Begrepp som förvirrar

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Jag börjar tro att alla de här fina begreppen som vi svänger oss med – kapitalism, socialism, liberalism, klimatalarmism, feminism, fascism, rasism, ekologism plus de flesta andra utom möjligen alkoholism – egentligen är oanvändbara eftersom de kan betyda vad som helst och därför inte klarlägger utan bara förvirrar.

Ta kapitalism som exempel. Det amerikanska inbördeskriget, det första stora industriella kriget, stod mellan två oförsonliga varianter av kapitalism. Båda sidor – nordstater och sydstater – stod för allt fint som kapitalismens apologeter (sådana som jag) försvarar, till exempel äganderätt, konkurrens, marknader, entreprenörskap och dylikt. Och lik förbannat gav de sig i krig mot varandra.

Det som skilde de två sidorna från varandra var något helt annat än kapitalismens honnörsbegrepp, nämligen människosynen. Den ena sidan, nordstaterna, hade en populistisk inställning, typ Lincolns uttalande om ”a government of the people, by the people and for the people”. Den andra sidan var mer elitistisk och trodde att folk som begrep bättre borde bestämma över och ta hand om dem som inte begrep så mycket, särskilt de svarta.

Man kan jämföra den amerikanska utvecklingen efter inbördeskriget med den brasilianska, där ett samhällssystem baserat på plantageproduktion och slaveri som var ganska likt det som rådde i USAs sydstater var totalt dominerande och aldrig utmanades av några populister.

Den nordamerikanska populistiska regimens inställning framträder med särskild pregnans i metoderna för koloniseringen av ”vilda västern”. Det handlade om att förmå – eller erbjuda möjligheter för – fattiga, ambitiösa familjer att odla upp familjejordbruk där de ägde mark och arbetade för sin egen försörjning (ok, på indianernas bekostnad, men jag bortser från det just nu).

Hur hade det i stället gått i USA om sydstaterna vunnit kriget? Kanske kan man få vägledning av ett studium av Brasiliens historia, där anti-populistiska eliter alltid haft makten. Brasiliens historia består av en oändlig lista av militäraktioner där centralmakten ägnat sig åt att bekämpa, slå ner och förinta rörelser som velat ägna sig åt just det som de populistiska nordamerikanerna uppmuntrade, nämligen att förmå vanliga människor att greja sina liv på egen hand.

Ett exempel var etablissemangets krig mot de förlupna slavarna i den tillfälliga fristaten Palmares i slutet av 1600-talet som var ett slags populistiskt initiativ som gick ut på att deserterade slavar odlade egen mark och försörjde sig själva. Ett annat exempel var fristaten Canudos, ett slags halvreligiöst populistiskt försök som engagerade tiotusentals fattiga lantbruksarbetare i ett par år innan centralmaktens trupper till slut fick död på allihop. (Mario Vargas Llosa har skrivit en fascinerande bok om detta, Kriget vid världen ände.)

Varför engagerade sig den brasilianska staten och eliten så kraftfullt för att förhindra att folk själva bestämde vad de skulle syssla med? Jo, för att se till att de producerade ett ekonomiskt överskott som överheten kunde ta hand om.

Två kapitalistiska principer står här mot varandra: å ena sidan den populistiska principen som innebär att staten skapar förutsättningar för att folk ska kunna sköta sig själv och i övrigt inte lägger sig i annat än för att upprätthålla ordningen; å den andra sidan den elitistiska principen att staten i kraft att sin bättre överblick och överlägsna förnuft ska styra folkets existens, till exempel var det ska arbeta och hur deras ersättning och övriga livsvillkor ska fastställas (så att eliten och staten får mycket pengar).

Vi bör eftertänka vilken av dessa två typer av kapitalism som varit mest gynnsam för mänskligheten och om vi kan dra några slutsatser för svenskt vidkommande.

Nu kanske det låter som om jag menade att populismen är en hållbar ism, men det gör jag inte, ty även populismen kan vara nästan vad som helst, så vem som helst kan tolka eller feltolka efter behag. Vad som helst verkar kunna betyda vad som helst. Vi lever numera i ”en flytande värld” som den så populäre polske sociologen Zygmunt Bauman har formulerat det. (Användbart tips: att känna till Zygmunt Bauman ger avsevärda sociala poäng bland bildat folk; det räcker med att man spinner lite på temat ”flytande värld” för att få status, ty ingen annan har heller läst något av denne polack.)

55 thoughts on “Begrepp som förvirrar

  1. Utlandssvensk skriver:

    ”Det som skilde de två sidorna från varandra var något helt annat än kapitalismens honnörsbegrepp, nämligen människosynen.”

    Det kan man kanske säga. Lincoln var emot slaveriet, även om han inte var vidare radikal, men det som ständigt verkar falla bort är att han var ännu mer emot svarta. Han ville frigöra slavarna endast för att kunna deportera dem från USA. Landet Liberia grundades just för detta syfte av en förening som Lincoln var medlem i och han var hela vägen tydlig med att han ville ha bort de svarta från USA.

    Vidare verkar få vara medvetna om att flera av Nordstaterna också hade slaveri, inklusive under inbördeskriget. När Lincoln gav sin berömda emancipation proclamation, innefattades dessa INTE. Med andra ord kan man hävda att Lincoln avskaffade slaveriet i Sydstaterna, men behöll det i Nordstaterna!

    Sydstaterna var även klart mer marknadsliberala än vad som var fallet i Nord. Frihandel var en stor stridsfråga och Lincoln ville ha höga tullar, något som många sydstater kraftigt motsatte sig. En del historiker argumenterar för att detta var den utlösande faktorn bakom inbördeskriget och mycket talar för det. Den första staten som lämnade unionen var också den som hade protesterat starkast och längst mot tullarna, nämligen South Carolina. Men visst, det är en laddad fråga och det finns många kvalificerade åsikter.

    Men likväl var Sydstaterna en plantageekonomi, Hur hade det gått om de hade vunnit kriget? Troligen hade slaveriet då avskaffats ungefär samtidigt som det i Brasilen, dvs. 1888, eller möjligen tidigare.

    Men sen tror jag att utvecklingen i Sydstaterna hade varit likartad den som faktiskt ägde rum i USA. De svarta hade segregerats minst lika länge. kanske länge. USA hade något väldigt liknande apartheid upp till för cirka 50 år sen och ett självständigt Syd hade kanske kunnat behålla det systemet lika länge som Sydafrika, dvs, till kring 1990. Men sen hade det nog blivit problem!

    Som det är nu skedde det en väldigt stor migration av svarta från Syd till Nord, som innebär att de nu är ganska utspidda och kring 10% av hela USAs befolkning. Detta är även samma andel som de hade 1860, men då var en stor majoritet slavar i Sydstaterna, där de utgjorde cirka 35% av befolkningen. Om dessa hade stannat, vilket verkar troligt i vårt alternativa senario, hade de lätt sen kunnat bli en majoritet över 150 år. Avgörande här hade varit inställningen till vita immigranter. Där är det svårt att gissa, men med få vita immigranter hade vi kunnat få se något liknande Sydafrika. Med många vita immigranter, borde det mer likna dagens USA.

    Vad gäller Brasilen kan man även argumentera för att det kanske hade gått bättre om de hade tillämpat mer organiserad segregering. Men det kan också finnas helt andra anledningar. Sen undrar jag om inte Brasilen trots allt är världens mest framgångsrika land som har en så stor andel svarta (kring 50%, om jag förstår saken rätt). Med undantag av några pytteländer i Karribien, verkar så vara fallet om man tittar på BNP per capita:

    https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_GDP_(nominal)_per_capita

    Slutligen kan jag bekräfta att jag inte kände till Zygmunt Bauman, men anser detta enbart vara passande för en inbiten ”högerpopulist”!

    Liked by 8 people

    • Gert B. skriver:

      Patrik ställer en fråga om människosynen i USA vid tiden för inbördeskriget. Hur skilde synen sig åt i norr respektive syd? Ser man till de svartas situation, så ser vi skiljelinjen. Men om vi ser till indianernas situation, blir det knepigare. Utfallet för indianerna hade troligen blivit det samma om sydstaterna hade vunnit kriget. Svek och förnedring och plundring av Black Hills.
      Så i indianfrågan var inte nordstaterna mer humana i människosynen än sydstaterna.

      Gilla

      • Utlandssvensk skriver:

        @ Gert B,

        ”Så i indianfrågan var inte nordstaterna mer humana i människosynen än sydstaterna.”

        Jag har läst om det där, men det var ett tag sen. Som jag minns saken, ansågs Sydstaterna som klart mer indianvänliga. Det var också många tusen indianer som stred för dem. Grundorsaken var att Syd ansågs stå för en svagt federal centralmakt, vilket indianerna av naturliga skäl ville ha.

        Det fanns goda skäl, inklusive skriftliga avtal, för många indianer att förvänta sig betydligt större självständighet om Syd hade vunnit. Men om löftena verkligen hade hållits är en annan femma. Troligen inte, gissar jag.

        Sen fanns det även indianer som stred för Nord och det var ganska rörigt. Slaveri var för övrigt också utbrett bland vissa indianstammar, dvs. de höll svarta slavar.

        Gilla

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Vill minnas att den stora anledningen till den relativt dyra förflyttningen av svarta slavar från Afrika till sydstaterna i Amerika var att indianerna – som man först försökte med – helt enkelt dukade under för värmen. Inga moraliska överväganden således utan strikt affärsmässiga faktorer styrde dessa ödesdigra val.

        Liked by 1 person

    • Madelaine Fusfield skriver:

      Utlandssvensk. Det vore bra om tvärsäkra påståenden åtföljdes av referens till källmaterial. Om Lincoln uppehöll en tanke på deportering var det en flyktig tanke aldrig tänkt realistisk. Här är ett citat från Lincolns 1855 brev till Joshua Speed, en god vän och slavägare i Kentucky:

      ”You know I dislike slavery; and you fully admit the abstract wrong of it. . . I also scknowledge your rights and my obligations under the constitution, in regard to your slaves. I confess I hate to see the poor creatures hunted down, and caught, and carried back to their stripes, and unrewarded toils; but I bite my lip and keep quiet. In 1841 you and I had together a tedious low-water trip, on a Steam Boat from Louisville to St. Louis. You may remember, as I do, that from Louisville to the mouth of Ohio, there were, on board, ten or a dozen slaves, shackled together with irons. That sight was a continued torment to me; and I see something like it every time I touch the Ohio, or any slave-border. It is hardly fair for you to assume, that I have no interest in a thing which has, and continually exercises, the power of making me miserable . . . Our progress in degeneracy appears to me to be pretty rapid. As a nation, we began by declaring that ‘all men are created equal.’ We now practically read it ‘all men are created equal, except negroes.’ When the Know-Nothings get control, it will read ‘all men are created equal, except negroes, and foreigners, and catholics.’ When it comes to this I should prefer emigrating to some country were they make no pretence of loving liberty – to Russia, for instance, where despotism can be taken pure, and without the base alloy of hypocrisy.”

      Lincolns egna ord bör överrida alla försök till tolkning av hans motiv. Därmed inte sagt att Lincoln år 1855 förespråkade en omedelbar emancipation med rösträtt för slavar. Ursprungligen hade han en gradvis process i sikte. Detta ändrades senare med the Emancipation Declaration.

      Gilla

      • Utlandssvensk skriver:

        @ MADELAINE,

        ”Det vore bra om tvärsäkra påståenden åtföljdes av referens till källmaterial. Om Lincoln uppehöll en tanke på deportering var det en flyktig tanke aldrig tänkt realistisk.”

        Jösses! Nu får du faktiskt skärpa dig!!

        Först kritiserar du mig för avsaknaden av källa och sen följer du upp med ett eget tvärsäkert påstående som du belägger med en text som inte har med saken att göra! Han kommenterar överhuvudtaget inte deportering där! Dessutom bifogar du ingen länk!

        Det finns noll tvekan om att Lincoln ville bli av med de svarta. Eftersom du tydligen inte har kraft eller förmåga att googla saken, får jag väl hjälpa dig:

        The American Colonization Society (ACS) grundades 1816 med syfte att repatriera svarta. Lincoln var medlem där och följande står i Wikipedia:

        ”Since the 1840s, Lincoln, an admirer of Clay, had been an advocate of the ACS program of colonizing blacks in Liberia. Early in his presidency, Abraham Lincoln tried repeatedly to arrange resettlement of the kind the ACS supported, but each arrangement failed.
        Some scholars believe that Lincoln abandoned the idea by 1863, following the use of black troops. ”

        https://en.wikipedia.org/wiki/American_Colonization_Society#Lincoln_and_the_ACS

        Det finns ingen som ifrågasätter att Lincoln länge, öppet och aktivt verkade för deportering. Att han övergav tanken efter 1863, dvs 2 år efter kriget startade, var länge mainstream, men denna ståndpunkt är nog borta nu och det är tydligt att han behöll sin tro livet ut:

        ”A new book on the celebrated US president and hero of the anti-slavery movement, who was born 202 years ago on Saturday, argues that he went on supporting the highly controversial policy of colonisation.”

        ”Mr Lincoln also favoured the idea. But he was believed to have denounced it after signing the Emancipation Proclamation, which freed of most of America’s four million slaves, in January 1863.”

        ”Yet Phillip Magness and Sebastian Page, the authors of Colonisation After Emancipation, discovered documents in the National Archives in Kew and in the US that will significantly alter his legacy.

        ”They found an order from Mr Lincoln in June 1863 authorising a British colonial agent, John Hodge, to recruit freed slaves to be sent to colonies in what are now the countries of Guyana and Belize.
        “Hodge reported back to a British minister that Lincoln said it was his ‘honest desire’ that this emigration went ahead,” said Mr Page, a historian at Oxford University.
        The plan came despite an earlier test shipment of about 450 freed slaves to Haiti resulting in disaster. The former slaves were struck by smallpox and starvation, and survivors had to be rescued.”

        http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/northamerica/usa/8319858/Abraham-Lincoln-wanted-to-deport-slaves-to-new-colonies.html

        Liked by 1 person

      • Utlandssvensk skriver:

        @ MADELAINE,

        Eftersom du vill läsa Lincolns egna ord, kan vi väl ta en titt på de synnerligen berömda och välkända debatterna mellan honom och Douglas, som ägde rum 1858. För din skull har jag letat upp dessa på en officiell hemsida!

        Så, vad hade Lincoln att säga i denna väldigt publika och uppmärksammade debatt? Här kommer några delar:

        ”I will say here, while upon this subject, that I have no purpose, directly or indirectly, to interfere with the institution of slavery in the States where it exists. I believe I have no lawful right to do so, and I have no inclination to do so. I have no purpose to introduce political and social equality between the white and the black races. There is a physical difference between the two, which, in my judgment, will probably forever forbid their living together upon the footing of perfect equality, and inasmuch as it becomes a necessity that there must be a difference, I, as well as Judge Douglas, am in favor of the race to which I belong having the superior position.”

        ”When Southern people tell us they are no more responsible for the origin of slavery than we, I acknowledge the fact. When it is said that the institution exists, and that it is very difficult to get rid of it, in any satisfactory way, I can understand and appreciate the saying. I surely will not blame them for not doing what I should not know how to do myself. If all earthly power were given me, I should not know what to do, as to the existing institution. My first impulse would be to free all the slaves, and send them to Liberia,-to their own native land”

        https://www.nps.gov/liho/learn/historyculture/debate1.htm

        Liked by 1 person

  2. Jaxel skriver:

    Undertecknad har ofta undrat vad principen om alla människors lika värde betyder rent konkret.

    Statsrådet Johansson säger med anledning av rikspolischefens uttalanden om Åkesson:

    ”Jag tycker det är bra att rikspolischefen markerar mot värderingar som inte är i linje med vad svensk polis ska hålla sig till. Polisen och annan svensk statsförvaltning bygger på den grundläggande uppfattningen att alla människor är lika mycket värda. ”

    Betyder principen att man inte har rätt att (önska)’hindra någon människa som så önskar från att komma till Sverige och bosätta sig här och samtidigt kräva försörjning sv landets övriga innevånare om så behövs. (Avskaffande av nationalstaten). Eller innebär det att om man accepterar en flyktinginvandring på typ 100 000 personer per år, men inte mer än så, ungefär som statsrådet, så är man för principen. Om man sätter gränsen betydligt lägre än så så är man alltså emot?

    Helt klart anser den svenska staten i alla fall att statsrådet är värt mer än flertalet övriga svenskar. Det är bara att kolla i statsrådets lönekuvertet och jämföra.

    Det vore intressant om de som svänger sig med begreppet /principen kunde ge en någorlunda uttömmande redogörelse för vad principen rent konkret betyder. I motsats, alltså, till att kasta in den här och där när det (möjligen) passar, men framför allt när den kan användas som slagträ.

    Jag tycker, i anslutning till krönikans rubrik, att begreppet främst används för att skapa förvirring i diskussionen.

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/justitieministern-forsvarar-eliasson/

    Liked by 5 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Alla(h)s Lika Värde är som de flesta upplysta vet,
      en felöversättning från Engelskan,
      DIGNITY betyder enbart värdighet, något tolkat respektera,
      dvs alla är EJ lika mycket värda,
      men skall behandlas med värdighet o respekt!

      Totalt annorlunda än enbart VÅR svenska tolkning!

      Alla är inte värda lika mycket i lön eller pension,
      redan där spricker floskeln totalt.

      Kan rimligen EJ TILLÄMPAS på hela världens befolkning,
      enbart på våra egna Medborgare!

      En monumental tankevurpa från främst vänsterkanten!

      Liked by 3 people

      • Jaxel skriver:

        Man vet förstås aldrig var en person som använder ett visst uttryck fått det från. Vad gäller det nu aktuella uttrycker gissar jag att många bara hört någon annan använd det och tyckt det låter bra.

        Om man skall söka i officiella texter behöver man dock inte gå så långt som till FN. Citat nedan från Regeringsformen 1 kap 2 paragrafen.

        ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.”

        Gilla

    • seniorciticen skriver:

      ”Allas lika värde” är ett rent nonsens. Antagligen är det en felaktig översättning från FNs deklarationer om mänskliga rättigheter där orde Dignity (värdighet) används och inte Value. Jag tolkar det som att alla ska dömas efter samma lagar och normer.

      Gilla

  3. JAN BENGTSSON skriver:

    Att Sverige går emot ett i vissa avseenden Elitistiskt samhälle ”med löneslavar”,
    där ett fåtal ANSER SIG VETA BÄST lämpade att styra, är en uppenbar trend.

    Skulle folket försöka klara sig själv, typ Nordstaterna,
    har man ju inga hållhakar på Medborgarna för att få deras röster…

    Det går bara inte!

    Gilla

    • Ådärkomdenja skriver:

      Ett välkänt uttalande, som styrker rådande elitism-tillstånd och förakt för ‘folket’:
      ”Folk uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem för oss.” -Lennart Nilsson …vid tillfället socialdemokratisk riksdagsman.

      Gilla

    • spdlr skriver:

      Ett välkänt uttalande, som styrker rådande elitism-tillstånd och förakt för ‘folket’:
      ”Folk uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem för oss.” -Lennart Nilsson …vid tillfället socialdemokratisk riksdagsman.

      Liked by 1 person

      • JAN BENGTSSON skriver:

        Alltså enbart en målsättning?

        Vi hoppas ha Europas lägsta arbetslöshet,
        oavsett hur många vi släpper in utan kompetens, typ)

        Gilla

      • BjörnS skriver:

        Ja, och någon S-kvinna sa ungefär samtidigt att ett vallöfte är ett löfte att man har som målsättning att försöka uppfylla…

        Gilla

      • Lennart Göranson skriver:

        @BjörnS
        ”Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för.” Så sade före detta arbetsmarknadsminister och socialminister Ingela Thalén år 1990 i radioprogrammet ”Allvarligt talat” när hon ställdes till svar för att S löfte om att förstärka föräldraförsäkringen inte infriades.

        Rent språkligt borde hon inte – som många gör – ha använt ordet ”målsättning” som synonym med ”mål”. Nationalekonomen Erik Dahlén brukade påminna om att ”målsättning förhåller sig till mål som potatissättning till potatis”.

        Gilla

  4. Dogen skriver:

    Ja, och eftersom populisterna vann så tror vi nu att allas åsikt är värd att lyssna till. Det tog mig 10 minuter att hugga mig igenom desinformationen om dådet i London, norsk medborgare av somaliskt ursprung. Men det har absoluuuuut inget att göra med ni vet vad.

    Liked by 2 people

    • Jaxel skriver:

      Självklart är redaktioner av olika slag av utrymmesskäl tvungna att begränsa hur mycket som rapporteras om olika händelser. Det blir därmed tvingande art välja ut vad som är relevant.

      Fast det är ju inte detta de sysslar med på flertalet svenska redaktioner idag. Där sitter man istället och väljer ut vad man anser det lämpligt att mottagarna får veta. Mottagarna kan givetvis inte att själva anförtros att bilda sig uppfattningar baserat på ett ocensurerat nyhetsflöde.

      Jag vet inte riktigt vad man skall kalla den ismen. Fast att betrakta andra, som möjligen kan lomma att dra andra slutsatser än man själv, som del av en mindre vetande och mindre vettig pöbel framstår som föraktfullt. Frågan är om det är förenligt med principen om alla människors lika värde.

      Som sagt det där om vad som är relevant information är bara en förskönande omskrivning för vad som är lämplig information. Detta är samma gamla censurmentalitet i uppsnyggad förpackning. Jag vet egentligen inte, men föreställer mig att censurutövarna på Sovjettiden åtminstone var hederligare. Tror de faktiskt sysselsatta sig med vad som var lämpligt att folket fick veta.

      Liked by 1 person

    • BjörnS skriver:

      Att det var någon från Afrika eller MENA var ganska uppenbart i och med att man talade om terrormisstankar. Att man inte skrev ut det exakta ursprunget var sekundärt. Jag tror alla visste att vi talade om ursprung i Nordafrika, Irak, Syrien eller Somalia. UK valde att via ”kod” låta alla veta.

      Gilla

  5. Lennart Bengtsson skriver:

    Skillnaden mellan de som sysslar med naturvetenskap eller ”science” (som är ett snävare begrepp än svenskans vetenskap), och de som är engagerade i den politiska världen och dess begrepp, är att naturvetenskapen inte kan fungera om man inte preciserar de ord och begrepp som använts.

    Einstein t ex lade ned mycken möda att förklara den speciella och allmänna relativitetsteorin och inte bara för sina naturvetenskapliga kollegor. Hans populära skrifter är högst läsvärda och kan laddas ned fritt från nätet.

    Inom politiken eller den politiska och religiösa världen gör man i stället det motsatta. Man introducerar diffusa och oklara begrepp och ger dessa en emotionell injektion. För de flesta är rasism och fascism otrevliga begrepp som ingen vill ha att göra med efter 1945. För de som kallar sig vänster är socialism ett fint ord medan kapitalism är ett fult ord. Ingen anser sig behöva klargöra mer eftersom ordet fått sitt eget liv och där var och en håller sig med sin egen upplevelsedefinition i sann postmodernistisk anda.

    För dagens unga och en del till är ekologism ett positivt begrepp – ”Naturen är God” som det står i min lilla smörbytta från Arla. Att det ekologiska jordbruket behöver den dubbla arealen för att producera samma mängd mat är det förstås ingen som vill höra. När jag sagt sett detta har jag mötts av besvikna blickar och ibland ilskna blickar. Samma sak gäller klimatismen som numera inte leds av fackmän utan av kvasivetenskapliga interpretatörer som ibland för tankarna till naturfolkens schamaner.

    Den allmänna debatten skulle vinna mycket om man kunde undvika utslitna och diffusa begrepp som inte har någon annan avsikt än att förhindra ett förnuftigt och positivt tankeutbyte såvida inte avsikten är förtryck eller strid. Om detta är fallet är ett hederligt slagsmål att föredra.

    Gilla

  6. Sten Lindgren skriver:

    Alla ord med –ismer i sig används för att påverka politiskt. Ta t ex ordet populism som är kopplat till politiskt agerande med folkligt stöd, kanske från lägre samhällsklasser, till skillnad från politiskt agerande utifrån ett elitistiskt perspektiv. Populism är ett av vänstersidan ofta använt skällsord, lite konstigt kan man tycka eftersom sagda aktörer säger sig företräda just ”folket”. Därför har man kombinerat ordet ”populism” med ordet ”höger” och därmed kunnat skapa ett användbart skällsord ”högerpopulism”.
    Ett lysande exempel på hur olika –ismer används politiskt finns i EXPOs skolmaterial, något som pådyvlas alla elever i svenska skolor får man förmoda, se http://skola.expo.se/populism_95.html
    Ordet populism politiserar EXPO raskt i tre steg:
    • ”Ordet populism kommer från latinets populus som betyder folk.
    • Ibland pratar man istället om missnöjespartier eftersom populistiska rörelser ofta bildas av en grupp människor som är missnöjda med något i samhället.
    • I Europa finns idag flera främlingsfientliga partier som betecknas som högerpopulistiska”

    Gilla

    • tirutaa skriver:

      Tack för informationen om hur staten/EXPO indoktrinerar och hjärntvättar dagens skolungdom. I ett trollslag blir populism = främlingsfientlighet. Återigen ett exempel på den svenska statens totalitära tendenser. Ifrågasättande och självständigt tänkande – glöm det.

      Liked by 2 people

  7. BjörnS skriver:

    Tänk så fort perspektiven ändrar sig. Gå tillbaka ca 12-13 år. Statskapitalismen var då på frammarsch. Kina var och är paradexemplet men också Ryssland och Brasilien anfördes som exempel. Sydafrika. Venezuela. Jag tror många forna socialister gladdes över detta eftersom statskapitalismen kan ses som en slags socialism, inte sant? Och troligen den enda som haft viss framgång.
    Vad ser vi idag. I Kina har man överinvesterat i t.ex stålproduktion (gammal socialistisk älsklingsindustri), bankerna har gott om dåliga lån, fastighetssektorn osv. Ekonomin är dock stark. Ryssland, Brasilien, Sydafrika med flera går riktigt uselt.
    När hörde ni senast någon i beundrande ordalag tala om statskapitalism? Eller, likt Göran Persson, med Kina för ögonen tala om behovet av politisk stabilitet? Svaret på allt är nog att det PE benämner populistisk kapitalism är det minst dåliga system vi har.

    Gilla

  8. Hovs--hallar skriver:

    Vad gäller skillnaden i utveckling mellan USA och Latinamerika, så använder historikern Niall Ferguson den som illustration på framgångs-faktorer — ”killer app:s” — som gett Väst dess stora ekonomiska försprång. (http://www.bokus.com/bok/9780141044583/civilization/)

    USA:s system, som byggde på att vanliga människor enkelt kunde få egen mark att bruka, var helt enkelt överlägset Latinamerikas system där marken kontrollerades av en liten överklass men brukades av lantarbetare under mer eller mindre slavliknande förhållanden.

    Överklassen i Latinamerika saknade incitament att göra saker effektivare, och lantarbetarna kunde bara lyda order.

    I USA däremot, hade den som ägde mark alla möjligheter att genom egna initiativ förkovra sin egendom, och hade dessutom inflytande genom rösträtt.

    Även i Sverige har vi alltid haft en klass självägande bönder — bondeståndet.

    Gilla

  9. Carl-Eric Bohlin skriver:

    Runt sekelskiftet var jag i Venezuela och träffade då en nationalekonom för en uppdatering av Venezuelas ekonomiska ställning. Han nämnde att Venezuela och Texas vid andra världskrigets slut hade ungefär samma ekonomiska förutsättningar med ett stort oljeberoende. Över 50 år senare var Venezuela fortfarande enormt oljeberoende, medan Texas hade utvecklats och visserligen fortfarande producerade olja, men hade så mycket annat, bland annat ett antal högteknologiska bolag. Ett ganska bra exempel, tycker jag, på vad tillämpningen av de två kapitalistiska principer som Engellau beskriver resulterar i.

    Venezuela vid sekelskiftet upplevde jag inte som ett land i djup kris, även om prisnivån kändes väldigt hög. Att landet nu är i djup kris beror ju på att man övergivit kapitalism för socialism.

    Liked by 1 person

  10. Lars-erik Eriksson skriver:

    Själv söker jag förenkla och tänker om vänster-högerskalan att den beskriver förhållandet stat – individ och då får man följande:
    Den stora starka staten = den svaga individen = Vänster.
    Den diminutiva staten = den starke individen = Höger.
    Natoinalsocialismen är enligt detta synsätt verkligen rätt benämning, d.v.s. vänster, liksom fascismen är det.
    Såklart att Hitler och Stalin först skrämde resp. befolkning med varandra, sedan gjorde en pakt, sedan slet i varandras strupar, de befanns sig hela tiden i samma vänsterns gökbo.
    Det verkliga högersamhället är ex.90-talets Somalia där krigsherrar styrde, anarki rådde och lagen tillverkades av den med tyngst vapen.
    Maffian är det suveräna exemplet på högerextremism ity man stämplar mot staten genom att tillverka egna lagar, utse egna poliser och inrätta egna domstolar.

    Gilla

  11. MartinA skriver:

    Hade sydstaterna vunnit kriget hade USA aldrig uppnått världshegemoni och vi svenskar hade ej stått med ena foten i graven. Den förstörelse av den västerländska civilisationen som vi nu bevittnar är ett direkt resultat av USAs hegemoni. Då hade det funnits maktbalans i USA också, inte bara i Europa.

    Jag måste erkänna att jag inte läste igenom hela artikeln. Den var för fylld med PK-floskler. Alltså, att tro på den propaganda som alltid produceras för att rättfärdiga att döda sina medmänniskor är litet att diskvalificera sig själv från diskussionen. Nej, USAs krig har vare sig handlat om WMDs eller demokrati. Nej, nordstaternas krig mot söderns självständighet handlade inte om människosyn utan om imperiesyn. Nej, Imperiets krig mot Nazisterna handlade inte om att ”hindra världsherravälde”. Och så vidare.

    Vad tillför alternativmedia om de ska utgå ifrån ytlig krigspropaganda i sin historiska analys? Finns det inte nog av det i de gängse fördummningsorganen DN och SvD och Access och allt vad de heter?

    (och nej, sydstaterna hade ej blivit ett nytt brasilien, de hade enormt annorlunda sammansättning och kultur. Det är ungefär lika rimligt att säga att USA före innbördeskriget var brasilien. Att ta en enda aspekt av ett samhälle och tro att den definierar hela samhället, att göra en höna av en fjäder.)

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Förlåt för min otrevliga ton. Det får väl förhoppningsvis bara mig att se illa ut, mer än något annat.

      Men under hela mitt liv har universell moral och ”godhet” använts av de samvetslösa för att skada oss välmenande och göra oss hjälplösa och lättare att utnyttja och missbruka. Jamenar, idag om inte förr borde vi väl veta att det aldrig går att ta maktmänniskorna på deras ord? De ljuger? Alltid. Igår som idag. När de säger att de skall skydda civilbefolkningen så tänker de orsaka hundratusentals för något annat syfte. När de säger befria slavarna eller mänskliga rättigheter sysslar de egentligen med imperiebygge och makt. Jag är bara så less på det. Vi borde faktiskt ha kommit längre än att upprepa deras lögner? Väl? Vad gott kan komma ur det?

      Gilla

  12. Christoffer Nyström skriver:

    Ifall man vill läsa något skrivet av Zygmunt Bauman vad vore ett bra val? Jag ser att han har varit flitig när det kommer till att skriva böcker.

    Gilla

  13. Lars Holmdahl skriver:

    Så som UTLANDSSVENSK beskriver konflikten som ledde till amerikanska inbördeskriget har jag också förstått det. Syd hade rätt att lämna unionen, men Nord motsatte sig detta. Nord ville förädla Syds bomull, medan Syd ville exportera till Europa och få ett bättre pris. Den gången var det inte ”weapons of mass destruction” som var svepskälet, utan slaveriet i Syd.

    Science, som LENNART BENGTSSON skriver om, har en föreställning (som de flesta av oss från teknisk fakultet) om att det existerar en verklighet oberoende av förekomsten av ett mänskligt medvetande. Den kulturmarxistiska, postmoderna, uppfattningen är, lite slarvigt, att allt existerar enbart i medvetandet. Därför tror de ledande politikerna och stora delar av journalistkåren att de kan prata fram verkligheten, att om man bara blundar för ett fenomen, så finns det inte, etc.

    Inom naturvetenskap strävar man efter att beskriva verkligheten, i betydelsen objekt utanför det mänskliga medvetandet, så objektivt/sanningsenligt som möjligt genom att utföra experiment. Inom de vetenskaper som studerar objekt som helt eller delvis befinner sig i det mänskliga medvetandet, måste man sänka kravet till att nöja sig med ändamålsenlighet som ett mått på objektivitet. Just kravet på ändamålsenlighet gör att man inte tappar kontakten med verkligheten.

    Om man inte baserar sin mentala modellering på verkliga erfarenheter. Om man inte har med en verifierbar del av verkligheten i sitt tänkande, så tappar man lätt kontakten med verkligheten och ägnar sig bara åt fantasier. Speciellt om man har ett religiöst behov.
    Enligt Èmile Durkheim kännetecknas religion bland annat av att visa saker är heliga och inte får beröras eller omtalas (judarna fick inte uttala sin guds namn, och i Sverige fick man inte nämna ”den ondes” namn för då kallade man på honom, etc.). Vad är det som är heligt/oberörbart i vår tid? Vad får man inte säga, ja kanske inte ens tänka? Jag skall ge dig en kandidat: att alla människor föds olika, och att det finns systematiska, medfödda, mentala skillnader mellan olika folkgrupper.

    Liked by 3 people

    • Gert B. skriver:

      Tack för den högst tänkbara förklaringen till Amerikanska inbördeskriget. Den gängse förklaringen har ju varit konflikten om slaveriet, men det klingar falskt när man tänker på indianfrågan. Nordstaterna visade ingen humanism mot indianerna, så varför skulle de måna om de svarta?

      Gilla

    • Madelaine Fusfield skriver:

      ”(A)lla människor föds olika, och det finns systematiska, medfödda, mentala skillnader mellan olika folk grupper.” Även vetenskapare kan falla offer för bias. Gång på gång har psychologer fastställt att intelligenstester har en tendens att favorisera en viss folk grupp, vita över svarta t.ex. Därför blir resultatet inte avgörande för svarta. Fråga de svarta som gått ut Harvard Law School t.ex. En annan aspekt är kultur. Föräldrar som betonar studier, asiatiska och judiska kulturer, uppfostrar barn som presterar bättre på IQ tester förutsatt att dessa tester mäter vad som är familiärt för folkgruppen. Dessa barn är inte inherently intelligentare men har formats annorlunda. Gener har mindre att göra när man talar om skillnader bland folkgrupper. Inom varje folk grupp finns det naturligtvis skillnad på barn som lär sig snabbare än andra, har olika IQ. Poängen är att skillnaden existerar INOM en folkgrupp. Att det skulle finnas intelligensskillnader MELLAN folkgrupper är en rasistisk bias eller myt.

      Gilla

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Helt fel.
        Vissa folkgrupper ligger lägre än andra.
        Sydostasiater och ashkenazer toppar i alla binettest genomförda.
        Detta konfirmeras också av från dessa studier helt oberoende mätningar av bnp per capita som korrelerar.
        Ingen åsikt, blott vetenskapliga rön.
        Verkligheten ej beskaffad enligt någon önskad modell.

        Gilla

      • Madelaine Fusfield skriver:

        L E Eriksson. Du missade poängen. Det finns något som heter epigenetics som kan ha inflytande på hur hjärnan utvecklas. Arbete pågår i det området men är inte slutgiltigt ännu. Epigenetics är inte inherent utan beroende på omständigheter och omgivning, vilket Inte är detsamma som att säga det finns genetisk skillnad som skulle göra det omöjligt för en människa att utvecklas om hon placerades i en ny omgivning. Man har däremot fastställt att IQ tester innehåller bias som reflektersr den som utvecklar testen.

        Gilla

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        Det finns någonting som heter intelligens-alleler som följer mödernet och styr just den mentala kapaciteten hos individen.
        Noterar att du inte vill tala om korrelationen mellan bnp-siffror och binet-test hos olika folkslag eftersom detta samband slår sönder dina teorier.
        Lägg alltså inte krutet på en önskad biologisk ordning utan försök ta in hårdfakta utan skygglappar i stället.
        Det är sant att brist på metaller i födan kan påverka fostret men den förklaringen räcker inte till när raser ställs mot varandra utan klimatterorin är såkerligen den främsta anledningen till mätbara skillnader här.

        Gilla

  14. Utlandssvensk skriver:

    @ LARS HOLMDAHL,

    ” Vad får man inte säga, ja kanske inte ens tänka? Jag skall ge dig en kandidat: att alla människor föds olika, och att det finns systematiska, medfödda, mentala skillnader mellan olika folkgrupper.”

    Det är ingen tvekan om att den kandidaten stämmer! I hela västvärlden är detta en känslig fråga, men i Sverige är det dessutom helt klart olagligt att debattera den. Att säga t.ex ”grupp X har i genomsnitt högre IQ än grupp Y” leder lätt till åtal och fällande dom. Detta gäller oavsett vilket objektivt stöd man kan tänkas ha för utsagan.

    Nobelpristagaren som upptäckte DNA gick för övrigt ut för några år sen med ett konstaterande vad gäller olika IQ nivåer. Nu var detta inte i Sverige, så han blev inte åtalad. Men helt utfryst blev han och till sist fick han sälja sin nobelmedalj för att få ihop ekonomin. Lite märklig kanske, att kulturmarxistiska journalister tydligen vet mycket mer om ämnet än en av vårt tids mest framstående biologer….

    ”World-famous biologist James Watson said he is selling the Nobel Prize medal he won in 1962 for discovering the structure of DNA because he has been ostracised and needs the money”

    ”Mr Watson, who shared the 1962 Nobel Prize for uncovering the double helix structure of DNA, sparked an outcry in 2007 when he suggested that people of African descent were inherently less intelligent than white people”

    ”In 2007, the Sunday Times ran an interview with Dr Watson in which he said he was “inherently gloomy about the prospect of Africa” because “all our social policies are based on the fact that their intelligence is the same as ours – whereas all the testing says not really”.

    http://www.telegraph.co.uk/news/science/11261872/James-Watson-selling-Nobel-prize-because-no-one-wants-to-admit-I-exist.html

    Gilla

    • Madelaine Fusfield skriver:

      James Watson som gjorde uttalanden om svartas undermåliga intelligens gjorde många obegåvade uttalanden förutom att han stal ideer från andra forskare. Han använde resultat utvecklat av två forskare vid Kings College, Rosalind Franklin och Raymond Gosling. Dessa två, framför allt Franklin som var kvinna, hade redan bevisat at DNA hade en dubbel helix. Watson erkände aldrig Rosalinds bidrag, ett klart bevis på könsdiskriminering. Bl. andra obegåvade uttalande är:

      – När man interjuar feta människor skäms man för man vet man aldrig kommer att anställa dom. San Fransisco Chronicle, November 13, 2000
      – Han trodde att melanin, som ger hudfärg, påverkar sexdrift. Ergo, svarat och latinae är bättre älskare. Thompson, C; Berger, A. (2000) ”Agent provocateur pursues happiness”. British Medical Journal. 321
      – Han har argumenterat att dumhet är en sjukdom, och att de riktigt dumma 10 procent borde kureras. Bhattacharya, S. ”Stupidity should be cured, says DNA discoverer.” New Scientist News Service, February 28, 2003.

      Man bör alltså tänka sig för innan man använder James Watson som auktoritet.

      Gilla

      • Utlandssvensk skriver:

        @ MADELAINE,

        ”Dessa två, framför allt Franklin som var kvinna, hade redan bevisat at DNA hade en dubbel helix. Watson erkände aldrig Rosalinds bidrag, ett klart bevis på könsdiskriminering”

        Nu går vi till Wikipedia:

        ”Franklin is best known for her work on the X-ray diffraction images of DNA while at King’s College, London, which led to the discovery of the DNA double helix for which James Watson, Francis Crick and Maurice Wilkins shared the Nobel Prize in Physiology or Medicine in 1962. Watson suggested that Franklin would have ideally been awarded a Nobel Prize in Chemistry, along with Wilkins, but the Nobel Committee does not make posthumous nominations.”

        https://en.wikipedia.org/wiki/Rosalind_Franklin

        Sen tar vi en titt i The Guardian:

        ”The wave of protest that followed Sir Tim Hunt’s stupid comments about ‘girls’ in laboratories highlighted many examples of sexism in science. One claim was that during the race to uncover the structure of DNA, Jim Watson and Francis Crick either stole Rosalind Franklin’s data, or ‘forgot’ to credit her. Neither suggestion is true.”

        https://www.theguardian.com/science/2015/jun/23/sexism-in-science-did-watson-and-crick-really-steal-rosalind-franklins-data

        Vidare är det min uppfattning att när nobelpristagare inom vetenskapliga områden uttalar sig inom sitt ämne, så finns det normalt goda skäl att lyssna.

        Slutligen vill jag upplysa dig om att detta är en blogg, som existerar på internet. Givet detta, är det lämpligt att bifoga länkar när man kommer med källor. Dessutom är en del av det du refererar till obegripligt. Vad betyder ”Ergo, svarat och latinae är bättre älskare”?

        Gilla

  15. Hovs--hallar skriver:

    @ LARS HOLMDAHL
    Exakt. Se tex. forskning av Lynn+Vanhanen om IQ-skillnader mellan olika länder i världen (Googla).

    Det finns massor av fakta som av den i Sverige regerande idiotvänstern stämplats som ”oberörbara” och omedelbart leder till utryckning med pestflagg för den som bryter mot detta påbud.
    Inte ens ”negerboll” får man säga enligt denna självutnämnda språkpolis.

    — Och vad gäller klyschan ”alla människors lika värde”, så menar tokvänstern med denna att alla människor I HELA VÄRLDEN har samma rätt till våra skattefinansierade trygghetssystem som vi svenskar!

    Detta är vad man faktiskt menar, man säger det bara inte i klartext.

    Liked by 1 person

  16. Ami skriver:

    Det är den politiska eliten som styr Sverige. Någonstans har vi fått för oss att vi lever i en demokrati men så är inte fallet. Att gå till valurnorna vart fjärde år och och lägga sin röst efter att ha hört de politiska partierna leverera den ena floskeln efter den andra är löjeväckande och parodiskt.
    I en riktig demokrati så kan man avsätta en regering om de missbrukar sitt förtroende, inte håller löften eller utgör ett hot mot landets säkerhet. I en demokrati så skall samtliga tjänstemän som är politiskt tillsatta gå samma öde tillmötes.
    Det finns ett skäl till att det kallas ankdamm, hela etablissemanget sitter i den med sina hemligheter och konspirationer. Det är ett av skälet till att Sveriges tredje största parti med en väljarbas på mellan 20-25 procent av underlaget inte får tillträde.

    Korruptionen inom svensk politik går så djupt att det är nästintill omöjligt att bena ur. Skengrävarna inom media gör sitt jobb så ytligt att det är påtagligt tramsigt och hotet från alternativ media skakar det mediala etablissemanget i sina grundfundament.

    Liked by 1 person

  17. Lennart Göranson skriver:

    Ett mycket lovvärt drag att lyfta begreppet ”populism” från den gängse funktionen som invektiv i syfte att utlösa betingade reflexer hos läsaren till ett riktigt ord med denotativ funktion – må vara att betydelsen kan variera. Rent språkligt borde ”populistisk” och ”demokratisk” vara likvärda, skillnaden består främst i vilket av de två antika språken som ordet har sina rötter i. (//blogg.skronsakslandet.se/#post46)

    När det gäller det amerikanska inbördeskriget har jag svårt att släppa min övertygelse att de flesta konflikter har materiella orsaker. Nord och syd hade olika ekonomisk bas och därmed olika materiella intressen. Om det fanns en skillnad i människosyn kan det ha haft betydelse för opinionsbildningen och ansträngningarna att väcka folkligt stöd. Men jag har svårt att tro att en industriägare i norr var mer generös mot afro-amerikaner när de inte längre dög som arbetskraft jämfört med plantageägare i söder. Snarare tvärtom, vilket naturligtvis var ett uttryck för elitism i södern – på sitt sätt en god elitism.

    Patrik ställer elitistisk kapitalism mot populistisk kapitalism utan att ta ställning till vilken som är bäst (även om man kan ana en preferens mellan raderna). Jag är inte så övertygad om att den vattendelaren har tillräckligt bra förklaringsvärde.

    Elitism kan innebära ett förmyndarsamhälle som lägger sig i sådant som staten borde låta den enskilde avgöra. Den kan vara egoistisk och innebära att de redan favoriserade gynnar sig själva än mer. Men den kan också innebära att man drar nytta av den kunskap och erfarenhet som vissa människor har till nytta för alla och för samhället i dess helhet. Ett ansvarstagande präglat av altruism och upplysning.

    Populismen kan också vara egoistisk vilket inte behöver vara fel. En modell i klassisk nationalekonomi menar att när varje individ strävar efter största möjliga behovstillfredsställelse – ”the economic man” – blir utfallet för alla det bästa. Men populistisk egoism kan också betyda bristande solidaritet, att det kitt som håller samman samhället brister. Och bristande information om konsekvenserna av de val man gör kan innebära att den populistiska modellen – eller demokratiska, om man så vill – utmynnar i dysfunktionalitet, motsatsen till det man hade önskat.

    Om vi vill dra lärdom av historien (troligen en utsiktslös ambition) finns det mer närliggande exempel än de nord- och sydamerikanska. Frankrike och Storbritannien kan ses som modeller för två slags kapitalism. Frankrike har geopolitiskt alltid fokuserat på den europeiska kontinenten (med förhoppningen att bli Romarrikets arvtagare). Medlet var en centraliserad statsmakt, vilket ledde till att industrialismen främst skapades med hjälp av statskapital. Storbritannien hade däremot geopolitiskt siktet riktat mot världshaven. Genom handeln skapades ett decentraliserat kapital som (långt tidigare än i Frankrike) utgjorde grunden för den privatkapitalistiska industrialismen. Ser man på Nordamerika är naturligtvis nordstaterna mer engelskt inspirerade och sydstaterna franskt. Även i Europa får man nog säga att den brittiska modellen har varit mer framgångsrik än den franska (särskilt sedd genom våra svenska glasögon), men skillnaden är inte så stor som i Amerika (nord- och syd-). Båda modellerna har sina för- och nackdelar.

    Så åter till Patriks fråga: vore elitistisk eller populistisk kapitalism bäst för mänskligheten och för Sverige? Det måste bero på vilken sorts elitism och vilkens sorts populism. Eller också är frågan meningslös att ställa, antingen på grund av att den förmodade motsättningen mellan ”eliten” och ”populus” är en chimär, eller för att de parametrar som styr världen är okända för oss och/eller utanför vår kontroll (som Zygmunt Bauman tycks mena).

    Gilla

    • Utlandssvensk skriver:

      ”eller för att de parametrar som styr världen är okända för oss och/eller utanför vår kontroll (som Zygmunt Bauman tycks mena).”

      Imponerande tänkare, denne Zygmunt! Coolt namn, dessutom! 🙂

      ”Nord och syd hade olika ekonomisk bas och därmed olika materiella intressen. ”

      Ja, det är helt klart. Syd stod för merparten av exporten med bred marginal, enbart bomull var 60% av hela USAs export 1860. Nord ville att dessa inkomster skulle användas för att köpa deras industriprodukter, istället för de från Europa, därav tullarna. Sen blev det även en del inkomster till den federala staten, vilket Lincoln gillade. Han var väldigt mycket för ”big government”. Det är signifikant att de första skotten i kriget avlossades av Syd mot just ett av forten som tog upp den förhatliga tullen. Vidare fanns det väldigt tydliga paralleller med självständighetskriget mot britterna, som också kan betraktas som ett uppror mot just tullar.

      Man ska komma ihåg att kriget de första åren utkämpades helt av frivilliga och om man läser vad de enskilda soldaterna ansåg sig slåss för, så var det mycket principer. Den typiske soldaten från Syd slogs för delstaternas rättigheter och hans motståndare slogs för att bevara unionen. Slaveriet var inte en relevant fråga, åtminstone inte i början.

      Men, men det är väl detaljer i sammanhanget och det går att argumentera åt alla håll och kanter. Jag finner hela inbördeskriget väldigt intressant på många sätt och amerikanerna är närmast besatta av det fortfarande. Det skrivs otrolig mycket och bra. Och det finns verkligen levande och spännande debatter!

      Gilla

  18. Macavity skriver:

    Om detta mer ”alla människors lika värde”.

    Uttrycket kommer från FN och The Universal Declaration of Human Rights
    (http://www.un.org/Overview/rights.html) sådan den återfinns på Här lyder den engelska originaltexten i deklarationens första artikeln:

    ”All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.”

    I den officiella svenska översättningen på Regeringens hemsida lyder motsvarande artikel:

    ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

    Problemet med ”alla människors lika värde” handlar om är alltså översättningen av det engelska ordet ”dignity”. Så här har man översatt texten i några av våra europeiska grannländer:

    Danmark (http://www.unric.org/da/information-om-fn/15)
    Artikel 1.
    Alle mennesker er født frie og lige i værdighed og rettigheder. De er udstyret med fornuft og
    samvittighed, og de bør handle mod hverandre i en broderskabets ånd.

    Norge (http://www.unric.org/no/informasjon-om-fn/16)
    Artikkel 1.
    Alle mennesker er født frie og med samme menneskeverd og menneskerettigheter. De er
    utstyrt med fornuft og samvittighet og bør handle mot hverandre i brorskapets ånd.

    Tyskland (http://www.unric.org/de/menschenrechte/16)
    Artikel 1
    Alle Menschen sind frei und gleich an Würde und Rechten geboren. Sie sind mit Vernunft
    und Gewissen begabt und sollen einander im Geiste der Brüderlichkeit begegnen.

    Frankrike (http://www.un.org/fr/documents/udhr/)
    Article premier
    Tous les êtres humains naissent libres et égaux en dignité et en droits. Ils sont doués de raison
    et de conscience et doivent agir les uns envers les autres dans un esprit de fraternité.

    Som synes är vi rätt ensamma om att ha översatt begreppet ”equal in dignity” med ”lika värde”.

    Gilla

    • ruben skriver:

      Tack för den förklaringen Macavity! Det visar väl att i Sverige var vi så pass egenmäktiga och respektlösa att drista oss till en egen vänster-tolkning. Det låter kommunism eller släng av nihilism som vanligt i Svensk anda.

      Gilla

    • Lennart Göranson skriver:

      Till diskussionen om ”människors värde”: enligt en nationalekonomisk teori är värdet på något det som någon är beredd att betala för att förvärva det. Att tala om ”värdet” på människor är alltså relevant när det handlar om slavhandel, men knappast annars. Det finns andra nationalekonomiska teorier som menar att värdet är lika med summan av kostnaderna för att producera och tillhandahålla saken ifråga. Men det är nog inte heller så man har tänkt sig att fastställa vilket lika värde människor har.

      Gilla

    • Lennart Göranson skriver:

      @Macavity
      Det finns också anledning att uppmärksamma termen ”lika i rättigheter”. Man brukar skilja på negativa rättigheter (t.ex. att inte utsättas för dödsstraff, tortyr, yrkesförbud m.m.) och positiva rättigheter (rätten till arbete, bostad, hälsa m.m.). Jag har föreställt mig att deklarationen om mänskliga rättigheter ursprungligen handlade om negativa rättigheter (andra kommentatorer vet säkert mer om den saken). Men med tiden har FN-deklarationen, inklusive tolkningen av begreppet ”mänskliga rättigheter” i Sverige, mer kommit att handla om positiva rättigheter.

      För att det ska vara meningsfullt att tala om en mänsklig rättighet bör det vara möjligt att på individnivån utkräva sin rättighet. Om man är arbetslös, i betydelsen utan anställningskontrakt, av vem kan man kräva sin rätt till arbete? Staten? Kommunen? Eller vilken arbetsgivare som helst? Om jag går till en arbetsgivare och kräver att bli anställd, och denne vägrar, kan jag då stämma företaget vid domstol och hävda min rätt? Nej, naturligtvis inte. Som jag uppfattar det är de positiva rättigheterna inte annat än till intet förpliktigande slagord, snömos. Och därför hör de inte hemma i en rättighetskalender. Kanske de snarare ska ses som ”ett löfte att det är en målsättning att lova att ha som mål att arbeta för”.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s