Richard Sörman

Svensk vänster har länge sagt att högerns politik går ut på att ”satsa på sig själv och skita i andra”. Men är det verkligen så klokt att tvärtom bara ”satsa på andra och skita i sig själv”? Går det särskilt bra för den moraliska supermakten Sverige? Den politiska högern måste våga återupprätta legitimiteten i att ta hand om det egna.

I min senaste text här på Det Goda Samhället skrev jag att vi måste utmana vänsterns outtalade premisser. Det blir enklare att vara rak och konsekvent om vi utgår från våra egna grundantaganden om verkligheten och inte från motståndarnas.

Säga vad man vill om det moderna svenska samhället, men naiviteten angående tron på människans inneboende goda natur är genomgående i alla politiska reformer och dagordningar. Nu ska till exempel FN:s barnkonvention bli lag första januari 2020 i Sverige. Barn ska hädanefter anses som egna individer med egna rättigheter. Som alltid kommer detta att följas upp med utbildning inom kommuner, landsting och statliga myndigheter för att lagen ska implementeras på ett rätt sätt. En konkret förändring blir att barnkonventionen kan användas i domstolar vid exempelvis vårdnadstvister. Så långt så bra.

En spansk läkare, som påstått att vaccin orsakar autism och att autism kan ”gå över” om föräldrarna helt slutar att vaccinera sina barn, har blivit belagd med yrkesförbud under ett år. Avstängningen kom efter att det spanska autismförbundet gjort en anmälan om grov försummelse då man anser att läkaren propagerat för behandlingsmetoder som inte har vetenskapligt stöd.

Mohamed Omar

I en tidigare krönika skrev jag om min förfader karolinen Jon Hansson Råbock, en jämtländsk dragon som deltog i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge hösten 1718. Dessa karoliner är kända under namnet ”Armfeldts karoliner” efter generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt som ledde invasionsarmén. Den mest kända händelsen under detta olyckliga fälttåg är den så kallade ”dödsmarschen” då den svenska armén, efter kungens död vid Fredrikstens fästning den 30 november, ska tåga tillbaka till Sverige. På nyåret går man över Tydalsfjällen i Trøndelag. Det blir storm och mer än fyra tusen karoliner fryser ihjäl på fjället.

Patrik Engellau

Åtminstone en gång om dagen kommer jag i kontakt med någon som tuggar fradga av ilska över något jag inte förstår. Nyss läste jag en debattartikel i The New York Times som tuggade fradga över att president Trump förklarat att han inför valet 2020 gärna skulle ta emot och troligen använda utländsk – läs rysk – information som kunde skada hans politiska motståndare. Här är exempel på skribentens fradga:

Att Trump saknar lojalitet gentemot sitt land, dess institutioner och säkerheten i dess röstförfarande förvånar inte. Det faktum att han inte ens känner sig behöva låtsas är skrämmande… Förolämpningen kanske kan förmå landet att slippa ur sin förlamning. Då och då säger Trump något eller gör något som är så groteskt att det skär tvärsigenom den förtvivlade avdomning som skapas av hans presidentskap och pånytt väcker liv i landets anständiga krafter.

Patrik Engellau

Det är lätt att föreställa sig att det måste finnas onda avsikter bakom obehagliga förhållanden, till exempel att den ökade brottsligheten i Sverige orsakas av det sitter elaka människor på betydelsefulla poster och fattar beslut vars syfte är just att brottsligheten ska öka.

På motsvarande sätt skulle man kunna anta att den enhälliga riksdag som år 1975 antog proposition 26 om att Sverige skulle bli mångkulturellt hade en långsiktig plan som gick ut på att undergräva den nedärvda svenska kulturen bland annat genom att ge positiv särbehandling åt importerade alternativ (till exempel ”att medlemmar av språkliga minoriteter som är bosatta i Sverige genom samhällsinsatser bör ges möjligheter att själva välja i vilken grad de vill behålla och utveckla sin ursprungliga kulturella och språkliga identitet”).

Anders Leion

Den romantiska optimismen som uttrycks i filmen med rubrikens namn – om människans inneboende godhet och den därav följande idén om att samhället inte skulle behöva fängelser – har inte överlevt, om man säger så. Av olika anledningar behövs allt fler fängelser.

Få verkar förneka att det finns ett verkligt behov av dessa fängelser. Enigheten omfattar också föreställningen att byggandet och driften av dem är en viktig statlig uppgift.

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 19/6) pratar Eddie (Mohamed Omar) med Malin Kim som driver bloggen Kulturminnet. Malin är läkare och bosatt på den västgötska landsbygden. Hon startade sin blogg för inspirera andra till att turista i hemlandet och hembygden upptäcka den skatt som ryms i det svenska kulturarvet. Men på bloggen berör hon också politiska frågor och ifrågasätter mångkulturalismen. En av Malins favoritplatser är hällristningsområdet i Tanum i Bohäslän. Bilderna är från bronsåldern.

Den senaste tiden har ett foto av en hundsläde som går genom smältvatten i en fjord vid Thule, Grönland, blivit viral. Men bilden, som använts som ett bevis för de våldsamma klimatförändringarna, visar faktiskt ett vanligt väderfenomen på Grönland, enligt forskare och lokalbor.

Mohamed Omar

Det var vid midsommartiden som är som Nils Dackes uppror i Småland började. I sin historia skriver Vilhelm Moberg:

”Och i maj månad 1542 omtalas Nils Dacke återigen i källorna: han har omkring sig samlat en friskara, som kommer fram ur skogen till bygden och börjar ett nytt gerillakrig. Någon dag omkring den 20 juni – ’strax före Sankt Johannes tid’ – har den utsett Voxtorps fogdegård som sitt mål: Dacke överfaller gården i spetsen för sina män. Aktionen kan betraktas som en motsvarighet till Engelbrekts angrepp på Borganäs fogdenäste vid samma årstid 108 år tidigare: den andra stora fejden i Sveriges historia var därmed inledd.”

Jan-Olof Sandgren

Häromdagen gick jag förbi en löpsedel där Ernst Kirchsteiger storsint förklarade att han kommer att sälja sitt hus i Italien. I Expressen samma dag kan man läsa om familjen Ekerhult, som för klimatets skull nedmonterat sin välfärd till minsta möjliga standard. Numera köper man bara second-handkläder åt barnen och vintertid försöker man hålla en rumstemperatur på max 17 grader. Mamma Vanja säger att hon har svårt att förstå varför inte alla föräldrar tänker likadant.

Patrik Engellau

Sedan mars 2015 har jag skrivit en text om dagen på den här sidan. Det blir strax över 1 500 krönikor. Det står ungefär samma sak i allihop. Kunde jag då inte, frågar du kanske inte utan rätta, i så fall ha minskat läsarnas börda genom att framföra mitt budskap rakt på sak en enda gång och sedan hålla tyst?

Nej, det kunde jag inte. Någon hade kanske, med hjälp av ett gäng copywriters och PR-konsulter, kunnat reducera sitt ärende till några enkla fraser, men jag klarar det inte. Inte ens Jesus lyckades.

Richard Sörman

Om man i en diskussion inte utmanar motståndarnas outtalade premisser blir man alltid den som får förklara och försvara sig. Detta är tydligt i den aktuella debatten om demografi och rasism. Accepterar man tanken att en i grunden rimlig och överallt i världen högst bruklig omsorg om den egna identiteten är ett utslag av ”rasism” har man indirekt erkänt motståndarnas moraliska överlägsenhet. Varför ska man göra det? Det är de som ska förklara sig. Inte vi.

Argumentation bygger ofta på outtalade premisser. Om en bilförsäljare försöker sälja en bil med argumentet att den är bensinsnål utgår han från tanken att det är bra att spara pengar på bensinen och dessutom något positivt för de flesta att köra miljövänligt.

Patrik Engellau

Under det senaste halvseklet – säger jag som obevisbar och troligen även icke falsifierbar hypotes – har ett nytt slags social varelse tagit över i de mest avancerade länderna, nämligen Individen. Individen är ett väsen som har sig själv och sin egen utveckling som uttalat främsta syfte. När jag googlar på ”utveckla sig själv” får jag nästan inga träffar före år 1975. (Det kan i någon bero på att Google själv startade år 1998. Men jag tror att Google har historikeralgoritmer som snokar i det förflutna. Jag drar försöksvis slutsatsen att Individen är en relativt ny företeelse).

En tysk utbytesstudent har blivit relegerad från ett ryskt universitet och ombedd att lämna landet efter att han publicerat en artikel om miljöprotester.

Det var i april som Lukas Latz, som då studerade vid universitet i Sankt Petersburg, publicerade en artikel om protester mot byggandet av en ny koppargruva i staden Chelyabinsk. Aktivister menar att en ny koppargruva skulle förvärra en redan mycket svår miljösituation.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

För en tid sedan intervjuade jag min goda vän Maria, som ville ge sin bild av hur en pk-ist tänker och funderar kring samhällsfrågor. Nu var det ett tag sedan vi talades vid, men efter att hon fått läsa den av Det Goda Samhället framtagna Brå-rapporten om invandrares brottslighet ses vi för ett nytt samtal.

Vad är din första reaktion efter att ha läst den här rapporten?

– Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det. Vad är ens meningen med att publicera en sån här rapport? Jag tycker det är totalt onödigt, säger hon med ett irriterat tonfall.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

I hela sitt liv har Jessica Stegrud varit intresserad av samhällsfrågor. Den ökande oron för utvecklingen i Sverige fick henne 2016 att börja debattera. Det ena ledde till det andra, och i maj valdes hon in i Europaparlamentet för Sverigedemokraterna. Det Goda Samhällets Bitte Assarmo har fått en intervju.

Jessica Stegrud fyller 49 i år och är mamma till två tonårssöner. Hon är född i Stockholm men uppvuxen främst på Gotland. Numera bor hon i Skåne. I 25 år har hon arbetat som ekonomi i det privata näringslivet, senast energibranschen, där hon främst arbetat med lönsamhetskalkyler, prognoser och stora investeringar.

Patrik Engellau

Det händer att valutor förlorar sitt värde för att man trycker och försöker prångla ut för många sedlar. Folk upptäcker bedrägeriet och vägrar ta valutan på fullt allvar. Det kallas inflation.

På senare år har det gått inflation i ett antal tidigare mycket starka begrepp som ”fascist” och ”rasist”. Dessa begrepp var länge präglade med samma stolta devis som äldre tiders sedlar, hinc robur et securitas, härmed styrka och säkerhet.

Lika lön för lika arbete, och jämställda arbetsplatser. Det kräver schweiziska kvinnor i en strejk som förra fredagen fick hundratusentals att demonstrera på gatorna i hela landet, 40 000 bara i huvudstaden Bern.

Senaste gången landets kvinnor strejkade för bättre villkor var 1991 men enligt landets fackliga organisationer är ojämlikheten fortfarande stor.

Richard Sörman

Intellektuella på vänsterkanten talar gärna om sina övertygelser. De håller fast vid det rätta och det goda. Men är verkligheten så enkel? Varför vill de inte veta av den gamla goda principen att tänka i termer av balans mellan motsättningar? Den hållbara vägen framåt går nästan alltid via en syntes mellan tes och antites.

Att ha intellektuella intressen kan vara att söka efter något hållfast i tillvaron, att vilja förstå hur saker hänger ihop. Då kan det vara lätt att börja tro på otvetydiga sanningar.

Patrik Engellau

I snart trettio år har jag åtminstone en gång per årtionden återupptäckt och återlanserat den i sjukvårdsdebatten hittills överlägsna lösningen på sjukvårdens problem. Ofta har lanseringen skett under medverkan av erkända medicinska experter som Nina Rehnqvist, Bertil Persson, Lars Werkö, Erik Björn-Rasmussen och Jerzy Einhorn. Nu känns det som det är dags igen.

Vi har kallat konstruktionen för ”Hälso- och Sjukvårdsföretagsmodellen” eller HSF-modellen för att spara lite tid.

Mohamed Omar

Idag är det midsommarafton. Midsommarafton firades tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen, Johannes Döparens dag, även kallad S:t Johannes eller S:t Hans.

Namnet Johan var år 2018 det sjunde vanligaste förnamnet i Sverige; Jan var det tionde, Hans det tolfte och John det 31:e. Alla dessa namn är varianter av Johannes. Min morfar, född 1920, hette John. Den formen av namnet kom till Sverige på 1700-talet. Hans far hette Johan.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Det var den 9 augusti 1970 och jag och min pappa var på badplatsen Näset vid Möckeln i centrala Karlskoga. Det var en alldeles speciell dag, för jag hade just lärt mig simma. Sent omsider, ska tilläggas, för jag hade redan fyllt åtta. Men simundervisningen skolan stått till tjänst med under hela det första läsåret hade aldrig fungerat för mig. Jag lärde mig inte förrän sommaren efter första klass, då pappa påbörjat sin industrisemester och idogt ägnade var dag åt dotterns simning.

Anders Leion

När femte årtiondet av förra århundradet inleddes var jag 11 år. 1952 skulle det vara olympiad i Helsingfors. Pappa hade lovat att vi två skulle åka dit tillsammans. När han ringde till skolans rektor för att utverka lov för mig stötte han på motstånd. Jag stod bredvid honom och hörde samtalet. Jag blev förstås besviken, men inte bara för avslaget. Jag blev också besviken över att pappa vek sig så snabbt, att han inte stod på sig. Men det var så betecknande för den tiden. En arbetare som annars var väl så stursk uppfattade en rektor som en herre som man måste böja sig för.

Patrik Engellau

Jag skulle önska att du läste följande text noga och med stor eftertanke ty jag tror att den är viktig. Den sammanfattar vad jag föreställer mig att jag har lärt mig om vårt samhällsskick och varför detta samhällsskick hotar att fräta sönder sig självt och vad som kanske behövs för att hela det.

Basen för vårt samhällsskick är demokratin. Demokrati betyder att folket på något vis väljer sin överhet.

Den amerikanska demokraten Alexandria Ocasio-Cortez är i blåsväder efter att hon anklagat president Trump för att bygga ”koncentrationsläger” vid mexikanska gränsen.

Nu får hon mothugg på sociala medier och uppmanas att läsa på sin historia: