Närmare besked

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Jag tjatar hela tiden om att Sverige, om en mer korrekt människosyn av traditionell medelklasskaraktär kom att dominera, skulle ordna sig på lite sikt. Hur kan det vara?

Mitt budskap är egentligen både enkelt och komplicerat.

Enkelt: vafan, läraren bestämmer och eleven lyder, ingen cyklar på trottoarerna, ingen jävel blåser Försäkringskassan på bidrag, kriminella sys in och stoppas i fängelse, alla uppför sig enligt hederliga svenska regler sedan hundratals år, företagare anses för hjältar inte bara i retoriken utan även i statens regelverk, far åt helvete med EUs krångliga regelverk.

Komplicerat: det finns faktiskt folk som behöver omvärldens hjälp, om vi inte vill att de ska svälta ihjäl på gatorna måste vi ha ett omsorgssystem, medborgarna kan inte alltid ta hand om sina åldriga föräldrar så det är nog ett gemensamt ärende (eller kanske inte, det tål att tänka på), vad med föräldrar som satsar mer på att förverkliga sig själva än att ta hand om sina barn?, nu kommer det ett gäng IS-krigare till Göteborg och behöver tandvård, vad gör vi?, hur ska vi hantera en massa migranter som inte kan få jobb?

Så budskapet är inte så klart som man kanske hade trott.

Det första är att definiera det ”vi” som ska lösa problemen. När man säger ”vi” så menar man oftast politikerna, riksdagen, regeringen, kommunfullmäktige. Jag tror inte längre på detta ”vi”. Politiker är nog snälla som svenskar är i allmänhet, men också egennyttiga och ofta ganska otillräckliga eftersom folk med begåvning normalt hittar bättre sätt att utveckla sin potential. Om det hade gällt att styra skutan under lugna förhållanden när intet mer krävdes än att de skulle hålla rodret i mitten så hade vi kunnat lita på dem, men nu är det andra bullar. Nu krävs förnuft, beslutsamhet och ledarskap och det är de inte förmögna.

Men de nödvändiga kvalifikationerna och erfarenheterna finns hos folk utanför politiken. Sverige är ändå tills vidare ett mycket framgångsrikt land och det beror inte på politikerna, utan på dugliga medborgare. Den stora frågan är hur dessa dugliga medborgare ska kunna mobiliseras för värvet att skapa ordning och framtidstro i nationen.

Jag träffar varje dag flera sådana dugliga medborgare som i sin dagliga gärning följer just den sortens människosyn som Sverige behöver och som är motsatsen till den som politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex bekänner sig till. Dessa dugliga medborgare anser, tvärtemot politikerna, att folk i allmänhet är rätt kapabla och kollektivet har rätt att ställa krav på dem. Försök att begripa att gratis utbildning på skattebetalarnas bekostnad är en förmån, inte en skyldighet! Jaså, det är en skyldighet? Fundera då på att upphäva den skyldigheten och använda skolbudgeten till att skapa de bästa förutsättningarna för dem som vill dra nytta av förmånen.

Och vad med de rötägg som inte vill gå i skolan, skaffa sig jobb och uppföra sig som skötsamma medelklassare? Här kommer vi till välfärdssystemets ödesfråga.

Rötägget säger: ”Jag tänker inte anpassa mig till dina medelklassnormer. Försörj mig och gör mig i övrigt till viljes för annars kommer jag att jävlas med dig och bränna bilar eller låta journalister förklara för alla hur du förtrycker mig”.

Då hamnar medelklassaren i beråd, ty han är snäll och han är inte van vid andra slags människor än andra medelklassare. Han har svårt att föreställa sig att det finns folk som tänker missbruka hans vänliga sinnelag.

OK, medelklassare, fatta att vi står i en brytningstid. Sluta ge efter för galna idéer och stå upp för dina värderingar.

24 thoughts on “Närmare besked

  1. malmobon skriver:

    ”I have a Dream”
    För det första måste public service bort i den form den finns idag. Kan ske tidigast 2020 då deras sändningstillstånd går ut.
    För det andra MÅSTE Miljöpartiet komma bort. Tappat sin ursprungliga ideologi. Makt viktigare.
    För det tredje måste vi börja tänka utanför den ”normala” boxen hur arbetslösheten bland invandrare skall minskas. Mitt förslag och SD Malmös är ett utökat återvändarstöd.
    Jobb kan skapas i deras hemländer. Flytta ner filial till AF till Irak och Syrien. Vi har många företag som gärna skulle vilja vara med i uppbyggnaden med deras produkter.
    Kunde skapats jobb både där nere och här hemma.
    För det 4:e och viktigaste. Se islam som en politisk ideologi. Därefter skall den förbjudas, precis som nazism gjordes efter 2:a världskriget.
    Rösta på Sverigedemokraterna 2018. Finns inga andra trovärdiga partier.

    Liked by 3 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Förmodligen har ingen idé orsakat större skada på vårt samhälle än den som väcktes efter Andra världskriget när televisionen uppstod i England att staten skall erbjuda allmänna informationstjänster på en förment opartisk grund. Denna idé föregick den löjeväckande filosofiska uppbyggnaden av dekonstruktionella teorier. De är bara rationaliseringar av BBC:s ethos: att ställa en foliehatt som balans till varje sant uttalande.

        Gilla

  2. Axel skriver:

    Tyvärr är en stor del av medelklassen – främst den kvinnliga halvan – helt indoktrinerad av postmarxistiska idéer. Och den generation som kommer – 80-talisterna, 90-talisterna – är ännu värre än de medelklassare som är samhällsbärande i dag. Jag vet, jag träffar dem dagligen. Tyvärr tror jag inte det kommer ändras förrän medelklassen får det riktigt kärvt – och helt enkelt inte längre är medelklass, utan ruinerad. Med tanke på den skyhöga privata skuldsättningen i Sverige så kommer nästa lågkonjunktur bli tuff för många. Och då kommer det inte finns tid för förljugen normkritik, medelmåttigt självförverkligande, befängt hat mot den vite mannen.

    Ibland burkar jag fråga dessa bortskämda radikalfeminister om de någonsin funderat över hur situationen ser ut för kvinnor i samhällen där den vite mannen inte sköter ruljansen? Tror de verkligen att det kommer bli bättre för dem när den afrikanske, arabiske och afghanske mannen är i majoritet? Vissa får sig en aha-upplevelse, men i de flesta fall besitter de noll förmåga till konsekvenstänk.

    Det enda som är glädjande är att de individer som är begåvade ser varthän de barkar, och hamnar i det liberalkonservativa laget. Vänstern och kaosliberalismen attraherar idag bara medelmåttor. Genusvetarna har kvantitet, men ingen kvalitet. De generar ingenting, bara skor sig på skattepengar. Men snart ryker deras anslag. Då får de sätta sig i kassan på ICA och räkna sina högskolepoäng från Södertörn.

    Liked by 6 people

  3. kim skriver:

    Mitt i prick. Det vi behöver är ett välfärdssystem som backar upp i verkligt utsatta situationer, men det vi har är ett system som uppmuntrar människor att ta på sig offerkoftan. Välfärdssystemets ”förstående” natur har dessutom tagit sig orimliga proportioner och börjat betrakta förövare som offer. Jag vill inte betala för IS-jihadisters skuldsanering och körkort.

    Liked by 2 people

    • Göran skriver:

      Hur vore det att skrota välfärdssystemet? Man kan åtminstone tänka sig tanken. Som jag ser det, betalar privata försäkringar för det man vill ha. Det kommer att vara betydligt billigare än att betala dem via skatt. Sedan lägger man till en privat försäkring som hjälper till och täcka kostnader för de lite mindre bemedlade. Som grädde på får man en mycket bättre sjukvård , omsorg och skola. Till sist engagerar mig sig i organisationer där civilsamhället tar hand och hjälper folk såsom hemlösa.

      Lätt ironiskt kan man titta på rika människor. De flesta människor tror att rika bara engagerar sig i sig själva. Så är det inte. De hjälper gärna andra människor. De flesta rika blev rika på grund av att de fick hjälp av andra. De flesta rika vet att man måste ta hjälp och inte kan fixa allt själv. Därav hjälper rika andra människor med allt möjligt och även att ge andra chansen att bli rika. Dessutom ser de flesta rika, att gott om pengar skapar möjlighet att hjälpa andra.

      Så frågan är hur det kommer sig att den s.k. arbetarklassen eller medelklassen är så pigg på att ”sälja bort” sitt engagemang att hjälpa andra genom att så godvilligt betala skatt och lämna över ansvaret till mer eller mindre korkade politiker. Det borde vem som helst förstå att det inte kan sluta i något gott.

      Gilla

  4. Höga kusten skriver:

    Vi pratat ofta om utveckling. Att samhället förändras. Den förändringen består av många olika delar. Vissa kontrollerar vi, andra inte. Teknik inbillar vi oss kunna kontrollera. Och det gör vi nog i det korta perspektivet. Men någon egentlig överblick över dess omdanande effekt på samhället, i ett längre perspektiv, har vi mer sällan.

    Ingen kunde förutse konsekvenserna av motoriseringen av den hästdragna vagnen. Att den skulle leda fram till ett bilsamhälle, som direkt påverkar var och hur vi bor och arbetar. Eller vad den begynnande elektrifieringen av samhället, i början av 1900-talet, skulle komma att få för följd på samhällsutvecklingen. Hur elektricitet nu driver miljontals av prylar och tekniska system.

    Inte heller vad bröderna Wrights första flygning vid Kitty Hawk skulle innebära. Hur flyget senare, rent fysiskt, skulle binda ihop världen. Eller hur internet och dess dataprotokoll, skulle knyta samman världen i en väv av ömsesidigt beroende.

    Hur vi idag omdanar samhället via en kraftfull migration, har vi heller ingen överblick av.
    Ingen äger någon pålitlig kristallkula med förmåga att visa upp den framtida utvecklingen.

    Människan har lätt för att arbeta praktiskt. Lösa näraliggande problem. Migrationen ställer oss dagligen inför en mängd sådana problem. Hus måste byggas. Tänder lagas. Sjuka måste få vård. Barn sättas i skolan. Kriminalitet bekämpas. Allt mycket praktiskt, och ibland även ”utmanande”.

    Om någon på 50-talet, i en framtidsdystopi, beskrivit dagens svenska no-go-zoner, hade ingen lyssnat eller tagit henne på allvar. Människans fantasi må vara stor, men räcker sällan långt.

    Trots en viss kontroll, illusorisk eller ej, över teknikaliteter, så har vi praktiskt taget ingen kontroll alls över hur människor tänker och känner. Hur attityder uppstår, förändras och utvecklas. Hur människor förhållningssätt gentemot varandra påverkas av en mer turbulent social omrörning.

    Vi kan försöka styra via lagar, men efterlevnad kräver kontroll och påföljd. En rättsapparat. Enbart till delar kan den styra över attityder och tänkande. Oftast sitter rättsapparaten i baksätet. Den får i hög grad enbart följa med och agera städgumma. Vi lappar och lagar vartefter vi bygger och organiserar vårt samhälle. Och även grundlagar förändras.

    Nu har vi en migrationen som innebär en import av en mängd olikartade värdegrunder. Vi får ett samhälle som allt mer präglas av en mosaik av nya attityder och kulturellt innehåll.

    Samtidigt har vi begränsade samhälleliga resurser, som måste fördelas. Prioriteringar måste göras. Vägval ske. Och nya resurser måste kontinuerligt tillföras från de arbetande medborgare. Och ingen vet vart dessa mer delikata balanser finner mer stabila vilolägen. Ingen vet vart den, så kallade utvecklingen, tar vägen.

    Men det finns en regel som ofta är bra att följa, och det är försiktighetsprincipen. Den är i princip konservativ. För ytterst handlar den om riskminimering. Men den principen har vi politiskt redan kastat över bord. Vi har nu anträtt en period av samhällsutveckling ingen människa har en aning om vart den leder. Det gäller materiellt, i fördelningen av resurser, men framför om hur moral, etik och normer kommer att utvecklas i en annorlunda samhällelig kontext. Hur vår gemensamma framtid kommer påverkas till sitt innehåll.

    Vi rider allt mer på en otämjd vildhäst, barn likväl som äldre. Stadsbo som landsbygdsbo. Fattig likväl som rik. Frisk som sjuk. Vad som då händer i våra mentala inre världar står skrivet i stjärnorna. Vem och vilka som i framtiden eventuellt tvingas fly från vem, och till vad, och på vad sätt, och varför, vet ingen. Vi omges redan idag av stora flyktingströmmar, men även av ekonomisk driven migration. Trygghet och resurser söks upp. Olika in- och ut-grupper förflyttar sig, och är olika viljestarka, och söker alla en egen framtid. Globalismens följdverkningar på samhällen har enbart börjat. Och där har mänsklig naiviteten inte någon plats. Det vet vi i alla fall, för det uppvisar all mänsklig historia.

    Liked by 2 people

  5. Elöd Szanto skriver:

    Tack Patrik,
    Det var rakt på sak. Tar inte vi som medelklass tag i saken kommer motståndet att ske på extremkanten, och då menar jag inte SD utan de riktigt extrema.
    Det gynnar ingen!
    Just nu ser jag dock ingen annan lösning än att stödja dem som försöker punktera
    ”Floskler Sverige”.

    Gilla

  6. Erik skriver:

    Problemet för oss vita medelålders män är att vi endast kan slå nedåt.

    Denna omständighet fråntar oss möjligheten att ha synpunkter på någonting överhuvudtaget eftersom havda synpunkter per definition då med automatik alltid riktas nedåt. Alltid. Mot kvinnor, muslimer, araber och afrikaner för att nämna de populäraste grupperna som har invändningar mot vårt herrevälde.

    Vi vita män har dock inte försatt oss i denna dominansposition av egen kraft. Att sättas på piedestal är ingenting man gör själv utan man placeras på densamma av någon. Likaså är privilegier något som man förlänas, det är inte heller något som man kan erkänna sig själv.

    Varför ges vi då denna position av alla de som kan slå uppåt?

    Tja, någonting har vi väl gjort hyggligt rätt på vägen. Lite medelklassnormigt sådär.

    Gilla

  7. Sldy skriver:

    Detta tycker jag är mycket intressant, jag är fullständigt enig i att Sveriges succé har lett till att medelmåttor har kommit att leda oss. Folk med större eller djupare kvalitéer har inte gjort sig besvär, det är som ett apspel när man ser riksdagsdebatter och man undrar hur det har kunnat gå så långt.

    Att följa DGS känns som att vara ute på en resa, jag undrar i hur hög grad Patrik har sin destination klar, det är som en järnväg som byggs medan vi reser på den, det jag gillar är att det är lite som i ”the road not taken”

    Two roads diverged in a yellow wood,
    And sorry I could not travel both
    And be one traveler, long I stood
    And looked down one as far as I could
    To where it bent in the undergrowth;

    ”Sorry I could not travel both”, det är här vi står idag. Jag brukar argumentera för att det har varit fel att dela upp svenskarna i goda och onda, men på ett djupare mytologiskt plan så tror jag verkligen att människor skiljer sig åt och det är tydligt att det varken är det goda eller krigarna eller hjältarna eller trollkarlarna eller ens i de flesta fall de onda som styr oss, det är en grupp medelmåttor utan stark inre kompass. De som identifierat det onda som vi nu står inför var möjligen i många fall heller inte drivna av godhet och detta har förhindrat de goda, krigarna och hjältarna och trollkarlarna att träda fram, men vi står i en brytningstid.

    Jag tror många inom sig känner en inre figur träda fram, varför skriver man här? Varför inte jobba för egennyttan istället? Jag tror folks inre godhet, krigare, hjälte eller trollkarl är på väg att träda fram. En bra bok om hjälten är Campbells ”The hero with a thousand faces”, i den så måste hjälten träda in ett äventyr med många prövningar, för att till sist segra och vinna ett pris och självinsikt, men sedan är det upp till hjälten om han vill föra sitt pris tillbaka till världen för att förbättra den..

    Det som blir tydligare och tydligare är att de som iklätt sig rollen som de goda i bästa fall endast är vilseledda (bara att man säger det så öppet är avslöjande) och i värsta fall har tagit ett steg inte mot hjälten och det goda utan mot det onda.

    Det blev lite långt men jag tror många känner något växa inom sig, tågresan har, tror jag, en ytterst obehaglig ändstation, och det nuvarande ledarskapet bär på en katastrof, värre än Sverige någonsin sett.

    Lite långt, hoppas det kommer med ändå.

    Liked by 1 person

    • Gösta Oscarsson skriver:

      Ja, det känns som om DGS står inför sanningens ögonblick eller det ”vägval” som SLDY skriver om. Själv har jag alltmer känt behovet av en syntes där man hårt prioriterar mellan mål, problem och medel. Om det inte finns någon genväg, genom ett Columbi ägg, så blir detta troligen klart obehagligt politiskt och medialt. DGS går då in i en verklighet av vinna eller försvinna. Ett steg i den riktningen skulle vara en konsolidering av alla de debattfora som nu finns och som har stor likheter. Det gäller att få VOLYM vad gäller både skrivande och läsekrets. Ett svenskt Breitbart kanske?

      Gilla

  8. Nils Dacke skriver:

    Fantastiskt bra skrivet, men nu två veckor före jul 2016 börjar jag tappa modet att vi hinner vända utvecklingen innan totala sammanbrottet. Vad gör vi?, hur gör vi?, när gör vi? och vad med gör vi? något för att vända allt i en mer positiv riktning. Det känns mer och mer som Sveriges öde är förutbestämt och även om landet består av väldigt många kloka och duktiga människor så dominerar fortfarande det tokiga och verklighetsfrånvända dårskapen bland politiker och statliga byråkrater att allt som sker i världen är vårt ansvar. Jag ser idag inget som kan stoppa och vända skutan mot förlisningen, jag vet jag har en dålig dag idag men VAD GÖR VI?

    Gilla

    • Hasse skriver:

      -NILS DACKE
      Jag håller verkligen med dig. Men har inte patienten (svenska folket) sjukdomsinsikt, så är det svårt att starta behandlingen. Här på DGS är vi oftast rörande överens om hur det förhåller sig och var utvecklingen är på väg. Frågan är: hur får en större del av folket samma insikt?

      Jag, pensionär sedan något år, börjar nästa vecka dela ut flygblad i några mindre skånska städer, allt i syfte att nå så många som möjligt med information om Sveriges situation och den passivitet och handlingsförlamning och förnekelse som finns bland våra politiker i både regering och riksdag.

      (Oss emellan, så har jag aldrig under mina 70 år delat ut flygblad, men nu är det faktiskt HÖGT TID att göra något!)

      Vems flygblad?

      file:///C:/Users/Hans/Downloads/Flygbladet%20p%C3%A5%20A4%20(2).PDF

      Gilla

      • Nils Dacke skriver:

        @Hasse, tack för ditt svar, frågan är om vi hinner bygga även om mycket är rätt ett helt nytt parti och därefter jobba med att få tillräckligt med röster i kommande val innan utvecklingen i landet har gått så långt att ingen återvändo finns.

        Gilla

    • Elöd Szanto skriver:

      Jag är lika pessimistisk eller realistisk som du! Väntar bara på gnistan som MÅSTE komma. Frågan är bara om vi orkar vänta eller dör ut innan flosklerna tar över helt och hållet.

      Gilla

  9. Nils Dacke skriver:

    @Elöd Szanto, Tack för ditt svar, jag vet att vi är många men frågan är hur vi samlar oss på ett effktivt sätt, annars är alternativet som du skriver att invänta kraschen och bygga något nytt därefter.

    Gilla

  10. Gustav skriver:

    Jag kommer göra som många andra medelklassare och helt enkelt överge denna sjunkade blågula båt till fördel för något mer stabilt.

    Gilla

  11. akesundstrom skriver:

    Radikalt och klokt att slopa skolplikten! Det skulle blixtsnabbt återställa disciplinen i klassrummen och betyda mer för skolresultaten än Skolverkets manipulerande med Pisa-statistiken. Skam år den Allians som trots elva år vid makten (efter 1990) fortfarande inte lyckats inse något så självklart.

    Gilla

  12. Bjarne Däcker skriver:

    Om det blir ordning på skolan så är det tack vare PISA. Med andra ord en extern referens. Vi behöver flera PISOR. Äldrevården, försvaret, migrationspolitiken etc etc. Vi klarar inte oss själva därför att i det här landet finns det för många kulturrelativister, genusteoretiker, intersektionalister, normkritiker och allt vad de heter. Ännu värre är att de har lagt sig som en smet över det offentliga samtalet så att det inte går att föra en vettigt resonemang.

    Gilla

  13. akesundstrom skriver:

    Tror tvärtom, att slopad skolplikt vore en bättre och snabbare metod. Och fel att skylla på andra än de formellt ansvariga, d v s våra regeringar och skolministrar. Problemet är att borgerliga politiker har givit kulturvänstern ett alltför stort inflytande, nära nog vetorätt, i frågor av denna karaktär. Därför är det tidigare borgerliga skolminister som måste anses vara de värsta bovarna i detta drama. Det är säkerligen för tidigt att – som Björklunds ungdomsförbund på SvD-debatt – hylla chefen för en framgångsrik kamp mot flumskolan.

    Vikten av att skjuta på rätt pianist har även Patrik Engellau anledning att begrunda. Det är ju dina politiska vänner som agerar i strid med liberala eller konservativa övertygelser. Att vänsterfolk gillar socialism och tvång finns det ju ingen anledning att förvånas över.

    En fråga: du (PE) granskade Pisa-rapporten i förrgår och antydde att rangordningen kan ha påverkats av den nya rättningsmetoden. Detta borde vara lätt att bekräfta eller bestrida genom att jämföra andelen obesvarade frågor 2014. Har du eller någon annan med tillgång till hela materialet hunnit ta reda på svaret?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s