Hur medelklassen hamnade i skamvrån

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Igår frågade jag dig – och mig själv – hur det kom sig att Skötsamme Medelsvensson, vars av praktiskt taget alla svenskar omfattade paket av attityder och livshållningar bringat nationen sådan välgång, under de senaste årtiondena alltmer förskjutits till skamvrån och till slut fått en dumstrut på sig, en hatt han kommer att få bära till dess han lärt sig att det är skämmigt att begära skötsamhet av andra (eller tills han tröttnar, lägger struten på hyllan, framhärdar i sin dygd och stolt predikar sitt budskap, vilket är min uppviglande rekommendation).

Jag säger som Fänrik Stål i diktsamlingen Johan Ludvig Runeberg skrev om just denne militär:

Jo, därom kan jag ge besked,

om herrn så vill, ty jag var med.

Liksom de flesta andra, i varje fall de flesta bland dem som gick på universitet och så småningom skulle komma att utgöra Sveriges ledande skikt, anslöt jag mig till 68-rörelsens befrielseidéer. Ett kort tag var jag till och med medlem i Vänsterpartiet kommunisterna (det hette så då) och beundrade grävskopor och andra kraftfulla byggnadsmaskiner som på något vis för mig representerade det okuvliga Proletariatet.

Allihop kom vi från hem med stabil medelklassmoral där det rått ett antal värderingar som vi nu unisont föresatt oss att avvisa, förstärkta i vår övertygelse av p-pillret, själva symbolen för den nya frihet som ville förvisa uttjänta idéer till historiens avskrädeshög, i pillrets eget fall den av det gamla samhället påbjudna sexuella avhållsamheten. Vi ansåg att tiden var kommen att göra upp räkningen med det unkna förgångna. Jag vet inte hur många rödvinsdiskussioner jag deltagit i där ämnet var hur man skulle driva småborgaren ur sin kropp. ”Småborgare” var en föraktfull benämning just på skötsamma medelklassare.

I och för sig var det väl inte så konstigt att ungdomen gjorde revolt mot sin föräldrageneration och ville skapa sig en ny värld. Det känns som ett ganska allmänmänskligt beteende. Det konstiga var att föräldragenerationen, som ju vid det laget var i sina bästa år och satt vid samhällets alla befälspositioner och styrspakar, inte slog tillbaka. Jag vill inte skylla ifrån mig på alla min generations snälla föräldrar, men de var nog lite mentalt uppluckrade, liksom deras barn, av de enorma och oförutsedda ekonomiska framgångarna som länder som Sverige plötsligt fått vidkännas. Gud, eller vem det nu var, hade skapat ett välstånd som världen aldrig tidigare hade kunnat drömma om.

Egentligen gick denna sociala metamorfos inte att förklara. I varje fall är jag inte medveten om att det gjordes några seriösa försök att förstå hur rikedomen uppstått. Om det hade gjorts så hade man kanske kunnat enas om att medelklassattityderna varit åtminstone en del av förklaringen, men frågan om välståndets orsaker kom aldrig på tapeten. (Någon gång hörde man att det gått bra för Sverige för att vi inte fått industrin och infrastrukturen bortbombad under kriget, men det kan ju inte förklara andra, krigshärjade, länders motsvarande succé.)

Vi hade bara hamnat i en ny och fantastisk värld av skäl som inte gick att begripa. Såklart man blev osäker på gamla föreställningar och normer. Även den äldre generationen greps av dubier kring vad som gällde. Om det där med att flickor skulle hålla på sig var fel så kanske allt annat som man förut hävdat också var grundlöst.

Ni här säkert hört det där om att TV2 uppstod när en vilsegången Vietnam-demonstration tog sig in genom portarna till TV-huset på Östermalm. Det var inte bara denna mäktiga bastion som öppnade portarna för ett härke självsäkra radikaler som föresatt sig att driva småborgaren ur kroppen. Alla samhällets institutioner invanderades på likartat sätt.

Så hamnade medelklassen i skamvrån.

32 thoughts on “Hur medelklassen hamnade i skamvrån

  1. Hortensia skriver:

    Hmm, Patrik, jag undrar hur tillgången på utdelade dumstrutar, foliehattar, nazisthjälmar och liknande missklädsamma huvudbonader ser ut i våra jämförbara grannländer? Åtminstone norrmännen tycks kunna förespråka barhuvad skötsamhet utan att skämmas – eller omedelbart förklaras vara rasistiska/nazistiska/fascistiska idioter:

    ”På en fråga från NRK:s reporter gällande om hon hade kunnat få jobb hos Erna Solberg om hon dök upp i en niqab på statsministerns kontor svarar Solberg:

    – Nej, du hade troligen inte fått jobb hos mig eller hos många andra om du hade haft niqab på dig. Jag tycker att vi ska kunna se varandras ansikten i arbetslivet, säger Erna Solberg.”

    ”– Niqab och burka är inget stort problem i Norge, men det finns en del som bär det. Jag upplever det som att det till stor del är ett politiskt ställningstagande från dem som bär det och att de vill utmana gränserna i det norska samhället. Då måste vi sätta gränser, säger Erna Solberg till NRK.”

    https://www.gp.se/norska-statsministern-du-f%C3%A5r-inte-jobba-hos-mig-i-niqab-1.3880072

    Här i Sverige får vi väl snart styra ut oss i muslimska huvudbonader allihop, för att ens våga gå utanför dörren. Jag kanske bara inbillar mig, men har det inte blivit ovanligt glest mellan Norge-skämten i svensk medelklasshumor på sistone?

    Liked by 1 person

    • Anne-Hedvig skriver:

      Tja, Erna Solberg har vært veldig slapp med grensesetting overfor muslimer. Hun har til og med kunnet tenke seg sharia-domstoler! (Dette var for noen år siden). Vi som er skeptiske til multikulti, stoler ikke på henne. Høyre ønsket ikke å forby nikab i skole og på jobb, men Fremskrittspartiet og Arbeiderpartiet sørget for flertall mot nikaben. Dermed måtte Solberg gi seg og fronte det vedtatte syn utad. Sylvi Storhaug i Fremskrittspartiet derimot, er vår trøst og glede i disse dager! Hun står som en påle, helt uten frykt overfor journalister og deres manipulasjoner. Hun svarer saklig tilbake og viker ikke et øyeblikk. Et grepa kvinnfolk ☺️

      Gilla

  2. sten lindgren dy skriver:

    Ja och nu står vi här i skamvrån, en hörna, hur kommer man ur en sådan? Patrik pratar mycket om VIK, men jag tycker vi borde prata om skattetrycket. Utan hög skatt så hade denna kvinna t.ex aldrig kunnat agerat som betald landsförrädare:

    Anna Sjöstrand avfärdar kritik mot hur återvändare ges en gräddfil i det svenska samhället.

    – Det kanske finns en sådan kritik, men för mig är det svårt att tänka i de banorna, man får ju samma hjälp som övriga som söker hjälp hos oss. Vi kan ju inte säga att för att du gjorde ett felaktigt val så har du inte rätt att komma tillbaka och leva i vårt samhälle.

    Jag tycker detta jag hörde på P1 igår är väsentligt för det illustrerar djupet av det vansinne vi lever i. Den goda medelklassen skall skall kämpa, arbeta (men inte inom media, kultur och politik) och betala skatt, och inte minst, bilda stabila familjer och sätta nya barn till världen som kan göra samma sak. Varför skall vi göra detta, jo det är för att finansiera de som ”gjort ett felaktigt val” (för den oinsatte så betyder det att man mördat barn, våldtagit och huggit huvudet av folk) som ändå är lika värda, och alla inom den icke-produktiva godhetsklassen.

    Jag tycker det svenska samhället börjar likna en ny typ av insekts-samhälle där medelklassen är drönarna, eller arbetare hos myrorna, vars enda syfte är att jobba, samtidigt som en ny typ av insekter endast har som syfte att posera och skapa problem för drönarna genom att låta andra arter flytta in som dödar skadar eller dödar drönarna styr och soldaterna har flyttat ut. Drottningen blir matad och pratar om nazister samtidigt som drönarna sliter och deras avkomma blir attackerad. Det känns som det är dags att marschera ut boet.

    Det är skattetrycket som är problemet, med en mindre skattenivå likt den i Schweiz eller USA så finns det helt enkelt mindre möjlighet för politikerna att begå de misstag man gjort i Sverige, det finns helt enkelt inga pengar att ge mördande IS-terrorister körkort och praktikplats för, eller assistans i mångmiljonklassen till en fejkande familj eller iphone6 och gymkort till barn med skäggväxt. Det är också därför jag tycker det är skrattretande hur man pratar om privata alternativ inom skolan, de är fortfarande finansierade via skatten. Alla politiker vill ha det höga skattetrycket, även SD vad det verkar.

    Jag tänker mer och mer på att emigrera ännu en gång, jag flyttade hem för jag uppfattade Sverige som säkert, oj vad fel jag hade.

    Sverige behöver ett skatteuppror.

    Liked by 2 people

  3. Höga kusten skriver:

    Apropå pillret, och påverkan i samhället, se gärna den norska tv-serien hjernevask/hjärntvätt.

    En klart sevärd norsk tv-serie som törs ta upp ämnen som svensk tv helt undviker. Låt er inte skrämmas av den lättsamma förpackningen.

    I serien ställs norska akademikers åsikter mot flera utländska, med helt avvikande synsätt. Och dessa olikartade synsätt låter programledaren de olika deltagande forskarna senare konfronteras med. Så håll ut. Inte förrän eftertexterna rullat ut blåser vindarna mer friskt. Det grävs faktiskt djupt och seriöst – men inramat i en lättsam förpackning.

    Tvivlar mycket starkt på att svensk tv klarar av att sända den här serien. Hos oss skulle den nog hamna i giftskåpet, märkt icke PK, just på grund av sin friska och öppna ärlighet.

    En uppfriskande tv-serie för den som vill vädra in lite frisk luft och ärlighet tillvaron.

    Del 1. Könsparadoxen.

    Del 2. Föräldraraeffekten.

    Del 3. Homosexualitet.

    Del 4. Våld.

    Del 5. Sex och könsskillnader.

    Del 6. Ras.

    Liked by 1 person

    • Anna Lindén skriver:

      Tack för delningen av ”Hjernevask”. Programmet visar med all önskvärd tydlighet skillnaden mellan vetenskap och ideologiproduktion.

      Gilla

    • Hovs_Hallar skriver:

      ”Hjernevask” har funnits i ett antal år nu, men kommer sannolikt ALDRIG att sändas i svensk Stasi-TV. Orsak: den sopar banan med PK-vänsterns vanligaste myter om verkligheten, som makthavarna inte vill att någon ska våga ifrågasätta.

      Är däremot övertygad om att folk har försökt rekommendera att den borde sändas…

      Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Fantastiskt. Alltid samma reaktion. Det tomma ansiktet. Lögnproduktionen som pågår bakom det. Sedan alltid samma utväg: Varför intresserar det dig hur verkligheten ser ut? Du skall inte bry dig om rätt och fel, sanning och lögn. Försvaret övergår i mobbarens angrepp. Du sköna nya värld. Krig är kärlek. Rum 101. Två plus två är fem, och det räcker inte att du bara upprepar det, Winston. Du måste tro på det i ditt innersta.

      Liked by 1 person

  4. Peter M skriver:

    Var inte med 1968, så jag kan inte som fänrik Ståhl ge svar.

    Vill däremot starkt rekommendera att om en borgerlig regering kommer till makten i Sverige igen, så bör journalistutbildningen vid Södertörn läggas ned med omedelbar verkan. Därefter bör en ny utbildning startas vid Stockholms Universitet med halverat antal studieplatser. Läggs förslagsvis någonstans mellan ekonomerna och juristerna.

    Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Haha, som Reinfeldt då? Eller Bengt Bästerberg och Per Washington Bildt som rev upp Luciaöverrenskommelsen? DEN politiska rörelsen? Förstå, partipolitik spelar ingen som helst roll. Eftersom oavsett vad bokstavskombination ”politikerna” har framför sina namn så ränner de ändå till Bryssel och Bonnier och USAs ambassad för att få sina instruktioner. De är målvakter, inte ledare.

      Gilla

  5. Birgitta C skriver:

    Jo, samhällets starka och viktigaste grupp abdikerade från sin makt. Jag tror det berodde på en övertro av utbildningsväsendet . Många av de äldre då hade en lägre utbildningsnivå och man såg att i den yngre generationen gick många fler vidare till universitet och högskola. Intagningen till universitet var ju t o m fri under en period kring 60- och 70-talet. T o m idag faller ju många äldre i arbetslivet in i att de unga är så datorkunniga och teknikkunniga etc. Tyvärr driver ofta chefer dessa felaktiga teser. Det är inte alls sant. Det är många gånger de äldre som är de mest kunniga och mottagliga för nyheter på arbetsplatsen medan unga ser problem. Varierar förstås inom olika områden.

    Gilla

  6. Staffan Persson skriver:

    Den brittiska medelklassen verkar mindre anfäktad av detta,även om det finns galenskaper där också. Vi skulle behöva lite mer av deras ”no-nonsense”- inställning till tillvaron. Franskt intellektuellt struntprat har fått för stort utrymme, även fast fransmännen inte tror på detta själva, det är bara konversationskultur och medelklassen där släpper aldrig de koncessioner revolutionen gav dem.,det skulle bli Pariskommun igen annars (med ett frågetecken för islams inflytande dock) . Sveriges medelklass är lite vilsen och skulle verkligen behövs stagas upp och putsas, knytas närmare till roten till vår ekonomiska framgång. Eller resa sig själva helst.

    Gilla

  7. MartinAn skriver:

    Arbetarklassen kämpar ohemult för existens. Medelklassen kämpar för navelskådande värderingar. Men massinvandring handlar om existens, inte om värderingar. Därför har ni i medelklassen dumstrut på er.

    Och ”småborgaren” lever och mår bra. Jobbar på, betalar skatt, tävlar med grannen, fjäskar uppåt och sparkar neråt. Precis som alltid. Lättstyrd. Nu styrs han av monstren från 68. Tidigare styrdes han av andra monster.

    För övrigt började svenskarnas ekonomiska under 1870, inte 1945.

    Men det här kanske är att vara för nära bioduken. Den egentliga anledningen till katastrofen är nog att vi medlemmar av sapiens behöver svält och krig för att fungera korrekt. Utan det så blir vi knäppa.

    Gilla

  8. Jonas Bohman skriver:

    Jag är mycket tacksam för att sidor som denna och Ledarsidorna m fl finns, och så sakligt beskriver det mycket extrema tillstånd som Sverige befinner sig i. Har ibland ifrågasatt mitt eget förstånd, men kan konstatera att vi är många som tycker, känner och upplever på samma sätt. Stort tack till herr Engellau för dit envisa skrivande, och alla andra utmärkta skribenter. Må riktigt gott i höst. Ni andra ser till att sprida på sociala medier och printa ut till gamla mor……

    Liked by 1 person

  9. Anders skriver:

    Det är anmärkningsvärt att Patrik Engellau, skolad som han är i marxistisk-leninistisk analys, inte förmår anlägga ett klassperspektiv på 68-revolten. Jag ska försöka hjälpa honom:
    Det var inte alls så som PE påstår att ”de flesta bland dem som gick på universitet” anslut sig till 68-rörelsens idéer. Det var säkert så i PE:s bekantskapskrets, men inte bland flertalet studenter, och definitivt inte bland dem som kom från arbetar- och lägre tjänstemannafamiljer. De flesta av oss såg med djup skepsis på spektaklet. I själva verket drevs 68-rörelsen av barn från samhällets besuttna skikt (även om det förstås som alltid fanns nyttiga idioter). Hade det inte varit så, utan 68-rörelsen varit en revolt från barn från de lägre samhällsskikten, så hade den inte fått något genomslag, på samma sätt som protesterna mot massinvandringen haft noll och ingen betydelse så länge de kom från dem som i första hand drabbades, dvs. de mindre bemedlade.
    Men varför revolterade då de besuttnas barn? Jo, det hade plötsligt blivit trångt vid köttgrytorna. Från det att Sverige industrialiserades hade de ledande skikten i samhället sugit upp begåvade barn från de lägre klasserna. Det var förstås till ömsesidig nytta. De ledande skikten kunde tillgodogöra sig den begåvning som fanns i landet. Meritokratin hyllades. Men på 60-talet hände något dramatiskt. Ungdomskullarna var stora, och högre utbildning var nu tillgänglig för det stora flertalet. Att läsa vid universitetet var inte längre någon garanti för att i framtiden få en bra befattning. Barn från de övre samhällsklasserna som tidigare, oavsett begåvning, hade kunnat påräkna en bra karriär, riskerade nu att bli utkonkurrerade. Häri ligger grunden till 68-revolten. Genom att via auktoritetsuppror göra sig av med de meritokratiska systemet kunde de övre samhällsskiktens barn fortfarande, i kraft av sina kontakter, flyta ovanpå. Det som tidigare varit fint, som att ha varit en A-student, var nu något suspekt. På vissa universitetsutbildningar, som läkarutbildningen, avskaffades de graderade betygen. Vilka gynnades av det när det första arbetet skulle sökas? Intervjuintagning kom i flera fall att ersätta betygsintagning. Igen, vilka gynnades? Ja inte var det den begåvade men tystlåtne sonen till en norrländsk gruvarbetare i alla fall.
    Före 68-revolten stod Sverige inför en omfattande social omfördelning. Genom 68-rörelsen kom den av sig. Follow the money är alltid en god devis.

    Liked by 7 people

    • Göran Fredriksson skriver:

      Bra beskrivning av Anders. Vi var många som redan då betraktade vansinnet, som främst fanns bland de bättre bemedlades barn, med avsmak och vi hoppades väl på att det skulle gå över. För många gick det också över. Men alltför många blev kvar i sin ungdoms förvillelser och gjorde karriär i det förändrade systemet, kalla det gärna för VIK, som de nu har svårt att slita sig loss från av ekonomiska skäl, även om de ville.

      Gilla

  10. Lennart Bengtsson skriver:

    Det skulle vara intressant om någon yngre förmåga kunde berätta vad dagens unga bildstormare vill göra idag för att förbättra världen. Vilka samhällen anser man ha lyckats och vilka har misslyckat? Vad har varit helt fel och vilket har fungerat?
    Ingen kan ju knappast föra fram de islamska länderna som ett föredöme, knappast heller Kina och inte heller USA eller ett problematiskt Europa. Kuba, Venezuela eller Colombia är ju inte heller några föredömen. Vilka lösningar har världens unga idag och hur vill de göra världen bättre? Det måste ju finnas något mer än att äta vegetariskt, klä sig i trasiga jeans, cykla och minska sitt CO2 avtryck?
    När jag pratar med mina äldre barnbarn så har de snarare uppfattningar som ligger i linje med vad som debatteras på denna sajt men de bor inte i Sverige och är kanske inte representativa. Samhällen som de tycker fungerar bra är snarare länder som Schweiz eller Tyskland. Men de är definitiva motståndare till Brexit.

    Gilla

  11. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Jo visst man kan fundera på hur det kom sig att ungdomar som något år tidigare varit välartade och helt normala plötsligt befann sig skrikande på gatorna med budskapet att ”bondemassorna i Lund och Uppsala har rest sig”. Om jag får gissa på några faktorer som låg bakom detta faktum så väljer jag följande:
    • ”Stigande välstånd” och teknisk utveckling möjliggjorde resor, informationsutbyte, popkultur etc vilket starkt påverkade den yngre generationen
    • Öppnandet av universiteten för flera, universiteten utgjorde också en grogrund för vänstervågen
    • Organiserad propaganda från Kina, DDR och Ryssland spädde på vänstervridningen, det fanns många som man skulle kunna kalla agenter, t ex Jan Myrdahl. Vänföreningen DDR-Sverige var starkt förankrad inom (s) och f.d. STASI-agenter finns fortfarande på centrala poster idag.
    • Många unga drogs till den nya miljön eftersom det var häftigt med rödvin, knark etc
    • För föräldragenerationen var detta en ny och för dem okänd värld, de har dessutom ofta fått utkämpa en ojämn kamp mot den propaganda som deras barn utsatts för i skolväsendet

    Gilla

  12. sten lindgren dy skriver:

    Ett förslag: varför inte ha de goda råd du ger gästskribenter på bloggsidan till oss som skriver insändare? Jag kan själv känna att jag ibland bryter mot flera av de goda råden, och behöver påminnas..

    Gilla

  13. larslindblog skriver:

    Det där med Vietnam minns jag ju men jag fattade det tydligen fel ,jag trodde att situationen var ungefär som i Korea nu. Ett marknadsorienterat /kapitalistiskt Syd och ett kommunistiskt Nord som till varje pris vill återförenas ,och införa kommunismen hos den ”befriade” .
    Jag till och med inbillade mig att NordVietnam anföll SydVietnam som begärde och fick hjälp från USA.
    Jag hade till och med en liten pin med USA/Sverige flaggor på jackkragen……

    Jag minns inte var jag fick dessa tankar från , mina föräldrar var inte speciellt politiskt intresserade .( Kanske var det för att jag som barn var kristligt intresserad och Lewi Pethrus ansåg att kommunister var djävulens anhang.)

    Gilla

    • Kristina von Heland skriver:

      Det var ju vänstern som la beslag på tex motståndet mot kriget i Vietnam. Först försökte vi som inte var vänster att vara med men utan näbbkängor och palestinasjal var det omöjligt. Då levde vi upp till myten att vi var överklassvin. Sedan ledsnade jag på det och då de hoppade på en överallt med plakat och flygblad brukade jag anlägga en överlägsen min och sa att hördudu jag bryr mig inte. Det retade upp dem allra mest, ungefär som med missionärer. De ville ha kamp och motstånd och känna sig på den goda sidan medan alla andra var onda. Samma då jag skulle dem mot Irakkriget, hade inte sonen varit med där i E-tuna hade jag åkt på storstryk då jag frågade var moderatkärringar mot kriget skulle stå. Samma mönster då som nu tycker jag-det är väl medelklassbarnen till de gamla FNLarna som styr media och politiken. Zebran är ett konstigt djur, ränderna går aldrig ur

      Liked by 2 people

  14. JAN BENGTSSON skriver:

    Medelklassen röstade ej rött?

    Då var de en målgrupp för vänsterns nedbrytande politik!

    Grävskoporna rev o nytt skulle byggas!

    RASeriet var högsta mode!

    När vi sen släppte in dessa tankar i skolan o media började raset utför för Sverige!

    Personifierad i hög grad av Palme!

    Liked by 1 person

  15. Lasse W skriver:

    Den svenska medelklassen håller Sverige under armarna. En flitig duglig medelklass som arbetar och sliter och betalar skatt. Men den får inget kredd för det eftersom det är de svaga grupperna som står i centrum för det offentliga samtalet. Barnen, kvinnorna, HBTQ-personerna, flyktingarna, handikappade m.m. Alla som kan åsättas beteckningen ”stark” får finna sig i att få kritik eller ignoreras. De ”svaga” ska lyftas fram. Som barnen i Mosul som SvD:s Gunilla von Hall skrev om igår. Att barnens fäder kanske radas upp mot en vägg och skjuts är mindre intressant. Barnen är det mest synd om. Så säger ju regelboken. Som förmedlas ut på Journalisthögskolan.

    Nej medelklassens insatser får inte nämnas. Här ingår i princip hela den arbetande befolkningen i landet. Den syns liksom inte. Och den hörs inte. Göran Hägglund gjorde ett försök att tala om ”verklighetens folk”. Den debatten tystades snabbt. Det är bara larmet kring de svaga grupperna som hörs. Det är förunderligt. Men det är inte konstigt att många avstår från dagstidningar och från att titta på TV och lyssna på radio när medialogiken ser ut som den gör. Och politikerna jamsar med.

    Liked by 1 person

  16. Sixten Johansson skriver:

    I Sverige blev sex ett surrogat för frihet. Om detta skrev en obegripligt klarsynt och framsynt man redan 1971: journalisten, historikern och författaren Roland Huntford gav då ut The New Totalitarians (på svenska 1972: Det blinda Sverige). På den utomordentliga sajten morpheusblogg.se finns sju nästan plågsamt ögonöppnande artiklar på temat Brave New Sweden, där Huntfords iakttagelser och slutsatser refereras och kommenteras och hela boken kan laddas ner. Gå gärna först till sista delen, 28 feb 2016, ”Brave New Sweden – Du Sköna Nya värld”. De övriga artiklarna är daterade 21 feb, 30 jan, 12 jan, 7 jan, 4 jan och 3 jan 2016. Rekommenderas varmt!

    Liked by 3 people

  17. Johan skriver:

    Detta vittnar samtidigt om vilken oerhört sprängkraft och makt en samlad och fokuserad medelklass skulle kunna utgöra mot en högljudd och mindre elitgruppering. Vad ska det till för att detta skulle kunna inträffa?

    Gilla

  18. Lennart Göranson skriver:

    Jag har stor respekt för Patriks mod att beskriva hur tankarna gick på 68-tiden. Mindre respekt för dem som ”alltid har tänkt rätt” och öser galla över dem som en gång följde tidens trend. Jag var själv med i utkanten, utan att vara personligt engagerad i någon av sekterna. Bland annat genom att sammanställa och publicera ”Katalogen över vänstergrupper och andra progressiva organisationer”. Och jag skulle inte vilja vara utan den erfarenheten, den lärde mig mycket.

    Det viktiga är att lära och hela tiden vara beredd att tänka om. Och framför allt att ta av sig dumstruten. Det är trots allt ingen annan än vi själva som sätter på oss dumstruten, och det gör vi genom att lyssna på dem som inte är värda att lyssnas på.

    En av mina favoritpoeter (ja, jag tycker att också de som sjunger och spelar till sina texter kan vara poeter) är Jacques Brel. Hans ”Les bourgeois” är en underbar beskrivning av hur många av oss med åren förvandlas från dem som häcklar borgerligheten till dem som själva utsätts för hånet. http://www.paroles.net/jacques-brel/paroles-bourgeois

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Allt detta tjafs om livsstil skjuter vid sidan av målet. Meningen med medelklassen är inte att den är mänsklig och tycker om att leva utan att plågas, även om det är sant, utan att det är den som skapar välstånd och teknisk och social utveckling. Den får sin levnadsstandard inte skänkt eller stjäl den, och den står inte handfallen vid sidan av med stora ögon. Den tar saken i egna händer. Endast en sjuk eller ogin hjärna kan moralisera över det.

      Överklassen eller underklassen, vars livsstil aldrig ifrågasätts trots att den är precis likadan, driver ingen utveckling. Tvärtom är det ju de som oftast och mest skräms av hotet om kreativ destruktion och därför hänfaller till destruktiv destruktion. Se bara på dagens politiska elit i Sverige.

      Det eviga hatet av medelklassens livsstil, såväl uppifrån som nedifrån och inte sällan inifrån, är inget annat än digressiv retorik avsedd att förhindra utvecklingen och hejda dess omstörtande krafter.

      (Ni som hatar det goda livet, jag avser inte specifikt dig, Lennart, varför intresserar ni er alls för att förbättra de svagas och utsattas lott? Är det inte en motsägelse? ISIS är mer konsekventa. Deras politiska inställning förtjänar mer respekt än er.)

      Gilla

  19. Bengt skriver:

    Oavsett vi besökare av DGS tillhör kategorin ”visste rätt redan i ungdomen”, eller likt Patrik fick förstånd först i mogen ålder, så har vi väl med några undantag det gemensamt att vi NU tillhör DET NYA UTANFÖRSKAPET i Sverige. Vi lider obemärkt.

    Ett annat utanförskap än det som media fokuserar på!

    Gilla

  20. Magnus F skriver:

    Den skötsamma och samhällsbärande medelklassen kommer aldrig att bestämma dagordningen. Godhetsfolket, de bidragsberoende och det välfärdsindustriella komplexet har för många röster.

    Gilla

  21. Jonas Nilsson skriver:

    Det är synd om medelklassen??
    Tillhörde/tillhör Anders Borg den klassen?
    Nu är han rådgivare i AIIB. De finns nog chans för fler.
    ”Den 7 juli 2015 gick Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Aleksej Uljukajev ut och förklarade att både AIIB och BRICS ska snarare ses som kompletterande finansiella organ till Världsbanken och IMF och inte som konkurrenter till de nämnda, på grund av att många länder i regionen är fortfarande oroväckande underutvecklade på många plan, så det behövs fler aktörer som kan verka tillsammans.”

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s