Gästskribent Hans Jensevik: Skatteutjämningen gör oss fattigare

logo­DGSDoktoranderna i nationalekonomi Gustav Karreskog och Isak Trygg Kupersmidt har på Timbro nyligen publicerat rapporten ”Kommunalråd utan ansvar”. Rapporten visar hur den nya skatteutjämningen från 1996 har skruvats om till ett system med mycket tillväxthämmande ekonomiska incitament för kommunerna.

I artikeln ”Framtiden i kommunerna, välfärdens verkstadsgolv” har jag belyst kommunernas situation: ”Det är en missuppfattning att kommuner har egna kommunala skattebaser som speglar invånarnas inkomster. Alla kommunala beskattningsbara inkomster samlas i en bidragspåse i riksdagen och delas ut till kommunerna per invånare. Så per invånare räknat är alla kommuner lika fattiga eller rika. Det är skattesatserna och förmågan att driva verksamhet kostnadseffektivt som skiljer kommunerna åt.”

Visst har kommuner formellt sett egna skattebaser men inte i praktiken. Det sker inte en 100-procentig omfördelning av skattebaserna mellan kommunerna men näst intill. ”Det kommunala utjämningssystemet har en marginaleffekt på 95 procent för Sveriges kommuner”, skriver Karreskog och Kupersmidt.

I en demokrati ska samhällets institutioner vara transparenta och begripliga för gemene man. Den kommunala utjämningen är ett exempel på ett system som ligger så långt från detta krav man kan komma. Man har blandat ihop ett tidigare fristående statligt bidrag till inkomstsvaga kommuner med ett omfördelningssystem för 290 kommuners skattebaser i en komplicerad härva av matematiska formler. Med min (matematiska och ekonometriska) bakgrund som nationalekonom och tålmodiga tolkning av detta invecklade formelverk blir en populärvetenskaplig slutsats den ovannämnda, nämligen att kommuner har i praktiken inga egna skattebaser. Det finns en gemensam skattebas som staten kontrollerar och i stort fördelar per invånare till kommunerna.

”Inkomstutjämningen innebär alltså att en kommun som är nettomottagare i utjämningen och ökar sina intäkter genom högre inkomster bland invånarna förlorar 95 procent av inkomstökningen i minskade bidrag”, skriver Karreskog och Kupersmidt. ”Om kommunen tillhör de få som betalar så tar staten 85 procent av ökningen i ökade avgifter. Systemet ser på så sätt till att alla kommuner har i princip samma inkomst per invånare. Systemet tar däremot inte hänsyn till vilken skattesats en kommun har, vilket innebär att en kommun får behålla intäkter från höjd skatt, avgifter eller vinst från kommunala bolag. Att kommuner enbart ska påverka sina intäkter genom att höja och sänka skatten är ett uttalat mål med systemets utformning”.

”En annan aspekt värd att belysa är segregation”, fortsätter författarna. ”Anta att de boende i en kommun har ett visst motstånd mot att människor med en annan etnicitet eller annan klassbakgrund bosätter sig i närheten. Med utjämningssystemet har kommuner få anledningar att ta tag i utanförskapsområden utanför staden. Genom att ha kraftigt segregerade områden kan majoriteten i en kommun slippa oönskade personer, samtidigt som kostnaderna i stort äts upp av utjämningsystemet. Bortfall i inkomst kompenseras genom inkomstutjämningen, medan kostnadsutjämningen kompenserar för försörjningsstöd. Segregation är naturligtvis skadligt för såväl kommunen som för samhället i sin helhet. Men de som tar besluten bär inte kostnaderna, så det finns inga starka skäl att ta tag i sådana problem. Att göra det skulle antagligen medföra betydliga kostnader, vilket kan vara svårt att motivera när vinsten helt skulle ätas upp i lägre bidrag.

Sammantaget kan sägas att utjämningssystemet har stark negativ inverkan på kommuners incitament att driva bra politik och främja sysselsättning och tillväxt.”

Med min metafor om en gemensam bidragspåse i riksdagen formuleras ovanstående slutsats lite enklare. Låt oss studera exemplet Malmö med alla sina invandrade svenskar. Lokalpolitikerna kan ta det lugnt med assimilationen då Malmös befolkningsandel av riket är 3,27 procent. Av en investering i bättre lokalt företagsklimat som ger en högre skattebas behåller rikspolitikerna i stort 96,73 procent i påsen i riksdagen för att dela ut till alla övriga kommuner och Malmö får bara behålla 3,27 procent. Omvändningen gäller också för Malmö. Av ett tapp i skattebasen så täcker staten genom påsen 96,73 procent och skickar notan till övriga 289 kommuner. Följande gäller för Malmö stad: Gör ingenting; Sitt still; Staten tar hand om Malmö; Malmö får bidrag; Medborgare i Malmö rösta rätt!

Nu ska Sverige inkludera mer än en miljon människor i utanförskap i en ekonomi som växer sakta. Det hade gått lättare om Sverige sett ut som 1970 med intakta tillväxtincitament och fullt drag i ekonomin. Nu ska alltfler dela på en kaka som knappt växer. De som jobbar och betalar skatt kommer att få försörja fler och få ut allt mindre för egen del. En befolkning, som sedan 68-revolten indoktrinerats med orwellska metoder om fördelningspolitikens välsignelser och den ekonomiska tillväxtens förbannelser, ska ta sig ur sina förvirrade politiska positioner och i val utse politiker som kan rädda Sverige som välfärdsnation. Går det?

Hans Jensevik är analyschef för Svensk Kommunrating och tidigare VD för bolaget och dessförinnan storstadsutredare, administrativ biståndsarbetare i Afrika och kommunekonom och ekonomichef i Uppsala kommun.

12 thoughts on “Gästskribent Hans Jensevik: Skatteutjämningen gör oss fattigare

  1. Stefan Hill skriver:

    Ett grundproblem är att förslrjnnngsstödet (aka socialbidrag) betalas av kommunerna. Tanken var ursprungligen subsitaritet och lokal kontroll .

    Kommunernas bördor är mycket ojämnt fördelade. Statens lösning är inte att staten tar över kostnaden utan att i efterhand kompensers för detta, vilket är svårt, kanske omöjligt

    Liked by 1 person

  2. Hortensia skriver:

    Tack, Hans Jensevik, för dessa förskräckande uträkningar. Jag konstaterar, att en majoritet av läs- och skrivkunniga, etniskt svenska medborgare i allmänna val har lyckats rösta fram en svekfull politikerelit, som stadigt försämrar skötsamma medborgares tillvaro.

    Vem tror, att vi genom att öka röstdeltagandet bland den snabbt ökande andelen utlandsfödda ”nysvenska” analfabeter – eller för den delen immigranter med en gnutta utbildning, men utan förmåga att kommunicera på svenska – medelst intensiv information/propaganda på deras respektive modersmål (enligt entusiaster på P1 häromdagen) kommer att stärka demokratin och förbättra Sveriges framtidsutsikter?

    Liked by 1 person

  3. frihetligvanster skriver:

    Långt innan vi hade ett utjämningssystem betalade företag skatt till kommunerna sen tog staten över skatten förlorarna var t ex Södertälje som har drygt 40 tusen arbetsplatser i dagsläget, Södertälje och några andra kommuner var med och byggde bort bostadsbristen på 50-60 talet nu sitter de med svartepetter i sin hand och stora kostnader. På landstingsnivå i Stockholms län hade de ett utjämningssystem som innebar att de kommuner som inte byggde bidrog ekonomiskt till de kommuner som byggde även det är borta. Att påstå som Hans Jensevik att staten tar hand om allt stämmer inte. Vi Södertälje har gjort massor för att få ut folk i arbete för att minska kostnaderna för försörjningsstödet den kostnaden täcker inte staten. däremot har delvis rätt avseende skatten från företag. Skulle kommuner som har gott om arbetsplatser få behålla en del av skatterna som företagen betalar in skulle kommuner som Södertälje bli en av de rikaste i Landet. Av vår kommunalskatt bekostar vi lokala vägar, och annan infrastruktur som företagen har behov av. en väg som tunga fordon kör på slits snabbare ner än en väg där det är lätt trafik. Man måste se helheten för att förstå det komplexa skatte- och utjämningssystem vi har. har vi ett rättvist system, svaret är nej men ska vi ändra på systemet som Hans J antyder bör även företagsbeskattningen ses över så att kommuner som satsar på företag får en bit av kakan.

    Gilla

  4. Christer Harling skriver:

    Tack Hans Jensevik för ditt klargörande inlägg om kommunala skatteutjämningssystemet.

    Presidentkandidaten/ guvenören i Florida Marco Rubio sade i våras i en tv- sänd debatt när
    svensk ” välfärd” berördes av en frågeställare att han inte gillade det svenska skattesystemet
    för att det var ” sneaky” ( inte transparent på ett förledande och otydligt sätt).

    Grundläggande i en demokrati är att vad medborgarna betalar i skatt skall vara tydligt och transparent. Även vad medborgarnas skattepengar används till.

    Dagens svenska skattesystem och skatteuttag en härva av ” sneaky taxes” och hur pengarna
    används är för de allra flesta medborgarna gömt i en ogenomtränglig dimridå av vackra ord
    och svårläst redovisning.
    God demokrati i ordets rätta bemärkelse? Knappast.

    Gilla

    • HL skriver:

      -Christer H
      Ja, precis så är det i Sverige. Man kan fråga sig varför det blivit så och framförallt varför bryr sig inte svenskarna?
      Nu måste det väl snart bli dags att rättat till alla missförhållanden som råder!

      Gilla

  5. Jon skriver:

    Den förre detta statsministern Fredrik Reinfeldt är aktuell med en nya bok med titel ”Nya livet – Om att leva till 100, arbeta till 75, börja om vid 50. I den nya boken fortsätter Reinfeldt argumentera för en fortsatt stor invandring till Sverige.

    – De som är fientligt inställda till invandring anklagar mig för att inte berätta sanningen om kostnaderna. Till dem säger jag: varför berättar ni inte sanningen om intäkterna? säger Reinfeldt

    Enligt Reinfeldt leder invandringen till en ”stärkt ekonomi” och det ska även rädda pensionerna. Det råder ”konsensus” i det forskningsunderlag som han påstår sig tagit del av.

    Detta stämmer inte, alla offentliga utredningar visar att kostnaderna blir större än intäkterna.

    Alliansregeringen citerade på samma sätt nyliberala pamfletter över evidens och tog avstånd från professorer som Jan Ekberg.

    Fredrik Reinfeldts tragedi är att han gavs all möjlighet att bli ihågkommen som en statsman men i stället valde faktaresistent dogmatism som sitt eftermäle.

    Gilla

  6. Lars skriver:

    Insiktsfullt.Sverige kan liknas vid en eka som sprungit läck och sakta tar in mer och mer vatten.De som sitter i ekan har olika åsikter om hur man skall kunna rädda sig.Bara några-2 st-av dem som sitter där har flytväst.En hävdar att man bör slå ytterligare ett hål i ekan för så brukar man göra.En försöker förgäves laga hålet men blir utskälld som rasist.En tredje talar i tungor och säger att man ej behöver bry sig eftersom alla människor kan gå på vatten.Ingen kan emellertid simma och vattnet är iskallt.

    Gilla

  7. VX skriver:

    O.T.
    Nu kommer en representativ rysk källa med, i detta sammanhang, uppseendeväckande positiva nyheter. Enligt en artikel på RT:s webbsida kommer Kreml att föreslå en nedskärning av försvarsanslagen i Ryssland för nästa budgetår med ca. 30%. Enligt artikeln skulle i så fall de ryska anslagen hamna på 3,3 procent av BNP eller ca 45 miljarder dollar år 2017 (mindre än 1/20-del av USA/NATO) för att sedan fortsätta ner till 2,8 procent av BNP till 2019 vilket närmar sig det globala genomsnittet. Som en jämförelse kan man ta Sovjets militärbudget 1980 som låg på 15-20 procent av BNP och som var avgörande för kommunismens kollaps.

    Självklart får den här uppseendeväckande ryska uppgiften ingen uppmärksamhet i västliga propagandamedier som t.ex. SvD och DN. Bilden är knappast ett Ryssland som förbereder en militär invasion av andra länder, vilket under normala omständigheter borde helt ta loven av rysspropagandan. Beskedet från Ryssland om det materialiserar, kommer givetvis som en kalldusch för den västliga oligarki, vars strategi för att komma över Rysslands råvaruresurser slås i spillror. Rysskräcken som vårt politiska etablissemang dagligen underblåser hamnar i en fullständigt löjeväckande dager.

    Av allt att döma har den ryska regimen lärt av historien och man tänker inte låta lura in sig i samma typ av kapprustning som en gång Ronald Reagan lurade in Sovjet i. Enligt artikeln handlar det om att prioritera mer angelägna behov hos det ryska folket.

    https://anthropocene.live/2016/11/03/overlistar-putin-vasts-ledare-igen/

    Gilla

  8. kim skriver:

    Tack, Hans Jensevik, för denna klargörande analys. Jag noterar att ännu en f.d. biståndsarbetare har anslutit sig till skribentskaran på DGS. Över lag verkar även kommentatorerna ha större internationella erfarenheter än medelsvensson. Slump eller ett uttryck för pragmatism?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s