Gästskribent Ronie Berggren: Vad vi bör lära av USA:s atombomber

Idag är det 70 år sedan Japan kapitulerade i andra världskriget. Många minns USA:s atombomber över Hiroshima och Nagasaki. 250 000 människor dog och ett nytt fruktansvärt vapen hade introducerats.

Atombomberna vänds ofta mot USA. De måste dock sättas i rätt perspektiv.

Under 1940-talet rådde en atombombskapplöpning där USA hann före både Nazityskland och Japan. Det bör vi vara mycket tacksamma för.

Albert Einstein ångrade att han rekommenderat USA att utveckla bomben, men ansåg ändå att det var rättfärdigat:

I made one great mistake in my life—when I signed the letter to President Roosevelt recommending that atom bombs be made; but there was some justification—the danger that the Germans would make them …

Om Tyskland hunnit före så skulle Hitlers dröm om ett tusenårigt imperium ha fullbordats. Men nu hann alltså USA först.

President Harry Truman beslutade sedan att använda bomben i kriget mot Japan där de allierade mötte japanska självmordspiloter och förlorade 7 000 man i veckan.

USA planerade en invasion av det japanska fastlandet som beräknades pågå till hösten 1946 innan japanerna kapitulerade. En halv miljon amerikaner uppskattades dö – liv atombomben skulle kunna rädda.

Från Potsdamkonferensen i juli 1945 manade man Japan att kapitulera eller ödeläggas. Japan sa nej och bomben fälldes över Hiroshima den 6 augusti. Efteråt sa president Truman:

Det var i avsikt att bespara japanska folket den totala förstörelsen som vi den 26 juli sände ut vårt ultimatum från Potsdam. De japanska ledarna avslog det utan vidare. Om de inte antar våra villkor kan de vänta en ödeläggelse från luften utan tidigare motstycke.

Japan fick nu tre dagars betänketid, när de inte kapitulerade fälldes bomben över Nagasaki. Därefter kapitulerade Japan villkorslöst.

När beskedet nådde de amerikanska soldaterna i Europa – som väntade på att skeppas till Asien för den invasion de visste skulle innebära många förluster – brast de i gråt av lättnad.

Atombomberna hade avslutat kriget. Den demokratiska världen hade segrat och världen var tryggad från två totalitära system som båda bedrivit massiva folkmord på två kontinenter.

USA var nu världens supermakt. Men istället för att bygga ett eget imperium återuppbyggde man Japan, införde demokrati och en västerländsk människosyn samtidigt som man lät landet behålla sin nationella särprägel och styra sig själva. President Truman skrev:

Vi hade vunnit kriget. Jag hoppades bara nu att de tyska och japanska folken skulle rehabiliteras under ockupationen. Förenta staterna önskade inga territorier, inget skadestånd, det hade jag tillkännagivit i Berlin. Fred och trivsel för alla folk var det mål som vi hade kämpat för och skulle fortsätta arbeta för. Det hade aldrig förekommit i historien att en stor segrare intog en sådan ståndpunkt. Inget land med Förenta staternas militära makt hade varit så ädel mot sina fiender och så hjälpsam mot sina vänner.

Idag är USA och Japan Asiens närmaste allierade.

Ifråga om atombomberna anser japanerna att de var övervåld, medan amerikanerna anser att de behövdes. Men även japansk förståelse finns. 2007 sa Japans försvarsminister Fumio Kyūma:

I now have come to accept …that in order to end the war, it could not be helped that an atomic bomb was dropped on Nagasaki and that countless numbers of people suffered great tragedy.

Uttalandet tvingade honom att avgå men säger likväl en hel del. USA släppte inte atombomberna för att utrota det japanska folket, utan för att snabbt få slut på kriget med så få förluster som möjligt.

Efteråt blev man vänner och dagens Japan har USA att tacka för mycket.

Vad har vi lärt oss?

Många här i Europa tror att världen blir säkrare om USA blir svagare och att totalitära krafter bara är ett gensvar på USA.

Atombomberna för 70 år sedan visar dock att motsatta förhållanden råder. När USA var som starkast, var världen som säkrast och den fria världens fiender höll sig på mattan.

Idag är USA försvagat. Och väst befinner sig i en ny kollisionskurs med ett Ryssland som i motsats till USA har alla intentioner i världen att överta just territorier.

Idag har Iran också fått behålla en kärnkapacitet som sannolikt innebär att de bygger en egen atombomb så fort det internationella samfundet distraheras. Men i motsats till USA, som aldrig önskade förinta Japan, så är förintelsen av Israel ett av Irans uttryckliga mål.

Världen idag är mycket farligare än den var för 70 år sedan när atombomberna föll och USA:s dominans var total.

Den lärdomen bör hållas levande. Görs inte det så kommer det som för 70 år sedan förhindrades, nu att fullbordas: ”Tyskland” kommer att vinna kapprustningen, och Hitlers totalitära ättlingar att vrida historien bakåt.

Det är det vår uppgift, som Västvärldens försvarare, att förhindra.

Ronie Berggren, USA-expert från Örnsköldsvik, leder bloggen och podcasten Amerikanska Nyhetsanalyser (usapol.blogspot.com). Han vill se starkare band mellan Europa och USA och en enad västvärld, mer inspirerad av amerikansk och brittisk politisk tradition, som kan stå upp för västerländska, demokratiska värden i en tid då totalitarismen gör framryckningar.

10 thoughts on “Gästskribent Ronie Berggren: Vad vi bör lära av USA:s atombomber

  1. Lennart Bengtsson skriver:

    Det är viktigt att påpeka att terrorbalansen sannolikt bidragit till att förhindra ett storkrig. Det är också viktigt att nämna att Vietnam idag har bättre relationer med USA än med världens kommunistregimer. Faktum är att Vietnam ser USA som en garant mot ett allt mäktigare Kina. Detta är sällan ngt som svenska massmedia för fram och inget som 1968 års revolutionsgeneration uppskattar. USA är en stormakt och gör och har gjort mycket som med full rätt skall kritiseras vilket också görs och har gjorts inom det egna landet. Likafullt är den svenska vänsterns USA-hat svårt att begripa och man undrar vad syftet är. Eller är det bara en kvarleva från det kalla kriget och KGBs och STASIs skickliga propaganda och ekonomiskt stöd till den svenska vänstern?

    Gilla

    • Hans O skriver:

      Tack för din synpunkt! Vilket av dagens media kan vi tro ska ”våga” frammana en vettig debatt
      om detta?
      Smygpropaganda i busken räds ljusets strålar. Eller hur var det med trollet som sprack?

      Gilla

  2. John skriver:

    Andra världskriget är en maktlegitimerande berättelse som används för rättfärdiga den liberala hegemonin. Ju mer den liberalismens visar sig inkapabel att lösa eller förklara samtida problem (massinvandring, islamistisk terrorism, identitetslöshet, med mera) ju oftare kommer andra världskriget dragas upp ur rockärmen som den slutgiltiga förklaringen varför status quo måste bevars till varje pris, och varför nuvarande eliter måste behålla de maktpositioner de tillskansade sig efter 1945. En ordning som måste lutar sig mot sjuttio år gamla segrar, är döende och impotent.

    Gilla

  3. Jan W skriver:

    Ronie!
    Jag kan i princip hålla med om det allra mesta du skriver. När det gäller fakta vet jag bara inte. Måste nödvändigtvis en halv miljoner amerikaner dö för att tvinga Japan till kapitulation utan atombomberna? Det måste rimligtvis ha funnits olika alternativ även i det scenariot. I detta sammanhang är det dock inte det viktigaste.

    Den viktiga frågan här gäller det uppenbara brottet mot vad som statueras i Genevekonventionen (den fjärde) som i krig förbjuder våld riktat mot civila. Rent juridiskt finns förstås inget brott mot denna konvention eftersom den är av senare datum. Moralen i handlingen är dock inte beroende av det juridiska ramverket.

    Menar du att vi kan acceptera våld mot civila för att uppnå militära eller politiska mål bara det underliggande syftet (i betraktarens ögon) är gott?

    Angående problemen med utsikten av ett försvagat USA. Ja, det kan vara ett problem. Även den som många gånger varit kritisk till hur USA använt sin makt borde kunna se att det inte är osannolikt att det kan bli mycket värre om USA:s maktposition övertas av någon annan. Här skulle man önska sig att Europa toge ett större ansvar. Fast det kostar uppenbarligen för mycket.

    Och här i Sverige tycker vi att man bör inrikta sig på att bli en moralisk stormakt. Skall man förstå det som att vår moraliska makt skulle kunna användas för stoppa Rysslands militära ambitioner, i exempelvis Ukraina för att ta ett näraliggande exempel. Vad skall man säga?

    Gilla

    • Ingrid Clenman skriver:

      Nämn ett enda krig i världen i dag där civila inte dödas? Med den typ av krig som förs i dag går det inte att undvika att civila dödas. Det gjorde det inte ens på Medeltiden då krig fördes mellan olika arméer. Städer och byar ödelades ändå av den segrande armén. Civila dödas alltid i krig, inga konventioner kan hindra det.

      Gilla

      • Jan W skriver:

        Ingrid!
        Vet inte om min text var otydlig. Konventionen förbjuder alltså inte militärt våld riktat mot militära mål även om det leder till att civila kommer (kan komma) att dödas. Konventionen förbjuder våld vars direkta syfte är att döda eller skada civila.

        Det var den distinktionen jag ville ta upp vad gäller atombomberna, som alltså inte riktades mot något militärt mål utan just mot den japanska befolkningen i de bombade städerna. Har du missat den distinktionen eller tycker du att det inte finns någon anledning att göra en sådan distinktion emedan civila ändå alltid dödas i krig?

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Konventionen skapade som en reaktion på atombomberna och de andra övergreppen mot civila under andra världskriget. Det kan därmed inte tas till intäkt för kritik av atombombningen. Tyskland och Japan införde det totala kriget och anföll civila mål först. De allierade följde efter av självbevarelsedrift snarare än hämndbegär. Långt större skador skapades av konventionella bomber än av atombomber under andra världskriget.

      Observera vidare att MAD helt och hållet bygger på angrepp på civila personer och inrättningar.

      Gilla

  4. Sixten Johansson skriver:

    Ja, vi har fortfarande orsak att vara tacksamma för att USA och Storbritannien vann andra världskriget. Men händelseutvecklingen från säg 1930 till 2015 har inte förlöpt som en logisk följd av de inneboende goda eller dåliga egenskaperna hos olika samhällssystem, nationer eller ideologier. Myriader av slumpmässiga händelser och händelsekedjor har påverkat allt, dag efter dag, år efter år. Allt kunde ha varit helt annorlunda idag, oräkneliga gånger om, i hela världen. Bakåt ser allt logiskt ut och vi är benägna att dra slutsatser utifrån denna efterhandslogik, men framåt i tiden är allt lika oförutsägbart som vädret en viss dag om 15 år. Därför ska vi inte inbilla oss att dagens ”vän” förblir vår vän och att dagens ”fiende” inte en dag kan vara vår vän. Som John skriver är problemen och fienderna i dag helt annorlunda än de en gång varit och vi måste ha kapacitet och beredskap att både hålla näven knuten och handen öppen mot både dagens ”vänner” och dagens ”fiender”. Vi måste odla både vår misstänksamhet och vårt öppna sinne – båda är grundbultar i människans överlevnadsförmåga.

    Gilla

  5. resolut skriver:

    Gå ur EU och begär inträde som delstat i USA. Sverige täcker halva sträckan mellan norr till söder i Europa vilket bör vara intressant för USA.

    Blir vi antagna får vi många investeringar i Sverige. USA-turism, USA-företag lägger sin europeiska verksamhet i Sverige. Ett starkt försvar, fungerande polis, bättre gränskontroll och en realistisk migrationspolitik. Det är bättre att representera USA i Europa än att vara ett land av marginell betydelse i EU.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s