Jag har, som en del läsare kanske minns sen tidigare, en förkärlek för skillingtryck. I mitt barndomshem musicerades det en hel del och mamma brukade spela de gamla godingarna på pianot medan pappa sjöng för full hals. Kors på Idas grav, Elvira Madigan och Herman och Amanda var bara några av alla de visor som jag tidigt lärde mig utantill. Och på den vägen är det. Det går knappt en dag utan att jag nynnar på åtminstone någon av de gamla älskade visorna. Undra på då att jag är så förtjust i Margareta Kjellberg.

Margareta Kjellberg föddes i Ångermanland, vid Höga kusten och var yngst i en syskonskara om tre. Som barn tillbringade långa perioder hos sina farföräldrar på godset Storeberg i Västergötland, som kommit i familjen Kjellbergs ägo i början av 1800-talet.

Storeberg omfattade vidsträckta ägor med flera gårdar och en stor djurbesättning och flera hundra arbetare, inte minst pigor och mjölkerskor. Dessa kom att bli särskilt betydelsefulla för den unga Margareta. Det var genom dem hon första gången kom i kontakt med den visskatt som hon senare gjorde odödlig med sina grammofoninspelningar. Kvinnorna sjöng de gamla visorna och skillingtrycken i en äldre stil och Margareta lärde sig både texterna, melodierna och det osentimentala sättet att sjunga. Av de yngre pigorna lärde hon sig också enklare ackompanjemang på gitarr.

Redan som ung flicka medverkade Margareta i radio men det riktiga genomslaget fick hon några år senare, i en Kar de Mummarevy på Blanche 1935. Samma år gjorde hon också sin första grammofoninspelning och framträdde därefter regelbundet i radio. Hon hade många musikaliska sidor men det jag älskar mest är just skillingtrycken. Flera av dem, som Lejonbruden, framförde hon dessutom på västgötsk dialekt, som hon lärt sig under sina vistelser hos farmor och farfar på Storeberg.

På 1960-talets blev hon inbjuden att turnera i Nordamerika och gjorde två längre turnéer, främst i svenskbygderna, och med många av skillingtrycken på repertoaren. Det blev succé.

Margareta var aktiv långt upp i åren och känd för en ännu bredare publik blev hon när hon tillsammans med Ewert Ljusberg ledde TV-programmet Har du hört den förut, från starten 1983 och fram till 1996. Där berättade hon historier av den sort hon hört som barn, vilket hon också ofta gjorde under sina konsertframträdanden. Hon gick bort den 10 september 2005, 89 år gammal.

För den som vill återknyta bekantskapen med hennes underbara tolkningar av kulturskatten vi kallar skillingtryck – eller som vill lyssna på dem för första gången – kan jag rekommendera Spotify där man bland annat hittar hennes LP Visor och Skillingtryck. Det finns också en del guldkorn på Youtube, som I låga ryttartorpet.

Foto: Skärmdump Youtube