Jag äter hamburgare på något snabbmatställe då och då. På senare år allt glesare, kanske max fem gånger per år. Det som lockar mest på menyn brukar vara någon form av ost- och baconburgare. Jag gillar ost och bacon. För ett par år sedan tuggade jag i mig en burgare och konstaterade att någon bacon fanns inte. De hade missat i köket, tänkte jag och ryckte på axlarna.

Nu inträffade nyligen en situation som kanske förklarar frånvaron av bacon. När jag beställde vid disken frågade killen om jag ville ha bacon. Jag var lite förbluffad, beställer man en baconburgare vill man ha bacon, okej? Något förvånad och klart oförstående svarade jag att det ville jag ha.

Burgaren var den slafsigaste jag någonsin ätit, och den innehöll bara en ynka slamsa bacon. Då höjde jag blicken och började förstå. Vid grillen stod en ung dam i hijab och de flesta i personalen var svarthåriga unga män.

Bacon är fläsk och därmed haram, definitivt inte halal. Saken är känslig för många muslimer, därom behöver man inte tvivla. Se här

En stor andel av det som finns i matväg att handla i butiker som Coop och ICA är halal-certifierat. Långt ifrån alltid kan man finna en minimal symbol om man tittar noga på förpackningarna och vet vad man ska leta efter. Symbolen betyder att leverantören, exempelvis Arla, Findus och Coca-Cola, betalar en slant till muslimerna för att de inte ska bojkotta varan i fråga. Det ska sägas att alla produkter från Arla troligen inte är certifierade, detsamma gäller möjligen andra stora livsmedelsleverantörer.

Uppgifter om exakt hur mycket pengar som via certifieringen går till moskéer och koranskolor är svårt att pejla. En engångsavgift initialt på 3 000 kr per vara och 10 000 kr i löpande årlig avgift är en uppgift. En annan säger att certifieringen kostar 2,7 % löpande av varans försäljningsvärde. Sanningen är antagligen att storleken på avgiften och hur den tas ut varierar avsevärt. I vart fall är det svårt för en utomstående att få en övergripande bild av kostnaden för certifieringen.

Att stora summor strömmar till muslimska aktiviteter, och till ren islamism enligt vissa uppgifter, kan ingen tvivla på.

Det finns minst en grupp på Facebook som fokuserar på upplysning kring detta, och typ Nej till halalcertifiering utan tydlig märkning. På nätet finns också en rad aktörer som försöker blanda bort korten, vilket inte borde förvåna någon. De relativiserar och bagatelliserar all negativ uppmärksamhet kring halalcertifiering.

I slutändan är vårt sekulära samhälle hotat. Islam tränger in i vår svenska tillvaro likt vatten i ett otätt båtskrov.

BILD: Hamburgerrestaurang i Nashville, Tennessee. 1950-talet.

Jacob Hansen är skribent, flanör och fri forskare inom Life-Style Design (pensionär). Kör gärna motorcykel. Före detta serieentreprenör. Bred akademisk inkompetens, blev fil kand och fil mag i lagom tempo. Bor med lagvigd hustru, mestadels i Stockholm. Har tre vuxna söner och barnbarn på gång.