PATRIK ENGELLAU: Contortan och multikulturalismen

I serien återpubliceringar av artiklar som just idag fyller tio år presenterar jag den artikel av alla mina skriverier som troligen väckt mest ont blod. En av mina medskribenter, en frilansande skriftställare, blev så trakasserad av sina vanliga uppdragsgivare att han inte längre vågade publicera några artiklar på Det Goda Samhället. För att jag påpekade något som alla medborgare var väl medvetna om, nämligen att politiken avseende importerade barrträd skiljer sig i grunden från den politik som gäller för importerade människor.

Av denna händelse lärde jag mig något som jag länge misstänkt. H. C. Andersens världsberömda saga om Kejsarens nya kläder är inte en samhällssatir utan en skönmålning av verkligheten. Hut gick ju hem. Bluffmakarna till skräddare blev avslöjade av ett barn som sa sanningen eftersom det inte visste bättre och detta förmådde det övriga folket att faktiskt lita mer på sina ögons vittnesbörd än på den goda smakens diktat. Helt orealistisk berättelse, kort sagt!

Låt mig presentera ett mysterium som jag tror mig ha upptäckt. Politiskt korrekta människor har, om jag inte missuppfattat saken, motsatta grunduppfattningar om naturen och kulturen. Naturen måste skyddas från främmande störningar. Kulturen, å andra sidan, berikas av det främmande.

Jag hörde nyligen ett engagerat inslag om contortan i radioprogrammet Vetandets Värld. Contortan är en amerikansk tall som växer mycket fortare än motsvarande svenska arter. För femtio år sedan började svenska skogsbolag på sina marker plantera den amerikanska varianten, som numera, fick jag lära mig, täcker en sammanlagd yta så stor som Vänerns.

Det tyckte jag spontant lät bra, men en intervjuad skogsvetare förklarade att det tvärtom i många stycken var dåligt. Det är stora problem med contortan. Den växer så hög att den lättare än svenska tallar kan fällas i stormar. Men det är inte det värsta. Det värsta är att den kan släppa sina frön i vinden och på så vis sprida sig och kolonisera den svenska växtvärlden. Dessutom släpper den så mycket barr, om jag förstod rätt, att den hotar någon sorts svenska markboende kryp. Jag anade att contortan är en sorts växtrikets mördarsnigel, alltså den spanska kannibalsnigel som enligt Wikipedia ”uppträder invasivt [och] blivit till ett gissel för odlare och i trädgårdar”, eller kanske mårdhund, enligt Wikipedia ”en potentiellt skadlig invasiv art”.

Skogsvetaren förklarade med avsevärd tillfredsställelse att det numera nog inte hade gått att liksom för femtio år sedan plantera contortor hej vilt. Han hänvisade till betydelsefulla internationella miljöavtal enligt vilka nationer är skyldiga att värna sina lokala biotoper från främmande kränkningar. Därför, menade han, var det osannolikt att skogsbolagen idag fått myndigheternas tillstånd att plantera contorta. För övrigt ifrågasatte han rent generellt markägares rätt att själva bestämma vad de skulle plantera.

Nu påstår jag utan vetenskapliga bevis att folk som har den sortens åsikter om naturen brukar vända på kuttingen när det gäller kulturen. Inplantering av contortan är fel, men inplantering av folk från Mellanöstern och Nordafrika är rätt. Sådana personers närvaro i Sverige anses på det hela taget uteslutande gynnsam för den härvarande kulturen. De bidrar med arbetskraft som Sverige behöver och skapar därmed välgörande skatteintäkter för staten. De tillför också kulturell nytta genom sitt nydanande och förädlande inflytande på den ursprungligen tämligen torftiga inhemska kulturen.

I min skalle – i den mån jag har rätt i att politiskt korrekta personer hyser ungefär sådana åsikter – ser detta ut som en motsägelse. Varför så i grunden väsensskilda attityder till värnandet av naturen respektive kulturen? Låt mig presentera några alternativa förklaringar som jag kan komma på:

= Dessa människor är precis så korkade som det verkar.

= De är fulla av oppositionslust och strävar efter att på varje punkt tänka och göra annorlunda än vad folk tidigare gjorde.

= Deras strävan är att ge mer makt åt staten och politikerväldet. De intar därför i varje fråga den ståndpunkt som leder till största möjliga statsingrepp.

Det finns säkert andra och bättre förklaringar (om vi nu antar att fenomenet existerar och tarvar en förklaring). Gör gärna världen lite klokare genom att publicera andra tolkningar som kommentar till den här krönikan!

Patrik Engellau