Gästskribent Nils-Olov Johnson: ”Preference falsification” – ett aktuellt exempel

logo­DGSPreference falsification (PF) är en teori, som har utvecklats för att bland annat förklara hur kommunisterna kunde behålla greppet så länge i de forna öststaterna för att sedan på mycket kort tid tappa det helt och hållet när muren föll.

För den som vill bekämpa utbredningen av en oönskad åsikt finns det enligt PF-teorin två bra sätt att arbeta på. Om de som kontrollerar mainstreammedia inte låter all information komma fram utan utelämnar väsentliga bitar blir det svårt för gemene man att bilda sig en egen uppfattning. Om opinionsundersökningarna dessutom redovisar så låga värden som möjligt för en ogillad åsikt fördröjs anammandet av denna.

Under senare tid har två artiklar publicerats, en i SvD och en i Aftonbladet, vilka tillsammans på ett pedagogiskt sätt illustrerar problemet. Först mäter SIFO åsiktsfördelningen i befolkningen, sedan hamrar media under några dagar in att den ena åsikten (fler flyktingar) är önskad och den andra åsikten (färre flyktingar) är oönskad. Därefter mäter SIFO igen och finner att den önskade åsikten har ökat sin andel på den oönskade åsiktens bekostnad.

I Svenska Dagbladets artikel ”Sifo: Svenskarnas syn på flyktingar har ändrats snabbt” (7/9 2015) skriver Tobias Brandel:

Undersökningarna är gjorda på samma sätt, med samma urval, så det återstår bara yttre händelser för att förklara förändringen. Det har kommit en ny impuls helt enkelt, ny information som påverkar ställningstagandet, säger Toivo Sjörén, chef för opinion på Sifo. Att opinionen ändras så snabbt är enligt honom ovanligt. Sifoundersökningen visar att även SD-väljarna har påverkats. Visserligen är de fortsatt klart mest negativa till flyktingmottagning av alla. Men andelen SD-väljare som vill behålla flyktingmottagandet på nuvarande nivå har ökat från 2 till 13 procent, en signifikant förändring”

Toivo Sjörén på Sifo tycker emellertid att det är relevant att mäta effekterna av sådana här händelser.

– Även kortsiktiga effekter är intressanta att notera om det leder till ändringar i politiken. Men om förändringarna blir varaktiga eller inte vet vi inte just nu, det får vi fortsätta att mäta.

I Aftonbladets artikel ”Trots flyktingkrisen – nya rekordsiffror för SD” (10/9 2015) skriver Olof Svensson:

I mätningen fortsätter Sverigedemokraterna sin uppgång och är med sina 21,5 procent för första gången Sveriges andra största parti. Karin Nelsson, opinionschef på Inizio, tolkar mätresultatet som att polariseringen i samhället växer.

– Dels finns det de som står upp för ett samhälle som tar emot flyktingar. Dels finns det de som inte vill ha hit flyktingar och som sympatiserar med SD-ledningen, säger hon. Väljarundersökningen genomförs dagligen och i helgen syntes en nedgång i stödet för Sverigedemokraterna. Sedan dess har stödet för partiet däremot ökat igen.

Det är väldigt tydligt att vi här har att göra med PF. Människor med den oönskade åsikten drar sig inom sitt skal på grund av den ohämmade propagandan i media. Aftonbladet noterar att effekten försvann nästan lika fort som den uppstod, när stormen i media bedarrade något.

Min slutsats är att SIFO egentligen inte alls vet vad de har mätt och att de uttalanden som görs i SvD är helt ogrundade. SIFO står dock på sig och menar att det är viktigt att presentera sådana här effekter som verkliga åsiktsförändringar, om detta leder till ändringar i politiken, eller med andra ord lurar politiska beslutsfattare.

Till råga på detta publicerade Demoskop för någon dag sedan en undersökning, ”Vem vågar prata om sina åsikter?”, som analyserade vilka ämnen folk vågar prata om och vilka man inte vågar prata om i dagens Sverige. Invandring skiljde sig på ett markant sätt från övriga ämnen på så sätt att antalet människor som valde att hålla tyst om sin verkliga åsikt var mycket större än antalet som vågade tala öppet.

Demoskop ger en ögonblicksbild av en situation, som normalt bara skulle existera i en totalitär miljö. I ljuset av PF-teorin, som beskriver de dynamiska effekterna i det som vi just nu upplever, kan vi dra slutsatsen att det inte går att mäta om befolkningen är för eller emot ökad invandring genom opinionsundersökningar. Hotbilden som gemene man upplever är för stor. Tyvärr blir det då också lätt att ta fram oseriösa resultat. Något som jag har försökt visa på i den här artikeln.

Sentio och Novus får liksom Inizio nya rekordsiffror för SD vilket också stöder hypotesen att det verkligen rör sig om PF och inte en opinionssvängning. Samtidigt är det bara SvD:s åsikt som fortplantar sig genom mainstreammedia, inte Aftonbladets. På så sätt skapas en ”sanning” som syftar till att ännu kraftfullare isolera och tysta ned människor med den oönskade åsikten.

Nils-Olov Johnson driver sedan 20 år tillbaka eget företag inom teknikkonsultbranschen. Tidigare innehade han chefsbefattningar inom fordons- och försvarsindustrin. Han har doktorerat vid Cornell University i Förenta staterna.