Demokratin innebär bland annat rösträtt och den ska vi uppfylla på söndag. Men vad är det vi röstar på? Medborgarna röstar fram de politiker som ska styra staten under kommande period men vad ska politikerna använda makten till? 

Grundläggande för en stat är dess suveränitet. Suveränitet står för oberoende och självständighet och har betydelse på så sätt att varje stat bestämmer själv inom sina gränser och sitt territorium. Suveränitet innebär att staten har politisk och rättslig makt över befolkningen inom sitt territorium. Suveräniteten är en förutsättning för statens existens. Försvinner delar av suveräniteten så är detta en försvagning som gör att rösträtten tappar betydelse i dessa delar.  

Vi tänker gärna på demokrati som en rätt att rösta men frågan kan ju också ställas om vad det är vi röstar på. Är det på politiker i en suverän stat? Rösträtten är urholkad och demokratin är försvagad om vi inte kan rösta fram företrädare för den oberoende och självständiga staten Sverige. Om delar av suveräniteten har brister på nationell nivå så kan detta innebära att det att det finns andra som fyller ut och har makt över Sverige. 

Detta kan ske genom att vi överlåter makten i vissa frågor till andra, EU eller NATO till exempel. Det leder till att riksdag och regering i stället för att utöva den suveräna makten – som de kan ställas till svars för i demokratiska val – hänvisar till internationella överenskommelser såsom bindande för den svenska staten, det vill säga bindande för regering, riksdag och för myndigheter. 

Den demokratiska staten – där folket röstar fram dem som ska ta besluten – bygger på att folkviljan ska slå igenom i systemet men detta kan inte ske om den suveräna makten ligger någon annanstans, exempelvis i Bryssel, än inom statens suveränitet. Detta innebär istället att rösträtten försvagas för oss som röstar. 

Bristen på utövning av suverän makt har varit påtaglig när det gäller att upprätthålla ett försvar i Sverige. Nu har ansökan om medlemskap i NATO skett i rasande fart men dessförinnan hade Sveriges territoriella försvar lagts ned utan att ersättas med något annat, trots vårt geopolitiska läge i norra Europa och i närheten av Ryssland. Att hålla sig med ett starkt försvar är grundläggande för varje suverän stat. Regeringen har nu kommit fram till att det svenska försvaret ska byggas upp igen och Regeringen vill att Sverige ska gå med i NATO, men detta innebär att vi måste anpassa oss till Turkiets krav på Sverige. Om vi väl kommer med så kan det bli nödvändigt att anpassa Sverige till andra Natoländers krav. Vad händer då med suveräniteten? Blir Sverige ett lydrike till USA?  

Förordningar och direktiv från EU kan också minska staten Sveriges suveränitet eftersom riksdagen överlåtit sådan makt till EU. Svenska eldistributörer kan och ska ta ut höga avgifter på el till hushåll och företag. Det kan bli mycket dyr el. Bakom finns EU-regler enligt vilka EU-priser ska vara enhetliga på elen. Det som tyskarna får betala för el från Sverige ska svenskar också betala i Sverige.  

När det gäller asylinvandring och anhöriginvandring hänvisar ledande politiker återkommande till skyldigheter enligt konventioner, som Sverige ingått på internationell nivå, som grund för att vi måste ta emot många invandrare.  

Det system som ska utgöra den demokratiska statens högsta beslutande organ sysselsätter och betalar 349 riksdagsledamöter och ett antal ministrar. Dessa har inte nått sina positioner och höga löner på grund av någon särskild djupgående kunskap i till exempel försvarsfrågor eller i tekniska frågor som rör elförsörjning. Valet av politikerna bygger istället på representativitet och suveränitet. Det är Sveriges suveränitet, oberoende och självständighet, som ska hanteras av de politiker som röstas fram till positioner i Riksdag och Regering. Men viktiga delar av suveräniteten överlåts till andra utanför den svenska staten. När vi ska rösta fram politiker till riksdagen så kan det ju faktiskt vara så att medborgares intresse för demokratin minskar i takt med att internationella organ övertar viktiga delar av det som annars skulle ingå i suveräniteten.  

Hade våra politiker värnat om suveräniteten hade Sverige nog sett annorlunda ut och det hade troligen lett till diskussioner av större existentiell tyngd på områden som invandring, elförsörjning och försvar. Detta i sin tur kunde leda till att rösträtten upplevs som viktigare.  

Gunilla Edelstam, Docent, Juris doktor