Hög tid att sluta skämmas

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Västvärlden har under det senaste seklet genomgått en fullständigt mirakulös och samtidigt totalt oväntad förändring till det bättre. Vi har utvecklat ett större och mer allmänt spritt välstånd än någon annan kultur i världshistorien. Vilken svensk förortsfamilj som helst lever bättre än kungar gjorde för några hundra år sedan om man räknar sådant som att slippa oroa sig för att barnen ska dö i späd ålder, att få behålla tänderna efter fyrtio års ålder (och att över huvud taget bli så gammal), att kunna resa på solsemester eller äta apelsiner mitt i vintern, att aldrig behöva oroa sig för svält, att kunna köpa sidenkläder hos H & M för nästan ingenting.

Ingen hade planerat att det skulle bli så. Det bara blev så. Vi, dagens levande svenskar och andra västerlänningar, är vinnarna. Och där, tror jag, ligger grundorsaken till tidsandans ångest.

När vi betraktar våra framgångar och västerlandets särställning i världen grips vi av ruelse och kval. Vad har vi egentligen gjort för att förtjäna detta? Handen på hjärtat, har vi ansträngt oss så mycket mer än andra folk som inte välsignats på detta sätt? Vi snackar mycket om livspusslets besvärligheter, livsstilssjukdomar och andra gissel som det moderna samhället utsätter oss för, men samma hand på samma hjärta, är vi inte bara bortskämda lyxprissar?

Så tänker vi västerlänningar, åtminstone en stor del av oss, när vi konfronteras med en del andra folks livsvillkor, när vi ser bilderna av utmärglade afrikanska barn med flugor i ögonen.

Jag tror att detta är den djupaste orsaken till uppkomsten av den skamindustri som vuxit fram under de senaste decennierna och som dygnet runt förklarar för oss att vi ska skämmas. Skamindustrin kan hitta på hur många skäl som helst för att förmå oss att blygas och känna skuld. Vi har mätt skallar på samer. Vi har exploaterat gamla kolonier. Vi har förtryckt romer och kallat dem för zigenare, bara det en skymf. Vi har vidare underkuvat kvinnor och förtryckt bögar. Vi äter kött. Klimatalarmismen är själva kvintessensen av detta tänkande, ty den förkunnar att just den underbara rikedom som vi tycker oss ha fått som gudagåva är skadlig för själva jorden och att vi frivilligt bör avstå från vårt oförtjänta och skändliga välstånd.

Mest skyldiga är förstås vita män.

Föraktet för den västerländska kulturen och skammen över att tillhöra den har troligen gått längre i Sverige än i något annat land, vilket sannolikt beror på att svenska folket genom århundradena, därtill uppmuntrat av asketisk lutherdom, haft en särskild benägenhet att skämmas. De som vill förmå oss att äta ekologisk mat och sluta köra bil är samma gäng som den stränga överhet som på 1600-talet avlossade svavelosande straffpredikningar mot kyrkfolket och förklarade det för en hoper syndare.

Den politiska korrektheten uppstod när skamindustrin infiltrerade och övertog staten och media. Den politiska korrekthetens djupaste budskap är just att vi är syndare som bör skämmas.

Denna skam, för vilken våra framgångar gjort oss så mottagliga är, tror jag, skälet till att Sverige inte kan värna sig mot det hot mot nationen och den svenska kulturen som migrationen representerar. Vår misstanke att vi kanske inte förtjänar våra framgångar berövar oss motståndskraften. Vi anser oss moraliskt skyldiga att ge ifrån oss vad vi byggt upp. När jag berättar för min brasilianska portugisiskalärarinna att kommunala badhus könssegregerar badtiderna för muslimernas skull och att biskopen av Stockholm vill ta bort kors i kyrkan för att muslimer inte ska bli stötta så tror hon inte på mig. Hon kan inte få in i sin skalle att ett folk frivilligt låter sig köras över på det sättet. Hon vet inget om svensk skam.

Är vi då kokta? Jag tror att vi är det om vi inte gör en ny analys av våra framgångar och biter huvudet av skammen. För faktum är ju att vi faktiskt förtjänar våra framgångar. Sveriges unika succé beror på att vi i så hög utsträckning haft sådana dygder och värderingar som skapar utveckling och framsteg. Ett handslag har varit ett avtal, vi har varit så hederliga att dörrar till tomma hus kunnat lämnas olåsta, även om politiska fejder utspelats så har falangerna småningom enats kring gemensamma lösningar, vi har varit ett arbetsamt och flitigt folk där alla med lock och med pock tvingats dra sitt strå till stacken. Detta har gett resultat i form av välståndsökning. Framgångarna beror inte på att vi sugit ut tredje världen, utan på det beteende som vår kultur framkallat hos svenska folket.

Kanske tycker var och en av oss att vi inte gjort så mycket. Men det är inte var och en för sig som gjort Sverige framgångsrikt, utan ett kollektiv där varje medlem känt igen sig i varandra och samarbetat för gemensamma framgångar.

Vi har anledning att sluta skämmas över oss själva och i stället vara stolta. Detta är också, tror jag, en förutsättning för att vi ska kunna reda upp den soppa där Sverige under den politiska korrekthetens skambanderoller har hamnat.

Om detta må ni berätta.

80 reaktioner på ”Hög tid att sluta skämmas

  1. JL skriver:

    Sitter för närvarande själv i ett utvecklingsland och funderar på produktiviteten här, eller frånvaron av densamma (även från mig själv). Funderar på om värmen (vem behöver vinterförråd när det alltid finns mat, och vem orkar jobba stenhårt i 35 grader?) är det främsta skälet eller om det finns andra väsentliga förklaringsfaktorer också. Oavsett vilket, det ÄR stora skillnader mellan folk och folk på olika platser, och bara för att man kommer till Sverige så anammar man nog inte automatisk svensk kultur.

    Det där hålet i gatan som fanns här förra året är fortfarande kvar i år. Skumt. Jag funderar på att själv ta en spade och fylla igen det så jag inte pajar stötdämparna nästa gång jag missar det, men istället skriver jag detta inlägg på DGS inomhus där jag har min AC

    Gillad av 2 personer

    • Hedvig skriver:

      ”Svenska kyrkan är en av Sveriges absolut mäktigaste opinionsbildande organisationer. Inget annat religiöst samfund är i närheten. I antal medlemmar är kyrkan överlägsen även sina profana konkurrenter. Ekonomiskt kan kyrkan ge både LO och Svenskt Näringsliv en match. Även i media kvalar biskoparna in bland tungviktarna; ärkebiskop Antje Jackelén hade förra året ungefär lika stort mediegenomslag som Carola Lemne eller Daniel Suhonen.”

      Självklart har Svenska kyrkan ett stort ansvar för att så många svenskar känner sig skyldiga till världens nöd.
      Läs teologie doktor och prästen i Svenska kyrkan, Annika Borgs och Eli Göndörs rapport
      ”Omvägen om Gud. Svenska kyrkan och opinionsbildningen”.

      http://timbro.se/allmant/rapporter/omvagen-om-gud-svenska-kyrkan-och-opinionsbildningen

      Gillad av 1 person

  2. Agneta Berglöw skriver:

    Har aldrig upplevt känslan av att skämmas för att jag är född i Sverige av svenska föräldrar med efternamnet Carlsson.
    Det räcker att man åker över till Danmark o diskuterar vissas tyngd av det Lutheranska arvet o dansken förstår inte vad vi pratar om.Begreppet feminism begriper de inte alls.Så underbart.
    Vissa svenskar o speciellt de debattglada som ständigt ockuperar TV-sofforna/radio/pressen o som vill föra in den vanliga svenska allmänheten i sina egna tankefållor är oerhört plågsamma.
    Livet är en gåva o utvecklar sig olika för oss alla.Men ta vara på din stund på jorden.Bättre boktitel än denna av Wilhem Moberg får man väl leta efter.

    Gillad av 2 personer

    • Gunhild skriver:

      Håller helt med dig om den boktiteln, ”Din stund på Jorden”. Som god tvåa sätter jag ”Förflutenhetens landskap” av Peter Englund.
      Boktitlarna tillsammans fångar den enskida människans liv, och allas vårt liv sedan tidernas begynnelse.

      Gillad av 1 person

  3. Madelaine Fusfield skriver:

    Oj! Jag hade ingen aning om att det var så illa ställt med svenskar och skamkänslor. Men Patriks teori kan nog förklara en hel del av vad som skett den sista tiden. Minnen från min avlägsna barndom innehåller dygd och tuktan men också stolthet och tacksamhet att det fanns så mycket skönhet i Sverige. Men den Lutherska andan känner jag igen. Dock var den något man gjorde uppror emot. Allt tal om föräldrasynd som en gammal Schartauansk präst försökte impränta i oss konfirmander var bara förargligt och skrattretande. Lättjefulla somrar gjorde de långa och mörka vinterdagarna lättare att stå ut med. Dock inte för alla. En viss melankoli slog en del människor under hösten och varade tills februari ungefär. Men den berodde inte på skamkänslor. Man visste ju att det hängde ihop med brist på solljus och att det skulle gå över. Det måste vara något nytt liksom den eventuella känslan att man måste dela det goda Sverige med resten av världen, om det nu är så.

    Besökare till Sverige för några år sedan, innan stora flyktingskaror hade börjat komma, observerade ofta att svenskars problem verkade vara annorlunda än andra människors. Ett litet problem för en amerikan verkade vara ett stort problem för en svensk fick jag höra. Här har man en sägen: svettas inte över småsaker, och det mesta är bara småsaker. Det ger en viss styrka att kunna se problem på det sättet.

    Gillad av 1 person

    • Bengt skriver:

      Det verkar rätt motsägelsefullt att somliga kommentatorer här skuldbelägger Luther, den Lutherska andan. Till stor del är det den vi har att tacka för den förhållandevis goda moral som särskilt den nu utdöende generationen och dess föräldrageneration hade, och som medverkat till en sund uppfattning om vad som är rätt eller fel.

      För mig har det varit lyckosamt att min omgivning präglats av ”den Lutherska andan”, och vise versa. Även Schartau har betytt mycket för ansvarstagande och skötsamhet, särskilt på Västkusten.

      Att det har funnits präster och andra potentater som bidragit till de negativa omdömena om Luther och Schartau finns många exempel på, men det ska man väl inte skylla dessa starka och rakryggade stora personligheter för. I dessa dagar när det talas mycket om sexövergrepp är det med sorg jag konstaterar att ”ett rent och tuktigt leverne” hör historien till, i likhet med allt annat som Luther lärde.
      Återhållsamhet måste inte vara av ondo, vare sig det gäller sexualitet eller andra begär! Vare sig det är på festivaler eller i andra sammanhang.

      Gillad av 1 person

  4. Stefan Eriksson skriver:

    ” Livsanorektikerna” har fått otillbörligt stort inflytande över samhällets utformning. Det känns allt annat än bra att förmodas ”sympatisvälta” för det att en predikant mot betalning säger detta.
    Domedagsprofeten Rockström är dyr att underhålla, för dyr för vårt bästa.

    Jag tycker staten skall ”dra in” det underhållet.

    Gillad av 4 personer

  5. Christer Carlstedt skriver:

    Jag funderar litet på vad det är som jag eventuellt skulle kunna vara stolt över för egen del och kommer fram till att några direkta stordåd har jag väl inte i mitt CV.
    Å andra sidan så har jag heller inte lurat skjortan av någon även om jag skulle ha kunnat. Jag har inte sålt undermåliga produkter till fullt pris. Mina arbetsgivare har fått det de betalat för och kanske rentav litet mer. Vad jag själv alltså betraktar som rätt så normalt.

    Jag tittar på mina barn och konstaterar med viss tillfredsställelse att jag åtminstone inte gjort allt fel. De lever med råge upp till budordet att Du skall hedra Din fader och Din moder.
    Stolt? Nja. Men väldigt tillfreds!

    Jag tittar på kortet på min farmor och farfar.
    Han knaprade sig upp från daglönare till torpare och så småningom arbetare med en fast lön. Allt med benäget bistånd från sin fru och partner Alma utan vars medverkan det säkerligen inte hade gått. Där känner jag mig nog litet smått mallig i alla fall.
    Min pappa jobbade sig upp från arbetarklass till medelklass genom att läsa på kvällar och nätter. Duktig man. Men utan en livspartner som ställde upp med den så numera förhatliga markservicen hade det blivit svårt.

    Tillsammantaget konstaterar jag att jag faktiskt är mer stolt över mins förfäders slit i snålblåst och motvind än eventuella egna prestationer. Det är deras arbete som satt mig där jag är.
    Och – dom lurade inte heller andra.

    Om man då riktar blicken litet utanför den närmaste sfären så noterar jag att det har gått rätt så hyggligt för landet som helhet. Det får mig att tro att det har jobbats och slitits på flera håll än i min släkt. Arbete, inte kanske i första hand för egen del, men, med sikte på att lämna något bättre och möjligen mindre slitsamt till sina barn.

    Så tittar man sig runt om i världen. På några håll har det tydligen gått till på ungefär samma sätt som här i Sverige. Folk har det rätt så hyggligt. På det stora hela ser det dock mer än bedrövligt ut. I de här bedrövelsens länder finns det många som nu tycker att en del av vårt ”överflöd” vill de gärna ta del av och kommer alltså hit. Med vilket tankegods kommer de i bagaget? Jag vill också ha?

    Det tycks mig att man har svårt att inse att på de flesta håll i Sverige har våra förfäder fått bryta stubbar ur marken och bära bort otroliga massor med sten för att potatisarna skulle få plats. Under ett par månader om året skulle man få ihop föda till människorna och djuren så att de överlevde vintern. Skog fällas och ved huggas så att man inte frös ihjäl. Vinterfiske var inte en mysstund med kaffetermos vid ett litet hål på isen i solskenet.

    Och så finns det människor i det här landet som tycker att vi inte har något att vara stolta över! Som i stället tycker att vi borde skämmas! Skulle vi skämmas för det otroliga slit som våra föregångare har gjort?
    Blev de här halvfigurerna till människor tappade på huvudet i ett stengolv som småbarn?

    De som tycker att vi har skuld i världens elände och borde skämmas, må själva då ta på sig skulden som de parasiter de tydligen menar sig vara. Såvitt på mig ankommer borde de bilda ring och stoppa upp huvudet där varken sol eller måne lyser.

    Vi andra tycker jag har alla skäl i världen att känna stolthet för vad våra föregångare har lämnat i arv till oss och se till att förvalta det.

    Gillad av 9 personer

    • cmmk10 skriver:

      Förvärva, förvalta, fördärva.

      Den eviga cykeln som vår kultur numera inte förmår bryta. Efter två generationer finns inte längre det tidigare kollektiva minnet kvar och gjorda erfarenheter är bortglömda.

      Verkar dock som visa asiatiska kulturer verkar ha ett mera linjärt perspektiv och där generation efter generation sysslar med att förvärva och förvalta.

      Gillad av 1 person

    • Gunhild skriver:

      Patrik Engellaus, Christer Carlstedts och Stefan Sewalls texter säger det mesta som behöver sägas i ämnet. Men det handlar huvudsakligen om nödvändiga tillbakablickar. För även fortsättningsvis går människor i yrkeslivet upp tidigt om morgonen, och vandrar iväg till arbetet. Någon miljon människor arbetar dessutom utanför kontorstid, på oregelbundna arbetstider, ofta spridda över hela dygnet.

      Många trivs med sina arbeten. Känner att de är meningsfulla. Men för en del innebär arbetet ett nödvändigt tvång, och en ren försörjning. De kan inte förverkliga sig själva genom att köra ut varor till livsmedelsbutiker, naja armeringsjärn, sitta i kassan på IKEA eller pedagogisera decibel-stojande barn, under ett helt arbetsliv. De skulle gärna önska sig mer fritid. Mer tid för sig själva. Att få leva det liv de ytterst trängtat efter. Många ser då gärna fram emot pensioneringen – som barn brukar se fram emot sommarlovet.

      Från 7 års ålder och upp till runt 65-årsåldern har många plikttroget burit sin börda till den gemensamma samhälleliga myrstacken. Först under skolutbildning, sedan i produktionen. Intill ett försämrat sjukdomspanorama hunnit ifatt dem, och även kanske om dem. En förhoppning om några år av självständighet, relativ friskhet och möjlighet att smak på det goda livet, har hägrat. Att äntligen få hänga av sig Luther. Och bara få leva.

      Men det är nu skammen och de förbjudna tankarna lätt letar sig in. Vad får den yrkesarbetande, eller pensionären, tänka när han eller hon ser stora sällskap av ensamkommande ungdomar, lojt komma paddlande i kajaker i skärgården, en vanlig solig sommarvardag? Är tankar på vilket intryck eller signaler samhället skickar till dessa ungdomar överhuvudtaget möjliga att tänka? Vilket intryck får dessa unga av det samhälle de kommit till? Är det inte där den egna skammen letar sig in? För man får väl inte ställa människor emot varandra? Allra minst när människor flyr från krig och förföljese.

      Men så letar sig kanske följdfrågorna in i det förbjudnas zon och tankevärld. För det påtlas att inte alla är flyktingar. Vissa är mer att betrakta som ekonomiska flyktingar, som söker andra och bättre levnadsmöjligheter. Vissa har även vuxit upp i Iran under fredliga förhållanden. Om det är de som under glada tillrop paddlar fram i kajaker och i nyinköpta flytvästar, vilka tankar tänker då de, om oss? Är även deras tankar förbjudna? Vilka slutsatsatser skall de dra från sin nyvunna tillvaro?

      Och de som har många år av ett trist arbetsliv framför sig och längtar till det fria livet, vilka tankar är förbjudna hos dem när de ser kanotisterna, på väg till sitt eget arbete? Visst har skamen lätt att belasta även den som försöker göra så gott det går. Och har gjort det hela sitt liv.

      Skall den som ändå tänker de förbjudna tankarna, egentligen stå där med skammens rodnad långt upp över öronen och skämmas? Och inför vem skall hon eller han skämmas? Det kanske är i det förbjudna många av våra frågor söker sina svar. De rättrogna och säkra kallar det förbjudna för populism. Den som får sämre ekonomi, och högre pensionsålder, efter ett långt arbetsliv, tänker kanske på ett annat sätt. Rentav som du – men inte som just du.

      Gilla

      • Bengt skriver:

        Tänkvärt det du skriver, Gunhild. Bra beskrivning:
        ”Från 7 års ålder och upp till runt 65-årsåldern har många plikttroget burit sin börda till den gemensamma samhälleliga myrstacken…”
        För egen del, och jag känner många med mig, helt riktigt från 7-års åldern men snarare till runt 75 än 65. Inget som medier i allmänhet uppmärksammar.
        Vi har i allmänhet inte tillhört LO- eller tjänstemannakollektivet utan varit egna företagare, såsom jordbrukare, fabrikörer, åkare, lanthandlare som exempel. Sådana som inte varit vana att ”hålla i den lätta änden”. (Observera! Därmed inte sagt att motsvarande inställning till arbete inte förekommer bland löntagare). Ett gammalt talesätt (kanske lite med glimten i ögat och ofta som bildtext till barn i arbete) var ”det ska böjas i tid det som krokigt ska bli”. Det syftade väl på hur livscykeln sett ut sedan urminnes tider.

        Att under mitt arbetsliv ägna tid åt det som jag just nu gör, i skrivande stund, var helt otänkbart. Finns förvisso många just nu som är i motsvarande situation och alltså inte hörs eller syns i debatten.
        Vare jag själv eller någon annan känner dock, mig veterligt, någon skam över vår arbetsmoral. Det är de som saknar arbetsmoral som bör skämmas, och det måste få sägas.
        ”Den som inte vill arbeta ska inte heller äta”, med tonvikt på ”vill”, var ordspråk jag fick lära mig när jag gick och läste för prästen. Låter ”Lutherskt”, och det finns väl ingen anledning att hänga av sig. Tycker jag!

        Gilla

    • Bengt skriver:

      Christer. Jag tror nog dina förfäders arbetsmoral – och moral i övrigt – gått i arv till dig och dina barn, att döma av din berättelse. Jag tycker gott man kan tala om det Lutherska arvet, med risk att somliga med Lutherdoms-fobi slår ifrån sig med näbbar och klor
      Vi är säkert många som känner igen oss i din historia.

      Gilla

      • pllay skriver:

        Bengt, jag tror du missat att i dagens krämarsamhälle står Luthersk moral MYCKET lågt i kurs.
        Numera, då det endast är personlig förmögenhet som räknas då det gäller placering på den sociala skalan är Luthersk pliktkänsla ett skämt och ett bevis på närmast infantil naivitet.
        Naturligtvis har du rätt i att den Lutherska arbetsmoralen till stor del byggt Sveriges välstånd, men vi bygger inte längre, vi roffar åt oss så mycket vi kan helt utan tanke på morgondagen eller det gemensamt bästa.
        Den tid vi nu lever i där egennyttan och girigheten beundras och framhålls som eftersträvansvärd kan bara existera så länge det finns ett gammalt samhällskapital att plundra, när boet är tomt återkommer med nödvändighet önskan om att skapa säkerhet, gemenskap och framtidstro, intill dess är det förmodligen bara att se förödelsen fortgå.
        Var lugn, Luther kommer tillbaka när det inte finns mer att ödelägga.

        Gilla

    • Madelaine Fusfield skriver:

      Dessa unga människor som nu leder tänkandet i Sverige är kanske del av den generation vars föräldrar ville ge dem allt de inte hade själva när de växte upp. Dom saknar förståelse. Eftersom vi nu känner oss så mycket klokare behovs det oss kanske att stå upp för några av de gamla normerna, dock med förbehåll. De hårda tiderna resulterade i goda värderingar men dom bör anpassas till våra tider.

      Det är inte så länge sedan det fanns hyreshus i Sverige med torrtoaletter på innergården. Jag minns dom som barn även om min familj inte var så illa lottad. Jag minns också statarbostäderna på lantgårdarna. Den puritanska Lutherska läran var på gott och ont. Kanske hjälpte den att inspirera människor till hårt arbete och dygdighet men till vilket pris?Den fostrade verkligen rättänkande, och ve den som inte följde den rätta läran som stoppades i en lydig folkmassa. Är dagens PK tänkande en kvarleva av tvånget att tänka rätt? Idag är vi bättre utbildade och bör kunna tänka självständigt, varför vi också har en skyldighet opponera oss mot tankepåtryck och arbeta för vad är pragmatiskt och framför allt vad som kan åstadkommas medan vi uppehåller ett tolerant tänkande.

      Nykomlingar som vill anpassa sig efter svenska lagar och seder utan oresonliga krav att Sverige ska ta hänsyn till främmande normer bör välkomnas. Men dom bör anpassa sig till Sverige och inte tvärtom.

      Gilla

      • arne skriver:

        Det är en del på denna blogg som bor utomlands och inte förstår vad timmen är slagen. Att säga ordet ”bör” hjälper föga, nykomlingarna anpassar sig inte, de gör tvärt om, och har ingen intention eller incitament att göra något annat. Vänstern och islamiseringen har vunnit frågan är vad man gör nu. Jag har själv tillhört bör-falangen innan jag blev klokare. De är inte som oss och kommer aldrig att bli det.

        Gillad av 1 person

  6. tirutaa skriver:

    Vilken härlig text att ha med sig!

    Kognitiv beteendeterapi brukar rekommenderas för dem som behöver ändra på sitt tänkande. När ens liv styrs av felaktiga och negativa antaganden om både sig själv och omvärlden, kan KBT hjälpa. Alldeles uppenbart är skammen och skulden över att ha skapat ett gott samhälle ett sådant felaktigt tänkande. Att regelbundet läsa DGS fungerar alldeles utmärkt som ett koncept för en sådan terapeutisk förändringsprocess där slutmålet är just stolthet i st f skam och skuld

    Så läs DGS och bli frisk!

    Gillad av 3 personer

  7. Samuel af Ugglas skriver:

    En bild från det svenska träsket, ”Almedalen”
    ”Sverige har inte knäckts av dessa 163.000 som kom 2015, hävdade Anders Danielsson”.
    ”Hur många av er har fått det sämre? Hand upp! fortsatte han i en uppmaning till de församlade politikerna, journalisterna och lobbyisterna”.
    Vem vågar räck upp en hand?
    Så ”funkar” socialismen i arvet efter Palme.

    Gillad av 6 personer

    • Aha skriver:

      Well om följande personer hade suttit i lokalen borde de ha räckt upp handen;
      – pensionärer
      – skolbarn
      – sjuka
      – arbetslösa

      Kanske satt det inte så många sådana i lokalen.

      Gillad av 8 personer

      • Ådärkomdenja skriver:

        Finns inte nån plats för såna stackare i Almedalen. Almedalsveckan är en förtäckt, avlönad julisemestervecka och ryggdunkningsgala för ”kultur-eliten” och ”liberaler”. Och kreditkorten ger krögare och barägare multum, bakom döljande sig den ej tillfrågade s k tysta majoriteten, de som betalar kalaset, dvs konsumenten och skattebetalaren 87:an Svenne Korkén, rumtom i Absurdistans kommuner.

        Gillad av 2 personer

    • gmiksche skriver:

      Första gången jag hörde argumentet ”Vem har fått det sämre” användas var i höstas, mitt i migrantrusningen. Chefen för invandrarverket ställde den retoriska frågan till en journalist. Han fick inget svar, vad jag kommer ihåg, men ett instämmande leende.

      Gillad av 2 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        ”Efter oss syndafloden”, ”As long as the music plays, you have to get up and dance. And the music was still playing.”

        Induktionsfelet har många fina citat från dem som ändå vet att de är i färd att begå det.

        Gillad av 1 person

    • Mormor skriver:

      Jag har – som fattigpensionär – redan räckt upp en hand, genom ett brev till Mig-verket fvb till dess chef. Hoppas många gör det!

      Gilla

    • Hortensia skriver:

      Merit Wager och hennes miggor vinkar frenetiskt för att försöka få stopp på migrationsvansinnet, men vad hjälper det när sådana som Danielsson inte har vett att skämmas för att de stjäl ofantliga resurser från det allt fattigare svenska folket?

      ”De konsulentstödda familjehemmen är ohyggligt dyra, från 2.900 kronor till 9.500 kronor per person och dygn (!) betalar vi i min kommun. Men här ska staten tydligen fortsätta stå för hela summan så då drabbas ju inte enbart skattebetalarna i just min kommun…
      Sedan har vi ju också de ”kommunala familjehemmen” som kostar typ från 5.000 kronor i månaden till 30.000 kronor i månaden…
      Jag skulle uppskatta placeringarna i min kommun till följande:
      HVB 75 procent (ink kommunala HVB)
      Konsulent 15 procent
      Kommunala 10 procent”

      https://meritwager.se/2016/07/04/en-migga-de-konsulentstodda-familjehemmen-ar-ohyggligt-dyra/

      Gilla

  8. arne skriver:

    Jag skäms inte. Jag tror personligen att de som mest högljutt går runt och skäms och försöker dådyvla andra de skall skämmas är de som innerst inne går runt och känner sig överlägsna, de egentliga rasisterna.

    Ta till exempel det nya fenomenet våldtäktsfestivaler, istället för att identifiera problemet som i hög grad är relaterat till asylsökande från t.ex afghanistan samt en del andra invandrare så är det nu alla män som i alla tider omringat kvinnor och fört upp sina fingrar i deras underliv. Vet ni, jag känner ingen, gör du? Genom denna uppenbara lögn så förmår man inte se att det naturligtvis finns afghaner som inte skulle få för sig att göra detta (även om jag skulle önska de var fler), istället så blir det uppenbart att de som desperat skuldbelägger alla män istället när en misstanke som de begraver inom sig att alla manliga afghaner eller somalier är potentiella våldtäktsmän.

    Är det inte skrämmande tydligt med detta mönster runt musikfestivalerna och hur medierna tassar runt det, igen? Har man redan glömt Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Ett samhälle som inte förmår eller ens försöker försvara sina kvinnor och barn förtjänar kanske inte att överleva. Det är en skam utan dess like. Kvinnor blir antastade i religionsfrihetens och den politiska korrekthetens namn.

    Så jag tror vi är kokta, om inte tillräckligt många röstar SD, ser ni inte reaktionerna på Brexit..? Det är det enda som hjälper, Lennart G t.ex på denna blogg lyckas inte göra troligt att man genom pragmatism kan reversera detta, det är för sent. Den pragmatiske kommer att inför islam ta ett steg tillbaka, så ett till, så ett till.., och stillatigande se fler och fler kvinnor bli antastade.

    Gillad av 7 personer

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Tafsande är ingen nyhet, det har förekommit länge,
      men tafsande i en större skyddande grupp är något helt annat…

      Våldtäkt är heller inget nytt fenomen,
      men gruppvåldtäkt är ett accellererande fenomen…

      Då är det väl inte orimligt att se det som kulturbetingat,
      sprunget ur patriarkala strukturer där kvinnan är mindre värd…

      Men då rycker PK-maffian ut, utan att delge hela bilden…

      Gillad av 1 person

      • arne skriver:

        Återigen, en svensk våldtäktsman är en anomali, han betraktas som en paria och om han inte är mentalt sjuk ser antagligen på sig själv med förakt. En muslimsk våldtäktsman agerar däremot inom en kulturell norm, i synnerhet när offren är icke-muslimer och dessutom lättklädda. Det är det ena, det andra argumentet är kvantitativt, Sverige hade ett antal hundra våldtäkter om året för inte länge sedan, och trots ett rättsväsende som gör allt vad det kan för att frikänna invandrade förövare så har vi nu över 6000 om året, Danmark ligger på 350..

        Vi har att göra med en epidemi som antagligen håller på att explodera rakt i ansiktet på oss, även på pk-svenskarna. Hur kan man vara så dum att man fortfarande som tjej går på festival, eller skickar sin dotter dit? Precis som med badhusen så tas ytterligare ett område över av muslimska sedvänjor när det naturliga borde vara att porta muslimer från både badhus och festivaler. Dett kommer förstås inte att ske så fenoment kommer bara att bli vanligare, det blir väl bara sittplats snart, som allsång på Skansen.

        Gillad av 2 personer

      • Ådärkomdenja skriver:

        ”Till dig som våldtog min dotter” – från den kände författaren och bloggaren Dag Öhrlund, som publikt uttrycker sin vanmakt och vrede, som far till en våldtagen dotter. Det biter bättre, när verkligheten beskrivs så klart och tydligt, det blir iaf ett ansikte bakom våldtäktseländets snabbast växande land.

        ”Du förstår inte vad du har gjort, din dumme, fete, fule jävel (jo tack, jag har sett bilderna av dig).”

        ”Var lugn. Jag finns här. Jag kommer att få dig att förstå.”

        Hela krönikan:
        http://www.ohrlund.se/blogg/?p=2347

        Gillad av 2 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Skansen, Arne, är förstås i sig ett mål för jihad. Inom kort kommer husen där att angripas och förstöras. Jihadisttalibanerna vet att de har allierade inom idiotvänstern för slika nidingsdåd. Medan idiotvänstern raderar uppteckningarna på museerna spränger jihadisterna originalen i naturen: runstenar, stavkyrkor, hällristningar, kloster, klockstaplar, kyrkor, gravhögar, … Samma IS är verksamt i Sverige som i Palmyra, samma talibaner finns i Sverige som sprängde buddhastatyerna i Afghanistan. Men de har svenska statens fulla understöd såväl finansiellt som polisiärt och moraliskt.

        Sverige närmar sig sovande och intet ont anande Ground zero.

        För övrigt kan vi snart se fram emot massvåldtäkt av åldringar på Sollidens bänkar i direktsänd TV om utvecklingen tillåts fortsätta som hittills. Medan Stefan L. sitter i nästa bänkrad och skruvar lite obekvämt på sig men vägrar ingripa, utan bara skrålar vidare i micken: ”Kumbaya, my Lord, kumbayah”. Besökare uppmanas att taga med eget glidmedel för att minimera skadorna, eftersom sjukvården är överbelastad och hur som helst prioriterar personer med flyktingstatus före svennebananer. Kölappar kan också komma till användning för att förbättra logistiken. Skönt och fint att svenskar är så praktiska!

        Agnus dei.

        Gilla

    • Madelaine Fusfield skriver:

      Arne: Vi som bor utomlands har kanske erfarenhet av andra regeringsprocesser, Dra inte alla Muslimer över en kam. Alla är inte terrorister även om alla terrorister verkar vara Muslimer. Jag skyller på en svag svensk regering som inte har lagt fram reglerna från början. Nu måste regeringen kalla in ledare för de muslimska församlingarna och få dom inse vad det krävs leva i Sverige.

      Gilla

  9. gmiksche skriver:

    Jag håller med Patrik Engellau. Frågan är, har vår kultur från att i antropologisk mening ha varit en skuldkultur blivit en skamkultur? Jag menar att det blivit en blandning av båda. Vi ska känna skuld för vår kulturs framgång och skämmas för det. Enda sättet att göra bot och kunna sluta skämmas verkar vara att gå i motsatt riktning. Vi är på god väg.

    Gillad av 2 personer

  10. Göran Fredriksson skriver:

    Jag känner inte igen mig själv i detta. Jag skäms inte för att jag har arbetat hela livet och tvingats lämna bortåt 70 % av det jag har arbetat in till stat och kommun. Som bl.a. möjliggör för vänstereliterna att leva ett liv på andras bekostnad. Det är vita män och kvinnor som tillsammans har skapat det välstånd som fortfarande finns i bl.a. Sverige och som andra avundsjukt vill ta del av utan att skapa något själva.

    Gillad av 4 personer

  11. arne skriver:

    Jag skäms inte. Efter sommarens festivaler är den stora risken att vi börjar generalisera och att folk börjar tro att invandrare är värre än svenskar, återigen. Denna åsikt framfördes i dagens ledare i NT som är lokaltidningen nära Bråvalla. I samma artikel nämns att 149 av 153 förövare var invandrare, muslimska sådana. Jag är fysiker och 149 av 153 är en bra startpunkt för att kunna generalisera och forma sig en teori.

    Förresten, jag ändrar mig, jag skäms. Jag skäms för att mina landsmän inte försvarar kvinnor och barn, stoppar massinvadringen och deporterar alla dessa primitiva människor, det är med viss tvekan jag tillerkänner dem detta sista epitet.

    Gillad av 4 personer

    • cmmk10 skriver:

      Tro det eller ej, men nu var det någon kvinna som ansåg att det är värre när en svensk våldtar. Ty han är uppvuxen i ett jämställ feministiskt samhälle, och har därför gjort ett aktivt val när han våldtar!

      ”But Sweden is lost …”

      Gillad av 1 person

  12. Lennart Bengtsson skriver:

    Jag har under en längre tid försökt föra fram ett liknande budskap men med begränsad framgång. När det till exempel gäller Sveriges energiförsörjning så är denna faktiskt ett under av effektivitet och samtidigt med ansvar för miljö- och klimat. Elproduktions är praktiskt tagit fossilfri och den begränsade mängd koldioxid som släpps ut ackumuleras i den svenska skogen. Dessutom nettoexporterar Sverige fossilfri el till sina grannländer. Detta till trots framställs vi av media och politiker som första ordningen klimatsyndare som verkligen skall skämmas över söndagssteken och att vi inte alla cyklar till sommarstället. Om vi lyckats med konststycket att nollställa de egna utsläppen skall vi i stället skämmas över de indirekta utsläpp som är en följd av de skjortor, klänningar och underkläder vi köper på HM och i andra affärer. Jag är säker på att försakelseindustrin planerar att förbjuda både bil och flyg såvida den inte drivs ”förnybart” och helst borde man lära av naturfolken att byta ut biffen mot lämpliga insektslarver.
    Skam och skuld har blivit ett självändamål liksom allt annat lidande svenskarna har dragit på sig genom att öppna dörrarna på vid gavel för vår tids folkvandring. Varför inte i stället slå vakt om vad man har och vara stolt däröver. Det gör de flesta andra nationer när de uträttat något positivt!

    Gillad av 4 personer

    • Stefan Eriksson skriver:

      Jag vet inte hur man gör för att ”gilla” ditt inlägg, så jag skriver det här istället.
      Hög kvalité , mycket bra avvägd inlaga, heja!!

      Gillad av 1 person

    • Madelaine Fusfield skriver:

      Gläds över så många fina inlägg här och håller med att svenskar bör känna stolthet över hårt arbete som lett till välstånd och framgångar. Såg just en lista på 199 människor som väntas vara märkbara i Almedalen. De flesta verkade förvånansvärt unga och lyckligt befriade från livserfarenheter. Dom kommer väl inte ihåg hur Sverige var för 100 år sedan. Är det dom som skapar folkopinionen om skam?

      Gilla

  13. Stefan Sewall skriver:

    Svenskarna har arbetat och slitit ohyggligt hela sina liv genom historien för att uppnå det vi har nu. Problemet är dagens historielöshet. Dagens illiterata generation har troligen inte läst Utvandrarna av Moberg och Raskens och Barn av sin stad och all annan litteratur som skildrar vilket enormt slit våra förfäder hade genom tiderna fram till 1940-50-talet.
    I Europa har det varit likadant i Norge, Finland, Polen, Ryssland, Irland osv. Överallt i de kalla länder där det inte växer god frukt på träden i överflöd har man fått kämpa och slita för sin överlevnad i tusentals år. Till slut ledde uppfinningarna och de tekniska framstegen till effektivare jordbruk och maskinell tillverkning av kläder och bostäder så att nöden försvann.

    Det har verkligen varit en nöd som dagens generation inte kan föreställa sig som våra förfäder genomlidit. De har kämpat enormt för att skapa det vi har nu. Sverige har aldrig haft kolonier och aldrig sugit ut u-länder utan har skapat allt genom eget arbete och egna uppfinningar. Detta slit var nödvändigt i det kalla klimatet. Uppfinningarna som gjordes framtvingades av den kärva tillvaron. Vår kyla i norr har också möjliggjort fysiskt hårt arbete. Det är svårt att jobba hårt fysiskt hela dagarna i 40 graders värme, i Afrika, vilket ger varma länder ett handikapp, samtidigt som det växer bättre i alla odlingar så att det inte blir hungersnöd.

    Min mormor -född 1900 – återberättade vad hennes far hade berättat för henne om svälten 1868. Han som föddes 1860, var 8 år gammal och såg alla sina syskon, en efter en, svälta ihjäl. De kröp in under loggolvet och dog. Han var 8 och överlevde och kunde vid 35-40 bilda familj, och så blev mormor till år 1900. Hon beskrev denna ögonvittnesberättelse för mig när jag var 12 år 1967. Det är inte längre sedan än att jag fått höra det som ett personligt vittntesmål. Min farfar hade ingen mat som tonåring men överlevde jobbade hårt i skogen och kunde utbilda sig och bli präst. Han jobbade ett år, studerade ett år omvartannat. Hans barn fick det sedan bra. Han var socialdemokrat, vilket man förstå när man svultit sig igenom första världskrigsåren i ett riktigt klassamhälle.

    Unga människor som idag sitter och flummar om vårt dåliga samvete fattar inte hur nära i tiden nöd och svåra umbäranden förekommit utbrett i befolkningen. För mina närmaste förfäder var det nära ögat att de inte skulle överlevt. Bara 2 generationer senare har jag det väldigt bra. Men jag är ödmjuk inför farfars och mormors kämpande för att jag och mina barn skulle få det bra.

    Dessutom behöver vi inte dagens sanslösa prylkonsumtion av billiga kina-produkter. För mig räckte den levnadsstandard vi hade 1965, då allt tillverkades i Sverige eller Västtyskland, England eller USA. Made in Sweden, Made in Germany. Made in England. Det fanns ingen varuproduktion i Kina eller Bangladesh. Några billiga leksaker och transistorradioapparater kom från Japan då. Vi klarade oss själva och hade det bra. Kol och stål och trä och ull produktion hade vi själva. USA hade bomull. Vi kunde ha levat bra även utan bananer och kaffe som u-länder försåg oss med. Under WW2 1939-45 var vi avstängda och klarade oss utan omvärlden. Olja var det enda vi inte hade själva då Nordsjöoljan inte var upptäckt.

    Vi har aldrig behövt stjäla från andra för att få det bra. Det hårda nordiska klimatet i samverkan med Luther har tvingat oss arbeta och slita och skapa allt själva.

    Gillad av 8 personer

    • Hedvig skriver:

      Sverige var i slutet på 1800-talet ett av Europas, (ja kanske t.o.m. ett av världens) fattigaste länder. Våra förfäder fick bara någon/några generationer tillbaka slita mycket hårt för att överleva i detta kalla, karga och mörka land.

      Gilla

      • pllay skriver:

        Och det finns absolut ingenting som säger att vi inte kan hamna i samma relativa fattigdom igen.
        Sveriges förvandling från fattigdom till världsledande inom välstånd och jämlikhet grundades mycket på folkrörelserna, utbildningssystemet, socialdemokratin, de kapitalstarka industrialisterna, den Lutherska arbetsmoralen och gamla uppfinningar samt inte att förglömma, Saltsjöbadsavtalet, denna halvfascistiska plattform som lyfte Sveriges folk från fattigdom till välfärd, avslutad med Palmes klasskamp och vänsterns maktövertagande av skola, administration och rättsväsende.
        Som många insett har Sverige passerat sin storhetstid, nu gäller det att rädda vad som räddas kan så vi inte återigen glider ned i utvecklingsländernas skara.

        Gilla

    • Anne-Hedvig skriver:

      Stefan S –
      ‘Made in Sweden’: jeg har fortsatt mitt gamle Elextrolux kjøl og frys med Made in Sweden-skilt. Skapet er sikkert 30 år gammel og går som en klokke! Stillegående er det også, og mye bedre enn den nye skiten som ser flott ut men går i stykker etter få år. Hadde et slikt på hytta på Vestlandet….
      (Den norske) Radionett-radioen som jeg fikk til 21-årsdagen i 1967 holder også koken. Hederlige og gode produkter som vi kunne stole på.

      Nei, ingen grunn til å skjems for ærlig jobbing eller for hvem vi er!
      Det slår meg at i min barndom i årene etter krigen (tenker på Norge) gikk ikke folk rundt og skammet seg offentlig (kanskje en del religiøse innvortes, men ikke vi andre). Dette krav om bot og ‘offentlig skrifte’ er jo noe som har kommet de senere tiår, og da særlig fra venstresiden. Men jeg ser ikke at de gjør bot selv, det virker medt som munnsvær og for å få makt over andre.

      Gilla

    • Bengt skriver:

      En nyttig påminnelse, Stefan Sewall. Särskilt uppmuntrande att den kommer från dig som knappast är lastgammal. (Mina far- och morföräldrar var i 30-årsåldern när din mormor föddes – som jämförelse). Att din farfar var socialdemokrat skall inte läggas honom till last. Om han hade levt idag antar jag att han haft mycket att lära sitt parti, som det har förfallit. Eller kanske det inte skulle varit hans parti idag.

      Gilla

  14. Anna skriver:

    Tack! Idag kommer åtminstone jag att åter gå med högburet huvud med en tacksam tanke till de förfäder som ” sova under kyrkohällen”!

    Gilla

  15. Gunhild skriver:

    Personlig skuld har jag lätt att förstå. Men kollektiv skuld är knepigare att hantera. För den blir överordnad och ställföreträdande, och går långt bortom individen själv, ofta före individens egen födelse.

    Skulden läggs på människorna här och nu, men hittas och söks bland döda och för länge sedan begravda – bland händelser och skeenden, som ingen kommer undan. Just där hittar vissa skulden och lyfter fram den, och gör den personlig.

    Den skulden bär då karaktären av arvsynd. Att skuld kan ärvas. Att skuldens stigma kan läggas på ännu ofödda. Och även på ett kollektiv, rentav ett helt folk eller kultur.

    Slavhandel för hundratals år sedan, blir då till det nyfödda eller ofödda barnets skuld, och som även direkt kan kopplas till enskilda karaktärer som kön och hudfärg, eller kultur. Skuld läggs och kopplas till enskilda mänskliga karaktärer summerade till ett kollektiv – född eller ofödd spelar då egentlig ingen roll. Just den typen av karaktärisering man inte får göra om man vill stå fri från rasistiskt tänkande, och med rätta fördöma rasism.

    För ytterst handlar rasism om att koppla mänskliga karaktärer till biologiska, kulturella och historiska markörer, och att sedan handla och agera utefter den indelningen.

    Därför har det förvånat mig hur man i vissa politiska läger går i land med just detta, samtidigt som man med berättigad emfas tar avstånd från alla former av rasism och fördömer den på det mer individuella planet.

    Den logiska kullerbyttan hänger jag inte riktigt med i. Såvida man inte till skuld även kopplar begreppet botgöring, och mycket medvetet använder sig av botgöring som en politisk kraft för att mer effektivt åstadkomma förändring. Det dubbelbottnade blir då praktiskt förklarad, om än inte i moraliskt hänseende mer acceptabelt. För då använder man sig av rasism i en mer subtil och överförd bemärkelse – som ett verktyg för sina egna övergripande politiska syften. Och som moral måste det då betecknas som ren dubbelmoral.

    Arvssynden använd som politiskt verktyg vilar därför på en mycket suspekt grund. Den grunden tål egentligen inte dagsljuset. För fram träder då betingelser, ideer och strömningar som kräver ett direkt avståndstagande. Och som inte har något som helst berättigade, eller plats, i ett öppet kunskapsbaserat och sekulärt samhälle som vårt.

    Gillad av 2 personer

    • arne skriver:

      Jag har aldrig förstått rasism som gällande kulturella markörer, är inte det en tankefigur från vänstern? Rasism handlar för mig om biologi, och även om det är självklart för mig att alla människor inte är helt biologiskt lika så är ändå det kulturella problemet långt större. Självklart måste man ta hänsyn till folks kulturella bakgrund när man inrättar ett samhälle, att vi inte agerar därefter är orsaken till Sveriges problem.

      Gillad av 2 personer

  16. John Nilsson skriver:

    ”Traditioner är naturligtvis olika. På ena sidan axeln finns det mytologiserande och självrättfärdigande traditioner, som går ut på att bekräfta sin egen förträfflighet på bekostnad av andra som man anser vara orsak till allt som går åt skogen. Medan man på den andra sidan är så självkritiska att det närmaste liknar självutplånande. Längst ut på den första axeln finner vi allt från islams radikaler, till ateistiska socialister. I andra änden på axeln finner vi den inverterade kopian i form av dagens ”allt är vår anfäders fel”, arvtagarna som inte vill veta av sitt arv i form av den kristna kulturen och dess traditioner.”

    https://kulturochreligion.se/2016/05/07/nar-kulturen-upphor-att-foras-vidare/

    Gilla

  17. Aha skriver:

    Skam över våra (västerländska) framgångar är för det första en ”vällevnadssjukdom”, man blir lätt altruistisk när man har sitt på det torra, för det andra är det tokvänstern som ihärdigast driver tesen att vi (aldrig jag) ska känna skam, för det tredje ligger det i globalisternas intresse då skammen i högsta grad naggar nationalismen i kanten.

    Men de som ska skämmas är inte vi utan alla de världens ledare med tillhörande etablissemang som inte förmår samla sig och genomföra samma resa som de västerländska länderna. Det är dom som ska gå omkring med skammens rodnad, det är dom som dagligdags ska nagelfaras för sin inkompetens. Även deras undersåtar bör få sig en släng av sleven. Skärpning anbefalles – till vilken nytta kan man säga med tanke på att det går så långsamt till bättre tider för u-länderna.
    Men det är klart; anfäktas man av danslust när man blivit mätt istället för att jobba långsiktigt så blir det naturligtvis sämre med standardökningen.

    Återigen har tokvänstern lyckas vända upp och ned på logiken. Att till dyra pengar ta hit och hjälpa ett mycket litet fåtal till dyra pengar, istället för att satsa på lokal hjälp är väl paradexemplet på deras upp- och nervända logik. Vår (=deras) nationella skam tillhör alltså samma kategori av förvrängd logik.

    Gillad av 3 personer

    • pllay skriver:

      Lite sten i glashus här.
      Vi skall alltså skuldbelägga fotfolket i utvecklingsländerna som inte lyfter blicken och jobbar för en allmän högre levnadsstandard.
      Men samtidigt arbetar vi i Sverige frenetiskt för att förstöra både vår kultur och vårt välstånd.
      Vem är smartast?
      De arma satar som trots lägre levnadsstandard dansar och ler, understödda av vårt utvecklingsbistånd, eller vår svenska multikultielit som gör sitt yttersta för att vi så snabbt som möjligt skall nå utvecklingsländernas levnadsstandard.
      Allt påhejat av en djupt indoktrinerad valmanskår som villigt deltar i vänsterns lämmeltåg mot klipporna.
      Svensken, hans kultur och valda samhällsledning är intill förväxling lik ett dårhusklientel.
      Vi har idag, som folk, inte mycket att yvas över, vi har haft, men vi har inte.
      Gamla lagrar är just gamla, och som fäders skuld inte går i arv, går inte heller flit, moral och dygd i arv.

      Gillad av 1 person

    • cmmk10 skriver:

      Den enda skammen, är att mänskligheten ”uppfyller jorden” istället för att ”förvalta” den.

      Sorgligt att så mycket individuell intelligens inte kan skapa ett paradis, utan att kollektivet är lika intelligent som en bakterieodling.

      Gillad av 1 person

    • Ådärkomdenja skriver:

      En anslutande reflektion. Per Schlingmann, Moderöden Fredrik Reinfeldt’s egen ideolog/spin doctor (jfr Hitler’s Rosenberg/Hess/Streicher), som vanligt grötmyndigt självgod och utlämnande, bredde ut sig om ”städernas” attraktionskraft, i den ”globala stadsurbana utveckling” som är ”likartad världen över”. I en utkablad Almedalen-diskussion via SVT idag. PS show-nickade förnumstigt, och gjorde sitt bästa för att slugt deklassera ‘landsbygden’ (företrädd av två naiva bloggtjejer), under sina snirkliga formuleringar. ”Landsbygden måste anstränga sig”, hitta sina egna ”framgångsrecept”… bla-bla-bla. Underförstått… staden (i Sverige Fjollträsk, Skjuteborg, och Malmoekka) vinner hursomhelst. I det Sverige där FR:s klonade efterträderska AKB förklarat att ”lantisar är dummare än stockholmare”.

      PK-ismen/global-elitismen härjar vidare, i olika former och forum. Denne Schlingmann har jag extremt svårt för, slugare än ex-bossen, den öppet svenskfientlige Reinfeldt.

      Gilla

  18. Ipse Cogita! skriver:

    Bara det faktum att ”vi” skulle kunna dels vara och uttrycka vår oerhörda stolthet över vad som gjorts, dels se till att exportera detta till de delar av världen som halkat efter borde vara nog för att få igång ett annat tänk, ett annat handlande.

    Men ett antal av dessa ”vi” vill inte ha det så. De föredrar späkning medels hasning över glasskross. Ett långsamt självplågeri är nog också svenskt. Det och den dåliga insikten att framgång kräver hårt jobb.

    Det förtjänar att påpekas att framgångarna inte skett via glldande på räkmackor eller stirrande i mobiler. Min son jobbar hårt. Han anser också att jag, hans fader, jobbar och framför allt jobbade mycket hårt i sitt företag. Han, sonen, kan även tala om sin farfar (som dog 2013) som slet som en galärslav för att få lämna tvårummaren och köpa hus, gärna lite större.
    12.000 mil per år i bilen för att sälja var en självklarhet. Han lämnade hemmet måndag morgon eller söndag kväll för att resa alla sin mil och sälja för att få ihop till sin dröm. Han kom hem till familjen lördag eftermiddag eller kväll. Man jobbade så. Hans adress var poste restante.

    Slitet lönade sig. Han fick ett gott liv. Avslutade sina dagar på Irland. Miljonär blev han också. Tre gånger för han var en livsnjutare också och pengarna hade en tendens att gå åt. Han körde den Churchillska varianten: om pengarna inte räcker till ett gott leverna, dra aldrig ner på något (champagnen eller kaviaren) — jobba mer så du har råd.

    Baksidor? Det fanns det säkert. Men trots att farsan min inte var så närvarande i starten så blev det så att jag, sonen och sonsonen (nu 16) hade ett mycket tätt förhållande med slitvargen. Moderns roll kan jag ta en annan gång. Nog så viktig men annorlunda.

    There is no such thing as a free lunch.

    Gillad av 1 person

  19. Utlandssvensk skriver:

    Strålande, Patrik!

    ”Är vi då kokta? Jag tror att vi är det om vi inte gör en ny analys av våra framgångar och biter huvudet av skammen.”

    Det krävs i grunden något ännu enklare. Vi måste bara erkänna att våra barnbarn har rätt till liv samt att det är vår helt primära uppgift att säkerställa denna, oavsett skam och allt annat.

    Gillad av 6 personer

      • Utlandssvensk skriver:

        @ Hedvig,

        Samma här!

        Jag är en utpräglad högerman och gillar verkligen inte sossiga folkhemstankar, men likväl röstar jag på SD sen länge. Men om skatten är 30 eller 50 procent har inte någon som helst relevans när den frågan ställs mot vår överlevnad som nation. Att många kunde rösta på folkmördaren Reinfeldt bara för att få någon tusenlapp mer i månaden överstiger mitt förstånd.

        Vidare ska man även ta hänsyn till det helt otroliga personliga mod som de i SD ledningen har uppvisat i sin kamp för att rädda svenskarna från sig själva. Bara det borde räcka för en röst, särskilt om man jämför med de övriga syltryggarna som lyfter riksdagsarvode.

        Gillad av 1 person

  20. ruben skriver:

    Att sluta skämmas var en utmärkt idé. Men hur? Det har känts, som vi har styrkor av dömande moral-präster inom politik och media, som maniskt matar befolkningen med negativa känslor av att vi skall minsann inte tro att vi förtjänar det vi eller våra äldre släktingar byggt upp. Det delar man hellre ut till andra framför våra ögon, som om det är hela världens pengar men inte Svenskars? Som om Sverige inte redan betalar ut biståndspengar? Varför har vi inte media, som börjar varje dag på ledarsidan med att tacka alla skattebetalare för att de skrapar ihop dessa miljarder till samhället varje dag? Eller riksdagen kanske skall ha en daglig morgon-ceremoni av tacksägelse, där man tackar de Svenska medborgare som bidrar till samhälle och riksdag med skatter och dagligt uppoffrande jobb 🙂 Ja jag menar allvar, men med stänk av ironi…. förutom många övriga kloka kommentarer, tack till Christer Carlstedt för din kommentar som väckte fina minnen om gamla släktingar som fanns en gång i tiden.

    Gillad av 1 person

  21. Hortensia skriver:

    Tack, Patrik, för denna fantastiska blogg, som du har all anledning att vara mäkta stolt över!

    Jag är stolt över alla hyperciviliserade skandinaviska män, som under generationer har haft anständigheten att värna om kvinnor, barn och djur på ett alldeles unikt och synnerligen sympatiskt, framgångsrikt resursfrämjande sätt.

    Det är inget annat än skamligt, att svenska vanvettigt multikultiförhärligande politiker utan vidare har delat ut medborgarskap till kreti och pleti så att vi nu dagligdags nås av nyhetsrapporter om veritabla nidingsdåd, begångna av ”svenska” män mot andra levande varelser när och fjärran.

    Jag skäms över att behöva dela Sverige med de hedersmördare, jihadister, gruppvåldtäktsmän, barnaskändare och andra religiöst och kulturellt efterblivna ”män”, som svenska sjuklöverpolitiker medvetet har importerat i makalösa mängder.

    Gillad av 6 personer

  22. Hovs--hallar skriver:

    Troligen det bästa du skrivit, Patrik:

    ”Vår misstanke att vi kanske inte förtjänar våra framgångar berövar oss motståndskraften.”

    — Exakt. Detta är vår svaga punkt, som idiotvänstern i dess olika förklädnader väl vet att utnyttja mot oss!

    Det är vår överdrivna självkritik, vår vacklande självkänsla, som mörka destruktiva vänsterkrafter utnyttjar för att fälla oss till marken. Krafter som vill förstöra vårt samhälle enligt gammalt kommunistiskt recept, där vänstern tar makten sedan man lyckats försvaga samhällets institutioner så att de blivit försvarslösa.

    Dagens ”PK-ism” är en uppdaterad version av den gamla klasskampsvänster som numera, efter Murens fall 1989, metamorfiserat sig till identitetsvänster (= ”idiotvänster”).
    I grunden drivs de av samma hat mot vårt samhälle som den gamla klasskampsvänstern, men deras vapen är så mycket subtilare och därför svårare att genomskåda.

    Den retorik de använder går ut på att framställa sig själva som ”de goda” — och motståndarna tvingas då in i rollen som ”de onda”.

    I verkligheten handlar det ju om prioriteringar:
    idiotvänstern vill satsa våra gemensamma tillgångar på att importera så många främlingar som möjligt från främmande kulturer — främst islamdominerade — medan vi andra, vi ”onda”, vill fortsätta med att, som alltid förut, satsa våra gemensamma tillgångar på att förbättra vårt eget samhälle!

    Idiotvänstern har nu lyckats driva sitt undermineringsarbete dithän att migrationsvanvettet kostar oss flera hundra miljarder årligen, och kostnaderna stiger för varje år. Därtill kommer sådant som är svårt att mäta i pengar, men som är kanske ännu allvarligare för oss.

    Vad kostar tex. gruppvåldtäkterna? Vad kostar otryggheten på gatorna? Vad kostar den grova kriminalitet som är direkt kopplad till asylinvandrarna?
    Och vad kostar oss den försvagade tilliten i samhället; den tillit som Patrik nämner ovan och som varit en av förutsättningarna för våra framgångar?

    I ett samhälle präglat av allmän otrygghet stänger folk sina dörrar om sig och vill inte längre engagera sig i gemensamma ideella projekt. Var och en är strängt upptagen med att trygga sin egen och sina närmastes överlevnad. Detta försvagar hela samhällets vitalitet.

    Idiotvänstern vill ha det så. Den vill ta makten genom att förstöra det samhälle vi byggt upp, på motsvarande sätt som en främmande ockupationsmakt ser till att förstöra alla institutioner som kan tänkas utgöra motståndshärdar.

    Idiotvänstern har tex. efter bästa förmåga förstört skolan, då ett okunnigt folk är lättare att manipulera. Man introducerar såkallade ”reformer” som aldrig prövats i verkligheten, men som visar sig påtagligt försämra skolresultaten — se Pisa-undersökningarna.

    Vad göra åt detta? Ja sålänge vi ännu har något som liknar demokrati i Sverige måste vi lägga våra röster på det politiska parti som visar en uppriktig vilja att kasta ut idiotvänstern från dess maktpositioner; ett parti som dessutom har en realistisk chans att få avgörande inflytande NU — inte om 20 år eller så, för då är det för sent.

    Gillad av 2 personer

    • pllay skriver:

      Du är alltför optimistisk i din kommentar.
      Idiotvänstern kämpar inte för att komma till makten, idiotvänstern HAR makten.
      Det är idiotvänstern som styr landet.
      Demokratin flög sin kos redan på Palmes tid, det har bara tagit lite tid för
      idiotvänstern att besätta samhällets viktigaste poster, media, ämbetsmannakåren och partiledningarna.
      Det finns idag troligen inga möjligheter att på demokratisk väg kasta idiotvänstern ur sadeln, hoppet står till att folket i Sverige vaknar upp innan själen i vår kultur går helt förlorad.
      Demokrati har vi inte haft sedan partiledningarna gavs uppgiften att utse valberedningarna.
      Sverige är idag världens ledande kulturmarxistiska experiment med kulturell utplåning som mål, idiotvänstern har kommit långt på väg i sitt förstörelseverk.
      Denna gång har man inte bara fokuserat på materiell förstörelse av ett land, vänstern siktar denna gång på en permanent förstörelse av en av jordens mest lyckade kulturer.
      Det är inte fel att använda termer som landsförräderi om vår kulturmarxistiska elits bravader.
      SDs partiprogram är i ett internationellt perspektiv närmast att betrakta som socialistiskt.
      Mittlinjen i svensk politik ligger idag längre ut till vänster än i något jämförbart land på vår jord.
      Två, tre generationer av indoktrinering skördas nu, endast vi dinosaurier minns fortfarande hur ett gott samhälle ser ut, ett samhälle med framtidstro och gemenskap.

      Gillad av 4 personer

  23. Martin skriver:

    Bekvämlighet som livsmål? Hm. Vad skulle någonsin kunna gå fel? Artikeln kanske beskriver huvufåran av ideologierna i ”västvärlden”. Men den huvudfåran går rakt ut över stupet.

    För att ge ett exempel. Vår art har utvecklats med hög spädbarnsdödlighet. Sverige var ett av de första länderna som sänkte spädbarnsdödligheten genom den stora barnmorskereformen under mitten av artonhundratalet. Detta innebär att jag idag består till över 90% av genetiskt material som ej hade överlevt det första levnadsåret i den miljö som vår art utvecklades. Och så undrar folk varför allergier och dylikt ökar? Långsiktigt lär effekten bli katastrofal.

    Alltså, sånt här går inte att göra någonting åt. Krafterna är för starka. Men det är väl för sjutton ingenting att jubla över? Eller framhålla som någonting odelat ”bra”. Bekvämt, visst.

    Gilla

    • Martin skriver:

      Bekvämlighet som civilisationsmål eller som civlisationsfundament menade jag. Naturligtvis är det naturligt för de flesta människor att ha bekvämlighet som livsmål. Vilket, enligt min åsikt, blir destruktivt som civilisationsmål. Vilket är vad mycket västerländsk litteratur handlar om.

      Gilla

  24. Willy Lindqvist skriver:

    Det mest skamliga av allt är väl att vi valt politiker som gett sig fan på att förskingra vad som byggts upp av generationer genom hårt arbete.

    Gillad av 3 personer

  25. Ami skriver:

    Vi borde inte skämmas alls.
    De som borde skämmas är våra politiska företrädare som har försatt oss i den här bisarra soppan.
    Hårt arbetande män och kvinnor som har slitit i sitt anletes svett för att bygga upp landet och tillvaron. Tacken för deras strävande är pensioner som inte räcker till, en sjukvård som snart kan likställas med något som är hämtat från tredjevärlden och ett ständigt inflöde av människor som på deras bekostnad får precis vad de pekar på.

    Läste ett tweet från Hanif Bali som hade räknat ut hur mycket en migrantfamilj om fyra personer kunde kvittera ut per månad. 33 000 kr. Uträkning är gjord på socialens och försäkringskassans hemsida. Utöver pengarna så är det fri sjukvård och tandvård.

    I Danmark gäller den sk ”smyckeslagen” dvs kontanter och värdesaker över 10 000 kr beslagtas. En familj hade över 100 000 kr när de passerade gränsen till Danmark.
    Några som också borde skämmas är de styrande i Malmö Stad som nu begär hjälp av staten för att kommunen inte skall gå i konkurs.
    Så vi skall absolut inte skämmas, vi skall gå med högburet huvud och med följande tanke
    ”Vad var det vi sade”

    Gillad av 2 personer

  26. Eva Jonsson skriver:

    Tänk att få läsa en text som beskriver precis så som jag har gått omkring och känt länge men ej kunnat beskriva så bra i ord. Det känns nästan som en lättnad när jag läser Peters text. Tack för att Det Goda Samhället finns.

    Gilla

  27. Mikael Steinwall skriver:

    Ja, varför är vi svenskar så konflikträdda, så undergivna? Även om politikerna fattar beslut som innebär att vi får dra ner på den välfärd vi byggt upp sedan Per Albins dagar, resulterar det sällan i något mer än lite mummel och en knuten näve i fickan. Vi har tagit ”ansvar” för alla flyktingar/migranter, då är det självklart att de är bjudna till det dignande bordet. Enligt principen ”allas lika värde”.
    Patrik Engellau är något på spåret när han skriver om skammen. Många minns säkert hur våra föräldrar uppmanade oss att äta upp maten på tallriken. ”Tänk på de fattiga barnen i Afrika”, sa de. En känsla av att vara skyldig till afrikanska barns uppsvällda magar satte sig i medvetandet. Men skammen räcker inte som förklaring till att polisen tillåter gäng i förorterna att kasta sten på dom, att afghanska ungdomar tillåts trakassera och våldta svenska flickor utan någon synbar reaktion från infödda svenskar. Skammen räcker inte heller som förklaring till att vi tillåter en, milt uttryckt, otidsenlig religion spridas i landet, nämligen Islam.

    Min teori är att i takt med reformernas införande under 60- och 70-talen, stärkte staten sin position hos medborgarna. Välfärdssamhället byggdes ut, bit för bit. Och medborgarna hade ingen anledning att misstro de folkvalda. Alla kurvor pekade uppåt.
    I snart 40 år har politikerna predikat för medborgarna om invandringens välsignelse. Och vi har trott på de även den här gången. I bakhuvudet finns skamkänslor, men även en känsla av att massinvandringen är ett naturligt tillstånd för Sverige, något vi alla gynnas av. Det har ju både politiker och 99% av media sagt!

    Gillad av 1 person

  28. Stockholmare skriver:

    Bättre kunskap om svensk historia bör stärka vårt land. Både bland svenskar sedan många generationer och människor som sökt sig hit under senaste tiden.

    Gilla

  29. Birgitta C skriver:

    Tack för artikeln . Jag håller helt med. Varför ska vi i väst skämmas för vad vi utvecklat och åstadkommit? Vi har heller inte nekat något land, i synnerhet då sk utvecklingsländer att ta del av detta. Tvärtom har vi under mycket lång tid försökt hjälpa till genom de utvecklingar vi tagit fram . Men sedan en tid tillbaks har det blivit nästan en hederssak att kritisera vit västerländsk utveckling och kultur. Rasism, diskriminering och förtryck är begrepp som blandas in i debatten och får väst att krypa på knä för ingen vill ju vara sådan . Nej, då tar vi på oss skulden för eländet i världen. Krigen beror på klimatförändringen som orsakats av västs industrier etc etc, så allt elände blir vi i slutändan skyldiga till. En alldeles för ensidig bild och analys som tyvärr köpts av många politiker och makthavare. Jag tror man måste börja ställa större krav på de länder som dras med ständiga krig och konflikter. FN är ett utmärkt ställe att ställa dessa krav i eftersom så många länder , även sk fattiga länder alltså, är medlemmar i FN

    Gilla

  30. Elöd Szanto skriver:

    Jag är tämligen övertygad att denna sida läses och bevakas även på arbetstid.
    Det jag undrar över är varför inte de betalda nissarna kommenterar?
    Har makten koll på dem så hårt att de inte vågar?
    Då är vi riktigt illa ute.

    Gilla

  31. Ola Byfält skriver:

    Det är väl inte teologi- och idéhistoriskt fråga om den ”lutherska andan” utan om Jean Calvins predestinationslära och Immanuel Kants pliktetik som varit ”piskan och moroten”, eller hur, enligt Max Weber. Ola Byfält, Helsingfors.

    Gilla

  32. Sixten Johansson skriver:

    Som halvsvensk / halvfinne och varm nordist såg jag i kulturmötena under flera decennier en svensk naivitet, självgodhet och lite storsvenskhet i förening med spelad anspråkslöshet. Hela kombinationen irriterade mig. Men på en internationell skala var det sannerligen inte mycket att lasta ett folk för! Problemet var att den allt mer högröstat påbjudna, men samtidigt allt mer hycklade toleransen blev grogrund för en farlig förljugenhet, som sedan spred sin röta i hela den mediala och politiska offentligheten.

    Men det är inte folket som är ruttet, rötan finns bara i översittarklassen! Den varken skäms eller tänker solidariskt, det är bara hyckleri. Jo, i någon mån lyckas den lura sig själv, men framför allt skuldbelägger och bedrar den folket. På djupet känner översittarklassen ingen verklig skam, tvärtom vältrar den sig i överlägsenhetskänslor gentemot både det svenska folket och utlänningar av alla sorter. Det är översittarklassens egen förnekade och bortträngda tro att den själv är överlägsen, dess syn på andra som undermänniskor, som framkallar deras rasande attacker på sådana som råkar uttrycka de förbjudna tankarna och känslorna.

    För ett halvsekel sedan, när jag tog studenten (i Uppsala 1967), var Sverige ett av världen bästa länder. Visst var det ett klassamhälle, där förmögenheter, status och inflytande var ojämnt fördelade och orättvisor och övergrepp förekom. Men det var ändå ett rimligt rättvist och rimligt demokratiskt land, där även fattigt folk som min far och jag genom arbete och / eller studier kunde komma vidare. Jag var den första i både fars och mors släkt som tog studenten. Som mycket fattig och lånerädd student kunde jag ändå unna mig lyxen att både skaffa en rik livserfarenhet och studera vid olika institutioner i ett tiotal år. Om jag hade valt att göra akademisk karriär eller hade fortsatt på mediasektorn hade jag säkert blivit deformerad, men jag kunde omöjligt ha blivit lika inbilsk och inkompetent som dagens härskande akademiska, mediala och politiska översittarklass bevisligen är.

    Dagens svenska översittarklass har bara ärvt sin samhällsställning och förmögenhet, blivit framcurlad, påpuffad, inkvoterad. Den besitter ingen reell kompetens hur CV:t än ser ut, har ingen omdömesförmåga, ingen ansvarskänsla, ingen verklighetskontakt, inga ledaregenskaper. I sin okunskap och idiottro på den egna överlägsenheten ylar den om globalism, men krossar det lokala och det nationella, det osynliga goda kulturella, kollektiva kapital som myrsamhället hade samlat ihop redan för ett halvsekel sedan och som utan åthävor stödde var och en som var villig att jobba och / eller studera. Själva grunden för ett rimligt gott och rättvist samhällsbygge var redan lagd – men sedan övertogs påbyggandet av bortskämda, infantiliserade, feminiserade, kunskapsföraktande mytomaner och klåpare!

    Gillad av 3 personer

  33. Ivar L skriver:

    Mycket bra text.

    Speciellt glad är jag att du ser den lutheranska kopplingen som förklarar både välståndet och skammen.

    Själv genomgick jag under loppet av ett halvt decennium, med små små steg, metamorfosen från skamsen svensk till stolt svensk. Speciellt glad är jag att den gick alldeles utmärkt att göra utan att känna att man blev rasist eller motståndare till (äkta ofeministisk) jämställdhet. Det handlade om att ta ett nytt ställningstagande i en rad grundläggande värderingar utan att förlora sinnet för rättvisa och önskan om en gränslös fredlig värld.

    Gillad av 1 person

  34. Jan skriver:

    De som inte förstår kausala samband borde dock skämmas. Många här som röstade på Moderaterna såväl 2006 som 2010 verkar ha förträngt att de samtidigt röstade för den massinvandring som till slut knäckte Sverige hösten 2015. Det mesta tyder också på att de kommer att göra samma sak igen 2018.

    Det är att göra det enkelt för sig att skylla allt på ”vänstern”. Vem var det som myntade uttrycket humanitär stormakt om Sverige? Det är lätt att glömma…

    Gillad av 2 personer

    • gmiksche skriver:

      Sveket från M, C och KD är på sätt och vis värre. Vad vänstern stod för hade nog många klart för sig 2006 och 2010. Men inte att Reinfeldt och Company skulle gå deras ärenden.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.