
Den mest aktuella frågan idag är: Vem är svensk? Den är endast aktuell av en anledning: för att socialisterna förnekar att svenskar existerar som ett folk. Det är därför SD är näst största parti. Det är därför samhället är splittrat.
För vi svenskar är ett folk.
Det var inte på grund av godheten hos en socialistisk maktelit som folkhemmet byggdes. Det var genom blod, svett och tårar från generationer av svenskar som vårt starka välfärdssamhälle byggdes. Den socialistiska ideologin, och framför allt dess företrädare, var enbart ett instrument.
Lawen Redar skrev debattartikeln “Hur kan Stegrud säga att hon älskar Sverige?” i september 2025, där hon försökte definiera svenskhet. Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson, men när hon skulle definiera svenskhet nämnde hon inte ordet kultur en enda gång.
I stället är svenskhet för henne kärleken till ett löfte. Till folkhemmet. Underförstått: till socialismen, där alla inkluderas.
Det är ett återkommande argument från socialister. En svensk är öppen. En svensk vill ha gemenskap. En svensk tror på inkludering.
Budskapet som återkommer från socialisterna, i alla led av hierarkin, är i praktiken detta: är du inte socialist, då är du inte svensk.
Det vi ser hända är att socialisterna försöker gaslighta etniska svenskar bort från rätten till sin identitet som folk.
Under folkhemmets födelse såg Sverige mycket annorlunda ut. Sverige var då ett betydligt mer homogent land än idag, och det spelar roll.
För vad innebar det?
I vårt tidigare mer homogena samhälle bar vi en gemensam kultur, ett säreget sätt att tänka och vara. Vi var ett hårt arbetande folk med stark pliktkänsla.
Den gemensamma kulturen, pliktkänslan, sammanhållningen och den höga tilliten blev pelarna i byggandet av välfärdsstaten.
För låt oss komma överens om en sak.
Makthavare vill i regel ha en sak: mer makt. Det gäller oavsett ideologisk inriktning.
Vi fick inte ett starkt Sverige tack vare den socialistiska makteliten. Vi fick ett starkt Sverige trots dem.
För er som står fast vid tanken att det var socialistiska politiker, och inte det svenska folket, som gjorde Sverige starkt, föreslår jag att vi lånar ut våra socialistiska politiker till några av världens mest dysfunktionella stater och ser på medan de försöker återskapa det mytomspunna folkhemmet där.
Men vad är då en svensk? Svenskar är ett folk. Så vad definierar ett folk? Två saker: kultur och förfäder. Återigen gaslightar socialisterna oss med idén om att svenskar inte har en kultur, förutom möjligtvis röda hus och Kalles kaviar. Men kultur går djupt och är en del av vårt undermedvetna. Den formar hur vi tänker och beter oss.
Och precis som ingen människa kan fånga hela sin identitet i en mening, är det lika omöjligt att definiera svensk kultur i en mening.
Å ena sidan blir vi stämplade som högerextrema när vi vill slå vakt om svenska traditioner. Å andra sidan hånar de oss för att vi inte har något.
Men den känsligare aspekten av svenskhet är ämnet förfäder.
För jo, Lawen Redar, du är en svenskfödd kurd. Det finns en anledning till att du har kämpat så mycket för den kurdiska saken genom ditt yrkesverksamma liv: du är kurd.
Så varför är Lawen kurd?
Hennes föräldrar kommer från Kurdistan. Deras föräldrar, deras föräldrar och generationer före dem har haft sina rötter i Kurdistan.
I ett långt led av generationer kan Lawen spåra sina förfäder till ett folk som talade det kurdiska språket, levde i ett kurdiskt område och bar kurdisk kultur och kurdiska traditioner.
Kurder är ett folk och en etnicitet.
Det är inte rasbiologi. Det är förfäder. Det är historia. Det är ursprung. Det är precis så folk fungerar.
Även om min pappa är etnisk svensk bär jag själv en blandad etnisk bakgrund och ser inte alls ut som en stereotypisk svensk. Men jag vet i alla fall vad en svensk är.
En etnisk svensk kan spåra sina förfäder till detta geografiska område långt tillbaka i tiden.
När en svensk kallar sig viking pratar han om sina förfäder, direkta släktingar i historisk mening. Det är något verkligt.
När någon utan svenska rötter kallar sig viking blir det mer abstrakt, en idé, nästan på skoj.
Att identifiera sig med sina förfäder är naturligt. Det gör även kurder.
Så kan invandrare aldrig bli svenskar då?
Jo. Men då måste vi kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Det finns en etnisk svenskhet, som handlar om förfäder.
Och det finns en kulturell och nationell svenskhet, som handlar om lojalitet, tillhörighet och vilja att bli en del av det svenska folket.
Men för att en invandrare ska räknas som en likvärdig svensk, trots sin avsaknad av svenska rötter, finns det saker personen måste leva upp till.
Det självklara är det kulturella. Även om det ofta är svårt att bli helt kulturellt svensk som utlandsfödd kan man ändå visa respekt för att det är den svenska kulturen som råder här.
Har du kommit till Sverige men kräver att svensk skola, svenska institutioner och svenska normer ska anpassas efter hederskultur, religiösa regler eller hemlandets värderingar — då är du inte svensk. Du bor i Sverige. Det är något annat.
Det andra, mer konkreta, är lojalitet.
Vid ett tredje världskrig: vilket folk kommer du strida för?
Kommer du stå vid frontlinjen bredvid Göran och Sture när ryssen kommer?
Eller kommer din första prioritet vara att skydda ditt eget folk? Kanske återvända till Mellanöstern för att kriga där?
I så fall är du inte svensk.
Efter Magdalena Anderssons linjetal förra året fick hon frågan varför hon lät patriotisk. Svaret var att vi behöver unga män som ställer upp i lumpen och är redo att försvara Sverige vid krig.
Det är fel svar.
Man är patriot för att man älskar Sverige. Man är redo att försvara sitt land för att man älskar sitt land. Att älska sitt land gör man i både krig och fred.
Men frågan är: vad exakt är det jag, som ung svensk man, förväntas försvara med mitt liv?
Jag har ju ingen kultur. Jag tillhör ju inget folk.
Är det kärleken till en idé, till folkhemmet, till socialismen, som jag förväntas dö för?
Aldrig.
Jag är redo att gå i krig för att försvara det svenska folket.
Och ska jag stå på frontlinjen bredvid en person med invandrarbakgrund vill jag veta att vi krigar för samma sak. Jag vill veta att även denna person vill bli en del av vår svenska gemenskap, värna vår svenska kultur och vårt svenska sätt att leva.
Står jag på frontlinjen med Simona Mohamsson bredvid mig ser jag ingen skillnad på henne och en etnisk svensk, för jag vet att vi båda krigar för samma sak.
På frontlinjen är jag redo att försvara hennes liv med mitt.
På samma sätt förväntar jag mig att hon är redo att försvara mitt liv med sitt.
Vårt gemensamma mål att bevara Sverige svenskt gör att vi är en del av samma folk.
Patriotismen stärks av yttre hot. Men den stärks även av inre hot.
Just nu är socialisternas svenskhetsförnekelse ett inre hot mot sammanhållningen.
De är höga på maktruset efter att ha fått en stor del av befolkningen att acceptera premissen att svenskar inte är ett folk, att vi inte har en kultur och att det är den socialistiska ideologin som gör en svensk och stärker samhällsgemenskapen.
Men den socialistiska makteliten har fel. Så länge ni gaslightar oss svenskar kommer vårt samhälle förbli splittrat. Ni har sedan länge ignorerat konceptet demokrati, det vill säga folkstyre.
Det är ni politiker som agerar under vårt styre. Folkets styre. Det är inte vi som existerar under ert.
Vid ett krig är det inte beskyddandet av er vi riskerar våra liv för.
Det är varandra.
Så till vår kära socialistiska maktelit: Vi ser vad ni gör. Det räcker nu.
BILD: Anställda vid Eda Glasbruk år 1910. Källa: Tekniska museet.
