Systemskifte för migration

Widar_bild_casual

Widar Andersson

8 juli i år dömde Förvaltningsrätten i Umeå i målet 1062-15. Utslaget och domskälen är av systemskifteskaraktär: Fri invandring och offentlig försörjning för alla som kan ta sig hit utlovas i domen. Välfärdsstatens uppbyggnad ligger i stöpsleven. Domen är överklagad till Kammarrätten i Sundsvall.

Om inte förvaltningsrättens beslut rivs upp av högsta juridiska instans behöver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson skyndsamt låta utreda ny lagstiftning.

Jag läste om domen i ett blogginlägg av förläggaren och debattören Merit Wager.Förvaltningsrättens domskäl var så besynnerliga att jag tog kontakt med förvaltningsrätten i Umeå för att försäkra mig om att det inte var en bluff som snurrade på nätet. Registratorn på domstolen bekräftade att domen var korrekt.

Ärendet är i korthet detta. En person som domstolen kallar Ana Melker ansökte hos vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun om försörjningsstöd för maj månad 2015 för sig själv och sina tre barn. Vård- och omsorgsnämnden (nämnden) avslog hennes ansökan. Ana Melker överklagade avslaget och Förvaltningsrätten gav henne rätt. Ana Melker har ansökt om asyl i Sverige två gånger och fått avslag båda gångerna. Senaste avslaget var för två år sedan. Sedan dess lever familjen som ”gömda” i lilla Vännäs. Barnen går i skolan och Ana Melker läser svenska. Enligt regelverket kan hon ansöka om asyl på nytt tidigast våren 2017.

I systemskiftesdelen av domskälen skriver förvaltningsrättens domare och lekmän att ”Ana Melker och barnen inte kan anses vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå om de återvänder till sitt hemland. (–) Denna bedömning kan inte påverkas av den omständigheten att en prövning enligt utlänningslagen har lett till att Ana Melker inte har ansetts ha tillräckliga skäl för att stanna i Sverige.”

Sålunda betyder ett statligt nej till asyl – och försörjning – ingenting. Barnen går i skola, mamman läser svenska och en lokal domstol beslutar att Vännäs kommun ska betala socialbidrag till mamman som lagstridigt befinner sig i Sverige.

Saken är emellertid ännu knepigare än så.

Jaan Paju är redaktör för Europarättslig tidskrift. 16 maj i år skrev jag på WidarDirekt på folkbladet.se om hans avhandling ”Suveränitetserosion” där Paju resonerar om vad solidaritet egentligen betyder i ett Europa med fri rörlighet: ”Det är motstridiga intressen som gör sig gällande; medlemsstaternas välfärdssystem bygger på en nationell och territoriellt begränsad solidaritet, medan EU:s system bygger på en tanke om ekonomisk integration genom fri rörlighet för personer.”

Den svenska modellen behöver uppenbart förnyas.

Artikeln är tidigare publicerad i Folkbladet.