Nog är det märkligt ändå. Överallt där jag befinner mig hör jag människor sucka och stöna över de envetna, högljudda pro-palestinierna som ockuperar gator och torg och stör vanligt folk i deras vardag. Men medierna, de fortsätter att låtsas som om pro-palestinierna blir fler och gullar med dem som om de vore en viktig tillgång för samhället. Och judehatet, det flödar fritt.

Myndigheterna borde ha satt ner foten på ett tidigt stadium – faktiskt redan för två år sen, den 7 oktober 2023, när Malmös islamister gick man ur huse för att jubla över 1300 oskyldiga människors död och hundratals våldtagna, misshandlade och kidnappade. Men det gjorde de inte. Istället hävdades det plötsligt att det tillhörde yttrandefriheten att hetsa mot en etnisk grupp.

Under de två år som gått sedan Hamas vidriga terrordåd har vanliga medborgare därför tvingats se sin frihet inskränkas av aggressiva och hotfulla demonstranter. Palestinasjalsprydda islamofascister som stödjer en mordisk terrororganisation och som skanderar antisemitiska slagord – som till och med skriker och gapar utanför skolor där det går judiska svenska barn som inte har det minsta med konflikten att göra.

Folkvalda, såväl som vanliga medborgare, attackeras och vårt offentliga rum ockuperas dagligen av skrikande horder som inkräktar på vår vardag. Och polisen gör ingenting alls, förutom att flina och kramas med Hamasanhängarna och bredbent ta strid mot dem som har moralen kvar och ifrågasätter det som sker.

Stödet för pro-palestinierna krymper för varje vecka, för varje aggressiv och hotfull demonstration. Men medierna jobbar stenhårt för att måla upp bilden av att dessa judehatare och terrorvurmare är representativa för en majoritet av medborgarna. De hyllar Greta Thunberg och hennes propagandaresor till konfliktområdet utan att nämna att hennes påstådda nödhjälpsresor finansieras av Hamas. De anlitar radikala islamister som reportrar i Gaza, presenterar Hamas egna uppgifter som fakta och misstänkliggör all information som kommer från Israel.

Så ser det ut i demokratin Sverige två år efter pogromen i Israel. Ett samhälle i fritt fall, där judehat har blivit något rumsrent och där moralen monterats ner.

Ett samhälle där sanningen inte längre betyder något och där medborgarna behandlas som skräp av såväl islamister, fascister och kommunister som av massmedierna och polisen.

Emma Olsson är lokalreporter i en mindre mellansvensk stad. På Det Goda Samhället skriver hon under pseudonym.

Bild: Jessica Stegrud attackeras av en hotfull pro-palestinier vid riksdagshuset (Skärmdump Epoch Times, Youtube)