Ubermodellen efter tillit och misstro

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Sedan några år tillbaka är det här med tillit en het grej bland samhällsanalytiker. Eftersom jag har några årtiondens erfarenhet av branschen kan jag påstå lite saker. Jag kan börja med att påstå att ”branschen” består av dem som funderar över hur utveckling går till och varför vissa samhällen lyckas bättre än andra.

Sedan kan jag påstå att branschen under det senaste halvseklet genomgått tre idéstadier och nu söker sig till ett fjärde, vilket jag härmed ska introducera. Att branschen – vilket således betyder tänkare, professorer, etablerad kunskap, forskning och allt sådant – byter idéer beror naturligtvis på att de gamla idéerna efter att under viss tid ha prövats visat sig kraftlösa och oanvändbara och att det därför behövs nya idéer för att ingjuta förtröstan i branschen och därmed i det betalande och omgärdande västerländska samhället som helhet.

Det första idéstadiet handlade om kapital. Underutvecklade ekonomier ansågs behöva massiva injektioner av pengar för att ta språnget från underutveckling till utveckling. Ett amerikanskt geni som hette Rostow förklarade hur utveckling gick till och fick ett enormt inflytande genom sin rekommendation att det handlade om att ösa in kapital i u-länder för att få dem att lyfta (”take off”, se denna länk).

Det funkade inte. Tänkarna fick tänka djupare. Då kom nästa idéstadium som handlade om institutioner. Såklart att kapitalinjektioner inte fungerar om det saknas äganderätt och lantmäteri och ett fungerande rättsväsende och en okorrumperad stat. Så man ansträngde sig för att bygga bra institutioner.

Det hjälpte inte. Tänkarna fick tänka djupare. Då kom det tredje idéstadiet som förklarade att problemet satt i människors skallar, det är klart utveckling kräver ett tillitsfullt samarbete och om tillit saknas så blir det inget utvecklande samarbete eftersom människor bara försöker blåsa varandra.

Jaha, har skarpa tänkare insett under de senaste åren, men tillit till andra människor är ju bara korkat om andra människor inte avser att belöna din tillit utan tvärtom bara missbruka den. Du beviljar dem kredit och de struntar i att betala. De ljuger för Försäkringskassan och inhöstar feta assistansersättningar. (När jag googlar på ”assistansersättning” får jag 83 300 träffar.)

Det mest moderna är därför numera att peka på vikten av misstro. Misstron håller den enfaldiga tilliten i schack. Vi behöver fler kontroller, mer misstänksamhet, mer övervakning och samkörning av register, mer övervakning och avlyssning, personlig integritet och sådant kan vi glömma bort.

Jag säger inte att denna idéhistoriska utveckling är feltänkt. Tvärtom, allt är mycket begripligt. Men det känns inte så hoppingivande att hamna i ett historiskt läge där det bästa man kan rekommendera sin nästa är att hon, enligt försiktighetsprincipen, misstror sin nästa såframt nästan inte tillhör ens egen familj, släkt, eller klan och fördomarna därför blir oundgängliga redskap för hanteringen av vardagen.

Jag tror att nästa idéstadium blir Ubermodellen. Den handlar om att vi på ett beprövat och hyggligt vetenskapligt sätt ska kunna identifiera de människor vi har anledning att känna tillit till. Såväl förare som passagerare i en Ubertaxi kan bli offentligt bedömda, evaluerade, rankade. Om du som Uberkund uppför dig illa mot föraren kanske du inte får någon taxi nästa gång du beställer.

Ubermodellen låter oss avancera från en värld av kollektiva och fördomsfulla bedömningar till mer individuella och exakta prövningar; med Ubermodellen handlar det inte om att fördöma alla migranter som kollektiv (eller romer eller bohuslänningar eller tatuerade eller vad du kan komma på), utan bara de individer som inte förtjänar andras tilltro. Vi får ett slags vetenskapliga fördomar, en globaliserad variant av bondbyns intima och i allmänhet korrekta personbedömningar. Där fick man betyg av sin nästa för allt man gjorde. Ubermodellen skapar den globala byn.

Hur det rent praktiskt ska gå till vet jag inte. Men om tillit kan registreras i Ubers app borde en mer generaliserad tillitsmätare kunna installeras i envars, som så önskar, mobiltelefon. Tekniken kan göra var och en till Certifierad Medmänniska, men inte genom statliga prov utan genom att vår dagliga vandel utvärderas av vår nästa samt att resultatet tillgängliggörs.

Det där med personlig integritet kan vi nog glömma, vilket gör mig alldeles beklämd, men jag får nog ge mig, på den punkten har unga människor inga hämningar utan sprider sina personnummer och sina inköpsvanor hur som helst. OK, det blir ett myrstackssamhälle snarare än ett frihetens Vilda Västern, men bara vi slipper Thomas Hobbes helvete, alltså allas krig mot alla, så är jag tills vidare nöjd även om jag inser att även en sådan lösning skapar nya sorters problem som jag idag inte kan förutse.

36 thoughts on “Ubermodellen efter tillit och misstro

  1. sten lindgren den yngre skriver:

    Detta är mycket bra, eftersom jag kan sägas ha jobbat inom kontrollbranschen inom två helt skilda områden som sett att kontroller inte fungerar så bra eftersom man oftast inte kontrollerar det man inte kunde förutsäga, eller helt enkelt glömde, så vet jag av erfarenhet att man inte kan kontrollera sig fram till ett bra system. Är grundkonstruktionen fel, man bygger en kärnkraftverk vid en förkastning, med reservelverket vid vattenbrynet, eller säljer trancherade bolån där låntagarna aldrig haft ett jobb, så kan inga kontroller i världen rädda dig, På samma sätt med assistansersättningen, eller när när man läser att nu har minsann försäkringskassan förbättrat kontrollen och krävt in hundra millioner så gissar jag att beloppet som verkligen borde krävas tillbaka är 75% av det utbetalade, dvs många många miljarder. Konstruktionen är fel, incitamentstrukturen är densamma som när bankerna sålde bolån som ingen kunde betala tillbaka. De som tog lånen gjorde det gärna, de som sålde fick kommission, och de som köpte de packeterade lånen fick också kommission, sen hamnade de i din pension om du hade otur.

    Jag tror att Patrik har identifierat något nytt här, internet kommer att göra en enorm skillnad. Jag välkomnar Uber, jag har åkt taxi tillräckligt många gånger med folk som aldrig borde ha fått körkort och inte sällan med folk som verkar ha allvarliga krigsskador, spastiska ryck eller djupa hack i huvudet, vi börjar nu få samma i Sverige, som den chaufför som sade att han egentligen var lärare, men som hade mängder av suddiga tatueringar på händerna av det slag man får i fängelse. Jag skyr numera taxi i Sverige och åker endast black cabs i London.

    Samma sak med städ eller byggtjänster, vem som helst kan dölja sig bakom ett företagsnamn, ”Fröken Städ” eller ”Rent Sverige” , och jag släpper inte in vem som helst i mitt hus. Det var tidigare ett hanterbart problem, inte längre. Så jag använder den gamla metoden, att anlita de jag känner eller med personlig referens, men det är klart att internet, med kommentarer och bild är en vidareutveckling. Där kan jag helt enkelt se vem som kommer art dyka upp på min tröskel. Så Patrik har rätt, internet kommer att tillåta folk att välja efter sin preferens, det har tydligen redan skett för Airbnb, där ekot luskat ut att om man har ett namn son klingar av att man är svart så minskar chanserna radikalt att få hyra i Sverige, kan airbnb lastas för detta? Det är helt enkelt folk som väljer efter sina preferenser och det går inte att stoppa med internet. Vill du hyra, jaha, vad är din facebook? Jag måste säga att med #detnyalandet så välkomnar jag denna utveckling att kunna styra mitt eget liv. Vi kommer säkert att se mera av detta, privata badhus, varför inte privata bibliotek och privata klubbar precis som utomlands, ett framtvingat lika barn leka bäst.

    Liked by 1 person

  2. Magnus Ström skriver:

    Tiilitsappen finns redan, Gå in och köp något på E-bay eller Amazon. Där finns rekommendationer och betyg på säljarna. Uppbackade av websiten som betalar tillbaks pengar vid utebliven leverans. På Tradera har jag för mig att det finns tillhandahållen tillit för både säljare och köpare. På blocket finns det inte så där löser man det ändå med diverse kodord i annonserna: Talar bara svenska, telefonprutare undanbedes, ”kompisar behöver inte ringa”, inget ”sista pris”, e.t.c.

    Gilla

  3. tomas skriver:

    Ubermodellen gör att man får ett seriöst Taxipris. Annars är det lätt att bli lurad när man tar en taxi (ex i Tjeckien och Rumänien får man vara försiktig när man tar en ”vanlig” taxi).
    Airbnb, där måste man identifiera sig med foto för att bli godkänd. Det gäller att inte ha några utmanande tatueringar i ansiktet eller att se ut som en kåkfarare…

    Gilla

      • Thor skriver:

        Trafikförsäkringsföreningen betalar, dvs alla skötsamma bilister genom ett hemligt påslag på premierna. Liksom om det händer något med de 10 000 oskattade, obesiktigade och oförsäkrade bilar som kör omkring i Malmö.

        Gilla

  4. BjörnS skriver:

    Ubermodellen är en variant på att bygga institutioner. Jag vill påstå att man ännu inte vet om tankarna bakom institutionsbyggarmodellen är riktiga eller inte. Orsaken är att man inte lyckats bygga fungerande institutioner i biståndsländerna så hypotesen har inte kunnat testas. Ubermodellen implementerar ett regelverk och incitament att följa regelverket – i teorin. Det är alltså en institution men i ny form möjliggjord av informationsteknologin.

    Gilla

  5. Höga kusten skriver:

    Tillit – att lita till, att ha förtroende för någon, kan aldrig utvecklas till en viral företeelse. Den öppna handen, i ett handslag, är ytterst ett tecken på att du inte bär ett vapen. Vi lever inte i cyberspace utan i en värld av kött och blod.

    Liked by 1 person

  6. larslindblog skriver:

    Jag läste nyligen om (M) förslaget att höja skattetillägget som en enskild tjänsteman vi Skatteverket kan påföra dig om han tycker du gjort något fel. Moderaterna vill klämma åt företagare mer än sossarna om jag fattar saken rätt.? Den ”skattskyldige” har ingen rättssäkerhet och måste betala in den begärda summan under den tid ett eventuellt överklagande tar . Den drabbade måste själv bevisa att handläggaren har fel , givetvis på egen bekostnad. Jag tror inte ens Skatteverket är skyldiga att betala dina kostnader och /eller skadestånd om Skatteverket har fel ??
    Vad vet den drabbade om handläggaren ? Kan det vara omöjligt att handläggaren är en politisk aktivist som t.ex ogillar minkfarmare och använder sig av sin ställning för att underminera minknäringen ?
    Kan det uteslutas att en handläggare tycker illa om krogar som säljer sprit och använder sitt jobb för att torrlägga krogar…eller kanske ”kusin Vitamin” driver en konkurrerande krog eller städfirma som skall stoppas…
    Rättsosäkerheten på skatteområdet verkar total – jag skulle inte vilja driva något företag eller näring som kräver bokföring.

    Liked by 1 person

  7. MartinA skriver:

    Nästan allt i artikeln handlar om transfereringssystem, väl? Lösningen är naturligtvis att ta bort transfereringssystem? Lösningen är att alla släpper sin lojalitet till staten och hänsynslöst utnyttjar alla transfereringssystem och hänsynslöst söker undvika att beskattas. Tills eländet skär ihop.
    Jag förstår inte denna passion för att få staten att fungera bra? Vad är poängen?

    Tillit på marknaden, tja, det löser sig. Det går nog att klippa sig och få bilen lagad och köpa grönsaker i Nairobi också.

    Liked by 1 person

      • Martin_nli skriver:

        Statens raison d’être är ”försvar”, krigsmakt. Polisen är en bekvämlighetsinrättning.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Jag tror att det är extremt skadligt att inte ha ett eget försvar. Det är en av anledningarna till att sverige är en lydstat till USA, att sverige inte längre har ett försvar.

        Gilla

  8. Ami skriver:

    Skall villigt erkänna jag begriper inte mycket av texten men någonstans finner jag att det kan handla om individens ansvar och gärningar.
    Att dra alla över en kam eller generalisera är sällan eller aldrig gott. Tyvärr gör man det i hast, jag själv definitivt inkluderad.
    I kollektivismen så är det fult att hedra individen så vida inte individen är sällad till de ”goda krafterna” som kollektivet redan på förhand har bestämt vad det innebär. Ta det urvattnade Nobels Fredspris, ett pris som borde gå till någon som har medlat mellan två parter i en konflikt och fått slut på stridigheterna. Istället dyker det upp nominerade personer som indirekt har bidragit till att det blivit värre, Angela Merkel till exempel. Priset gick till någon som misslyckades med att få till ett fredsavtal i Columbia.
    Vi kan i microperspektiv göra gott men kommer för all tid att misstros efter som vi inte tillhör den flocken som har utnämnt sig själva som världsföredömme. En människa döms efter sina gärningar i efterlivet vilket är både sunt och turligt.
    För i Sverige döms ingen efter sina gärningar även när man obehindrat och i flock skändar en människa vars kroppsfunktioner inte fungerar.
    Jag undrar hur man skulle kunna certifiera sådana medmänniskor i en uberapp.

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Kollektivism är livsnödvändigt för oss människor. Tänk dig tillbaka i tiden? Tror du inte att en jägarsamlare hade en kollektiv identitet? Eller en stäppnomadisk herde? Eller en bonde i en by? Läs de gamla landslagarna? Individualism som ideologi är ett brott mot mänskligheten. Det finns ingenting otäckare du kan utsätta ett flockdjur för än det.

      Att generalisera är nödvändigt för att överhuvudtaget kunna tänka. Ta färgen Grön till exempel? Det är en generalisering av gräsgrön, racing green, gulgrön. Eller ta något annat koncept överhuvudtaget. Ta termen ”djur”, det är en generalisering av massor av organismer. Det bara fortsätter, utan generaliseringar inget mänskligt tänkande.

      Gilla

      • Ami skriver:

        Martina
        Det kollektiva tänket är destruktivt. Det är upp till varje individ att sätta sin egen prägel på tillvaron. Om en samling människor tänker och tycker exakt samma och det individuella tänkandet förtrycks så hade vi bott med jordstampat golv och tillbett en Gud som kräver fullständig underkastelse.
        Generalisering handlar inte om färger och djur utan om tanken på att om en människa är si eller så så är alla likadana och det är inte alltid sanning.
        Ta ordet kollektiv och sätt det i ett sammanhang där folk bor i kollektiv så inser du att velourbyxor, rödvin och Kumbaja sånger inte leder till någon större utveckling av samhället eller mänskligheten.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Gå tillbaka bara hundra år så hittar du människor som tänker extremt mycket mer kollektivt än vi gör idag. Det är vårt naturliga tillstånd. Individualism är grym, feltänkt och omöjlig, i ett samhällsperspektiv. Sen har vi ju människor som naturligt tänker utanför boxen, men så har det alltid varit.

        Generalisering handlar om att ta del av andras och egna erfarenheter för att göra förutsägelser om saker som man ännu inte är personligt bekant med. Att inte generalisera är att inte tänka.

        Liked by 1 person

      • Lennart Göranson skriver:

        @MartinA
        ”För mycket och för lite skämmer allt” brukar man säga, och det gäller också kollektivism och generaliseringar.

        Allt samhällsbyggande förutsätter givetvis kollektivism. Men om man avvisar betydelsen av individualism så slänger man därmed också ut den västerländska civilisering som började med humanismen på 1500-talet. Ett avskräckande exempel på kollektivism som helt dominerar över individualismen finner vi i klankulturen. Knappast något ideal.

        Att vi inte kan hantera verkligheten utan generaliseringar, dvs. att föra samman observationer i kategorier, är en truism. Den saken har ingenting att göra med den tilltagande tendensen att föra samman människor i kluster som man uppfattar som identiska, som är ett otyg i de politiska utkanterna både till vänster (identitetspolitiken) och till höger (xenofobi, eller vad man nu föredrar att kala det).

        Gilla

      • Martin_nli skriver:

        @Ami
        Tiden går. Du kommer dö. Som individualist är detta oacceptabelt. Som kollektivist är detta en del av en process, en del av dig själv.
        Ni individualister har ingen mark att stå på. För den som förmår tänka bortom sin nästa känslokick så är ni små och ledsamma. Jag tycker ärligt synd om dig. Men jag tycker ännu mer synd om de som du lyckas lura till att inte vara människor.

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        @Lennart
        Din ideologi. Och ditt livsverk. Har inneburit förstörelsen av sverige och den västerländska civilisationen. Och utrotandet av svenskarna som folk. Du har ingen rätt att ondgöra dig över ”ytterlighetsröresler” när du förfäktar en sådan spektakulärt misslyckad ideologi som socialliberalismen. Eller möjligen förrädisk, jag är osäker.

        En skock individer kan ej stå emot människor som agerar kollektivt. Ni socialliberaler har bjudit in extremt kraftfulla kollektivister hit till sverige i form av alla muslimer, kurdiska nationalister, klankulturer etcetera. DU och ditt livsverk har nödvändiggjort att de av oss svenskar som vill finnas till söker oss efter egen kollektivism. Om ni inte ville att vi skulle anamma kollektivismen så skulle ni försvarat gränsen. Men det gjorde ni inte. Tvärtom. Ni rev ner den. Så det duger inte att komma med socialliberala floskler nu! Socialliberalismen har visat att den bara representerar förstörelse och svek och feghet.

        Gilla

      • Lennart Göranson skriver:

        @MartinA
        Jag är osäker på om jag över huvud taget kan nå fram till dig med argument, och det är just det som är syftet med bloggar som DGS. Och det du försöker uttrycka når inte heller fram till mig, kanske andra är mer mottagliga. Jag vill hur som helst förtydliga att jag inte uppfattar mig som socialliberal, jag har i tidigare kommentarer använt uttrycket klassiskt liberal, alternativt konservativ liberal. Exempelvis som Adam Smith, när det gäller ekonomi. Kanske också Hayek och Schumpeter.

        När det gäller mitt livsverk finns det både sådant som jag är ganska nöjd med och annat som jag tycker var väldigt fel men som jag har lärt mig mycket av. Ditt påstående, direkt riktat till mig, att jag genom mitt livsverk ”har inneburit förstörelsen av sverige och den västerländska civilisationen. Och utrotandet av svenskarna som folk” kan jag inte se som annat än ett sådant personangrepp som Patrik tidigare har förklarat inte platsar på den här bloggen.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Min gissning är att PE ser dessa angrepp som även angrepp på honom själv och det är därför han låter dem postas. Han är sån. Modig, typ. Eller, hm. Ärlig kanske.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @Lennart
        Men ok, låt mig förtydliga anklagelsen. Mot dig. Mot PE. Och även mot mig. Vi ärvde ett av de bästa länderna på jorden. Och svenskarna var ett tryggt folk. Och se vad vi lämnar över? Om man som du har varit övre medelklass. Alltså tänkt att vara samhällets stöttepelare. Jag tycker det är fascinerande hur du inte känner något ansvar alls för det här? Jag gör definitivt det och har inte alls varit inflytande eller varit i position att vara en samhällets stöttepelare.
        Att du sedan, i mitten av detta kaos och detta sönderfall. Fortsätter att plädera globalistiska värderingar. Tja? En del av att vara konservativ är att ta ansvar. Hm. Jag uppfattar dig vare sig som klassisk liberal eller som konservativ. Kanske om man mäter dig mot den politiska mittfåran i sverige. Men den är ju ett postmodernistiskt moras belägen så långt ut på vänsterkanten att det är ett skämt. Så visst, i det moraset kanske du är ”klassisk liberal” och ”konservativ” med det har ingenting med konservatism eller klassisk liberalism att göra. Eftersom det är att bedöma något från ett flytande riktmärke. Utan fixpunkt så är allt meningslöst.

        Gilla

      • Lennart Göranson skriver:

        @MartinA
        OK, den kommentaren är för mig en bit lättare att förstå. Därmed inte sagt att vi är överens. Du upplever att vi befinner oss mitt i harmageddon. Det gör inte jag. Och därför känner jag inte skuld för att ha bidragit till din upplevelse, eller till vad du anser har lett dit. Däremot känner jag att jag har bidragit till en del av de problem som jag själv upplever att vi befinner oss i – men fortfarande utan att inta någon flagellantattityd, snarare en vilja att lära och dra slutsatser.

        Så länge vi kan fortsätta någon form av meningsutbyte känner jag hopp. Men när man ställs inför enheter som har mottagaren avstängd och sändaren igång på högsta volym känner jag mig mer uppgiven.

        Gilla

  9. Lars Åhlin skriver:

    Nja, ett ständigt skvallrande med rena elakheter och förtal, kan det leda framåt? Min första tanke var ”nej”, eftersom jag föreställde mig att alla omdömen skulle rejtas lika högt. Men om alla åsätts en poäng på hederlighet och klokhet (kanske två skilda skalor) skulle omdömen från ohederliga/dumma personer viktas ned, så kanske det kan fungera. Men ändå ganska osannolikt.

    Jonathan Haidt skriver i sin underbara ”The Righteous Mind” om the hive switch (bikupe-omkopplaren). Han menar att moral och etik är produkter av evolutionen. I första hand verkar den på individnivå, vilket har försett oss med intuitioner och värderingar som främjar oss själva och våra närmaste. Men den förmåga vi har att helt gå upp i en större grupp och offra oss osjälviskt för denna (liksom arbetsbin) är en realitet. Han menar att denna uppkommit genom att evolutionen också verkat på gruppnivå: de flockar/stammar vars medlemmar osjälviskt offrar sig för flockens/stammens bästa har i sig evolutionära fördelar.

    Min tolkning av Haidts bok är att tilltro mellan individer är mycket viktig. För att den skall kunna finnas krävs ett rättssamhälle som straffar dem som bryter mot normerna, och ett (begränsat) välfärdssamhälle som säkerställer att alla individer kan överleva. Den måste också finnas denna övergripande ”bikupa” som vi kan inordna oss i – i våra dagar en stat/samhälle som vi alla kan känna obetingad lojalitet till. Därför är ett flertal av stora och starka etniska grupper inom en stat så farliga – de bryter sönder nationskänslan och leder till klansamhällen där varje grupp lever i parallella strukturer, med ständiga konflikter sinsemellan.

    Liked by 3 people

    • Lennart Göranson skriver:

      @MartinA
      Jag förmodar att dina frågor är för att testa vilken sorts liberal jag egentligen är. OK: Jag vill att det ska finnas både allmän och privat sjukvård och att man ska kunna välja vilken man vill gå till. Förmodligen kommer flest att gå till den som visar sig vara bäst. Jag anser att det bör finnas socialbidrag för svenska medborgare som är verkligt illa ute. Utan att vara särskilt kunnig på området har jag fått en känsla av att dagens system alltför mycket har fått karaktären av livslång medborgarlön för arbetslösa som är utförsäkrade. Möjligen kan det bero på fackets motstånd mot lågkvalificerade och därmed lågbetalda jobb. Jag är allmänt skeptisk till transfereringssystem men misstänker att det finns vissa som är nödvändiga. Frågan är alltför allmänt ställd för att jag ska kunna svara mer i detalj. Var det den typen av svar som du efterlyste?

      Gilla

  10. Lennart Göranson skriver:

    I ett inlägg den 25 juli ställde jag frågan om den svenska tilliten kan hota vår demokrati (https://detgodasamhallet.com/2016/07/25/gastskribent-lennart-goranson-tillit-och-demokrati/). Patrik föreslår i dag ett svar på frågan som är väl värt att begrunda.

    Visst gör det ont att släppa kärleken till vår svenska exceptionella tillit till såväl nästan som till staten. Den har tjänat oss väl. Många menar att den hittills har varit en viktig förklaring till att det svenska samhället har fungerat så bra – konfliktfritt, effektivt och rationellt.

    Men nu är nu och inte då. Globaliseringen är en del av verkligheten, vad vi än tycker om den saken. Visst kan vi fortsätta att tillämpa EU:s miniminivå för asylmottagande. Men det ändrar inte det faktum att idéer och kulturella impulser rör sig med ljusets hastighet runt vår jord.

    Och visst ger Ubermodellen ett första intryck av ett kontrollsamhälle av Orwellskt snitt. Men ändå… Är inte grunden för den gamla varianten av tillitssamhälle att vi hade koll på varandra, om än utan hjälp av modern teknik. Visst kan betygssättningen av våra medmänniskor ibland bli orättvis. Men den risken var säkert inte mindre i den gamla varianten av social kontroll.

    Att det skulle kunna fungera praktiskt, och att det skulle kunna ge värdefull vägledning för vårt beteende, tycker jag erfarenheten av betygssättningen av leverantörer på nätet tyder på.

    Gilla

  11. Hovs-Hallar skriver:

    Personligen kontrollerar jag omdömen om både varor och tjänster så gott det går via internet.

    Alternativet vore att samhället skulle gå tillbaka till ett förindustriellt stadium, som någon föreslår ovan, ett samhälle där man bara har att göra med lokala handlare borta på torget.

    Den som vill ha det så kan ju helt enkelt flytta till Afrika.

    Gilla

  12. Hovs-Hallar skriver:

    PS: Och, som Mona Sahlin triumferande uttryckte sig:
    ”Det gamla Sverige kommer inte tillbaka!”

    — Med vilket hon menade det gamla etniskt homogena Sverige från typ 1950-talet, när dåvarande statsminister Tage Erlander kunde uttrycka sin uppskattning över att vi i Sverige slapp de rasmotsättningar som plågade USA, samt säga att vi absolut borde undvika att ta emot invandring från muslimska länder pga. de motsättningar som skulle bli följden.

    Alltså det gamla Sverige där makthavarna ännu hade något vanligt folkvett i skallen, och insåg att den etniska homogeniteten var en värdefull tillgång som man borde vara mycket rädd om.

    Nu, när makthavare av Sahlins kaliber har lyckats förstöra detta etniskt homogena, och ovanligt tillitsfulla, samhälle, får man använda andra medel för att skapa någon slags trygghet i närmiljön.

    Liked by 1 person

  13. Erik skriver:

    Mångkultur är inget smörgåsbord.

    Mångkultur erbjuds endast som fullständig avsmakningsmeny.

    Hur skulle något annat överhuvudtaget kunna vara möjligt? Skulle vi vita medelålders män välja ut trevliga och och för oss acceptabla kulturfragment och därefter låta meddela kulturutövarna att vi har gjort en sammantagen bedömning och vid denna dömt ut andra delar av deras kultur som ej tillåten att utöva? Satt oss till doms över sedan århundraden nedärvda traditioner och förhållningssätt och beteckna dem som oacceptabla?

    Knappast.

    Det är bara att tugga i sig att mångkultur är ett paketköp och exakt samma sorts konflikter som praktiserades på hemmaplan tas med till Sverige och fortlevs här, men då till förfång för det svenska samhället som vi en gång kände det.

    Ett väl fungerande samhälle har en hyggligt hög grad av tillit, det är ett smörjmedel som kraftigt reducerar transaktionskostnader och samtidigt utgör en bas för frid i samhället.

    Tillit existerar i samhällen där befolkningen har en TILLRÄCKLIGT homogen uppfattning om vilka kulturella mönster som är önskvärda och allmänt accepterade. När samhället påverkas av kulturyttringar som är alltför aparta relativt de existerande så uppstår slitningar och tilliten avtar vilket leder till ett ‘sämre’ samhälle.

    Liked by 1 person

  14. Alfons skriver:

    Så här skriver Johannes Divinius:
    ” …En del av den psykologiska krigföringen består i att stipulera nya semantiska regler som skapar nya synonymer och associationsbanor mellan orden. Ord som ”nationalist” eller ”fosterlandsvän” har steg för steg kommit att bli synonymt eller associerat med ordet ”fascist”.
    Denna process underlättas också av det förhållande att ordens betydelse när som helst kan ändras för att passa de globalistiska eliternas agendor. Ordet ”barn” exempelvis, som tidigare betydde person som ännu inte är könsmogen och/eller omyndig, betyder numera också person från tredje världen mellan 0-45 år som önskar bli försörjd i Sverige och som påstår sig vara under 18 år….”

    Tyvärr är debattartiklar från dissidenter numera sällsynt förekommande i medias debattforum. I TV:s morgonsoffor trängs enbart de globaliseringsfrälsta och mångkulturella, som nickar och ler mot varandra till programledarens förtjusning.
    Om dissidenter mot förmodan får vara med i nyhetssändning, så blir det ett himla liv på dessa frälsningssoldater. I teorin predikar de ständigt om respekt för alla medborgares åsikter och värde, men i praktiken fräser de av förakt i gemensamt flockbeteende.

    Liked by 2 people

  15. Hex skriver:

    6 procent av konsumenterna har fortfarande fullt förtroende för medias nyhetsrapportering i USA. Trenden ser ungefär lika dan ut globalt. Siffrorna är ändå chockerande höga:). – Se lite riktiga nyheter istället från en arg Jonathan Pie i satirvideon nedan. Videon har visats närmare 4 miljoner gånger på Youtube…
    ***

    Gilla

  16. Sixten Johansson skriver:

    Den visionära utvidgningen av Uber-modellen är intressant, men globaliseringen och allt som internet kan ge är ett så stort kapitel, att jag i stället väljer att påpeka det übertydliga här: I samhällsanalytikerrollen hoppar Patrik fyra gånger på ett ben och famlar sedan efter en tvåbent Uber-pall. Alla de fem nämnda idéstadierna är ju helt inriktade på ekonomin, transaktionerna, som ett mått på utveckling. Det är ett rent ”manligt” tänkande kring hårda, lätt mätbara data. Patrik beskriver visserligen en successiv orientering mot tillit, misstro och personbedömningar, vilka väl representerar mjuka faktorer, men efter identifiering och värdering ställs ju även dessa i ekonomins tjänst. Ändå är ju samhället mycket mer än ekonomi.

    Det groteska är att det finns tusentals utbildade, avlönade samhällsvetare, ekonomer och sociologer i Sverige, t ex i regeringskansliet, hos myndigheterna och på akademiska institutioner, men nästan hela surven av anlitade experter är bara nördiga nollor, eftersom de inte har skaffat sig kompetens nog för att kunna beskriva samhället och dess faktiska utveckling för sin egen bransch och framför allt inte för politikerna, massmedia och allmänheten. Huvuddelen av samhällsvetarna är i realiteten värdelösa epa-akademiker, precis som genusvetarna.

    Siffernördarna har aldrig fattat att försummade och vanskötta ”mjuka” faktorer och data hopas under decennier för att till sist slå hela samhället i skallen med mycket större kraft och långvarigare skadeverkan än ekonomiska svackor och fördelningar hit och dit, som nippelfipplande ekonomer och politiker håller spiritistiska seanser kring.

    Visst, i de siffertuggande nollornas förkrympta världsbild kan siffror ibland se bra ut. Även mången Svensson kan gnugga händerna av belåtenhet över sin aktieportföljs och sin bostads värde – som varar precis så länge någon är villig att köpa. Men vad har priset varit och vilka har betalat? Jo, gårdagens, dagens och morgondagens spädbarn, barn och unga, sjuka, åldringar och andra i de svagaste kategorierna. Svenssons barn och barnbarn och hans grannes barn och barnbarn betalar genom att tvingas genomlida ett traumatiserande dagisliv, en usel skola från lågstadiet till högskolan och sedan behöva stå med usla framtidsutsikter. Ett högt utvecklat samhälle – är det ett som säljer ut sina egna barn för att kunna spendera blodspengarna på nya bilar, utlandsresor, pooler och skrytprylar att lägga på den uppsminkade andefattigdomens altare? Har vi ett högt utvecklat samhälle nu, när större delen av befolkningen har förlorat verklighetsförankringen och överlevnadsförmågan? Har inte ett land ramlat ner i utvecklingens absoluta bottenliga, när dess samhällsvetare, genusvetare, journalister, pedagoger, barnläkare, politiker och hela ”elit”-faderullan har styrt och ställt så att landets barn och barnbarn har förvandlats till bleksiktiga zombier och försvarslösa gnurglor?

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s