Utifrån den av Alexander Bard och Göran Lambertz tankeväckande artikeln som publicerades i Aftonbladet den 5 maj, skulle jag vilja redovisa följande;

Våldtäkt är ett mycket allvarligt brott och förskyller ett kännbart straff. I brottsbalken stadgas i normalfallet fängelse på minst tre år. Är brottet mindre grovt, blir straffet minst sex månaders fängelse.

Nu visar domstolspraxis att domarna inte i något fall vid samlag finner gärningen vara mindre grov och sålunda har tre års fängelse dömts ut i samtliga fall. Livet är inte så onyanserat. För närvarande sitter över trettio unga män dömda för våldtäkt på tre års fängelse.

Denna typ av gärning är svår att bedöma då domstolen sällan har någon riktig bevisning att falla tillbaka på. Som regel står ord mot ord. Det märkliga är då att domstolarna har en tendens att godta en typ av hörsägen som inte accepteras i andra mål. Detta fenomen är mycket illavarslande.

Förra året dömdes 27-årige Christopher för våldtäkt till tre års fängelse. Domen har vunnit laga kraft och straffet avtjänas för närvarande på anstalt. Jag tycker att straffet är för hårt med hänsyn till den gärning som begåtts och den lagstiftning som gäller och har hos Högsta domstolen begärt resning. Denna hemställan avslogs med vändande post i år. I resningsansökan anförde jag;

I förevarande fall har den tilltalade besökt målsägandens lägenhet och där idkat umgänge i såväl vardagsrum som sovrum. Umgänget har varit intimt och avslutats med ett kort samlag som upphört på grund av att målsäganden inte ville medverka.

Under hela händelseförloppet har inte förekommit våld eller hot om våld eller påtryckningar av något slag. Enligt tingsrättens domskäl sägs att den tilltalade genomfört ett kortvarigt samlag. Målsäganden nämner enligt tingsrättens domskäl att hon kysste den tilltalade såväl i soffan som när de låg i sängen och att hon där endast hade underkläder.

En västerländsk rättsstat måste i grunden bestå av en lagstiftande församling utsedd av en befolkning i fria och oberoende val, en verkställande makt utsedd av den lagstiftande församlingen samt en fristående och kompetent domarkår.

I Sverige har på senare tid domarkåren försvagats. Domare måste ha en gedigen juridisk utbildning samt en omfattande livserfarenhet, och dessutom måste en domare ha förmåga och vilja att våga döma.

När det gäller våldtäkt tillämpar inte domstolarna lagens möjligheter att vid mindre grova gärningar döma till sex månaders fängelse utan man dömer i samtliga fall till tre års frihetsberövande. Alla erfarna jurister vet att varje brott rymmer såväl grova som normala och mindre grova gärningar.

Det synes som om domstolarna i denna typ av mål av tidsandan dragits in i en rättstillämpning där alla spår av nyanser som lagstiftaren lämnat utrymme för eliminerats. En utveckling som inte är värdig en utvecklad civil rättsstat.

Stockholm i juni 2025.

Advokat, fd. riksdagsman (Kd) och ledamot av 1968 års sexualbrottskommitté.