styr idag, men när allt är relativt, tja men det är ju bara Einsteins åsikt att massan ökar med hastigheten eller att tiden går långsammare med ökande gravitation, eller att han var man, det var bara något han bestämt själv:

    Liked by 1 person

  5. Sture skriver:

    Patrik,
    du återkommer ofta till filosofi, nationalekonom som du är. Det får mig att tänka på boken ”Vägledning för vilseförda”, en filosofisk bok skriven av en nationalekonom, E. F. Schumacher. För övrigt den bästa bok inom filosofins område som jag läst. Precis som du var jag marxist i min ungdom och slukade all sådan litteratur. Denna bok fick mig emellertid att rensa ut alla dessa böcker och helt byta läsinriktning. Författaren, hade tidigare skrivit en bok om nationalekonomi, ”Small is beautiful”, som inräknats som hela världslitteraturens 100 mest inflytelserika böcker. Denna bok om filosofi var ännu mycket bättre (jag läste båda).
    Mitt exemplar blev sönderläst – och när jag en gång lånade ut den blev den ännu mera sönderläst. Vad göra ? Den var utgången på förlaget och eftersom ingen ny upplaga planerades hade man förstört tryckplåtarna (den utgavs innan digitaliseringen). Jag kopierade den på A4-papper till mina vänner. En av dessa kopior skickade jag till en kollega, professor i ett invärtes-medicinskt ämne.
    Någon månad senare kom det ett brev till mig med 5 nytryckta böcker. Han berättade lyriskt i brevet vad denna bok betytt för honom och att han tillsammans med en annan kollega varit i kontakt med förlaget om en nytryckning. Eftersom den inte fanns digitalt lagrad så var detta besvärligt, men då de båda beslöt att köpa 100 böcker var, som man avsåg att dela ut gratis till sina vänner vid tillfälle, ordnade förlaget en digitalisering och nytryckning. Så nu finns denna bok.

    När ”Vägledning för vilseförda” publicerades strax efter Schumachers död skrev en recensent: ”de sista orden till en förvirrad värld från en av dess få invånare som kunde se klart”. Och längre ned på baksidan detta uttalande från Arthur Koestler, Observer): ”Ett koncentrat av ett enormt stort och uppfriskande oortodoxt system av idéer . . . Den mest träffande kommentaren jag kan komma på är: Så här är det – amen.”
    Således Patrik, tänk dig detta: en djupt filosofisk bok skriven av en nationalekonom, och till på köpet en bok som förklarar vad det är för fel på den västerländska filosofin. Jag tror att du skulle tycka om den.

    Gilla

  6. Anna Kristina skriver:

    Visst är hjärnans tankar svårfångade i sina irrgångar. Tankar tycks leva sitt alldeles egna liv. Och förresten – hemska tanke – vem besitter modet att låta egna tankar flöda helt fritt ut i rummet – ofiltrerat? Tänk om egna tankar hördes rakt ut – ungefär som ljudet från en radio som bara står på – och som andra kan lyssna till. Att andra hela tiden hörde vad man tänkte. Man kan faktiskt bli mörkrädd för mindre.

    Ficklampans mer sociala ljuskägla måste nog därför vara extra smal. Vid och bred i sitt inre är en sak, men inte fullt ut till andra. Varje text, varje tal, varje ord vi yttrar och kommunicerar bär därför censurens ansikte. Vi sorterar och väljer. På samma sätt som media gör. Inget strömmar naket rakt ut. Verkligheten är alltid reflexer av något större och mer osynligt och svårfångat.

    Satt nyligen i väntrummet hos tandläkaren och bläddrade i en tidning. Man forskar numera även på insektshjärnor fick jag veta. Man sätter in pyttesmå elektroder i deras hjärnor. Skapar sedan valsituationer för de små liven. Och se…, de väljer och lär sig, får erfarenhet och blir rädda. Har känslor och drifter, precis som vi. En värld långt bortom schabloner och mekanistiska synsätt blottas. Instinkt som begrepp faller sönder, och känslor, drifter och rädsla tar plötsligt plats.

    Traditionellt har vi ofta sett på insekter som avancerade robotar. Små automater som kan irritera vår tillvaro. Vem vill att myggor som piper och sticker, skall ha känslor – när vi slår dem? Vem vill att även flugor skall bli skräckslagna när flugsmällor missar målet?

    Intelligentast var i alla fall kackerlackor och bin. Ett bi hade en miljon nervceller i en kubikmillimeter stor hjärna. Och varje enskild nervcell hade upp till 10 000 förbindelser med andra nervceller. Och för myror fördelades intelligensen på alla andra myror. De tänkte mer kollektivt, som en överordnad hjärna. Då behövde deras hjärnor inte vara lika stora som hos den mer ensamme.

    Och nu upptäcks allt fler jordliknande planeter. Kanske tillhör rentav liv, som sådant, universums vardag? Att där finns många Patrik där ute som funderar över livets tillvaro och dess olika fasetter – men att dessa Patrik har olika antal ben och rentav flera hjärnor. Som kan vara stor eller liten, som hos flugor – och kroppsligen uppbära volymer som blåvalens eller myrans. Vem vet, för vi simmar alla i kunskapens stora hav – men ser blott det näraliggande omkring oss.

    Gilla

    • Mormor skriver:

      Enormt märkliga och komplicerade natur! Och så fanns det någon här ovan i kommentarsfältet som frågade vad det var för fel på evolutionsteorin..

      Gilla

    • Hortensia skriver:

      ”Intelligentast var i alla fall kackerlackor och bin. Ett bi hade en miljon nervceller i en kubikmillimeter stor hjärna. Och varje enskild nervcell hade upp till 10 000 förbindelser med andra nervceller. Och för myror fördelades intelligensen på alla andra myror. De tänkte mer kollektivt, som en överordnad hjärna. Då behövde deras hjärnor inte vara lika stora som hos den mer ensamme.”

      Intressant information, Anna Kristina, som överförd till människor erbjuder en rimlig evolutionär förklaring till den generella skillnaden i uppmätt intelligens mellan befolkningar i teokratiska klankulturer, där allt – t o m våldtäkter – sker i grupp, och sekulära västländer, där individuellt ansvar, kreativitet och problemlösning premieras.

      Gilla

  7. Göran Fredriksson skriver:

    Intressant fråga som jag tills nu sett som en självklarhet men som kanske inte är det.

    Det aktiva tänkandet som sker i hjärnan synes vara att anstränga sig med att tänka ut något med hjälp av befintliga kunskaper. Politiker har tagit till sig detta, de är alltid ivriga med att framhålla när de arbetar aktivt, det innebär när de tänker logiskt med hjärnan på sina utmaningar. Till skillnad mot när de i övrigt arbetar passivt och bara reagerar med förlängda märgen, vilket de alltid torde göra utom när de vid sällsynta tillfällen arbetar aktivt och då genast ges plats i t.ex. SVT för att informera sina väljare om när de försöker göra skäl för sin lön.

    Annat som de flesta måste tänka ut aktivt kan vara att räkna ut hur mycket man skall betala i snabbköpskassan i den takt som varornas streckkoder läses av. I miniräknares och datorers tidevarv har vi befriats från att tänka aktivt vid många tillfällen. En del individer har ägnat den friställda tankekraften och tiden till att fylla på med nya kunskaper och att tänka aktivt på annat nyttigt, en del latare individer har valt att ge hjärnan semester, en del har t.o.m. pensionerat hjärnan då den egna försörjningen ändå är ordnad. Att vi numera slipper att tänka aktivt i många vardagliga situationer har nog haft stor betydelse för samhällsutvecklingen som av nämnda skäl har vidgat klyftorna mellan olika individer och befolkningsgrupper. Har det gjorts någon forskning på detta?

    Det undermedvetna ser jag som allt det som man har lärt sig genom egna erfarenheter eller uppfostran, t.ex. hur skaffar man mat, går det att äta, är det farligt m.m.

    I det undermedvetna samlas också allt det som man själv har tänkt ut och som blir till utantillkunskaper. På senare tid i ett utvecklat samhälle som det svenska, har tillkommit sådant som hur snor man till sig bidrag, hur lurar man myndigheterna etc. I det undermedvetna finns även sådant som man måste veta för att kunna reagera snabbt. Dit hör t.ex. hur man reagerar vid bilkörning vid ishalka, om ett mötande fordon plötsligt dyker upp på fel vägbana, om någon plötsligt avser att slå ihjäl en eller att snabbt bedöma att man inte blir lurad när man växlar pengar.

    Gilla

  8. Anders skriver:

    Tja, det är ju inte bara mat tillvaron handlar om. Det andra primära är att hitta någon att lägra, för att använda PE:s ordval (skulle vara spännande att höra Hassan i Rinkeby skrika ”Jag ska lägra din mamma”). Genernas viskande handlar nämligen om deras egen överlevnad, antingen i den kropp de är i just nu, eller i avkommans. För vidare läsning rekommenderas Richard Dawkins ”The Selfish Gene”.

    Gilla

  9. Sven skriver:

    Känsla kommer före tanke, jag sitter just i ett väntrum på ett sjukhus, tillsammans med flera muslimer, även svenska kvinnliga konvertiter, med barnen, gud förbjude att en muslimsk man skulle ta barnen till sjukhus, de kommer bara med om frun eller dottern skall undersökas. Jag vet inte om det har allmänt intresse men jag har gått från att tänka att man inte skall dra alla över en kam till ett djupt hat som jag i denna stund har svårt att kontrollera. Känsla före tanke, känslan är numera helt dominerande. Jag tror dessutom att känslan är på rätt spår, hat är det proportionellt moraliskt riktiga.

    Liked by 1 person

  10. Lars Holmdahl skriver:

    Bilden leder fel. Det är inte någon som vandrar runt och belyser kvadratmeter efter kvadratmeter. För vem skulle denne belysare vara och vad är det som uppfattar den belysta ytan?

    Nej i själva verket är det ytan själv (det undermedvetna) som väljer att medvetandegöra, tända, en viss kvadratmeter. I vissa mycket farliga och snabba lägen kan man uppleva hur man agerar ändamålsenligt utan föregående medvetet beslut. Man upplever sig bli passagerare i sitt eget liv. Det sker när det undermedvetna inte har tid att skapa illusionen av ett medvetande som bestämmer.

    En gång under ett ledningsgruppsmöte fick jag en bild av deltagarnas undermedvetna som varande basketbollar, där medvetandet var huvudet på en knappnål intryckt i basketbollen. Så kastades bollarna in i rummet och studsade mot varandra. Medan medvetandet åkte med som myran på elefantens rygg, som tror att det är den som styr.

    Var fattas besluten i hjärnan? Ingen av cellerna är förmer än de andra, även om de agerar på olika hierarkiska nivåer i processen. Efter lite tänkande kommer man fram till att ingen av cellerna fattat beslutet. Det är ingen som styr. Besluten bara uppstår.

    För hundra är sedan tänkte man att en fågelflocks böljande rörelser över himlen berodde på att alla fåglarna följde en ledarfågel. Man kunde helt enkelt inte tänka sig organiserad, ändamålsenlig, verksamhet utan en ledare som bestämde. Numera vet man att fåglarna anpassar sin flykt till några av de närmaste fåglarna, styrda av några enkla regler. Likadant med trafiken. Ingen som styr.

    I ett stort företag märker man tydligt att det inte finns någon som styr. VD kan skrika sig blå i ansiktet, han får den produkt som utvecklingsingenjörerna behagar ge honom. Likadant med Sverige. Minns du tsunamikatastrofen. Alla väntade på myndighetsagerande, på att regeringen skulle agera, men inget hände. Då avslöjades att det inte finns någon som styr. Landet irrar omkring vind för våg.

    Man kan inte styra komplexa system, bara påverka dem. Det gör man med policys, regler, målbeskrivningar, belöningar och bestraffningar, metoder, processer och procedurer. Kultur om man så vill. Något annat finns inte.

    Liked by 2 people

  11. olle reimers skriver:

    Jag tror att vår mest centrala tanke är att överleva. Den tanken är det som styr handlandet; på lång och kort sikt. Det kan låta som en ren truism och det kanske är det. Det jag menar är att vi hela tiden söker medel för detta överlevande. Känslan som kan uppstå när man alltför aktivt söker dessa medel är ångest. En existensiell ångest som kan göra en förtvivlad. Mycket av det vi gör: skaffar kompisar, går på gymmet, dricker sprit och röker på, letar efter en livspartner, vill tjäna pengar, hitta Gud, anamma den politiska formeln (islam, kommunism, whatever). Den existensiella ångesten är så stark att den dominerar våra livsval; mer eller mindre medvetet. Vi vill bl av med ångesten eller dämpa den. Vi vill inte ha den tillbaka. När vi anser oss ha botat ångesten kan vi drabbas av en häftig eufori. En känsla av att vara befriad från ångesten.

    När vi väl anser oss ha funnit botemedlet; tillfälligt eller för längre tid, går det inte att bli övertygad med rationalitet att det är fel på något sätt. Många klänger sig därför fast vid ideologin, penningen, alkoholen eller partnern trots att ett rationellt övervägande ger vid handen att det leder åt pepparn. Fruktan för att överge det där som räddade en från den existensiella ångesten är för stor.

    Jag påstår alltså att det är rädslan för den existensiella ångesten som styr och avgör vilka vägar vi vandrar. Bara om man har överlevt förlusten av medlet tillräckligt många gånger har man en möjlighet att bryta ångesten och kunna bli en fri människa igen; som man var som barn.

    Gilla

  12. hemmnet2014 skriver:

    Medvetandet fungerar lite som en dators användargränssnitt, påpekar Tor Nörretranders i boken ”Märk Världen”. Du upplever dig ha kontroll över hur skärmen ser ut och hur datorn arbetar, men egentligen har du ingen aning om du inte är konstruktör av både mjuk och hårdvara. Ficklampsexemplet tar Nörretranders också upp…

    En fantastisk bok som jag tror (!) egentligen handlar om information och svårigheterna att behandla mängder av densamma. Trådarna knyts ihop i slutet och man har fått en filosofisk/naturvetenskaplig insikt.

    Gilla

  13. Hortensia skriver:

    Tänkvärt, Patrik, men det enda jag kan tänka på just nu är att det är fredag och äntligen dags för DGS-TV. Trevlig helg!

    Gilla

  14. Sven skriver:

    Intressant, är det vänsterliberalers undermedvetna som gör att de nu försvarar muslimska brödraskapet? Cecial Uddén öveträffade sig själv idag på P1, barnen leker på golvet med radiostyrda bilar, pappa i fängelse, men de är stolta! Stolta för att pappa sitter i fängelse för sina åsikter. Ledarsidorna pekar på samma sak:

    https://ledarsidorna.se/2017/03/norell-om-kritiken-har-de-rokt-pa/

    Den inre islamiserande kretsen där Mattias Gardell, Ulf Bjereld och socialdemokratin tillsammans med SVT och SR är kärnan av överlöparna verkar uppenbarligen medvetet för muslimska brödraskapet. Som vanligt får man sätta sitt hopp till Trump och att han förbjuder denna organisation. Det är just MBS åsikter vi är rädda för.

    Gilla

  15. Sixten Johansson skriver:

    Vi lever i en spännande tid. Sverige är ett snart fullmoget samhällsexperiment. Snart bekräftas eller falsifieras teorier och förutsägelser om allt möjligt: frågor om kulturers livsduglighet och överlevnad, utgjutelser om liberalismens kollaps och religioners nödvändighet, tankar om solipsism och atomisering och nygamla idéer om livets, medvetandets och verklighetens natur.

    Vår vardagsuppfattning om verkligheten bestäms än i dag av den klassiska fysikens grundprinciper. Men de gäller inte i mikrokosmos, som ju finns inom oss. Och fysik eller neurofysiologi förklarar varken livet eller medvetandet. Den framstående stamcellsforskaren Robert Lanza har lanserat en grandios teori kallad biocentrism: Livet och medvetandet är nyckeln till att förstå universums natur. Verkligheten är en process som involverar vårt medvetande. Fast Lanza övertolkar kvantmekanikens förbryllande experimentella rön, så är det tydligt att livet, medvetandet och verkligheten blir allt viktigare nyckelord även för samtidsförståelsen. Alla tre betecknar processer.

    – Varje medvetande formar sin egen bild av verkligheten, så varje individ lever i sin egen värld (även djur, fåglar, fiskar, insekter, blommor osv.). Relativism och solipsism, javisst.
    – Vi är sociala djur, så vår världsbild präglas kraftigt av kollektiv och hierarkier, alltså påverkas vi mest av härskarklassens tänkande. Marx hade rätt.
    – Vi har kvar vår animaliska natur, reptilhjärnan också, tack och lov. Patriks drifter är allmänmänskliga.

    Men kvantfysiken är fantasieggande. Kanske kan vår egen partikel- och vågnatur förklara varför vi har och behöver ha materialism + idealism, kroppen + medvetandet och dess kontakt med allt annat vågliknande ogripbart (det omedvetna, emotionerna, personligheten, anden, själen, de transcendenta idealen) både inom oss själva och i våra sociala gemenskaper.

    Gilla

  16. Fredrik Östman skriver:

    Ursäkta min sura mage, det är väl peristaltiken igen, men som filosofi betraktat var väl det där verkligen, visserligen som utlovat, förbannat lite. Inte ens en tumme.

    Marx och Freud var två bedragare och vidriga missbrukare av sina medmänniskors liv och hälsa. Varför ens omnämna dem i andra sammanhang?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s