PATRIK ENGELLAU Ett budskap vi inte vill höra och därför kan förneka och glömma bort när vi hört det
Den svenska regeringen försöker bekämpa brottsligheten genom att bland annat skärpa straffen. Sådana allt hårdare tag verkar rimliga med tanke på att regeringar av olika partier åtminstone sedan millenieskiftet lovat att få bukt med kriminaliteten genom nya och skärpta åtgärder såsom att anställa tusentals fler poliser.
Jag undrar om det är möjligt att komma till rätta med brottsligheten genom att strama till straffsatserna.
Hittills har det inte gått. Här är ett sifferflöde som jag fått från ChatGPT som svar på frågan ”Antal mord per år sedan år 2000 per 100 000 invånare i Sverige”:
📊 Årlig statistik per 100 000 invånare (Sverige)
År
2000
0,9
2001
0,9
2002
0,9
2003
0,9
2004
0,9
2005
0,9
2006
0,9
2007
0,9
2008
0,9
2009
0,9
2010
0,9
2011
0,9
2012
0,9
2013
0,9
2014
0,9
2015
1,1
2016
1,1
2017
1,1
2018
1,1
2019
1,1
2020
1,2
2021
1,1
2022
1,1
2023
1,2 (preliminär)
2024
0,9
Källa: Brottsförebyggande rådet
För att få ett mått på hur Sverige har stått sig vad gäller brottsbekämpning i resten av världen ställde jag frågan ”Antal mord per år sedan år 2000 per 100 000 invånare i resten av världen”. Antalet mord per skalle visade sig ha sjunkit med nästan tjugo procent sedan år 2000. Det är kanske inte så imponerande men ändå dubbelt så bra som Sverige, där det knappt skett något alls.
Ett land som tidigare varit världsledande i mord per capita, El Salvador, har sedan 2019, då den hårdföre Nayib Bukele valdes till president, åstadkommit en dramatisk förbättring av statistiken. Samma fråga avseende El Salvador fick följande svar av ChatGPT:
Enligt dessa uppgifter skulle El Salvador alltså ha lyckats med konststycket att på lite mer än tjugo år förvandla sig från jordens mest mordiska samhälle till ett av de mest fridsamma med en mordfrekvens på svensk nivå.
Min första fundering var varför justitieminister Gunnar Strömmer och polischefen Petra Lund inte genast reser till El Salvador för att se om de kan lära sig något. Men när jag funderat en stund insåg jag ett antal besvärande svårigheter.
En första fråga är om man kan lita på statistiken från El Salvador. Kanske har president Bukele efter sovjetrysk förebild beordrat sina statistiker att lämna politiskt korrekta siffror om sina mord, det vill säga sådana som ledande politiker vill ha, till alla internationella databaser. Och även om det under de senaste tjugo åren investerats uppemot en svensk bnp i artificiell intelligens – och att den därför borde vara pålitlig – så kan de tänkas att ChatGPT blivit bedraget av Bukele som ju vill hyra ut fängelseplatser till Trump och därför har all anledning att framställa sitt land som ett föredöme.
Mitt mest djupt kända tvivel grundas emellertid i att världens samlade erfarenheter är att skärpta straffsatser inte minskar brottsligheten. Kriminologprofessionen visar sig iskall inför teorin att hårdare straff kan hjälpa. Att många kriminologer är PK-ister måste inte betyda att de har fel, särskilt inte när de egentligen argumenterar att deras egen profession inte har några bra alternativa svar att komma med (utom, förstås, utökade sociala insatser eftersom det är PK-sfärens svar på allting). ChatGPT håller med: ”Sammanfattningsvis visar aktuell forskning att hårdare straff inte är en effektiv metod för att minska brottsligheten”.
Men vad har då Bukele för magiska tricks för att få bukt med kriminaliteten (om vi antar att de påstådda framgångarna är äkta vara)? Lite undanskymt kommer vad som liknar ett ärligt svar. (Kan det ha berott på att jag trodde att jag frågade på spanska men fick svar på portugisiska, ett språk som är nästan lika hemligt som svenskan?)
Den artificiella intelligensen skrev: “A implementação de penas mais severas em El Salvador, sob a liderança do presidente Nayib Bukele, tem gerado um impacto significativo na criminalidade, mas também levantado preocupações sobre direitos humanos e o sistema de justiça”.
Det betyder: “Införandet av strängare straff i El Salvador, under ledning av president Nayib Bukele, har haft en betydande inverkan på brottsligheten, men har också väckt oro för de mänskliga rättigheterna och rättssystemet”.
I klarspråk tror jag detta betyder att hårdare straff nog kan fungera väl men bara om man förenar det med betydligt robustare tag som säkert kränker de mänskliga rättigheterna. En föraning och lite tips kan man få av den inledande bilden.
Jag tror att detta betyder att det sannolikt inte går att bekämpa brottsligheten med de metoder som en sansad och måttfull regering som den svenska kan tänka sig att tillämpa. Kanske står vi hellre står ut med brottsligheten än vi riskerar att bryta mot mänskliga rättigheter.
Det påminner mig om ett råd som Johan Westerholm för några år sedan fick från en luttrad libanesisk före detta minister som överlevt ett tjugo år långt inbördeskrig. Mannen ”spände ögonen i Johan” och sa:
Lyd ett råd. Glöm bort det där med rättssäkerhet i några år. Glöm bort det där med mänskliga rättigheter. Ni måste gå in i varje hus och börja uppifrån och ner och rensa. Om ni vill vara snälla så internera dem på obestämd tid tills de begripit hur man uppför sig, men har ni möjlighet så kasta ut dem, oavsett vilket öde som väntar dem. Det kommer bespara er eoner av tid och annat lidande. Tror ni oss inte är det ert problem snarare än ni kan ana.
Det kanske inte tar så lång tid innan vi hamnar där. Så sent som igår blev jag för ovanlighetens skull chockerad av Jimmie Åkesson. Han menade att staten borde markera alla bostäder som hyser pedofiler så att oroliga föräldrar på internet enkelt kan ta reda på var i grannskapet farorna ligger. Det vore väl som att hetsa olika slags våldtäktsmän till självmord.
DET GODA SAMHÄLLET 