Det är ohyfsat att riva sandslott som barn byggt. Däremot gäller det inte vuxna som bygger sandslott och låtsas att de är verkliga.

När politiker, opinionsbildare och aktivister i största allmänhet hänvisar till vetenskapen är deras argumentation politisk och mycket sällan vetenskaplig. Ändå är det hänvisningar av det här slaget som används av den som menar sig står för sanningen. Det är vanligtvis ett luftslott.

Ett knep som kompletterar snyltandet på vetenskapen är att anklaga motståndaren för lögner. På så sätt kan den som anklagar framstå som sanningens försvarare. Det är naturligtvis en usel argumentation.

Om jag anklagar Pelle för lögn säger inte det något alls om att annat jag säger är sant. Det gäller även om min anklagelse mot Pelle är sann. Men eftersom jag talat sanning om Pelles lögner kan det ju verka troligt att jag talar sanning i andra sammanhang också.

I politisk propaganda kan man gömma desinformation bakom några uppenbara sanningar. Det är som att äta ostron på en tvivelaktig restaurang. Om det första är bra så kan man smaka på det andra. Är det ok är det inte problem att sätta i sig resten. Ångra sig får man göra på akuten.

Jag är samhällsvetare, filosof och författare men med intressen som drar i väg åt många olika håll. Med åren, tycker jag, har det blivit allt svårare att ha bestämda åsikter om komplicerade förhållanden. Fast för den som måste fatta beslut duger det inte att hänvisa till djupsinnig intellektuella skrupler. Så livet är som alltid motsägelsefullt.