Offerkoftan är ständigt på bland företrädarna för de muslimska organisationerna i Sverige. De sluter den allt tätare omkring sig efter Jimmie Åkessons tal på landsdagarna. Från DN 29 november:

”’Stå upp för oss, Ulf Kristersson!’ Ropet kommer från 15 muslimska organisationer i Göteborg. Efter utspelet från SD om att riva moskéer vill gruppen se ett tydligare ställningstagande från statsministern.

– Jag minns inget direkt uttalande från honom som handlat om att vi är under hans beskydd, säger Kalsoom Kaleem, gruppens talesperson.” Vidare:

”Han har ju sagt att vi ‘inte river gudstjänstbyggnader i Sverige’ och att Åkessons tal var ‘respektlöst’. Räcker inte det?

– Nej, han behöver visa i handling vad han står för. Som vi skriver i brevet till honom – ‘att samarbeta med förtryckarna är att legitimera dem’. Jag behöver höra att han aktivt bryr sig om oss, som är muslimer i Sverige. Att han vill vara hela folkets statsminister.”

Här framgår med all önskvärd tydlighet att de samlade muslimerna i Göteborg inte räknar in SD och SD:s väljare i det svenska folket och den svenska demokratin. Eftersom Göteborgs muslimer kräver att Kristersson inte ska ”samarbeta med förtryckarna”.

Kristersson ignorerar detta tydliga hot mot vår demokrati. Istället skriver han ett öppet brev som svar där han beklagar att muslimer i Sverige känner sig utsatta. Vidare från DN:

”’För mig är det viktigt att svenska muslimer känner sig trygga och respekterade i sitt eget land.’ Den utsatthet Göteborgs muslimer beskrivit i sitt brev anser Kristersson att ‘vi aldrig ska acceptera’.”

Hur stora hot är muslimer i Sverige då utsatta för? Vilka hemska illdåd drabbar dem, ständigt och jämt? Vad är det som gör att de känner sig så otrygga och hjälplösa här i Sverige att de förtvivlat ropar efter statsministerns personliga beskydd?

Ja, inte är det ekonomin. De svenska förtryckarna bidrog 2022 med inte mindre än 14,1 miljoner till de muslimska församlingarna, allt taget från förtryckarnas egna inarbetade skattemedel. Pengarna fördelades på följande vis:

Bosniakiska islamiska samfundet: 2 miljoner

Förenade islamiska föreningar i Sverige: 2,7 miljoner

Islamiska Fatwabyrån i Sverige: 0,6 miljoner

Islamiska kulturcenterunionen i Sverige: 2,9 miljoner

Islamiska shia samfunden i Sverige: 2,7 miljoner

Sveriges muslimska förbund: 3,2 miljoner

Totalt 14,1 miljoner

(Källa: Myndigheten för stöd till trossamfund)

Kristersson måste självfallet balansera på politiskt slak lina när han formulerar sitt svar. Han betonar även vikten av att de muslimska församlingarna motverkar ryktesspridning och desinformation om Sverige.

Det största hotet mot muslimer i Sverige kommer från muslimerna själva. De svenska skattebetalarna är hjärtligt trötta på muslimernas ständiga klagan om hur utsatta och hotade de är. När de i själva verket är en extremt omhuldad grupp som ständigt får igenom sina krav på positiv särbehandling.

Många svenskar, framför allt alla inflyttade som flytt från kollapsade muslimska förtryckarstater, ser islam som en icke önskvärd del av det svenska samhället. Vi glömmer inte de fruktansvärda terrordåd som islamister, alltså muslimer, utfört i Västvärlden, Europa och Sverige. Och nej, alla muslimer är inte islamister men samtliga islamister är muslimer.

Ett annat stort hot mot muslimerna är våra svenska politiker som har bestämt att vi skattebetalare, mot vår vilja, årligen ska bidra med 14 miljoner till de muslimska församlingarna. Vilket väldigt många av oss inte har något som helst intresse av. Detta, om något, skapar motsättningar.

Under åren 2012-2022 bidrog skattebetalarna med totalt 908 miljoner kronor, alltså närmare en miljard, till olika trossamfund i Sverige. Vilket är fullkomligt vansinne. De olika församlingarna är fria att verka i här men borde självfallet finansieras av medlemmarna själva, inte av oss skattebetalare.

Jag vidhåller att det största hotet mot muslimer i Sverige är muslimerna själva. De uppvisar beteenden som inte uppskattas av svenskarna, infödda såväl som inflyttade. Inte minst när de ständigt beklagar sig och påstår att de är förföljda, hotade och diskriminerade. Trots att våra politiker behandlar dem som en högt prioriterad och mycket skyddsvärd minoritet.