Hörde jag måndagen den 8:e januari en dementi från Ekoredaktionen på Sveriges Radio. Det gällde en nyhet från söndagen den 7:e och handlade om hur de båda Kristdemokraterna Sara Skyttedal och Lars Adaktusson hade röstat i Europaparlamentet.

Rättelsen handlade om att Skyttedal i tidigare Eko-sändningar hade uppgetts ha röstat mot abort. Rättelsen handlade om att Skyttedal hade röstat mot att Europaparlamentet tog sig an abortfrågan över huvud taget. Denna fråga borde medlemsländerna enligt Skyttedal själva besluta om.

Sara Skyttedal hade hävdat den så kallade ”närhetsprincipen” eller ”subsidiaritetsprincipen” som den kallas i EU. Detta hade hennes företrädare och partikamrat Lars Adaktusson under sin mandatperiod gjort inte mindre än 24 gånger (!) och därefter blivit häftigt kritiserad i Sverige och beskylld för att vara abortmotståndare.

Abortfrågan är som allmänt känt omtvistad inte minst i Kristdemokraterna. Det är därför inte så märkligt att Dagens Eko-redaktionen hade valt att ta upp frågan om Skyttedals röstning, fast uppenbarligen felaktigt. Slapp och dålig journalistik helt enkelt, med låt oss bortse från det och försöka förstå vad felet berodde på.

Närhetsprincipen var mycket omtalad i samband med folkomröstningen 1993 om Sveriges medlemskap. Sedan blev det ganska tyst och har med få undantag så förblivit om principen, trots att den är central i EU-sammanhang. En anledning kan vara att det saknas en klar och entydig avgränsning av principen.

Det finns emellertid även ett annat skäl till tystnaden. De som invalts i Europaparlamentet är alla ambitiösa personer, som naturligtvis vill fatta så många beslut som möjligt. De vill helt enkelt påverka samtiden. Det är därför svårt att förställa sig att de gärna säger: ”nej tack, det där är inte en fråga för oss. Den frågan faller under närhetsprincipen och beslut bör fattas av medlemsstaterna själva”.

Nu är ju abortfrågan en alldeles särskilt svår fråga, och det är kanske därför som det ofta blir fel inte bara i Sveriges Radios Eko-sändning och problem i många sammanhang. Intressant är att Europaparlamentet här har hamnat i samma läge som Högsta domstolen i USA. Handen på hjärtat, hur många vet att det hårt kritiserade beslutet 2022 i ”abortfrågan” av Högsta domstolen lite förenklat handlade om att ”närhetsprincipen” skulle tillämpas eller inte? Det var inte så att aborter helt plötsligt skulle bli förbjudna i alla delstater i USA. Beslutet gällde att det var delstaternas politiskt valda församlingar som skulle lagstifta om detta och inte den federala regeringen. Närhetsprincipen alltså, och den segrade faktiskt för en gångs skull.

Det här två exemplen visar kanske hur svårt det är för närhetsprincipen idag. Den passar helt enkelt illa i en tid som behärskas av politisk hegemoni och hybris. Kanske är närhetsprincipen därför även inte tillräckligt känd eller dåligt förstådd av dagens journalister?

Det stundar val till Europaparlamentet den 6–9 juni. Det blir säkert valkampanj som vanligt och många löften blir det. Ett råd till alla med rösträtt; fråga de politiker som kampanjar om de känner till och omhuldar ”närhetsprincipen”. Fråga om de kan ge exempel på frågor som i EU bör hanteras enligt närhetsprincipen.

Stig Fölhammar är f d stats- och EU-tjänsteman, konsult och egenföretagare.