Gästskribent Rutger Engellau: Att lära av framgångarna

logo­DGSSjukvården är i kris. Många får inte den vård de har rätt till. Regeringen tillsatte en konsult för att ta fram ett förslag för att komma tillrätta med missförhållandena. Instruktionerna var tydliga, regeringen ville inte ha några halvmesyrer. Största möjliga humanitet och hänsyn till de svaga var en självklarhet.

Konsultens grepp fyllde alla med häpnad och beundran. Som modell för sjukvårdens organisation hade han nämligen tagit det erkänt framgångsrika svenska asylsystemet!

Så här beskrev konsulten sina visioner för statsministern.

När räddningspersonalen kommer till en olycksplats måste de börja med att beta av den kö som personerna på platsen själv bildat, inte som nu att de enväldigt och odemokratiskt beslutar, prioriterar och till och med avvisar hjälpsökande. Reglerna blir istället väldigt enkla. Alla som hävdar de har vårdbehov måste ovillkorligen omhändertas utan undantag. Först i kön gäller, även om det bara är någon åskådare

Redan här var statministern upprörd. Rättvisa ska det vara och inga gräddfiler, men Löfven inflikade att man kanske skulle kunna ha särskilda prioriterade kvotgrupper med förtur. Att kvinnors vårdbehov ofta åsidosätts är ju ett känt problem. Ambulanserna skulle gå i skytteltrafik med skadade till sjukhuset, ja även med helt oskadade. Alla ska med, sa konsulten. Statsministern nickade ivrigt bifall.

Men nu kom konsulten med lite fördjupad information. Någon närhjälp ingår inte i den svenska tanken om hur man i asylsystemet hjälper nödlidande. Hjälpen utförs ju hundratals mil bort och utan taxiliknande lyxservice. Därför, fortsatte konsulten så plockar vi bort alla ambulanser och all lokal sjukvård. Sjukvård ska istället koncentreras långt från där folket befinner sig, förslagsvis i övre Norrland. De kan ju alltid åka kommunalt sa statsministern nöjt. Äntligen något till Fridolin!

Proceduren för sjukvård blir då att endast de som tar sig till sjukhuset i Norrland kan komma ifråga för vård sa konsulten, men tillade det skulle innebära en mycket bättre sjukvård. Nu avbröt statsministern konsultens redogörelse. Han hade blivit orolig. Det här innebär ju att ingen som helst sjukvård erbjuds i resten av landet sa han. Och? var konsultens nästintill arroganta svar. Du menar väl inte att asylsystemet skulle vara fel på något sätt? sa konsulten, varvid statsministern snabbt tystnade inför denna indirekta anklagelse om populism.

Den förmodade sjuke/skadade blir patient genom att personen ifråga officiellt och på plats sjukförklarar sig själv. På pricken som det fungerar inom asylområdet. Det blir ju som en ny MBL (Medbestämmandelag) och stärker demokratin inflikade Löfven euforiskt! Konsulten fortsatte med sin redogörelse. Vården blir ingenting läkarna styr över, patienten behöver inte uppvisa några symptom, utan vi tar fasta på patientens självupplevelse. Patienten, den sjuke, läggs in på sjukhuset och utredning hur sjuk patienten är och vilken vård som behöver sättas in påbörjas.

Först görs en ordentlig undersökning och mängd prover tas för att söka nå klarhet i sjukfrågan. Om patienten friskförklaras så är dennes rätt att överklaga obegränsad via en särskild inrättad sjukdomstol och det skapas ytterligare en instans kallad översjukdomstolen. Om patienten överklagar sin friskskrivning – observera termen friskskrivning, förtydligade konsulten, ty tills motsatsen har bevisats är personen att betrakta som sjuk – så föreligger obegränsad rättshjälp bekostad av staten och utförd av den svenska advokatkåren. Som jämförelse, sa konsulten, så kostar hela rättsprocessen för asylanter som kämpar för uppehållstillstånd, årligen miljardbelopp, men här får vi nog räkna med minst det femdubbla, kanske tiodubbelt.

Ett patientärende i det nya sjuksystemet kan dock ta flera år förklarade konsulten. Bara att genomföra alla undersökningar tar tid och ärendet ska – om det överklagas – passera flera rättsliga instanser. Därtill kan sjukärenden vandra runt i systemet, till exempel när anlitad advokat funnit en tveksam tolkning av ett blodvärde varvid sjukdomstolen återremitterar ärendet till sjukhuset för nya prover och fördjupad analys, och likaledes när den sjuke efter tid kanske uppvisar andra och nya kroppsliga besvär som inte tidigare funnits med i sjukjournalen. Så måste det vara menade statsministern – vården ska vara rättssäker och trygg – precis som i asylsystemet.

Följden blir, fortsatte konsulten, att tidsåtgången att fastställda patienternas sjukstatus tar stora resurser i anspråk. Därför föreslår jag också att processen snabbas upp med inslag av automatisk sjukskrivning utan undersökning för vissa. Vi föreslår därför att vårdsökande  bördiga från Karlstad, Alingsås, Skövde, Ulricehamn, Växjö, Göteborg och Lysekil automatiskt sjukskrivs så snart de ankommer till sjukhuset i Norrland. Precis i min smak påtalade Löfven. Snabbspår ska det vara.

När sjukvården nu i huvudsak ska bygga på patientens egen sjukskrivning med lön så gick konsulten in på frågan om övriga regler kring detta. Sjukskrivning bör vara begränsad till ett antal år, men blir i verkligheten på livstid, förklarade han. Också den sjukskrivnes familj ska sjukskrivas. Ersättning förutsätter dock man bosätter sig i Norrland. Däremot ska man kunna stanna upp till ett år i taget i sina gamla hemort, utan att ha anses vara utflyttad, precis samma som inom asylområdet, sa konsulten triumferande.

Den sjuke skrivs ut från sjukhuset så snart det bara går och flyttar in i statligt finansierade bostäder. Något krav på egenförsörjning föreligger inte, men tar den sjuke ett arbete så avräknas sjukersättningen mot lönen. Detta är ju toppen, sa statsministern, Norrland behöver ju massor med folk, hur ska de annars klara välfärden? Dessutom behövs ju färre bostäder i Norrland om patienterna mestadels håller sig hemma i Bromölla. Egentligen behöver de sjuke bara ett bankkonto för utbetalning och en mantalsskrivningsadress i Norrland för att allt ska löpa smärtfritt.

Men, fortsatte konsulten, här finns också faror. För det finns en risk att det hela kan bli dyrt för att många kanske skulle välja att sjukskriva sig för alltid. Nu blev statsministern högröd i ansiktet av upprördhet och vrålade: Att ge sig på svaga och sjuka med sådana beskyllningar är fruktansvärt! Det är inte mitt Sverige!

Hukande fortsatte dock konsulten. Vi har ändå lagt in en broms – bara för säkerhets skull! Om bara femtiotusen uppgivet förkylda skulle ta sig till Norrland varje år så skulle det med anhöriga bli hundrafemtiotusen nya långtidssjukskrivningar per år. Därför bör anhörigsjukskrivningen inte tillämpas fullt ut. Våra kalkyler säger oss också att kanske bara 40 procent skulle välja att ta ett jobb, utan i stället nöja sig med sjukpenningen. Dessutom verkar efterfrågan på arbetskraft begränsad i Norrland, så alla som vill arbeta kanske aldrig får ett jobb. Därför föreslår vi möjligheten att inskränka trafiken över Dalälven och som worst case scenario så ska bron sprängas. Det kommer att ordna sig, sa Löfven, vi spar ju in på sjukvården och sjukskrivningen i resten av landet så det går nog på ett ut.

Rutger Engellau är en 62-årig akademiker, trebarnsfar och farfar. Han är företagare och humanist som inte bara egoistiskt har den egna familjens väl för ögonen och därför våndas över Sveriges utveckling.