Utredningen En ny grundlag

logo­DGSEfter att Patrik Engellau nyligen omnämnt Utredningen En ny grundlag (1988) i en krönika hörde flera läsare av sig och var intresserade av att läsa utredningen.

En ny grundlag är en av flera utredningar i serien Medborgarnas Offentliga Utredningar (MOU), vilka är forsknings- och utredningsförlag om hur Den Nya Välfärden anser att samhället bör och kan se ut. De kan ses som ett fristående alternativ till Statens Offentliga Utredningar (SOU).

En ny grundlag skrevs med syftet att öka medborgarnas medverkan i det politiska beslutsfattandet. Författarna var Ulf Brunfelter, Patrik Engellau, Gunnar Hökmark, Gustaf Petrén, Mats Svegfors och Carl-Johan Westholm.

Ni kan läsa utredningen här.

/Redaktionen

5 thoughts on “Utredningen En ny grundlag

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Kapitel 2, Fri och Rättigheter behöver ändras
    § 17 om egendomsrätten skall komma in efter § 1, Rätten till liv.

    Gilla

  2. BjörnS skriver:

    MOU är en fiffig benämning eftersom det vanligtvis står för Memorandum of Understanding, dvs icke legalt bindande överenskommelser mellan myndigheter (ofta i olika länder) kring hur att samarbeta i vissa frågor. Utan att vilja förminska vikten av MOU mellan myndigheter känns MOU i Patriks mening mer angeläget såsom världen ser ut just nu. Icke desto mindre vore ett traditionellt MOU kring asylmigration med t.ex Polen och Ungern också önskvärt i dagsläget. EU-vida överenskommelser känns långt borta. Låt oss stödja Visegradgruppen och Österrike i denna fråga.

    Liked by 1 person

  3. Mats R skriver:

    Förslaget är intressant på många sätt, men det märks också att det har några år på nacken. T.ex. känns förslaget om att minska antalet riksdagsledamöter väldigt inaktuellt, eftersom ett av samtidens stora problem är det ständigt ökande avståndet mellan folk och folkvalda. Med det förslaget skulle valkretsarna bli ännu större och ledamöternas kontaktyta bli ännu mera utspädd. Att direktvälja statsministern är en intressant tanke, men senare års utveckling har visat på problem som skulle kunna uppstå: Vad skulle t.ex. hända om Jimmie Åkesson blev vald till statsminister? Kanske vore det en bra idé med en tvåkammarriksdag, typ 1809 års författning? Det verkar som om de flesta parlamentariskt styrda länder har någon form av tvåkammarsystem.

    Åldersgränsen för kandidater bör sättas till 30 år, inte 25 (detta för att i någon mån förhindra det politiska broilerfarmandet).

    Statsskicket ska bara kunna förändras genom folkomröstning. Oavsett hur statschefen tillsätts, så ska hen inte vara partibunden. Statschefen ska vara det formella överhuvudet för någon form av instans som bl.a. kombinerar lagråd och författningsdomstol och kan agera självständigt gentemot riksdagen. Ett av de stora problemen med den nuvarande författningen är nämligen bristen på fungerande statschefsroll. Detta förhållande ger för stor makt åt regeringen, vilket i kombination med partipiskor i riksdagen skapar ett politiskt fåtalsvälde.

    Förslaget adresserar inte behovet av en mindre centraliserad riksorganisation, men det kan man diskutera någon annan gång!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s