Mats Tunehag

Nej, alla kulturer är inte lika bra och en del kulturrelaterade attityder och beteenden måste bekämpas. Vi kan aldrig acceptera en kultur där kvinnor är rättslösa, där kristna förföljs, där judehatet präglar media och skola, och där konvertiter ska straffas.

Den svenska debatten är synnerligen ängslig och stundtals minst sagt förvirrad när det gäller mångkultur. Ordet ”mångkultur” ingår i någon slags sekulär svensk trosbekännelse som vi alla ska bekänna oss till. Men vad menas egentligen? Vad innebär kultur och är ”mångkultur” alltid bra?

Självklart finns det svensk kultur. Att påstå något annat är djupt okunnigt eller avsiktligt manipulerande. Kulturer är inte statiska och de har givetvis olika influenser. Fika och kaffe är genuint svenskt även om kaffet är importerat. Lucia-traditionen är också djupt rotad hos majoriteten av svenskar liksom julgranen. Att Lucia och julgranen kan härledas till andra länder gör inte våra traditioner osvenska.

Vidare ska man inte blanda ihop mångfald med mångkultur. Mångfald kan vara berikande. Absolut! Mångfald finns alltid där det finns människor. Och konformism och enfald (som tyvärr svensk gammelmedia är bra på) kan vara förfärlig. Men att uppskatta mångfald (även i kultur) får aldrig innebära ett överslätande eller accepterande av de beteenden som beskrevs i början av denna artikel. Där finns en gräns för mångkulturens värde.

Beteenden och attityder kommer inte ur ett vakuum. Världsbild och människosyn formar kulturer. Detta inkluderar synen på arbete, etnicitet, tid, kön, människovärde och mänskliga fri- och rättigheter. Och det får konsekvenser på både kort och lång sikt för enskilda, familjer, samhällen och länder.

Det är ingen slump att Israel har fler patent än hela arabvärlden sammantaget. Kulturer präglade av en fatalistisk världsbild är mindre pro-aktiva att utveckla forskning och företag. Det är heller ingen tillfällighet att länder med religionsfrihet har bättre ekonomisk utveckling än andra.

Alla kulturer är inte lika och alla är inte lika bra. Detsamma gäller religioner. Att hävda motsatsen vore ju som att påstå att alla politiska ideologier är samma sak: demokrati och frihet skulle vara lika bra som vänsterideologierna kommunism och nationalsocialism.

Vissa delar av vissa kulturer föder och göder det som är brottsligt, och föraktar mänskliga rättigheter. Den människosyn som genomsyrar politik och kultur hos nazistiska, kommunistiska och islamistiska grupper får tragiska konsekvenser för människor. Nazisterna sorterade ut människor utifrån ras, kommunister utifrån socio-ekonomiska faktorer och islamister utifrån religion.

På Gaza-remsan och bland palestinier göds en kultur av judehat och pogromer i både skolor och media. Det får nu tragiska konsekvenser där palestinska barn försöker knivmörda judar.

Kulturrelaterade brott mot mänskliga rättigheter ska bekämpas överallt, inte bara i Sverige. Vi har många kulturer precis som andra länder. Och det kan vara bra, men det är inget mål eller värde i sig. Alla kulturer måste prövas och bedömas utifrån mänsklig värdighet (human dignity) och mänskliga fri- och rättigheter.

Nej, alla kulturer är inte lika bra och en del kulturrelaterade attityder och beteenden måste bekämpas. Därför kan vi aldrig acceptera en kultur där kvinnor är rättslösa, där kristna förföljs, där judehatet präglar media och skola, och där konvertiter ska straffas.

Om detta må ni berätta. För demokratins skull. Och det blir allt viktigare – även i Sverige.

Se även min krönika Hellre Kalles kaviar än sharia.