Tillnyktring i svensk invandringspolitik

mohamed omar

Mohamed Omar

Den som får avslag på sin asylansökan ska lämna Sverige. Det låter som en självklarhet, men har inte alltid varit det under de många år vår regering har fört en ansvarslös invandringspolitik, en politik som ledde fram till kollapsen hösten 2015.

På grund av missriktad snällism, och kanske också en del rädsla för ansvarslösa och kampanjande medier, har lagarna undergrävts och illegala invandrare har till och med kunnat försörjas av skattebetalarna. Men det ska bli slut på det nu.

I en intervju för tidningen Metro den 1 juni säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att ”Sverige inte kan bli ett hotell”. Han menar förstås ett gratishotell. På riktiga hotell får gästerna betala för sig, men inte på asylhotell.

”Det är en uppgörelse vi gjort med de borgerliga partierna som vi gjorde i höstas när antalet asylsökande ökade kraftigt”, säger Johansson. ”Den innebär att om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.”

Asylboenden är till för asylsökare. Det säger sig självt. Att Johansson ska behöva tydliggöra sådana självklarheter bekräftar vilket onormalt tillstånd landet befunnit sig i.

”Vi behöver platsen till nya asylsökande”, förklarar Johansson. ”Signalen måste vara tydlig, har du fått bifall får du stanna i Sverige. Har du fått avslag ska du åka hem.”

Jag anser dock att vi bör gå ett steg längre. Ta bort asylboendena helt och hållet. Det håller inte i längden att asylansökningar ska utredas på svensk mark medan vi betalar för sökarnas boende och uppehälle. Ansökningarna borde i stället behandlas i utlandet, sedan tar vi bara in dem som fått klartecken.

Att vi ska försörja tiotusentals, vissa år hundratusentals, okända människor som ofta inte ens har identitetshandlingar, i månader och år, är ett dyrt och ineffektivt sätt att hantera asyl. Dessutom riskerar det att undergräva säkerheten för svenskarna.

När ansökningarna väl är utredda uppstår ännu ett bekymmer: att utvisa de som fått avslag. Ju längre de har fått vänta på boendena, kanske till och med börjat lära sig svenska och vänja sig vid ett nytt liv i Sverige, desto svårare blir det. Och hemländerna är också motsträviga. De vill inte alltid ha tillbaka dem.

Det är helt enkelt ett dåligt system. Asylansökningar bör utredas i utlandet, inte här. Ingen som saknar giltig handling bör släppas in i landet.

Regeringen har börjat nyktra till, men ännu återstår rester av tidigare berusning. Men det är framför allt medierna som fortfarande använder ett förvrängt språk som vilseleder allmänheten, där till exempel alla som kommer till Sverige och söker asyl är ”flyktingar”. Denna typ av vilseledande journalistik har varit en bidragande orsak till att tillnyktringen försenats.

Det grundläggande problemet bakom migrationen till Europa, att det finns fattiga länder, kan inte lösas genom att människor flyttas från de fattiga länderna till de rika. Den långsiktiga och varaktiga lösningen är att de rika länderna tillsammans hjälper de fattiga att bygga upp fungerande och välmående samhällen. Men huvudansvaret vilar på dessa länders egna invånare.