Hur beter sig sociala system?

8-26-13_11971

Patrik Engellau

En normalt välbyggd segelbåt har den egenskapen att det bara behövs liten vindkraft mot seglen för att båten ska luta sig en aning, men att det sedan blir gradvis allt trögare att ytterligare luta båten. När den till slut kränger betänkligt krävs väldiga vindstyrkor för att luta båten några grader till. I olyckliga fall kommer sådana väldiga vindstyrkor och tvingar båten att lägga sig ytterligare varvid den i något ögonblick passerar sin ”tipping point” och då plötsligt tappar sitt motstånd och kapsejsar. Men när tipping point närmar sig sätter besättning till alla krafter och jobbar gemensamt för att undvika katastrofen.

Den här segelbåtsmetaforen gäller för ett stort antal sociala situationer. Mannen misshandlar hustrun. Den första örfilen gör henne bara förvånad, men sedan blir hon gradvis alltmer fientlig mot hanteringen och till slut har hon med stöttning från medsystrar på kvinnohus ”fått nog”, det vill säga insett att hon närmar sig sin tipping point, och lämnar maken.

Hyresvärden varnar den bråkiga hyresgästen ett antal gånger, men hyresgästen bara fortsätter att festa nätterna igenom varpå hyresvärden en dag säger att ”det har gått för långt”, omedelbar fara för tipping point, och vräker fanskapet (om nu inte staten sätter käppar i hjulet).

Men det kan också vara så att kvinnan gradvis mals ned av mannens misshandel och inte räddas av någon svårforcerad tipping point, utan bara krossas som ett balkongmördat offer i en hederssituation.

Där fungerar inte segelbåtsmetaforen utan man får ta till en annan liknelse, kanske en yllefilt som ligger på en gräsmatta i regn. Filten gör inget dynamiskt motstånd, utan blir bara gradvis allt obehagligare plaskvåt. Den bara ligger där och låter sig misshandlas.

Vilken av dessa två motsatta metaforer – segelbåtsmetaforen och filtmetaforen – gäller för sociala system, till exempel skolan?

Som jag tjatat om så har inga nu levande svenskar någonsin fått uppleva någon social systemkatastrof. Personliga motgångar, ibland svåra, har drabbat många och stora nationella olyckor typ Estonia har inträffat, men systemkollapser har vi sluppit undan. Vi har därför svårt att tro att sådana kan inträffa. Vi tror – ehuru inte uttryckt med dessa ord, men emotionellt – att de svenska sociala systemen, inklusive skolan, är som segelbåtar: ok, det lutar lite, men ju mer det lutar, desto starkare blir motståndet mot vidare lutning, så allt kommer att reda upp sig. Vi är i goda händer.

Jag ska inte påstå mig veta något om de sociala systemens inneboende egenskaper, men jag vill ändå varna för den sortens sangviniska (sorglösa, om du inte orkar slå upp det) föreställningar. Vi har egentligen ingen solid grund att tro att segelbåtsmetaforen skulle vara mer tillämplig än filtmetaforen. Om du frågar mig vad som hänt under de senaste årtiondena med skolan så är filtmetaforen nästan exakt tillämplig. Det har år efter år regnat ned olämpliga idéer från myndigheter och andra förståsigpåare på skolan som gjort att det börjat mögla, ruttna och växa ohyra i filten varvid den blivit alltmer obrukbar. Jag kan inte se något tecken på att regnet skulle avta eller att någon skulle rycka undan filten och lägga den på tork och restaurering.

Är det inte så även med försvaret? Ser vi inte även där en gradvis, obönhörlig och kontinuerlig försämring utan att några automatiska, stöttande krafter träder in som om det handlat om en segelbåt? I detta fall kompliceras det hela av att hela syftet med spelet blivit alltmer oklart (vilket inte är fallet när det gäller skolan; där handlar det om utbildning, vilket i stort sett är samma sak nu som under den föregående världshistorien). Men försvaret? Lever vi en fortsättning på kalla kriget, där Ryssland är huvudfienden? Är problemet att NATO under den ryska svaghetstiden blivit en aggressiv militärbyråkrati med ambitioner om världsvälde? Borde NATO och Ryssland gå ihop för att stävja världsjihadismen och rädda Europa från vidare massmigration?

”Stor förvirring råder, läget är utmärkt”, sa Mao Zedong en gång. Även nu gäller att stor förvirring råder, men läget är tyvärr inte utmärkt, utan djupt beklämmande.

37 thoughts on “Hur beter sig sociala system?

  1. Stefan Hill skriver:

    Skolans syfte är inte alls tydligt. Under min skolgång hade jag lärare som förklarade olika, ofta motstridiga syften
    – Utbildning. Det som det vanliga folket tror att det handlar om.
    – Nivellering. Alla skolbarn ska bli lika. Syftet är att skapa jämlikhet. Detta yttrar sig i att högpresterande hindras i sin utveckling för att dessa inte ska ”dra ifrån”
    – indoktrinering. Barnen skall bringas att omfatta vissa politiska ståndpunkter. Kan vara hat mot USA eller mot kapitalismen, ekologiskt medvetande osv
    – Trivsel. Detta är en populär målsättning bland både barn och vissa föräldrar. Om man t ex tycker att matte är tråkigt måste man få slippa det, för man ska inte ha tråkigt, i alla fall inte i skolan.

    Liked by 3 people

    • Lennart Göranson skriver:

      Till det kan man lägga ett femte syfte: förvaring. Eftersom vi inte längre har ett samhälle där 12-åringar kan göra sig nyttiga och bidra till familjens försörjning så är man tvungen att förvara dem någonstans tills de är tillräckligt gamla för att välkomnas av arbetsmarknaden. För ganska många år sedan fördes den här tanken fram av en filosof som jag har glömt namnet på, möjligen norrman.

      Liked by 1 person

    • Gert B. skriver:

      Ett urklipp av Jan Sjunnessons text ”Att skola välfärdsbarn”. -Olof Palme sade i ett samtal med några elever vid slutet av 1960-talet att man går inte till skolan för att uppnå något för sig själv utan för att vara med andra. Hans efterträdare som utbildningsminister Ingvar Carlsson menade på samma vis att skolans uppgift var att fostra välanpassade och goda medborgare, inte att avvika med egna åsikter utan att vara som andra. Biträdande skolminister Sven Moberg fortsatte på samma tråd och sade att skolans uppgift är att ”skapa den korrekta personen för det nya samhället. Den nya skolan förkastar individualitet och lär elever att samarbeta med andra /…/ Vi vill producera individer som är integrerade i samhället” [5]. Slut på Jans text.
      Roland Huntford skrev om det i sin bok från 1971 : The new totalitarians
      Då hade engelsmannen Huntford levt i Sverige som korrespondent i ett antal år. Den svenska översättningen fick namnet : Det blinda Sverige

      Liked by 2 people

  2. Bojkotta muslimska företag skriver:

    Jag tror att Patrik kan stanna vid segelbåtsmetaforen. För att undvika att kapsejsa så behövs en kapten som känner båten och en besättning som vet vad som skall göras och lyder order utan att bli rädda och gömma sig i kajutan. Man måste reva när det blåser upp och om släppa skotet i tid. Det vi har istället det är en galen Ahab som jagar den vita godhetsvalen (även om Ahab hoppade i den enda livbåten nyligen) och en en besättning som kurar och inte ens vill titta ut genom ventilerna. Kanske det blir fint väder imorgon?

    Liked by 2 people

  3. tomas skriver:

    Jag kommer ihåg realskolan när vi fick vår nye klassföretåndare. Han kom in i klassrummet med full fart och slängde klassliggaren på katedern med en stor SMÄLL. Berättade lite om sig själv och sedan började undervisningen. I det klassrummet var det lugn och ro resten av terminen. Han var en god pedagog. En av de bästa lärare jag haft. (en av tre lysande stjärnor)

    Liked by 4 people

  4. elfyma+ skriver:

    Håller inte riktigt med Patrik. Det är värre än Patrik tror.

    Tecken på systemkollaps finns numera på flera håll i landet, men verkningarna har ännu inte nått Stockholms innerstad och Djursholm.

    Medan Stockholmarna bekymrar sig om tafsande män (som kallas barn) på sina skattefinansierade musikfestivaler, så kollapsar sjukvård och rättsväsende i andra delar av landet i brist på resurser.
    Relaterat:
    https://varjager.wordpress.com/2016/08/24/massinvandring-eller-valfard/
    http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/fd-polis-glesbygden-har-blivit-laglost-land

    Liked by 5 people

    • Hedvig skriver:

      Systemkollapsen är också på väg i Stockholms stad och län!

      Det kommer inte att dröja länge innan sjukvården bryter samman, liksom polisväsendet. Landstingspolitikerna har förbyggt sig, minskat antalet akutsjukhusplatser och slarvat bort pengarna (Karolinska Universitetssjukhuset). Samtidigt har Stockholms Läns landsting inte råd att bygga nya akutsjukhus för den hastigt växande befolkningen.

      Utanförskapsområdena och no-go-zonerna i Stockholm växer i snabb takt. Polis- och räddningstjänst kan inte i full utsträckning sköta sina arbetsuppgifter.

      Liked by 1 person

  5. Christer Carlstedt skriver:

    Jag har svårt att se att de statliga och kommunala systemen har någon uttalad ”tipping-point”, av den anledningen att det inte finns en klar ekonomisk gräns som inte kan överskridas, eller en kvalitetsgräns som inte kan underskridas.

    Bristen på ekonomiskt tak demonstreras ju med all önskvärd tydlighet av Migrationsverkets GD. Han skriver några rader till Regeringen och genast får Magdalena uppdraget att hitta nya slantar. Kostnaderna första halvåret 2016 överskrider kostnaderna för samma tidsperiod året innan med 96%!
    Malmö kommun klarar av att betala ut sina bidrag till innevånarna och tjänstemännen endast genom högst ofrivilliga bidrag från andra kommuner.

    När det gäller försvaret och polisen så är den utlagda filten numera beklämmande anfrätt av väder och vind, men den ser ut nästan som en filt. Den finns där i vart fall. Men den dag den eventuellt behöver användas är risken uppenbar att den upplöses i varp och inslag. Värmer gör den definitivt inte.

    Skolan är ett rent moras efter att ha fått vara lekstuga för 68-orna sedan åttiotalet. Resultatet har i och för sig låtit vänta på sig ett bra tag men katastrofen torde numera vara ställd utom varje tvivel genom Pisa-rapporterna.
    Det reparationsarbetet handlar inte om punktvisa insatser utan om nybyggnad. Vissa hus som man låtit förfalla går inte att renovera.
    Nu planeras att ge lärarna bättre löner vilket säkert inte är fel. Det känns dock litet som att det handlar om någon sorts kompensation för eländet de tvingas arbeta med och under.

    Inom vård och omsorg kommer dagliga rapporter om missförhållanden. I går senast så klagade (med rätta) någon över att han hittat sin mamma liggande död på golvet i sin bostad efter att läkare varit och konstaterat dödsfallet. Detta trots att mamman uppenbarligen hade hemtjänst. Eftersom sonen inte hade kallat på läkare så må det ha varit hemtjänsten som gjort det. Det antyddes att läkaren borde ha täckt över mamman med ett lakan i vart fall. Frågan är ju då om läkaren alls har rätt att gå in i mammans skåp för att leta efter ett lakan? Det är nog snarare så att hemtjänsten borde ha gjort det, men förmodligen inte hunnit. Dom kan nämligen inte avbryta resten av dagens verksamhet och lämna andra behövande utan hjälp och tillsyn. Personalen får alltså klä skott för organisatoriska brister och underbemanning. Vi talar alltså om inbyggd kvalitetsbrist för att spara pengar.

    Reinfeldt talade ju så vackert härom året om att vi skulle öppna våra hjärtan och att det skulle bli tufft ett tag framöver.
    Han sade inte att sjukvårdsköerna skulle förlängas så att folk hinner dö innan hjälp kan sättas in.
    Han sade inte att polisen inte kommer att kunna sköta sitt jobb.
    Han sade inte att skolan kommer att försämras ytterligare och att det kommer att försämra på alla områden minst en generation framåt, sannolikt två eller tre.
    Han sade inte att beslutsfattarna, med honom själv i spetsen, nu skall rasera det som generationer har byggt upp med svett och möda.

    Kommer ni ihåg vad våra politiker sagt om försvarets nerskärningar?
    Jo, så här var det! Vi har en kontinuerlig övervakning av vår omvärld och om signalerna finns, så kan vi förstärka försvaret igen.
    Berätta nu för mig, som uppenbarligen inget begriper, var SAAB skall hitta tillräckligt många och kvalificerade flygplansbyggare bland ungdomar som inte har grundläggande kunskaper i matematik och fysik? Hur många år i skolbänken går det åt för nödvändig komplettering innan de kan påbörja jobbet?
    Hur många år går det åt att utbilda nya piloter?
    Hur många år går det åt att ersätta nerlagda flygplatser och verkstäder?
    Hur många år tar det att bygga en ny U-båt?

    Får jag påminna om att det tagit 20 år att fixa till nya helikoptrar till försvaret och som inte ens byggs i landet.

    Nu inställer sig då frågan – Är de beslutande så korkade att de inte begriper? Eller hoppas de bara att deras kort inte skall bli synade?
    Oberoende av vilket så sköter de inte sitt jobb.

    Nu ser jag det inte som att det gäller mig personligen, men jag vill ändå påminna om vad Hamlet sade: ”Ur led är tiden. Ve, att jag är den att vrida henne rätt igen”.

    Liked by 5 people

    • Borjön skriver:

      @Christer Carlstedt

      ”Nu planeras att ge lärarna bättre löner vilket säkert inte är fel. Det känns dock litet som att det handlar om någon sorts kompensation för eländet de tvingas arbeta med och under.”

      Man kan fråga sig om det inte är av rädsla för massuppsägningar som man vill höja lönerna? Pengar i sig kommer knappast att per automatik förbättra utbildningskvalitén.
      När korthuset väl börja rasa så går det fort. När så skett kommer man sannolikt inte att kunna hitta några nya lärare, oavsett betalning.

      Liked by 1 person

      • Christer Carlstedt skriver:

        Jag brukar inte vilja strö salt i sår, men det har faktiskt framgått i pressen att praktiskt taget alla med ett studentbetyg som söker lärarutbildning kommer in.
        Nu är jag givetvis orättvis mot enskilda individer, men faktum kvarstår – De sämsta studenterna, som inte kom in på någon annan utbildning, skall bli lärare för kommande studentkullar.
        Det är väl ungefär det man menar när man säger: ”en blind som leder en blind”

        Liked by 1 person

    • PerH skriver:

      Osthyvelsprincipen var en stående beskrivning av politikernas nedskärningar åren efter rekordåren, tunna skivor här och där ur samhällets stödjande fundament.
      Inget att bli upprörd över då det ytterst handlade om ”rättvis fördelning”
      Drar mig till minnes hur långt detta hyvlande gått vid Estonias förlisning 1994.
      De svenska Vertolhelikoptrarna hade utslitna vinchar, ytbergarna förmådde inte rädda många nödställda vid förlisningsplatsen, Finland däremot hade moderna helikoptrar med fungerande vinchar och kunde utföra de svenskes räddningsarbete.
      Till dags dato har våra ålderstigna Vertolhelikoptrarna tagits ur drift utan att ersättas med modernare varianter, Försvarsmakten skriver om utfasning av di gamle 2008, fan vet om några moderna ännu införskaffats och är operativa.
      Politikerna kallade nyligen försvarets krav på nyanskaffningar för ”särintresse”
      Ett exempel på ultimat osthyvling a’la Tödde & Mödde.
      Före detta vpl F18 Tullinge (60-talet)

      Liked by 1 person

      • Lennart Göranson skriver:

        @PerH
        På den tiden handlade diskussionen om huruvida osthyvel eller tårspade var den bästa modellen. Osthyvelsanhängarna menade att alla verksamheter drog fördel av en successiv produktivitetshöjning eftersom organisationer är lärande och efter hand blir allt effektivare. Att hyvla lite på toppen skulle därför inte påverka verksamheten. Tårtspadeanhängarna menade att föreställningen om produktivitetshöjning var orealistisk eller åtminstone överdriven i verksamheter som inte kan automatiseras. Därför måste man i stället välja mellan det man prioriterar och det man måste avstå från. Bättre att låta det man behåller fungera väl än att urvattna allt i en nedåtgående spiral.

        Grunden för båda skolorna var naturligtvis att pengar (och andra resurser) är ändliga. Har man inte råd så har man inte. Själv var jag alltid anhängare av tårtspademodellen.

        Gilla

    • Hedvig skriver:

      ”Tipping-pointen” kommer att smygas på oss. Den tydliga och snabba dramatiken som vid ett segelbåtshaveri kommer att utebli. Det utdragna förloppet i den svenska statens haveri är pågående. Frågan är hur många som ser det?

      Finansminister Magdalena Andersson presenterade i går regeringens budgetproposition. Och hon påstod att den svenska ekonomin ser ljus ut, alla goda siffror pekar uppåt.
      Hon storljög och sade inget att att enbart driften av migrationsåtagandena sker med lånade pengar. Hon sade inget om att ekonomin år 2017 0ch 2018 kommer att bli betydligt sämre, när 2015 års migranter, ska kommunplaceras.

      Idag använder våra styrande politiker och medier nyspråk, vilket tycks vara ett effektivt sätt att lura i en stor del av befolkningen, att det går bra för Sverige.

      Liked by 1 person

    • Bo skriver:

      Rick Falkvinge fd ledare Piratpartiet:
      Jag rör mig i entreprenörskretsar, och i princip alla jag känner har lämnat Sverige, eller har satt igång planer på att flytta från Sverige. Sverige är bankrutt, det är bara att läsa skriften på väggen. Det finns ingen krismedvetenhet så det kommer bara att bli värre. […]
      Det pågår redan en brain drain från Sverige, av enorma mått. […] Om du vill ha hopp för Sverige har jag tyvärr inte mycket att ge.
      http://pophoger.blogspot.se/

      Liked by 2 people

  6. Fredrik Östman skriver:

    ”‘Stor förvirring råder, läget är utmärkt’, sa Mao Zedong en gång. Även nu gäller att stor förvirring råder, men läget är tyvärr inte utmärkt, utan djupt beklämmande.”

    Du talar om läget för gemene man, och det läget var under Mao Tse Tung inte alls utmärkt, utan även det djupt beklämmande. Men för dem som lever på att andra inte försvarar sig är läget förstås utmärkt: den politiska apparatens och det välfärdsindustriella komplexets olika avnämare.

    Liked by 3 people

  7. Jaxel skriver:

    Krönikan undviker det mest uppenbara problemområdet – invandringen och invandringspolitiken. Det finns väl något skäl till det.)

    Förespråkarna för en generös politik på området hävdar på fullt allvar att dagens politik inte kommer att få några nämnvärda konsekvenser för det svenska samhället. Det vore onekligen en annan sak om de sade att visst detta kommer att få dramatisk konsekvenser, men det är något vi är tvungna att acceptera.

    Ser man sig om i världen tycks det i alla fall finnas ett tydligt samband mellan erfarenhet av ”systemkollaps” och förhållningssätt i migrationsfrågan. Tyskland får nog ses som avvikande, men det kan förmodligen förklaras med specifika historiska erfarenheter.

    Liked by 1 person

  8. Jaxel skriver:

    När det gäller skolan är jag inte säker på att pedagogiska teorier är huvudproblemet. Undrar om det inte snarare handlar om fenomen i den allmänna samhällsutvecklingen som är huvudorsaken till de undermåliga resultaten. Det hindrar självfallet inte att skolan borde ta krafttag för att komma till rätta med problemen.

    Jag tror att avsaknad av respekt för lärarens auktoritet och brist på disciplin är oerhört viktiga faktorer. Lägg därtill att dagens föräldrar och ungdomar växt upp i ett samhälle där man inte behöver befara katastrofal fattigdom, det offentliga kommer alltid att garantera en dräglig ekonomisk levnadsstandard. Tror de – eftersom något annat inte upplevts i mannaminne. Man kan alltid få en dräglig tillvaro även utan egen ansträngning.

    Det fanns en tid i det här landet då möjligheten till en utbildning, som efterfrågades på arbetsmarknaden, sågs som något extremt eftersträvansvärt. I den mån ungdomar vill utbilda sig idag så handlar det i så fall mest om något de tycker är roligt – hur stor arbetsmarknaden som finns är mindre viktigt. Tillspetsat.

    Inget hindrar förstås att ovan angivna mentalitet går hand i hand med flummiga pedagogiska teorier.

    Liked by 1 person

      • Jaxel skriver:

        Bra eller dålig pedagogik i all ära, men om eleverna inte tycker att utbildning är något viktigt som man är beredd att anstränga sig för och det samtidigt saknas respekt för lärare och arbetsro i klassrummet så blir det nog svårt även för den bästa pedagog att åstadkomma goda resultat.

        Fast jag kan förstås ha fel angående de samhälleliga trendernas påverkan på eleverna.

        Vet förstås inte exakt statusen på den nu aktuelle pedagogen, men får lite intrycket att vederbörande (bildligt talat) här på sidan hastigt och lustigt har transformerats från en person vars åsikter knappast varit värda vatten till ett sanningsvittne av hög rang. Plötsligt är vad denne säger något som man måste ha den största respekt för. Eller?

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Allt jag sade var att en av de ansvariga inte håller med dig.

        För att nu komma med en egen åsikt också kan jag angående dina presumtiva barn som inte ”tycker” att utbildning är viktigt påpeka att dessa barn förstås inte kan bilda sig en egen uppfattning och inte heller gör det, utan snappar upp det mycket känsligt från sin omgivnings små signaler. Antagandet eller påståendet att barn kan eller vill utbilda sig själva till att överträffa tusen generationers samlade vishet — utan att alls dricka ur denna rika källa — är mycket djupare felaktigt än professorn i artikeln antyder. Så jag ger nog inte mycket för honom ens efter denna offentliga omsvängning.

        Men mer än före den.

        Liked by 1 person

  9. Sten Lindgren skriver:

    Som påpekas kan skolan vara ett bra exempel. Man ser inte många uttala sig om vilka de långsiktiga effekterna kan bli av utvecklingen inom skolan. En del är uppfyllda av Sveriges framgångar inom high tech och spelbransch, och tror kanske att detta bara kommer att rulla på.

    Andra tar tillfället i akt att propagera för sina intressen men ingen verkar oroad över skolan. Ett exempel idag är Almega. Almega, som representerar tjänstesektorn, vill göra det lättare för utländska studenter och dessa ska erbjudas arbetsgivar-coachning och andra förmåner som man inte föreslår för svenska studenter.

    Två funderingar:
    Har vi sett Almega agera för förbättringar i vanliga skolan? Möjligen tar man tillfället i akt att pusha friskolesektorn
    Hur kommer det sig att samhällsaktörer brinner av lust att erbjuda förmåner till icke-svenska medborgare, som t ex i form av arbetsgivar-coachning och rätt till bostad, men avstår från att föreslå samma erbjudande till svenska ungdomar?

    Liked by 2 people

  10. gmiksche skriver:

    Jag är förvånad att många kommentatorer sätter ett frågetecken här och var på det som Patrik skriver. Som jag förstår är syftet med inlägget inte primärt att ge sin uppfattning till känna i alla sammanhang utan att få folk att tänka. Med lite försynta fingervisningar, förstås.

    Att få folk att tänka och möjligen eller förhoppningsvis att tänka om efter att ha tänkt, det är nog det viktigaste någon kan bidra med när samhället letts ut på gungflyet.

    Liked by 1 person

  11. ruben skriver:

    Vissa segelbåtar har en balans mellan segelyta och kölvikt, som gör den i princip otippbar. Jag vet inte hur man benämner det. När båten tippat visst antal grader, så är segelytan som fångar vinden så liten att kölvikten tillsammans med skrovets utformning klarar hålla den kvar utan att kapsejsa. Men det var inte det artikeln handlade om. Jag fattar liknelsen. Försvaret känns inte tryggt. Undrar hur lång tid vi har på oss innan omgivningen anser att Sverige är ett terror-hot och Nato vill börja göra konkreta militära insatser i våra växande no-go zoner. Om Sverige ses som ett drivhus för internationella jihadister, så är det inte långt borta. Vi blir snart ett nytt land med pågående mellanöstern-konflikt.

    Gilla

  12. Lennart Göranson skriver:

    ”Det har år efter år regnat ned olämpliga idéer från myndigheter och andra förståsigpåare på skolan som gjort att det börjat mögla, ruttna och växa ohyra i filten varvid den blivit alltmer obrukbar. Jag kan inte se något tecken på att regnet skulle avta…”

    Jo, kanske det i alla fall börjar synas tecken på en tillnyktring. Se den här artikeln: http://www.svd.se/pedagogikforskare-vill-be-om-ursakt/i/senaste

    Gilla

    • Lennart Göranson skriver:

      Gårdagens artikel menar att skolans problem beror på att ”de senaste 20 årens reformer och pedagogiska idéer har bidragit till den svenska skolans förfall”. I dag följer en ny artikel i samma ämne som pekar på att man ”under 90-talets slut och 2000-talets början har (—) ökat lärarnas administrativa uppdrag och ökat den politiska kontrollen av skolan”, något som jag själv också har fört fram i flera kommentarer. (http://www.svd.se/90-talet-beskylls-for-lararkris/om/sverige)

      Åsikterna spretar, men det förefaller ändå som om MSM äntligen börjar glänta på locket i skolfrågan.

      Liked by 1 person

  13. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Lägger man ut en filt över gräsmattan dör den.
    En segelbåt skall luta, den är byggd för det med blyköl å allt, problemet är besättningens storlek samt vem som ritar sjökartan, lägger ut kursen och sköter kompassen samt vem man har sänt upp i masttoppen att spana efter oväder.

    Gilla

  14. rudmark skriver:

    Den stackars filten ute i regnet, utan ”tipping point” – hur ska vi veta när den är bortom räddning/restaurering? Och, är det då systemkollapsen har inträtt eller är på väg?
    Systemkollaps har ju lite av floating point över sig.

    Gilla

  15. alexwestin skriver:

    Tyvärr kommer ingen att rycka undan filten och hänga den på tork. För så där 50 år sedan formulerade en professor – tror han hette Hazeltine – en krislag som jag tror gäller:
    ”Sociala system förändras inkrementellt – i små steg – tills det inträffar en kris. Först då kan genomgripande reformer genomföras. Anledningen är att de politiska förutsättningarna inte uppstår förrän krisen är uppenbar.”

    Liked by 1 person

  16. Lennart Bengtsson skriver:

    Professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet Jonas Linderoth konstaterar i en artikel i DN i dag,
    http://dagens.dn.se/#reader/15829/a/109152019

    att den pedagogiska vetenskapen gjorde ett formidabelt misstag i början av 1990-talet genom att föreslå ett undervisningssystem i Sverige som inte har fungerat. Det är högst troligt att det är detta som är huvudorsaken till den enorma kvalitetsledgången som visat sig i de skarpt fallande PISA-resultaten. Professor Linderoth är en ärlig vetenskapsman och erkänner att man gjort fel och inviterar sina kollegor att säga samma sak som han själv gör i DN-artikeln. Vi får hoppas att så blir fallet och att en ändring snarast kommer till stånd.

    Detta visar på ett grundläggande problem i svenskt intellektuellt liv nämligen tendensen att snabbt kopiera nya idéer från huvudsakligen USA och genomföra detta utan man tänkt igenom det hela ordentligt. Vi ser detta från område till område inte minst inom klimatpolitiken där Sverige vill bli ledande utan att man har tänkt igenom konsekvenserna och där de flesta inte vet vad de pratar om.

    Att handla utan att begripa vad man ger sig in på samt tysta alla kritiska invändningar från klokt och erfaret folk har blivit ett slags svenskt ledmotiv. De stackars ansvariga politikerna sjunker allt djupare ner i ett moras som de inte förstår och inga förslag som läggs fram tar itu med det som verkligen är problemet nämligen det misslyckade pedagogiska systemet.

    Det man idag bör göra är helt enkelt att skrota dagen misslyckade pedagogik och gå tillbaka till ett tidigare system som faktiskt fungerade hyggligt eller att ännu bättre modifiera det baserat på andra länders positiva erfarenheter gjort under tiden.

    Liked by 1 person

    • Hovs--hallar skriver:

      Riktigt, som jag förstår saken. 68-vänstern och dess arvtagare sjösatte en pedagogik för skolan som byggde på en rysk modell från typ tidiga Stalin-eran!

      Och enligt vänsterns logik, så SKA den fungera eftersom den bygger på den ”vetenskapliga” socialismen — och om den ÄNDÅ inte fungerar är det fel på människorna men INTE på pedagogiken!

      Till detta kommer förstås effekterna av mass-invällandet från dysfunktionella medeltidskulturer.

      Summan av kardemumman är att ingen vettig människa längre vill bli lärare. Lärarhögskolorna kan knappt ens fylla platserna.
      I Finland går det däremot 10 sökande på varje plats…

      Gilla

    • Göran Fredriksson skriver:

      En annan orsak till resultatfallen efter sekelskiftet är nog att då pensionerades de sist utbildade lärarna enligt den ordning som fanns innan 68-vänstern påbörjade sitt förstörelsearbete. Medan Löfven m.fl. nu beskyller Björklund för nedgången.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s