HITTAT PÅ NÄTET Indien går mot ett rekordår när det gäller veteproduktionen, enligt Gyanendra Pratap Singh från Direktoratet […]
Författare: Redaktionen
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 3/1 2020) pratar Eddie (Mohamed Omar) med Bitte Assarmo om året som gått. De går igenom Bittes fem populäraste artiklar här på Det Goda Samhället. Den populäraste (mest visade) artikeln bär rubriken ”Mobbades av läraren för att hon inte ville skolstrejka” och handlar om en elev som inte ville gå i Greta Thunbergs fotspår. Därpå följer en intervju med Elsa Widding om klimathysterin. De tre övriga artiklarna på fem i topp-listan är ”Därför blir folk så förbannade på Anders Lindberg”, ”Finns det ingen vuxen som kan ta Stefan Löfven i örat?” och ”ASAP Rocky – och alla de misshandelsfall som aldrig utreds”.

OPINION När jag var fjorton år skickades jag på sommarlovet till Tyskland för att lära mig tyska. Det var en stark upplevelse. Tyskarna var inte alls sådana som jag hade förväntat mig. Jag visste att tyskarna hade startat ett världskrig och mördat flera miljoner människor i koncentrationsläger och jag förväntade mig att de skulle uppföra sig därefter. Men det gjorde de inte. Tyskarna visade sig vara ett vänligt, artigt och hjälpsamt folk.
Att försöka beskriva och förklara ett folks karaktär är dömt att misslyckas. För det första får olika betraktare för det mesta olika intryck så det finns inte ens någon pålitlig empiri att utgå från. För det andra är människor så varierande att man genast blir medveten om undantag när man – förmätet – tror sig ha identifierat ett dominerande paket av attityder.

IDÉ OCH KULTUR En av den mänskliga historiens alla lärdomar är att människan i längden inte vill leva utan religion. Det finns ingen som helst anledning att tro att inte svenskar även i framtiden kommer behöva en tro. Frågan är bara vilken tro det blir. Svensk kristendom har allt intresse i världen att försöka göra sig relevant igen. Och i längden blir det ohållbart att bara satsa på självförnekelse och solidaritet. Vi behöver mer än så.
I det moderna Sverige finns det en utbredd skepsis mot kristendom. Vi är moderna människor som tror på förnuft och rationalitet. Religionen hör till det förgångna.

OPINION År 1841 skrev den engelske publicisten Charles Mackay en bok med titeln ”Extraordinary Popular Delusions and the Madness of the Crowds”. Det är en bok som är lika läsvärd i dag som när den skrevs för 179 år sedan. Den kan laddas ned digitalt från Amazon till det facila priset av cirka 10 kr och räcker att ge en roande och upplyftande läsning i flera veckor.
Den handlar om människors lättrogenhet, dårskap, och den vanligt förekommande gruppgalenskapen. Människorna förlorar, som Mackay säger, förståndet i grupp och tillfrisknar endast långsamt, en åt gången.
HITTAT PÅ NÄTET Det är inte främst klimatförändringarna som orsakat de svåra bränderna i Australien utan människor som […]

KULTUR Idag är det den 6 januari och trettondag jul, den trettonde dagen efter juldagen. Julen är alltså inte slut ännu. Så här skrev en utländsk betraktare år 1893 om den svenska julen:
Hela Sverige hängifver sig åt jultidens glädje. Först kommer julaftonen, så juldagen, därefter annandagen, sedan tredjedag jul; under alla dessa fyra dagar fortgår julfirandet. Därefter mattas festandet något, men det upphör icke. Det kommer igen med slägtbjudning och middagar på sista dagen af det gamla året samt på nyårsdagen och så åter den 6 Januari, en helgdag, som svenskarna kalla trettondag jul. Den dagen och aftonen förut firas ofta nästan lika mycket som, själfva julaftonen och juldagen, och icke förrän den 13 Januari eller tjugondag jul anser en äkta svensk familj firandet af julen väl öfverstökadt.

OPINION Om det fortsätter så här kommer jag att bli expert på Mellanöstern vilket inte alls tilltalar mig eftersom jag helst inte vill tänka på dess underutvecklade och ociviliserade kulturer som fortfarande skulle leva som kamelfösande beduiner om det inte varit för oljan. Bara därför kan jag bli klimataktivist.
Enda skälet att jag skulle försöka begripa Mellanöstern är att hotet från islam blir så överhängande att det inte går att undandra sig. Under de senaste dagarna sedan den amerikanska drönarattacken vid Baghdads flygplats som dödade Irans påstått näst viktigaste person, generalen Qassim Suleimani, och hans irakisk-iranske samarbetspartner, terroristen Abu Mahdi al-Muhandis, har två möjliga händelser – som kanske kan ge tips om framtiden – inträffat.

OPINION Nyligen klargjorde Erika Bjerström, som arbetar på SVT, att hon tänker lämna Twitter. Efter en granskning av klimatgurun Greta Thunberg, och hennes radikala vänstersväng, har Bjerström utsatts för smutskastning och brunstämpling i Twitterkloaken och nu har hon fått nog.
”På Twitter anklagas jag, efter 37 år som folkbildande miljöjournalist, vara nazist, klimatförnekare, köpt av oljebolagen. Ovärdigt. Hej då Twitter”, skriver Bjerström i en tweet.

IDÉ OCH KULTUR Det Goda Samhället bjuder in till tre seminarier i januari och februari kring frågan om mansrollens aktuella status. Hur mår den svenske mannen? Vad förväntas av en man? Finns det manliga dygder? Paula Ternström leder och introducerar.
Är mansrollen på dekis? frågar jag publiken på biografen Zita efter vår premiärvisning av dokumentärfilmen ”Vägen till jämställdhet?” Det är min filmkollega Johan Holtzberg som försiktigt uttryckt en oro. Det blir obehagligt tyst och jag tänker att jag nog klampat i klaveret som ställt denna fråga. Efteråt kommer flera män fram till mig och säger att det här vill de tala om, men just då vågade de inte säga något.

KULTUR Denna text handlar om Quentin Tarantino och framför allt om hans senaste film, Once Upon a Time in Hollywood. Den innehåller dessutom en rejäl spoiler, så om du ännu inte sett filmen men har tänkt göra det så bör du sluta läsa här. Ni andra får gärna läsa vidare i denna mycket personliga hyllning till en, i mitt tycke, av världens främsta filmskapare och en av hans allra bästa filmer.
Quentin Tarantino fick sitt stora genombrott med Pulp Fiction 1994. Hans regidebut, De hänsynslösa (Reservoir Dogs, 1992)) var redan kultförklarad i vissa kretsar vid det laget, men det var Pulp Fiction som gjorde Tarantino till stjärnregissör. Det var samma år som Forrest Gump och Nyckeln till frihet slogs om Oscarstatyetten för bästa film. Själv tyckte jag – och tycker fortfarande – att Pulp Fiction borde ha fått den. Men även om filmälskare världen över var redo för Tarantinos våldsamma svarta komik så var inte Oscarjuryn det. Och på den vägen är det fortfarande, trots att flera av Tarantinos filmer blivit moderna klassiker.

OPINION Då och då händer det att gangsterrappare vill göra mer än bara rappa om hur spännande och roligt det är att vara gangster. Jag läser nyheten om att ”Yasin The Don” från Rinkeby har häktats misstänkt för ett mord. Offret sköts i huvudet på nyårsafton.
Denne Yasin, som har somaliskt ursprung, är en stor influencer, särskilt bland mångkulturella ungdomar i förorten. Han har över 113 000 följare på Instagram och flera miljoner spelningar på Spotify och YouTube.

OPINION I fredags dödades två bemärkta personer, en iranier och en irakier (och antagligen några till som är obemärkta och därför inte förekommer i nyheterna) av amerikanska drönare just utanför Baghdads flygplats. Hur ska man förstå detta? Är det viktigt eller inte? Vad kommer att hända? Så här har jag förstått det.
Den dödade iraniern Qassim Suleimani stod nära Irans andlige ledare Khamenei och var ledare för Quds-styrkan som är en avdelning för terror och revolution inom Irans revolutionsgarde som i sin tur är den enda del av den iranska krigsmakten som landets regering vågar lita på.

OPINION David Brooks heter en tyckarjournalist på The New York Times som jag uppskattar. Nyligen gjorde han en observation som möjligen är klargörande. Det handlar om tyckarskribenters och andra journalisters vedermödor i det aktuella samhällsklimatet.
Med mina ord säger Brooks ungefär att journalistik bygger på Händelser. Journalister Rapporterar om dessa Händelser. Förr i tiden, när det nu var, erbjöd processen inga stora problem ty läsarna hade samma Lins som journalisterna vilket betyder att alla tolkade Händelserna på ungefär samma sätt även om olika läsargrupper värderade Händelserna olika sätt eftersom en del var exempelvis bankdirektörer och andra var miljöaktivister.

IDÉ OCH KULTUR Hur har vi det med vår livsmiljö i Sverige? Varför låter vi landsbygd och offentliga miljöer förfalla? Bryr vi oss inte längre om hur det ser ut där vi bor? Den moderna arkitekturen har äntligen börjat ifrågasättas, men vi måste också våga kritisera förfallet på landsbygden och nedskräpningen i städerna. Och måste våra vägar se ut som lapptäcken?
När jag är ute och åker bil på landsbygden i Uppland slås jag ofta av att miljöerna är så förfallna. Och då tänker jag inte bara på åkrar som ligger i träda eller på övergivna gamla lador som inte använts på femtio år utan även på bostadshus och till och med på hela byar och orter.
HITTAT PÅ NÄTET Lennart Bengtsson, en av Det Goda Samhällets populäraste skribenter, talar i Uppsala torsdag den 16 januari. Han kommer att tala under rubriken: ”En klimatforskares syn på klimatpolitiken”. Föredragsmötet arrangeras av studentföreningen Heimdal i samarbete med Medborgarskolan.
Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi. Han blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1957 och filosofie magister 1959. Han är professor i dynamisk meteorologi vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, och var föreståndare för institutet 1991-2000. Sedan 2000 är han professor vid University of Reading. Professor Bengtsson invaldes 1993 i Kungliga Vetenskapsakademin och utkom 2019 med boken Vad händer med klimatet?, som nominerades till Stora fackbokpriset.

OPINION Saudiska kungahuset sponsrar skola i Stockholm. Det avslöjade Isabelle Eriksson i en artikel på sajten Nyhetsbyrån den 18 december förra året. Kan ni gissa vem som jobbar som lärare på denna skola? Jo, Rashid Musa.
Skolan heter International Cordoba School och ligger i förorten Akalla. I artikeln redovisar Eriksson hur kopplingarna till Saudiarabien ser ut.
När hon var där för att kolla såg hon att flera i personalen går klädda i heltäckande dräkter och att minst en av dem bär niqab, alltså en slöja för ansiktet. Så klär sig kvinnor i den islamistiska diktaturen Saudiarabien.
HITTAT PÅ NÄTET Under nyårshelgen attackerades polisen i Leipzig av vänsterextremister, något som fått inrikesminister Horst Seehofer att […]
HITTAT PÅ NÄTET År 2019 var året då identitetspolitiken kom att spela en allt större roll för västerländska […]

OPINION Det pågår ett slags debatt om köer i sjukvården efter det att Dagens Nyheter i ett reportage som troligen var avsett att väcka indignation påtalat att personer som har privata sjukvårdsförsäkringar kommer betydligt fortare fram till en läkare än personer som bara betalar landstingsskatt (numera regionskatt).
Tidningens anklagelse är emellertid inte att privatpatienterna kommer ”fortare fram” utan att de ”går före i kön” vilket känns mer orättvist än ”fortare fram”. Dagens Nyheter skriver ”Nu varnar både vårdgivare och experter för att försäkringspatienterna tränger ut patienter som kommer via den offentliga vården”. Hur ska man förstå det här?

OPINION Lagom till nyår, i slutet av manshataråret 2019, publicerade Aftonbladet en krönika av hipsterfeministen Linnea Claesson, där hon slog fast att det är en svensk jultradition att män slår och förnedrar kvinnor.
Att Aftonbladet publicerar sån smörja just under jul- och nyår är förstås ytterst medvetet. Det finns ingenting som förnöjer slaskpressen så mycket som provokationer mot svenska män, så det var en riktig lågoddsare. Det är helt enkelt en svensk jultradition att den här typen av tidningar, och de nya hipsterfeministerna, gör vad de kan för att dissa svenska jultraditioner.

OPINION Evolutionen är ständigt närvarande, också idag. Den styr vårt handlande i många avseenden – också när detta handlande inte längre är adekvat för den miljö vi nu lever i. Ett exempel är den lätthet med vilken hjärnan gör oss redo för handling av något slag, till exempel för flykt. I en tillvaro där människan ständigt kunde råka ut för angrepp av vilda djur eller främmande folk var detta en tillgång. I dag leder det till onödig stress.
Motviljan mot inavel har varit ett skydd för genernas fortsatta livskraft. Av samma anledning har det funnits en hunger efter att få in nya gener i släktet. Det kan ske på två sätt, antingen genom männens erövring av främmande stammar och övertagande av deras kvinnor. Eller på det andra sättet, möjliggjort först i vår tid, då kvinnorna är aktiva. De söker upp främmande män, som upplevs som mer spännande och därmed mer attraktiva.

KULTUR När trailern för Star Wars del 7, The Force Awakens, släpptes våren 2015 var jag både pepp och taggad. Det såg ut att bli en fest för nostalgiker som jag. Regissören J J Abrams skulle hitta tillbaka till känslan i de tre första, klassiska filmerna 1977-83. Men förhoppningarna infriades inte.
I Force Awakens hade den manlige hjälten, Luke Skywalker, bytts ut mot en tjej, Rey. Inget fel med hjältinnor, men jag började ana oråd. Skulle den nya trilogin ha en feministisk tendens? The Force Awakens hade så många likheter med den första filmen A New Hope från 1977 att vissa ville se de nya filmerna som en omstart av hela Star Wars-sagan. Vi hade en ung, föräldralös hjälte på en ökenplanet, en gullig robot som bar på viktig information och en ond militärmakt med en gigantisk rymdbas som kan förinta planeter med sitt strålvapen.

OPINION I min barndoms seriemagasin förekom ibland en figur med bakåtslickat hår, förbindligt leende, företrädesvis bilhandlare och med firmanamnet ”Hederlige Harry”. Jag vet inte om schablonen kan ha antisemitiska förebilder, men varje tioåring förstod i alla fall att någon med det namnet givetvis var en skurk. Att köpa en begagnad bil eller lyda ett stalltips från Hederlige Harry var liktydigt med att bli blåst.
Faktum är att jag gillade honom, eftersom han så tydligt visade vem han var. Bara den som saknade en tioårings psykologiska skarpsinne riskerade att bli lurad. När mänskligheten delas in i kategorierna idioter/icke-idioter är det skönt att vara på den rätta sidan.

OPINION Frugan och jag hamnade framför en HBO-rulle som hette Path to War och handlade om hur USA med nästan öppna ögon under president Lyndon B. Johnson körde fast och krossades i Vietnamkrigets träsk. Det slog mig att detta amerikanska krig – och de delvis välmenande men framför allt övermodiga och alltmer självförgörande amerikanska beslut som fattades – ser ut som det underliggande mönster enligt vilket det svenska migrationsprojektet utvecklats.
I båda fallen inleddes det hela med aningen oklara men ädla motiv. Amerikanerna menade att de måste hjälpa till att rädda vietnameserna undan kommunismen som vällde söderut från Kina och Sovjetunionen. På motsvarande sätt ansågs alla migranter som närmade sig Sverige vara flyktingar undan krafter som var så onda att det var en humanitär skyldighet för svenskarna att troligen för evigt låta deras offer bo och i många fall försörjas i vårt land.

OPINION Första dagen på ett nytt år – och ett nytt decennium. Månadens namn, januari, betyder ”helgad åt Janus”. Denne romerske gud hade två ansikten: han kunde se både framåt och bakåt. Det gamla året har fortfarande inte riktigt slutat och det nya har inte riktigt börjat. Janus var herre över ödenas växling.
Idag är det också Jesu namnsdag. Det hade jag aning om tills jag på sajten Projekt Runeberg hittade följande stycke i en skolbok från 1906:
Nyårsdagen är årets första dag och första helgdag. Den infaller åtta dagar efter jul och är vår Frälsares namnsdag. Han erhöll namnet Jesus, när han var åtta dagar gammal. I hans namn skola vi börja det nya året med bönen: ”Giv, o Jesus, fröjd och lycka!” På nyårsdagen önska vi varandra ”gott nytt år”. Och det är en vacker önskan, bara den går av hjärtat.

Svenska affärer blir alltmer utsatta för stölder. I organisationen Svensk Handels Trygghetsbarometer för tredje kvartalet 2020 ”anger 36 procent av butikerna att de råkat ut för stöld den senaste veckan, 19 procent har drabbats av hotfullt beteende från en besökare eller kund och 20 procent utsattes för bedrägerier den senaste månaden”. För att komma till rätta med detta la Regeringen nyligen en proposition om ”Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet” som ska börja gälla från 1 mars 2021.

IDÉ OCH KULTUR
Herre!
Vi är många i Sverige som inte är vana att be.
I vårt övermod trodde vi oss aldrig mer behöva känna hopplöshet och förtvivlan. Våra framgångar fick oss att glömma både ödmjukhet och tacksamhet. Vi stod skyddade, trodde vi, mot oro och nöd.
”Ty människan känner icke sin tid”, säger Predikaren i Gamla Testamentet, ”lika litet som fiskarna, vilka fångas i olycksnätet, eller fåglarna, vilka fastna i snaran. Såsom dessa, så snärjas ock människors barn på olyckans tid, när ofärd plötsligt faller över dem.”

OPINION En för mig tankeväckande men kanske meningslös observation av sociala förhållanden är att när något nytt uppträder i samhället som är stort nog att utöva inflytande under lång tid så kommer människor redan i början av företeelsens existens att ana vilka konsekvenser som kommer att uppträda. Puh! Vad kan det betyda?
Till exempel startade Henry Ford sin första fabrik med montering vid ett löpande band i Highland Park vid Detroit med ambitionen att bilen skulle bli ”var mans egendom”. Då var det ganska lätt att dra ut trenden och föreställa sig åttafiliga motorvägar även om det tog mer än ett halvt sekel innan några sådana förverkligades.

NYTT ÅR Ett år har gått, och Det Goda Samhället har gått starkt framåt. Antalet visningar ökade med mer än en miljon, från 6,9 miljoner visningar 2018 till 8,3 miljoner visningar 2019. Första året, 2015, hade vi 3,8 miljoner visningar. Jag tror att en av flera anledningar till det går bra för Det Goda Samhället är vår ständiga uppdatering. Läsarna kan lita på att vi levererar nya texter varje dag året runt. Det gäller även jul, midsommar och nyår. Så har det rullat på i fem år utan avbrott. Det är inte alla sajter som klarar av det.
Vilka artiklar har visats mest under 2019? Den mest visade (jag skriver visade, för man vet ju inte om de som klickar faktiskt också läser) artikeln skrevs av Lennart Bengtsson. Han är vetenskapsman och vet mycket om klimatfrågan. Att hans artikel kommer som nummer ett är inte förvånande, klimatet har varit en het fråga. Vid sidan om klimatet är invandring och mångkultur frågor som intresserar många.